Senaste kommentarerna i forumet

Då har man klarat av tågresa t/r till Stockholm. På hemvägen satt jag dessutom väldigt nära bistrovagnen där det gick o köpa öl, vin och sprit. Men klarade jäklar i mig av det . Var nära, men höll mig till kaffe och vatten. ?? 14-1 och kämpar vidare.

Sovit dåligt, trött, stressigt på jobbet. Av gammal vana kommer sug efter vin. Inget jag inte kan hantera, mest bara irriterande att det dyker upp. Men jag vet att det handlar om andra behov, alkohol är verkligen inget man behöver! Däremot behöver man sömn...
Även onödigt tjafs m maken igår. Tar så enormt mycket energi. Har inte råd slösa bort den energi jag har på onödigheter. Han har nog rätt dock att jag har ett kontrollbehov och häftigt humör. Tänder till alldeles för snabbt. Behöver jobba på det...

Jag led av sömnapné de sista 20 åren och det försvann efter att jag slutade dricka. Mina snarkningar försvann också. Så jag är helt säker på att det berodde på alkoholen och inte på något annat. Om man inte provar att vara helnykter en längre tid, så vet man ju inte om det beror på alkoholen. ?

Ha det bra Varafrisk! ?

Jag ska inte sluta med CPAPen. Har knappt börjat. Idag är det första gången som jag ska skicka in mitt datachip med mina registreringar.
Vad man har sagt till mig på Sömnmedicin dvs läkare och sjuksköterska är att sömnapné (jag har lindrig) kan bero på hur man ser ut inne i kroppen (heter det anatomiskt?), ärftliga faktorer, alkohol och övervikt. Min läkare sa att tio kilos viktminskning kan göra stor skillnad. Man har även sagt att för en del hjälper inte cpapen så bra. Dessutom har man sagt att det kan ta fyra,fem månader att vänja sig vid den. Jag har väl haft den nästan två månader men inte varje natt. Så jag kommer att fortsätta med maskinen och hoppas på bättre sömn men jag vet att även alkohol och övervikt försämrar sömnen. Fast än så länge är vi inte helt kompatibla med varann men jag har inte gett upp??

Varafrisk, Lider du av sömnapne ska du absolut inte sluta att använda din sömnmaskin (C.P.A.P). Sömnapne och alkoholberoende är två olika tillstånd som inte har något samband. Jag själv lider av sömnapne och sover med min sömnmanskin sedan 15 års tid. Innan jag fick den provade jag allt annat inklusive operation i halsen. När jag vant mig att sova med c.p.a.p en fick jag ett helt nytt liv. Blev så mycket piggare och slutade att känna mig tung och deprimerad pga sömnbrist.
/Mrx

Du behöver verkligen träna på ditt tålamod ? Jag lovar dig att ork och energi kommer tillbaka med råge när din kropp och hjärna har läkt alkoholskadorna.

Med din intensiva personlighet kommer du att bli som en Duracell-kanin - även utan alkohol i tanken. (Fast jag vet att Duracell är ett batteri så liknelsen haltar lite).

MEN, och det är ett viktigt MEN, du måste hitta sätt att pausa din intensitet för annars kommer du att springa in i väggen gång på gång på gång. Du behöver lära dig mini-pausa dagligen och total-pausa när det svajar rejält. (Det senare brukar jag kalla ”dra i handbromsen” och det brukar jag få göra någon-några gånger per år.)

För mig har djupandning varit en gamechanger. I kombo med sångmantra, yoga eller på skogspromenader. Med hjälp av andning och medveten vila dagligen ser jag till att mitt hamsterhjul har ett lagom och hållbart snurrtempo.

Kram ?

Jag mår verkligen bättre utan alkohol. Det är sanningen, även om jag glömde det i helgen.
Finns inget gott att söka efter på botten av ett vinglas.

..... Igår. Underbart väder och jag var ute på två långa rundor. Äntligen fick jag min varma choklad samt ostmacka serverad vid en frusen sjö i strålande solsken. Härligt!

Jag har funderat en hel del på Torns kommentar att det har gått snabbt för mig att hitta ett mycket större välmående i livet. Jag tror att det beror på att jag startade en process redan i januari 2020, alltså för drygt ett år sedan. Hela förra året så satsade jag mycket mer på träning, att äta nyttigare samt stresshantering med hjälp av ljudböcker/meditation. Dessutom så slutade jag med snus samt drog ner på kaffe till ett minimum. Snacka om att börja i fel ände.... alkoholen skulle givetvis haft prio 1, men det klarade jag aldrig av.

