Senaste kommentarerna i forumet

Fast de flesta av mina inlägg blir långa...skriver alltid långt...långa mail..långa sms...använder mig av många ord...ibland lite för många men hur som helst.....

Jag tror det var Blenda som skrev att förr så vaknade hon varje morgon med att alltid tänka på andra först och sig själv i princip sist....och jag hade hög igenkänningsfaktor där....kan man säga.

Igår när jag hade varit och handlat lite mat (berättade ju igår att jag köpte tidningen Faktum) och var på väg hem kör genom ett litet industriområde för att komma hem till mig. Jag ser att det går en mörkklädd person längre fram och jag försöker parera denne person men person ställer sig i vägen..när jag kör åt andra hållet så ställer sig personen i vägen. Jag förstår att han är påverkad av något kanske alkohol..han har en flaska sprit i ena handen. Jag känner att jag vill inte stanna...känner mig lite rädd...så jag backar och vänder väljer en annan väg. Då pekar mannen finger åt mig. När jag har vänt bilen och kör in en annan väg till vårt bostadsområde så ser jag att det ligger en ryggsäck och en gitarr där...och jag tänker att det är säkerligen mannens tillhörigheter. När jag kommer hem är jag lite uppskärrad...dels både för att jag blev rädd dels för att jag lämnade honom där...jag som stannar till och ser om människor mår bra. Pratade med min son lite senare och han sa...det är så märkligt Mamma för det är som om alla personer som behöver hjälp dras till dig. Han brukar säga till mig att du behöver inte rädda världen Mamma. Kanske jag också blev mer berörd eftersom jag har stora alkoholproblem...och jag vet att min dotter ofta dricker för mycket när hon är på fest...och tänk om ingen skulle hjälpa henne. Så visst är det så...visst ser jag och visst tänker jag. Minns en nyårsafton när min man och jag hade hämtat min dotter inne i stan..och en kvinna drog upp dörren till vår bil..min plats..och var SÅ berusad...hon frågade mig om jag visste något ställe som jag trodde var öppet..och jag sa att det är nogt stängt nu. Vi åkte hem men när vi kom hem tänkte på min dotter och jag att vi kan inte lämna henne på detta viset. Hon kände inte igen oss men vi visste vem hon var. Så vi åkte tillbaka och hittade henne ...en yngre kille hade också stannat. Han frågade oss om han skulle ringa polisen och vi sa ja...Kvinnan blev jättearg på honom..men när polisen kom åkte vi därifrån.

Så ja...inte är det så att jag tänker på mig själv först och främst när jag vaknar på morgonen ...utan oftast min dotter i synnerhet om hon är ensam hemma hos sig..tänker på jobbet...och jo....om jag tänker på mig själv så tänker jag som oftast att idag ska du vara nykter. Idag är jag hemma från jobbet...vet inte om det beror på något jag åt häromdagen eller om det även kan vara lite magkatarr. Känner att det är skönt att vara hemma..kunna ta det lugnt ...kanske städa lite grann...köpa nya blommor. Men så får jag dåligt samvete när jag vet att min dotter är ledig, hon börjar jobba ikväll, för jag känner att jag borde kanske berätta och säga att hon kan komma hem om hon vill. Jag vet att hon ibland tycker att det är jobbigt att vara i sin lägenhet eftersom hon den kille hon träffade i augusti nästan höll henne fången...samtidigt så behöver hon få vara i sitt egna hem...och jag behöver öva mig på att klippa navelsträngen. Så jag skriver nog inte till henne hon kommer nog till oss imorgon ändå..

Pratade med min terapeut igår...och det var skönt...pratade om självkänsla..jämförelse..och avundsjuka. För min del är att erövra en god självkänsla varje dag en pågående projekt...tror att det är livslångt. Och nu i dessa tider när det är social distansering som gäller överallt...så får jag jobba mer med självkänslan...att trivas i mitt egna sällskap...och det är inte så himla enkelt. Och när självkänslan svajar då kommer lätt det där med att jämföra sig med andra och då kan även en viss avundsjuka födas och en känsla av ensamhet. Och på den känslan är det lätt att dricka för helt plötsligt...så duger jag som jag är...jag känner mig inte så ensam...och JA imorgon kommer jag klara det här med att vara nykter...så himla målmedveten som jag är idag. Och denna målmedvetenhet finns under nästa morgon...kanske vid lunch det kan även ha hänt tidigare...då börjar det svaja och de där förbannade tankarna sätter fart...för det är ju inte så enkelt det är ju alkoholen som lurar mig att tro att det är enkelt för under påverkan av alkohol så blir allt så enkelt...så himla lätt att sluta.

