Senaste kommentarerna i forumet

Det är några år sedan nu, men jag minns väl.
Min mamma sa till mig: "Bättre en ände med förskräckelse än en förskräckelse utan ände..."
Mammor är kloka ibland.

Kram!

Hoppas mötet gick bra för dig i dag och att du kan se framtiden an med tillförsikt nu.

Kram!

Vad har du i tankarna att så? Jag har ett betydligt mindre avancerat projekt framför mig, men ändå. När jag kommer ihåg nästa gång (det svåraste i projektet) ska jag handla gula ärtor så att jag kan odla ärtskott i kaffesumpen som det blir tonvis av hos en hemmajobbare :-)

Bra att du hällde ut allt. Det är i avloppet drickat hör hemma.

Kram!

Bra att allt åkte ut! ?

Nästa gång du ser Systemet kan du tänka att det bara är att kasta pengar i avloppet att gå in där - för det är ju på riktigt så.

Ha en skön kväll!?

Köpte två små starköl, den minsta flaskan mousserande och den minsta tetrapack med rödvin.

Åkte hem. Började tappa upp ett bad. Tog två..tre munnar av den ena ölen...och tänkte MEN så här skulle det ju inte bli...så jag hällde ut den. Suget fanns kvar. Öppnade nästa burk...tog en mun...men du skulle ju inte....hällde ut. Öppnade det mousserande vinet...nog skulle det väl vara gott....tog en mun...men hällde ut det. Rödvinet smakade jag inte på..hällde ut det direkt.

Jag hade ju tänkt mig fredagen på ett annat vis...att börja tillsammans med Mrx och hans vän logga på riktigt vad jag dricker och jag vill ju logga in en nolla...dessutom har ju mitt tänkande inriktat sig så smått på fröer...så därför åkte allt ut i vasken.

Suget finns kvar men när jag kommer upp ur badet ska jag ta mig en macka innan kvällsmaten är färdig. Det dämpar nog suget lite grann.

Ha en fin fredagskväll?❣️

Ja, den här veckan har jag tyckt det är jättejobbigt, tråkigt och skit att jag inte kan dricka. Jag är ganska säker på att hade det inte varit för antabusen så hade jag druckit. Jag vill ju inte det pga hälsan och det är ju jättedåligt om jag gör det, med tanke på vilka konsekvenser det redan gett mig. Just nu har det mycket med ångest och tristess att göra. Funderar mycket på vem jag är och vad jag tycker om förutom att dricka så mycket vin jag kan på kortaste möjliga tid. Tänker att det är lite som ett sorgeår också. Man ska gå igenom året på nytt utan alkohol.
Så jag är nykter, men jobbigt och tråkigt är det. Känner mig dock klarare och piggare nu än förut, så det händer ju positiva saker också. Är inte plufsig i ansiktet längre till exempel ?

Att jag skulle behöva någon slags terapi är jag övertygad om, jag har ju ganska nyligen insett att verkligheten hon gett mig inte är verkligheten. Jag har fokuserat om allt på mig istället för henne och börjar inse vilka problem jag har tack vara henne, post traumatisk stress lider jag säkerligen av på ett eller annat sätt. Dessutom väldigt vanligt att folk tar till alkohol eller andra droger under dessa förutsättningar så den boxen har jag ju också kryssat i. Jag vet ju, och trots att jag vet är det så svårt, att jag är förälskad i hur jag vill att hon ska vara och inte hur hon är. Jag kan ändra på mig själv hur mycket som helst och det kommer ändå inte räcka. Jag undrar vad som verkligen är jobbigast, att fortsätta leva med henne eller att bryta sig loss. Både och är som pest eller kolera och frågan är hur länge till jag orkar med att dras mellan dessa två motsatser.

Varmt välkommen till forumet! Du är mitt uppe i en förändring kring alkoholen, och provar dig fram för att se vilken väg som passar för dig. Klokt. Här startade du några dagar sedan en tråd med frågor om erfarenheter av läkemedel. Du verkar vara påläst om vilka effekter de olika läkemedlena har, men funderar på vad som fungerat för andra. Om du läser runt lite i andras trådar så kan du hitta flera erfarenheter av de läkemedel du nämner, kanske har du redan gjort det. Du får också gärna skriva mer här och berätta hur det går för dig och hur du tänker. Ibland tar det ett tag innan en tråd "tar fart", och en kan behöva skriva flera gånger för att få svar.