När jag nu 2021 äntligen klarade att vara nykter en tid så tror jag att jag stod på en väldigt stabil grund som gjorde att förbättringarna kom snabbare än de gjort annars. Dessutom är det lugnare på jobbet under vinterhalvåret, så mindre stress gör mycket för återhämtningen. Lugnt på hemmafronten också. Många på detta forum lever i en verklighet som är bra mycket tuffare än min så deras kamp är så mycket svårare.

Hoten som jag ser framför mig är:
Ökad stress på jobbet
Våren/sommaren, då gror min alkohol-gen som ett ogräs i min kropp och vill ha näring.
Någon större händelse som jag inte orkar tackla mentalt.

Tack för respons Torn och Se klart.

Ha det gott därute, så hörs vi. /

Också ett härligt inlägg. En "syster" med lika djupa tankar som jag, kanske lite röriga och jobbiga emellanåt men ändå tankar som då och då leder till nya kloka insikter. Jag ser många meningar jag fastnar i som flashbacks från egna inlägg, mycket bra saker.

"Vara här och nu... ...andas in och ut, slappna av"
"What you resist persist" (kanske det viktigaste av allt)
"Lat är fortfarande bättre än att vara full"
"Mycket har hänt de veckor jag varit nykter. Mycket mera kommer att hända. Vila i tanken om att jag inte vet"

"Riktningen är ett nyktert liv" ...ja där kanske jag kan tänka att den riktningen behöver bytas ut så småningom. Missförstå mig rätt, inte att du skall byta ut att var nykter, men att, när tiden är inne, välja en annan riktning som kan bli ett annat fokus än nykterheten och att "inte dricka".
Om du är som jag på det sättet också så kanske du känner att den där frågan är så stor nu. Vad ska bli min mening, min nya riktning i livet nu. En sån mening måste ju vara så bra på alla sätt. Stor, betydelsefull, allsmäktig.
Försök att inte tänka så stort. Välj nått litet, nått du vet att du uppskattar i vardagen. Laga mat, plantera blommor eller kanske måla. Prova om nått litet kan växa.

Kram

Skriv!!!
Hoppas allt är väl!

Tänker nu när du så smått smakat a igen...
Fortfarande glad i din nykterhet?

Lögner tillhör missbruket, ärlighet tillhör nykterheten.

Du måste prata med din man, berätta hur illa det faktiskt är och vilket stöd du behöver av honom. Kan du ärligt inför oss uttrycka att du är alkoholist så har du slutat stoppa huvudet i sanden - och det är svinbra. Men för att lyckas med detta så måste du vara ärlig mot din man och kräva att han stöttar dig. Genom att inte ha alkohol framme, kanske till och med vara nykter ihop med dig första månaden etc. Den första tiden är man så skör, så det är viktigt att man inte utsätts för frestelse och prövningar.

Vad är det värsta som kan hända? Att han blir arg och skriker på dig? Att han vägrar vara nykter ihop med dig? Att han säger att han vill skiljas? Hur illa det än kan gå så är det nog tyvärr nödvändigt. Att bli nykter är inget man klarar helt på egen hand. Man måste ha stöttning i någon form. Av forumet, av närstående, av AA, av beroendecentrum etc. Något stöd måste man ha.

Kram ?

..och en sak som jag undrar är om du tidigare druckit periodvis eller om det varit utspritt på de flesta dagar?
Jag har läst/hört någonstans att man kan trigga ett periodiskt drickande genom att ta uppehåll utan att reda ut vad som ligger bakom själva drickandet.
Du skriver att du fick ett återfall och drack i fem dagar - var det mer intensivt än hur du brukar dricka?
Tänker att du såklart måste vara vaksam så du inte utvecklar ett periodiskt missbruk som verkar vara mycket mer intensivt under aktiva perioder.
Är det någon som vet mer om detta?
Stort lycka till med allt!

Har tagit ledigt några dagar för återhämtning och möjlighet t nyktra dagar.

Inget inbokat idag mer än promenad, läsa och äta bra ev se ngt avsnitt av ngn serie i repris.

@Torn ..vet vad du tycker...det är solklart??Tack?
@FinaLisa Tack?
@Miss Mary Poppins Tack?

Kram?

Då slipper jag iaf ens fundera på saken. Konstigt hur man har sådan vriden bild av ruset. Vi tror det är något helt magiskt ?? Men man blir bara full! Bra ord det där med "full!!!"

Nu har du testat. Inget för dig. Vi går framåt. Punkt!