Fast så tänker jag...dagen idag är din dag...du bestämmer över den...ingen annan...hur du förvaltar din dag på hemmafronten bestämmer du själv...du behöver inte se intellektuella serier läsa intellektuella böcker (det är många på mitt jobb som gör det...och ja...ni vet...jag jämför mig...håller tyst om vad jag tittar på och läser)...titta på och läs vad du vill...känn dig fri!! Känn inte stress över att bli färdig...utan ta dagen som den kommer...men jag tänker att för att förändra livet ...leva mitt liv..så behöver jag ta bort alkoholen.

Så Andrahalvlek...vad är mina styrkor som kan hjälpa mig på vägen till att bli nykter..ska fundera på detta. Och Rule74..om 15 år är jag 73 år...det är nästan lite läskigt...för tiden som är kvar att leva blir ju bara kortare och kortare...och då vill man ju för sjutton må gott!! Å det jag önskar allra först...är inte att resa...inte att gå på konserter även om det är det jag älskar mest...det jag önskar...det är en bättre kondition...att orka mer...att kunna ta ut mig så svetten rinner...inte att svetten ska rinna pga dålig kondition eller att alkoholen går ur kroppen....att jag är bakrusig...nej jag vill vara stolt över min kropp..jag är egentligen stolt över den...men vill vara ännu mer stolt!

Det här inlägget blev nog väldigt rörigt...kanske ingen röd tråd igenom det hela...men det får vara så helt enkelt.

Kram:)

stor fast liten man, en legendar hos de som genomgått 12-stegsbehandling, en man som vet vad han pratade om <3
Bengt Artur C har nu valt att lämna jordelivet för att fortsätta det arbete han vigt sitt liv åt i en helt annat division :-(
Och nej, inte viruset !!!
Nu börjar det kännas tomt när alla gamlingar som jag haft som "idoler" försvinner från denna värld.
R.I.P Bengt !

Ps Han var en offentlig person därför skriver jag ut hans förnamn Ds

Jag har inte heller lust att bjuda på alkohol, så mina gäster framöver får dricka det som jag dricker. Iskallt kranvatten och/eller goda alkoholfria alternativ i form av öl och bubbel. Jag ser det som att jag vidgar deras vyer.

Av samma anledning ger jag inte bort alkohol i present längre.

Kram ?

Jag har börjat lära mig att vissa strategier fungerar som ett stöd att dra ner på alkoholkonsumtionen för mig.
Föra dryck-dagbok, det tydliggör intaget, har man nått upp till de där 7 standardglasen redan på tisdag...?
En kalender där jag gör en färgmarkering varje dag, grönt eller rött, grönt är roligare än rött...
Ta en titt på vad kostnaden för alkohol var under 2020... vad kunde man gjort för dom pengarna istället?
Småsaker men det hjälper hjärnan att ställa om tycker jag

Grattis till tid. Strongt jobbat?. Vet inte hur dina släktingar har för vana att dricka, men hemma hos dig är det du som håller i taktpinnen, tycker jag. Kanske du bara låtsas som ingenting och om de skulle säga något så kan du hänvisa till vit period eller nån kommentarer om att du vill förändra möten med afria alternativ. Du kan ljuga o hänvisa till magproblem, diet o att du glömde köpa vin osv. Lycka till

Hej alla kloka!
Jag ska ha en middag på lördag för två släktingar och jag vill inte bjuda på alkohol. De vet inte att jag inte längre dricker alkohol. Jag vet inte vad jag ska säga till dem.

Hur gör ni, bjuder ni på alkohol hemma hos er? Jag tycker det känns obehagligt och vill inte.... har inga problem att vara bortbjuden och andra dricker då, men vill inte ha det hemma hos mig.

Tips mottages tacksamt!!! Kram!

Upp och hoppa. Det blir inte bättre av att du går omkring med ångest. Var glad och tacksam för att du har börjat din förändringsresa mot ett sundare liv. I bland faller vi och då gäller det att resa sig upp fort. En dag i taget ?

Vägen mot nykterhet är nästan alltid guppig. Så var det definitivt för mig. Gör så bra du kan av dagen. Försökt sova ordentligt i natt. I morgon är en ny dag att vara nykter på!

Kram!