Varma hälsningar,
Kristoffer
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Bra jobbat med 7 veckor och nya insikter. Kan inte låta bli att dra lite på munnen angående din kommentar om godis. Jag har vetat länge att jag inte mår riktigt bra av godis... betydligt lättare att identifiera det än hur man egentligen mår i magen och kroppen i av alkohol. Har troligtvis inte mått särskilt bra av det heller.

Har gjort nerdykningar i hela din tråd under dagen idag och förstår att du har det riktigt jobbigt.
Jag förstår också på dina kommentarer till de som försökt ge dig råd att du inte riktigt uppskattar detta.
Nåväl, jag har en del teoretisk erfarenhet av psykisk ohälsa och jag tänker att du kanske skulle må bra av att tala med en terapeut för egen del. Inser att du upplever din frus beteende som roten till situationen men som sagt - ett tips i all välmening :)
Lycka till!

Så är det fredag igen. Mina känslor är blandade. Antabuskuren är fortfarande igång och alkosuget känns inte av. Dricker lite alkofri öl då och då. Placebo på nåt sätt men ändå sjukt tråkiga att dricka.

Jag mår bra men något fattas ändå. Lyckas inte känna lyckan i att vara fri men den finns där, som en slags ilning i mig. Den känns då och då men jag lyckas aldrig fånga den och dra fram den och låta den fylla mig.

Somnar fortfarande vid 8 varje kväll. Helt omöjligt att fylla kvällarna med meningsfulla saker. Jag kan bara hoppas att jag vänjer mig.

Du kommer inte att lösa detta på en dag. Om du läser runt lite på sidan så kommer du finna att det finns hur många som helst som har varit eller är i samma situation som dig. Jag vet inte vad som skulle fungera bäst för dig. Vad tror du om programmet här på sidan? Det du gör är att du fyller i lite om dig själv och det hjälper dig att bena ut och fundera på en väg framåt.

Det gör ju inte att allt blir enkelt och det blir en spikrak väg framåt. Som du kan se här på sidan så är vi många som har löst det på olika sätt med olika grader av framgång. Du är inte ett hopplöst fall och jag tror att det är viktigt att du försöker att inte tänka så. Du kan möjligen vara ett svårt fall, men det är vi många som har varit. Det är inte enkelt, men du klarar det. Börja med programmet eller börja med att fundera lite mer kring dina tankar om alkohol för att synliggöra dem på ett bättre sätt. Skriv ner de delar av det som du känner att du vill dela med dig av här.

Ja du har säkert rätt i det du skriver men min känsla säger något annat. Pappa hade aldrig blivit arg det vet jag redan men det är min känsla och jag får inte bort den. Sitter redan och planerar inköpen av alkohol inför helgen.....jag är så j-vla trött på mig själv och mitt sätt..... orkar inte leva så här och jag vet att det bara är jag själv som kan förändra det med vilja men hur får jag viljan att komma fram???? Hopplöst fall känns det som....

Det börjar ju med en insikt och där tycks du ju redan vara. Du är ju här och skriver för att du är medveten om att det är ett problem. Nästa steg kan tyckas vara svårt att ta, och alla verkar finna olika vägar för att göra det. Det viktigaste är nog att du bestämmer dig för en förändring och sen kan du börja planera hur du ska gå till väga. Många här säger t.ex att man måste tänka en dag i taget, men för mig fungerar just det sättet dåligt. Kanske du kunde börja med att göra programmet här inne och se var det leder. Det skulle kunna ge dig en bra start.