?????

Du är och förblir en i gänget. En dag "fattigare" men en viktig erfarenhet rikare.

Vandringen fortsätter, idag är en bra dag att vara nykter.

Kram ?

Såklart, kom igen??

Har varit sjuk i två veckor. Hängig, förkyld och trött.
Klarade inte av tristessen och känslan av att alla de positiva vinsterna med att inte dricka försvann genom sjukdomskänslan. Drack vin i helgen. Inga stora mängder men det var ju inte vad jag planerat. Känner mig misslyckad och som om allt är förstört.
Det enda som var positivt var att jag passade på att känna efter hur jag egentligen upplever ruset. Det är inte speciellt kul alls. Blir bara avtrubbad och jättetrött.
Så jag fortsätter med er alla. Kan inte rekommendera alkoholintag om någon liksom jag glömt bort upplevelsen.
Nu är jag iallafall frisk och nykter.
Får jag fortsätta med er?

Kram Pixie

Det snurrar mycket där uppe i skallen nu. Var ska jag börja?
Allt som händer i mig, allt som jag hört eller läst senaste tiden. Framtid, dåtid, här och nu. Tips, råd och tekniker. Nederlag och framgång.
Nykter och må bra.

Igår när jag la mig försökte jag verkligen vara här och nu, känna hur kroppen var tung, sjunka ner i madrassen, andas in och ut, slappna av. Låta tankarna komma och gå. Jag har haft en riktigt bra och skön helg. Ändå så fanns där en riktigt ettrig och envis tanke. En tanke som fortsätter envisas nu på morgonen.
"Det här är inte hållbart, så här funkar inte att leva i längden"
Okej, hjärnan är kroppens alarmsystem vars huvuduppgift är att varna för faror, hjälpa oss att överleva.
What you resist persist.
Tacka för tanken/varningen. Välja en ny positiv tanke.
Ja, det är ju sant. Även om jag mådde bra och kände mig lugn och tillfreds igår så är det inte hållbart i längden att leva så. Att "vara lat och göra ingenting". All den tid, massor av timmar sammanlagt, som jag lägger på att vila, lära mig bara vara, hänga i soffan och lyssna på podd, tillåta mig att känna all tidigare uppdämd trötthet, låta den komma. Allt för att hålla mig nykter. Nej, så kan jag inte leva. Det funkar inte. Tack för tanken!
Jag har ingen aning om vad jag ska göra istället, hur jag ska få fart på mig själv nykter. Men, det finns INGEN anledning att ta till flaskan redan nu, bara för att jag ser en risk att "jag kommer ändå att göra det" när jag lackar ur på min egen lathet.
Lat är fortfarande mycket bättre att vara än full. Mycket har hänt de veckor jag varit nykter. Mycket mera kommer att hända. Vila i tanken om att jag inte vet, att ingen vet, hur framtiden kommer att bli. Jag kan välja riktning men jag kan inte bestämma vad som kommer att komma.
Riktningen är ett nyktert liv. Jag fortsätter att göra vad jag kan och vet funkar just nu för att hålla mig nykter. Skit samma att det inte är hållbart i längden! Lita på att någonstans runt kröken finns fler verktyg och nycklar som kommer att hjälpa mig.
Det här kommer att bli bra. Nej, det här ÄR bra.
Livet är här och nu. Just nu mår jag bra - alltså är livet bra.

Släpp taget!

Jag är okej som jag är.
Jag gör så gott jag kan - det räcker bra.

Dags att starta dagen.
Utan att ha en aning om vad den kommer att innehålla så vet jag att idag är en bra dag att vara nykter - inte illa va', jag har blivit "lite synsk" ?.

Önskar er alla en bra måndag!
?Kram!

I år är det första gången min mor inte får en ros på alla hjärtans dag.
Tack för det Coronan, men hon undslipper inte blommor och presenter under veckan då hon fyller 89 år.
Vi lär få stå på två meters håll i dörröppningen, vi är båda dessutom förkylda som vårat barnbarn så vänligt bjussat på.
Hon har verkligen varit instängd sedan mars förra året, ett tag var jag orolig för att hon skulle bli rejält deppig.
Men hon har repat sig, och som allt annat det går upp och ner.
Jag pratade med henne nyligen, men det hamnar mest runt att hon pratar om sjukdomar och att hon känner sig rädd inför det samhälle som har utvecklats på sistone, vilka som har dött osv.
Tröttsamt men jag härdar ut, säger jaja då och då och bara inväntar på att hon ska avsluta samtalet.
Hon är min mor och man får ta allt det onda med det goda, mest rädd är man väl att man själv ska låta så om några (många) år.
Men min fru, min dotter och son har fått sina rosor, denna gång köpte jag de i affären när vi handlade i lördags.
Var osäker på om blomsterhandeln skulle ha öppet på söndagen, dessutom är de så fruktansvärt dyra.