Så ledsen, igår försvann 0:an
Drack en flaska vin och nu har jag jordens ångest. Känner mig så dålig?

Plus och minus. Så länge plus överväger fortsätter man. När minusen dominerar får det vara nog. Så kände i alla fall jag. I dina inlägg kan jag bara se en massa minus med alkoholen. Sen behöver beslutet mogna och förankras och förankras och förankras och processas och processas och processas. Det tar sin tid, och olika lång tid för alla.

Själv är mer spontan än jag borde vara, i alla situationer. Att jag kastade mig hals över huvud in i detta med övertygelsen om att jag skulle fixa det förvånar mig inte ett dugg. Så gör jag med allt, det är en del av min personlighet. Du måste nyttja styrkorna och fördelarna i din personlighet, hitta dina drivkrafter.

Keep up the good work!

Kram ?

Blir glad av att läsa era inlägg och får en go känsla av att ni vill hjälpa mig.
Läste lite i din tråd @kaye ( läser i alla som kommenterar för jag är så intresserad av allas olika men ändå på många sätt så lika resor )
Så sant att man inte ångrar att man inte drack. Jag SKA i alla fall vänta 10 dagar med att dricka. Helst 3 månader .
Helgen blir en utmaning även om inte vardagar stoppat mig tidigare. Jag har upptäckt att jag sover bättre än på väldigt länge.
Har alltid druckit mig till trötthet sedan vaknar vid 3-4 tiden o legat vaken resten av natten om jag inte tagit en halv insomningstablett. Nu somnar jag senare men somnar om om jag vaknar. Bara det är en seger ✌️.
Nu börjar jobbet. Igår jobbade jag till klockan 20.00 för att jag var rädd att jag skulle falla för frestelsen.
Kram alla kämpar!
Oppps. Höll på att skriva under med mitt namn ?

Ja, jag vet inte jag. Jag tror inte på att man måste nå nån ”botten”, det är väl om man får sådana konsekvenser att man kanske tvingas att hålla sig nykter en period och gillar det, eller när man bara får nog. ”Dricka klart” tror jag att många känner igen sig i, fira ut sista tiden eftersom man ändå ska sluta dricka i morgon. Farlig strategi eftersom det är lätt att börja om igen dag 5 och då har man testat att dricka rätt mycket.

Men jag är skeptisk i grunden och tror att vi är olika och just såna där ”sanningar” gör mig mest förbannad. Tycker att så många uttalar sig tvärsäkert i TV om smittrisker, alloholproblem och sjukdomar utan att ha nån större koll på nåt. Lite ödmjukhet skulle sitta fint.

Jag är också less nu på alkohol, har också sjunkit ihop. Bra ord! 5 månader nu. Är nyfiken på hur det är att leva utan alkohol. Jag är rätt säker på att det är nåt annat som inte står helt rätt till i kroppen också, men häller man på alkohol så påverkas hela kroppen och det är svårare att känna efter. Jag har skrivit det förr, men jag tycker att du ska gå till en läkare med din trötthet. Den låter lite i värsta laget. Och du har varit alkoholfri rätt länge nu, med nåt enstaka undantag.
Skönt att du mår bättre på nåt sätt. Och tänk va bra om både ditt och mitt inre verkligen har fattat att det vi har försökt medicinera med alkohol inte blir bättre. Bara att skriva det där... fy sjutton vad jag var less på det i slutet. Fick ingen kick alls av det längre då.
Spikmatta, har du förresten testat det för dina sömnsvårigheter? För mig ger det ett lugn i kropp och själ.

Ser att du kämpar på Varafrisk! Här kommer en KRAM från mig.

Du känner dig konstig, trött, håglös och ledsen.
Du går igenom en jätteomställning, kroppen börjar läka, det tar energi så det är inte konstigt att du mår kymigt.
Låt det vara så. Då går det över snabbare så att du börjar må bättre.
Ta hand om dig och ge inte upp!
Varm kram!

Det gör mig glad att du "promenerar" mot 4 veckor!
På väg mot en "promenadseger"? Nej, det är väl utfört arbete som tar dig dit.
Bra jobbat!
Kram

Du tänker helt rätt. Hängslen och livrem och några åtgärder i bakfickan körde jag också med i början. Finns ingen anledning att inte ta den hjälp som finns och som man kan få. Att kunna kommunicera en handlingplan tydliggör att du tar dig själv på allvar och lugnar med största sannolikhet omgivningen rejält. Att sluta dricka kräver nästan allt ditt fokus den första tiden. Då behöver det vara så lugnt det kan vara med övriga livet. Ser fram emot att följa din resa!