Jag tänker också på det där med din pappa. Jag förstår att du kan känna skam förenat med detta, det gör de flesta, men egentligen helt i onödan, skulle jag vilja påstå. Om din pappa själv har haft alkoholproblem, som du säger, så borde han ju ha full förståelse för hur det är. Nu känner jag ju förstås inte din pappa och du känner väl honom själv bäst, men jag misstänker att i de flesta fall så har man inget att skämmas för att berätta för närstående. Jag vet att om någon i min närhet hade anförtrott sig själv till mig med ett problem som de själva ej förmår att lösa, som t.ex problemdrickande, så hade jag sett det som ett tecken på styrka att våga ta hjälp. Hur hade du själv reagerat? Som sagt, med reservation för att jag inte känner din pappa så tror jag ändå att du har allt att vinna på att prata med honom. Kanske inte just idag och du kanske inte behöver berätta om precis allt.

Hej alla!

Är väldigt ny här och ja jag dricker för mycket alkohol. Dricker varje kväll och hela helgen. Pga pandemin jobbar jag hemifrån sen början av december och det hjälper ju inte direkt. Sambon och jag kan tömma en vinbox en kväll plus någon öl/cider och lite chips till det. Formen är ju rund om man säger så. Sköter mitt jobb men presterar inte som jag borde. Vill inget hellre än att ta av alkoholhatten och leva ett "vanligt" Svensson liv. Har levt detta livet med alkoholbilden sen jag var liten med en alkoholiserad pappa som idag har varit nykter i 21 år utan en droppe. Vågar inte prata med honom pga skammen. Detta är inget liv värt att leva. Kunde sparat en massa pengar men allt som är över i månaden går till sprit och sprit. Tom så att man går i för små kläder med hål på. Usch vad man känner sig dum...…...

Sju veckor - hela året nykter!
Men ännu bättre: "livet som nykter är ju skönt!" ???

Kram!

Hoppfullhet!
Vad skönt för dig att få vara i den känslan, välförtjänt!

...och smittsamt!
Tack Varafrisk!??

Vanans makt och automatiska tankar är minst sagt tufft att hantera i nykterhetsarbetet. Jag var hjälpt av att bryta de automatiska tankarna ”viiiin, jag vill ha viiiin, nuuu” med medvetna tankar. Jag stannade bokstavligt talat upp i steget och tänkte ”Hmm, den här känslan brukar jag dricka vin på. Men nu dricker jag inte längre så då får jag göra något annat.”

Efterhand som tiden gick hittade jag faktiskt andra substitut för att vila och skingra tankarna. Raska promenader och en bra ljudbok, ett varmt bad, min goda grapefruktdrink, och förstås choklad. Det var min livlina i början. Min brygga mellan missbruket och ett liv helt utan alkohol.

Efterhand som man utövar en annan vana i de kritiska lägena så omprogrammerar man hjärnan. Nu när det känns pressat tänker jag snarare ”ut och gå nuuu, och sen njuta i badet en lååång stund.” Det låter nästan som trolleri, men det funkar faktiskt.

Kram ?

Skönt att höra VaraFrisk! Fokus på nåt som växer istället.
Här är den här studien jag skrev om
https://liu.se/artikel/tophat
Men man rapporterar veckovis sin konsumtion och får som det var då nåt slags månadssnitt. Det var helt enkelt svårt att hamna på grönt (man vill ju vara bäst) även om konsumtionen gått ner ordentligt. För mig var det faktiskt ändå bra att skriva in. Jag drack rätt sällan och förskönade min konsumtion och det var kanske därför jag blev så irriterad på att jag aldrig hamnade på grönt. Men de egna Sms:en tyckte jag om. Sen fick man också information. Studien är gratis. Annars är kanske The Alcohol experiment bra. Det känns som att många gillar den.
Och den fokuserar kanske på att tänka rätt... känns som om att du behöver börja lite där. I de positiva sakerna. Som att fixa dig framför spegeln, njuta av att bli skjutsad och kunna titta på nya saker längs vägen, skämma bort dig med hämtmat.
Trevlig helg!

”Livet som nykter är ju skönt!” Den meningen säger allt viktigt. Det har varit en ynnest att få följa dig på din nyktra resan, och himmel vilken skillnad det är på ditt tänk nu. Har du läst din egen tråd från början? Man kan knappt tro att det är samma person ??

Kram ?