Denna helg har inte skilt sig så väldans mycket mer än andra, vår dotter har bott här under helgen med barn och hundar då hennes sambo jobbat hela helgen, och det är väldigt mysigt.
Barnbarnet har varit morfar väldigt tillgiven, suttit i knät när hon behöver tröst, skrikit i höga skyn då jag har busat med henne, hon är outtröttlig och det har tagit på mina krafter ordentligt, så jo jag är nog en morfartyp.
Hundarna har konkurrerat om min uppmärksamhet och den stora jycken vet att det alltid finns lite godis i förrådet under trappen och hon sätter sig vid soffan och sätter sina framtassar i mitt knä samtidigt som hon slickar sig runt munnen med ett högt smackande.
Hon har lärt sig ordet godis och även om man försöker bokstavera det med g-o-d-is.
Jo det är alltid jag som skämmer bort dem under matbordet med en liten smakbit, och ja, jag vet, det binder ris till min egna rygg, de följer mig troget vart jag än går, om jag än så bara ska gå på muggen.

Den här veckan har absolut inget med alkohol serverats, frugan som brukar vara lite sugen på ett glas vin till helgen har helt enkelt inte varit sugen, sonen eller svärsonen inte heller.
Det går åt desto mer läsk, köpte fyra flaskor med lite olika cider, alla var slut ikväll efter två middagar med mellan 5-6 personer, okey socker är inget bra, men alkoholen mycket värre, så man får helt enkelt ta det...

Jag och frugan tog antikroppstest på Coronan i veckan, redan dagen efter kom resultatet, positivt!
Jag visste det, har känt mig på det hela tiden, jag som är både snusare och nagelbitare har fingrarna i munnen mer än hundra gånger per dag, skulle ha torskat för länge sedan.
Så det tester jag gjorde i mellandagarna stämde nog, jag hade redan haft den, om än i en liten omfattning.

Har startat upp ett nytt pillemoj projekt, svärsonen släpade hem ett par gamla ebersprakare från skroten.
De har legat i flera år i garaget men nu när det är kallt i uterummet så behöver vi lite extravärme.
En ebersprakare har ett annat namn som påminner om den men det är en diesel/bensin-driven bilvärmare.
Rev upp härvan med sladdar och började klia mig i skallen...
Så nu behöver jag leta upp en begagnad bilkylare med 20mm slanganslutning och en 12volts fläkt, den ska klara 4,6 kw värme, ett 12volts aggregat som kan leverera ca 25 ampere eller sätta ett blycell som klarar det höga strömstötarna, 20 mm kylarslang ca fem meter och sedan en låda att bygga in den i.
Jo jag vet jag låter som Sickan i Jönssonligan, jag har en plan, utarbetad in i minsta detalj...
Men känner jag mig själv så plöjer jag ner en massa pengar i den och så kommer den ändå inte att funka som jag hade tänkt mig, så jag lägger lite band på mig själv, men samtidigt så vill jag överträffa mina förväntningar.
Först måste jag få den att fungera, provkoppla innan jag lägger ner en massa energi.
Den är smutsig och rostig efter att ha suttit i ett motorutrymme.
Huvudet är fullt av en massa idéer och jag hinner starta fler innan de tidigare är avslutade, suck!

Klockan närmar sig ett på natten och jag har ett bokat pcr-test på jobbet imorgon, ett krav från arbetsgivaren att göra detta var 14:e dag, oavsett om man redan har antikroppar.
Jag är ju lite förkyld och de säger att testet kan slå på andra infektioner också, så har jag otur blir jag hemskickad i 11 dagar, jag som har tre grejer bokade under morgondagen, bland annat en ergonomiutbildning.
Jag har ett annat stort projekt som jag är ensam om, jag sköter installationen av en herrejösses utrustning där installatören inte kan komma och installera och starta upp den, pga ja...Coronan.
Så jag ska sitta med datorn och FaceTime’a med tyskarna på torsdag, vad händer om jag har kopplat fel och eldar upp 4,7 millar?
Jo jag har hängt över axeln på installatörerna förut och sugit åt mig bara för att jag har varit intresserad, och utan att skryta så är jag nog bäst på att laga dem också, vi har ett tjugotal av dem och chefen sätter alltid mig på dem när de andra killarna har misslyckats.
Jag har ett logiskt tänkande och är fruktansvärt envis, en bra kombo ibland...
Lika envist som jag har hängt kvar här på forumet under alla år....
Men inte lika logisk till en början innan jag fattade vad alkoholen förstörde för mig.
Den har satt krokben för mig tidigare, nu vet jag var fällorna finns och de är i mitt undermedvetna.
Det är i hjärnan alla fallgropar ligger, lömska tankar som att ett glas skadar väl inte..
Och det kanske det inte gör, utan det andra, tredje och så vidare.
Problemet är att jag alltid tog ett glas åt gången, och då nollställdes ju räkneverket, en, en en ...