Kram!

Ja, vi är på väg och idag är en underbar, alldeles perfekt dag att vara nykter!

Kram!

Jag börjar dagen med att försöka reda ut härvan av tankar jag har. Nystar upp en tråd i taget, det tar stopp ibland och jag börjar på en ny tråd.. Oreda? Nja, enda sättet (?) för att kanske såsmångingom kunna rada upp välordnade nystan i regnbågens alla färger. Dem ska jag sticka något vackert av!

Gårdagen.
Jag fick kasta mig iväg till jobbet utan att vara klar med min morgonrutin. Inte bra. Jag var så trött periodvis så att jag svajade och nästan fick hålla i mig. Nåväl, jag fick gjort det jag måste. Jag fick ytterligare en påminnelse att jag inte klarar stress. Stress är direkt farligt för mig. Tack och lov fick jag inte impulsen att ta omvägen förbi Systemet på väg hem. Tror att jag var för trött tom för det.
Somnade redan strax efter 19 - och vaknade först vid ett!!!!!! Jag har sovit! :-) :-) :-)

Alkohol.
Jag skriver i en tråd på Alkoholhjälpen och jag har upptäckt att det jag skriver handlar väldigt lite om alkohol.
Jag är "bara" på dag 12. Jag "borde" slåss för min nykterhet och kämpa emot sug. Men, nej, någonting är faktiskt annorlunda nu jämfört med tidigare försök.
Botten. Jag har reflekterat över uttryck som "att nå botten" och "att dricka klart". Välkänd "sanning" att man måste dricka klart och nå botten innan man kan sluta, iaf för oss i den här branschen. Jo, jag känner till att man kan "backa ifrån stupet" också.
Jag har kämpat för att nå botten. Suttit med fjärde, femte, sjunde glaset i hand och varit ledsen över att jag inte når botten, att jag inte kan stå emot, att jag inte kan sluta dricka.
Jag har försökt att "dricka klart". Varje gång jag bestämt mig för att var nykter en period så har jag "druckit fritt" sista kvällen. För att fira ut det gamla, för att dricka klart. Sedan gäller det att hålla i, stå emot, bita ihop, kämpa och slåss för att vara nykter en dag i taget. Det har inte funkat.
Vart vill jag komma? Jo. Jag har tappat sugen(/t).
Jag vill bara få vila. Jag vill bara må bra.
Är det så att tom mitt undermedvetna har fattat att alkohol inte är lösningen eftersom det inte lockar och pockar med ett glas? Eller ligger det på lur någonstans och bidar tiden så att jag ska glömma att alkoholen inte är lösningen? Tja, det visar sig nog...
Det blev en lång utläggning om att min känsla är att jag fortfarande inte har nått botten eller backar ifrån stupet. Jag sjönk nog bara ihop på vägen....

Så. Jag fortsätter med att göra vad jag kan för att må bra även idag.
Det bästa sättet är att vara nykter. Så får det bli.

Jag är okej som jag är. :-)

Kram alla!

Du skriver att du inte vet vad du vill. Det viste inte jag heller när jag kom hit första gången och när man läser här så ser man att det är vanligt att inte veta.
Men, någonting har fått dig att skriva här. Alkoholen kanske inte är ett jätteproblem för dig (?) men du har ändå börjar reflektera över att du ibland dricker så mycket att det oroar dig.
Så varför inte prova att avstå alkohol ett tag? Det stora beslutet huruvida du vill dricka eller inte kan vänta. För väldigt många här räcker det bra med "jag vill inte dricka idag", en dag i taget, som blir många dagar i längden - om man vill.
Passa samtidigt på att "prata av dig" massor här!
Här finns såå många varma, förstående och vänliga människor som delar sina historier och tips för att må bättre, ja tips för det mesta faktiskt :-).
Eller, som håller om en i en "cyberkram" när man behöver det.

Varmt välkommen igen!

PS. Jag delar din erfarenhet av övergrepp. Efter år av försök att lindra smärtan med alkohol har jag insett att ingen dryck i världen kan backa bandet och stryka den erfarenheten ur mitt förflutna. Det jag kan göra är att vara snäll mot mig själv och försöka må bra här och nu. DS
KRAM!