Åh fy sjutton vad tufft du har det, både på jobbet och med sömnen!
Jag har ett tyngdtäcke. Har du testat det? Fixar såklart inte hela problemet, men lite grann.
Som vanligt inga klokare saker att säga, förutom att jag tycker du är superbra på att faktiskt hantera en tuff vardag så gott du kan!!! Det märks att du har mycket kunskaper!?

Någon (Mary, tror jag. Ber om ursäkt om jag minns fel) påpekade för ett tag sedan att jag verkar vara en sådan som behöver förstå.
Det är sant.
Just nu känner jag ett tvingande behov av att göra en recap av de senaste dagarna, försöka förstå vad som hände, vad som ledde fram till att jag hamnade där jag gjorde, i ett beslut att dricka. Men också - hur jag faktiskt lyckades avstyra den dåliga idén. Letar jag ursäkter? Kanske. Men, jag vill hellre tro att där finns lärdom att befästa.

I grunden finns sömnbrist, en oförmåga att sova. Eller vad man nu ska kalla det, sömn är en "icke-handling" och alltså ingen förmåga som kan tränas, tyvärr.
I onsdags valde jag att jobba hemifrån då dagen var fullsmetad med möten. Vid lunch var tröttheten nästan outhärdlig, trycket över tinningarna, tyngden på kindbenen, domningarna i ansiktet, känslan av att svaja när jag reser mig. Så välbekant nu, den kommer och går dagarna igenom. Fast - när jag jobbar hemma så kan jag ju ta en lur på lunchen!
Dålig idé. Jag borde ha lärt mig att jag kan inte ta en kort tupplur. Återigen missade jag väckarklockan, hörde den inte. Sov över ett möte, två missade samtal där de försökte ringa och påminna mig/fråga varför jag inte kopplade upp mig. Hur är det möjligt? Min telefonsignal är "hemsk", vald utifrån att den ska höras över buller på jobbet. Jag måste vara typ medvetslös när jag somnar dagtid. Enorm skam över det missade mötet - hur ska jag förklara? Sa att jag gjort en tankevurpa angående tiden, att jag tänkt att mötet var en timma senare...
Varför kan jag inte sova på nätterna? Om jag är så trött att jag kan sova som en stock fast hårdare dagtid, varför vaknar jag vid 1-2-tiden varje natt?? Det förblir en gåta.
På em/kvällen kom gubben över, vi fixade lite och fikade, jag var glad, tycker verkligen om att umgås med min älskade gubbe. Men skamkänslan från dagen fanns där ändå i botten. När han åkte hem och jag såg vad klockan hunnit bli fick jag stresspåslag allan. Skit! Min kvällsrutin, klockan är för mycket, jag behöver min tid att varva ner för att kunna sova... Och imorgon måste jag orka, får inte gör bort mig imorgon också. Magen knöt sig, försökte "snabbvarvaner" (ja, felaktigt ihop-skrivet, med det var tvunget att gå fort) och gick och la mig. Sov oroligt. På morgonen hade jag fortfarande ont i magen av stress, hård knut. Tänkte igenom dagen - ska göra det, det och det... Åkte till jobbet och började förbereda. Äntligen en dag med fast planering :-).
Tills - Hög chef kommer och frågar "Nu prioriterar du väl ändå fel?" Nej, det var inte min chef. Så jag svarade att jag gjorde vad jag kommit överens om med min chef att jag skulle göra. Får tillbaka att "jag är övertygad om att ifall jag ringer din chef så kommer han att hålla med om att du bör hjälpa mig idag"...
Det var bara att släppa allt jag hade för händer och starta upp nästa uppgift.
Asförbannad, men naturligtvis "leende". Det går inte att jobba så här. Alla dagar "ad hoc", kaos, utan eftertanke, kastas hit och dit, aldrig bli klar med något. ONT i magen. Ont i huvudet. Trött.
När jag kommer hem ska jag dricka vin. Slappna av, glömma, få magkramperna att släppa, kanske tom titta på en film, det var länge sedan, allt för att "blurra över" den här dagen...
Timmar av tankar på hur skönt det ska bli att få komma hem och dricka. Mina motiv var till slut mycket väldefinierade. Även om... jo, självklart fanns det också tankar på det som blir förstört, mina dagar, vad jag ska skriva här på forumet, tänk om jag blir bakfull...
Så när jag kom till färden hem: -Inte handla det där vinet riktigt än, är det sant att jag måste ha det? Vad har jag för alternativ? Kan jag koppla av och dämpa smärtan på något annat sätt? Tänka lite till...
Tack och lov att jag inte hann tänka klart innan jag kom hem!
Jag hade alltså inget vin med mig hem så jag satte mig och skrev kort här och tittade sedan på dagens bonusavsnitt från "alcohol experiment" om att surfa på suget. Jag har nog aldrig riktigt förstått det där med att surfa på suget...
Men nu, som det förklarades, då "såg" jag.
Med surfa på suget menas att man inte försöker komma ifrån det utan istället vara i det, känna efter hur det känns, definiera vad man vill åt genom att dricka, vilka behov som utlöser suget. Och sedan, när man grottat in sig riktigt ordentligt i suget, lyfta blicken och fråga sig om man kan fylla behovet på ett annat sätt...
Öh... Det var ju det jag gjort!! Timma efter timma i känslan, välmotiverat, väldefinierat vad jag ville ha. Tills jag "vaknade" och kunde fråga mig om jag möjligtvis hade något alternativ - och ja, jag har ju lärt mig att jag kan koppla av med te också, det tar bara lite längre tid. Och tid hade jag ju!
Och tur hade jag också. Tur att jag var på jobbet där det är en omöjlighet att dricka, att ge efter direkt för suget. Att jag var tvungen att vänta och inte kunde söka omedelbar "tröst". Då hade det gått illa...
Nu tar jag med mig erfarenheten och styrkan av att jag lyckats avstyra återfall. -Jag kan!
Nästa gång kan jag förhoppningsvis använda strategin medvetet och inte "av en slump". Det är bra!
Rutiner. Jag har alltid tyckt om att ha ett fast "ramverk" av rutiner. Det ger mig frihet. Frihet att vara spontan innanför ramarna.
Nu blir det allt mer tydligt att jag är direkt beroende av mina rutiner. Jag blir skitstressad när de faller...
Okej.
Det är jag själv som skapat min nya kvällsrutin för avkoppling nu när jag inte dricker.
Hur kan jag foga in möjligheten att vara lite social någon kväll också, även på vardagar?
Känns knäppt att inte kunna umgås med den jag älskar för att jag blir stressad efteråt...
Det skulle jag inte bli om jag visste att jag kan sova längre än till klockan två...
Så var jag tillbaka till sömnfrågan igen... Okej. Tålamod.