Ett annat logiskt tänkande borde ju vara att somna här i sängen, men natten är min när jag ligger ensamt vaken och har all tid för mina tankar, och de är så många så de står på kö...

Jag är nöjd med helgen, absolut, jag har fått tid för återhämtning och fått umgås med de jag älskar.
Mitt hjärta är fyllt av värme och det är väl så det ska vara på alla hjärtans dag.

Berra

Du kan, du vill, du törs!!
Kram ???

Känner jag är i samma läge som i tisdags när jag drog nu. Men nu har jag berättat det för personal för de kommer bara bli skit om jag dricker nu. Känns som jag kommer krascha när som helst och då kommer jag explodera har så mycket ilska inom mig som jag inte får ur mig. Alltid haft lätt visa ilska och plocka fram den men nu går de inte, vänder den bara inåt mot mig själv istället. Är nog därför jag är så himla trött, går åt så mycket energi också.
Sen är jag ordentligt stressad över mötet i mån men de försöker jag bara låta bli tänka på. Kan ju inte påverka mötet nu ändå.

Magen dålig annars ok. Jag blir inte sugen när jag återhämtar mig. Blir sugen när jag mår som bäst.

Gick in här för att tacka och för att försöka beskriva den lycka jag känner när jag läser era svar.

Men så tappade jag greppet och snubblade...
Ja, alltså, jag tappade greppet om datorn i knät och snubblade med fingrarna på tangenterna...
och ???
Av en slump upptäckte jag att det går att infoga emojis!! Jag trodde att jag var tvungen att skriva på telefonen för att komma åt dem och jag skriver (nästan) alltid på datorn för att jag tycker det är enklare.
Nu kan jag dekorera min tråd litegrann. Ge er varsin blomma. Tänk att jag kan bli glad över sådana små saker när jag är nykter och mår bra ?.

Tack Mary ?!
Ja, nu ska vi ta hand om och vara snälla mot oss själva. Det är verkligen dags!

Tack Sattva ?!
Ja, jag ska fortsätta vara jag och jag vill gärna fortsätta skriva. Så sant att det finns de som tycker om mig som jag är och resten kan man ju strunta i.

Tack AH ?!
Skrivande som självterapi, ja så är det verkligen. Terapi där jag slipper någon som lägger huvudet på sned och säger "jag förstår" när det är uppenbart att hen aldrig kan förstå... Istället möter jag er, som verkligen förstår för att ni varit i liknande tankar och situationer, och får tips och stöd. Befrielse, lycka!

Tack Sisyfos ?!
Visst är det lättare att visa upp sina bra sidor när man mår bra! Och så sant att det "skaver" när man känner att man inte passar in - stenåldershjärnan igen, livsfarligt att inte tillhöra gruppen... Det behöver vi inte bry oss om idag, vi kan välja att vara med människor vi tycker om och mår bra av att umgås med. De får oss att växa. Det är vi värda!
Jag har inga egna barn och borde därför inte yttra mig om barnuppfostran, men nu kan jag inte låta bli!
"barn som det tjatas på blir mer lyckade" Nej! Det kan inte stämma! Jag tror absolut mer på uppmuntran och positiv förstärkning, tror på att visa på bättre sätt att göra/hantera saker hellre än att skälla ut någon som "gör fel".

? Till er alla!

Så som jag har väntat på att du ska yttra de där orden! ? Titeln på min tråd dessutom! Jag tycker som du vet att du borde ha fått nog för länge sedan, men nu har du fått det. En gång för alla! Och den där sabla sömnmaskinen förresten. Den kan du skrota om tag. Och din lever kommer tacka dig, som slutar må sämre och sämre.

Vilken fin dag det har varit, jag och frugan har också varit vid isen och njutit av det fina vädret. ☀️

Kram