Jag har druckit alkohol länge. Som andra började det i tonåren. Jag har inte ansett att jag har problem, jag har slutat och jag har haft perioder då jag druckit så mycket att jag börjat oroa mig för min egen hälsa.
Jag har blivit utsatt för våldtäkt som ung och jag tror att det är då det började med mitt så kallade missbruk. Jag är är i ett lyckligt förhållande med världens bästa pojkvän som vet allt som jag har varit med om(Till en visa grad).. Jag fortsätter dricka när jag är ensam i perioder, och har depressioner som kommer och går. Vet inte vad jag vill med detta men antar att jag behöver prata med likatänkande.

... ditt första inlägg när det känns motigt. Och verkligen unna dig det du är sugen på och längtar efter den här första tiden. 58 kilo klarar av att vänta det kan jag lova. Min 58 kilos målvikt har väntat ett helt år men nu börjar jag se ljuset. Många glasspaket och smågodis-frossor senare.
Håll i, det blir bara bättre. Kram.

Är man livrädd för tjafs om barnen. Så bra att du hittat hit, och välkommen. En del av det ”livrädda” kan absolut vara kopplat till alkoholen påverkan på våra nivåer av ångest mm.
Ta ett ordentligt uppehåll från alkoholen så kommer du se att känslorna av panik minskar kraften att ta itu med saker växer. Ta en dag i taget nykter till att börja med. Kram

Jag har suttit och läst en massa inlägg här gjorda av folk som har det betydligt kämpigare än jag!!
Det styrker!!!!
Jag inser dock ju mer jag läser att för mej personligen så är det nollgräns som gäller jag tror inte på tanken på att bara ta en kall ngn gång då och då!!
Så jag får nog säga adjö till min"vän" alkoholet forever!!!
Jag tänkte ringa nga motagningar i gbg i morgon.
Det kan hända att jag fixar det på egen hand!!!!
Men varför chansa?
Jag tror även att sos blir lugnare om dom ser att jag gör ALLT.
Jag är ju livrädd att det blir tjafs om barnen!!!

Efter många års slentrian drickande, varje dag så avslöjade min chef mig. Nej har aldrig druckit på jobbet, men var ständigt trött, ofokuserad, frånvaro hit o dit (spec mån) och glömsk. Det gjorde mina kollegor fundersamma liksom min chef. Jag fick chansen många ggr att ex dra ner på drickandet, men det funkade sällan. Man blev duktig på att ljuga för andra, men framförallt för sig själv. Mitt peth och cdt test visade som högst 0,87 och lägst 0,32, det sistnämnda vet jag inte hur jag lyckades med, men levde på det ett tag tills sommaren o sem började. Då tog det fart igen och det blev en mkt blöt semester.

Fortsatte att ta cdt o peth och värdet åkte upp och ner, det gick verkligen inte att låta bli. Jag provade med att dricka 3,5 i tron om att jag kanske kunde dra ner, men det slutade alltid med att jag köpte starköl iaf. Under denna två årsperiod så gick jag både på kommunhälsan o Beroendecentrum, jag blåste ett tag oxå för sporra mig själv, men resultaten blev dåliga där med. Jag tänkte att jag skiter i det här, jag är ett hopplöst fall. Under hela denna resa så tänkte jag många ggr på antabus, men ville verkligen inte det tills jag vaknade upp en dag och kände att nu får det vara nog! Jag valde själv tillsammans med min chef o kommunhälsan att börja med det.

I 10 dagar nu har jag varit nykter o jag sköter medicineringen själv. Det är sagt att jag ska åtminstone ta det i 3 månader, sen får man se hur långt man har kommit i processen. Under denna tid ska jag gå till Beroendecentrum för KBT o återfallsprevention. Så ta all hjälp ni kan få, antabus är INTE skam! Den gör att du INTE kan dricka, du blir sjuk o därmed så släpper man alla tankar på alkohol, hjärnan går inte på högvarv. Se det som en hjälp att avstå alkohol.

Det värsta suget försvann på ca en vecka och är jag sugen på själva öl smaken så tar jag alkoholfritt. Sömnen tar det lite längre tid med, men är inte bakis trött utan trött på ett normalt sätt. Inga fler missförstånd, tjafs o göra bort sig senarium med nära o kära och även okända.

SÄG JA TILL ANTABUS, SÄG JA TILL LIVET!

Lycka till alla!

Tuff situation, men nu är du på rätt ställe för att starta en förändring. Att leta dig hit och skriva var första steget.

Lycka till!

Kram