Ser att jag missat mina affirmationer de senaste dagarna också.
Så här kommer de igen:
Jag är okej som jag är.
Jag gör så gott jag kan - det räcker bra.

Kram alla!

Vaknar ofta med oro i kroppen...lite känsla av att det finns problem som väntar på mig....som kan bidra till att jag går in m ed fel inställning till dagen?

Nu är det som det är...och vissa saker kan jag inte alls styra över som tex pandemin...och hur det är på jobbet just nu....fast jag kan ändå styra över min jobbdag...min dag.

Så nu måste jag egentligen lämna köksbordet, gå in i badrummet..föna håret och på med lite färg i ansiktet?

Sen ska jag väcka min dotter som ska köra mig t jobbet. Hon ska nämligen få låna bilen. Kommer och hämtar mig i em eller vid lunch ifall jag jobbar hemifrån istället.

Ikväll blir det hämtmat?

Imorgon blir det handelsträdgården för jag är på Se klart?? Ska köpa fröer imorgon??

Ska även laga en god middag som tar tid och med fina produkter??

Å jag är på även m dig Mrx?? From idag??

Känner faktiskt lite hoppfullhet idag??

Tack vänner❣️

Grattis till 7 veckor! ? Väldigt skönt när man har nått den insikten att det inte är värt att testa att dricka. Och att man faktiskt mår så mycket bättre av att inte dricka alls.

Kram

Du girade undan, gud vad starkt gjort!!!! ???‍♀️