Senaste kommentarerna i forumet

Efter det långa första inlägget vill jag bara skriva något om mina 3 första nyktra dagar sedan 2016. Första natten var fruktansvärd. Ångest och jag var så rädd för att gå och lägga mig, trodde att jag aldrig skulle vakna igen om jag somnade. Vaknade i ett hav av svett och med både huvudvärk som sedan adderades av skakiga händer och den vanliga ångesten som ropar på vad just den är van att matas med. Dag1 var outhärdlig och dag 2 var inte heller mycket att hurra för. Men mindre skakiga händer även om huvudvärken finns där. Molande som en ständig påminnelse om att jag borde veta hur det ska lösas.

Idag, dag 3, efter en ny natt med dålig sömn så har jag ändå försökt aktivera mig. Och det där oroar mig hur det ska gå. Vad ska alla tomma timmar fyllas med (har semester nu)? Orkat att ta en promenad, laga lite mat och städat lite hemma. Fortfarande huvudvärk men trots den dåliga sömnen känns det som om att tankarna är lite mer klara och det finns något mer energi. Rastlös så på kvällen gick jag bara ute och gick planlöst i ett par timmar.

Och klara tankar, eller i alla fall halvgrumliga, skrämmer. Mycket minnen och ångest som smyger sig på.

Hur ska det här gå? En dag i taget tänker jag nu....

Svårt att veta vart man ska börja. Är som alla andra här av samma skäl. Och ett stort tungt bagage som jag hoppas ska bli lättare med tiden. Botten är nådd.

Jag ser det här som min personliga dagliga noteringsbok för jag tror det är precis vad jag behöver. Att få skriva av mig, logga mig själv och kanske även känna att någon mer läser och förstår. Och i upp- och nedgångar ha någonstans att gå. Att inte bli vilsen.

Jag vill gärna berätta den långa historien först innan jag kommer in på hur övermäktigt och överjävligt allt känns. Idag är dag 3 av utan alkohol för mig. På...jag vet faktiskt inte när. Bara en sån sak.

Jag har nog aldrig haft ett problematisk förhållningssätt till alkohol. Och som en röd tråd genom livet har det vid ett antal tillfällen ställt till det både för mig och de runt. Det är verklien med skuld sådant bubblar upp, särskilt nu när flaskorna är borta. Hemma dracks det inte mer än normalt, det var festliga tillfällen och lite på helger och så.

I de unga åren (närmar mig 50) så var inte mitt festande så mycket som ifrågasattes, det var ju något alla gjorde. Det som skilde mig från andra var väl att det aldrig fanns ett slut. Jag drack tills festen var slut och gärna än mer om det var möjligt. Tills jag inte mer och somnade. I bästa fall hemma i den egna sängen. Sen vidare så var jag nog känd som en festprisse – alltid den som blev medelpinkten på festen, den som beställde shotsbrickor och som oändliga gånger kunde chockera med galna upptåg. Men då pratar vi i huvudsak helger och övrig tid så skötte jag jobb och annat som vilken annan som helst. Därför gör det så svårt att sätta ett exakt datum när det faktiskt hände. När jag verkligen blev beroende på riktigt och var fast i skiten.
Men jag tror vi kan börja någonstans runt 2012. Och att inse all den tid jag ägnat mig åt det här gör mig bara uppriktigt ledsen – alla dessa skuggår. Där man dag för dag, månad för månad och år efter år bara grävit sig allt djupare ner och växlat mellan förnekelse, bra perioder, dåliga perioder - eller som nu: en avgrundsperiod som pågått i snart 18 månader.

Men låt oss ta det från början. 2012. Åren innan hade varit ganska hyfsade med perioder av för mycket drickande men också perioder med ett väldigt aktivt liv med mycket kul. Och jag hade började närma mig 40. Och jag kan inte ta på vad som egentligen hände, mer än att det just bara hände. Jag hade ett nytt jobb med mycket resor, konferenser och middagar och ofta väldigt många sena kvällar med otroligt spännande människor. Samtidigt som jobbet var otroligt krävande och jag tror det blev kompensatoriskt för mig – att få hänga med dessa människor och bara glömma vardagen för en stund i dimman av alkohol.

Med tiden insåg min hjärna att det där med att dämpa stress har en mycket enkel lösning och det var just att dricka mer då så kommer den ju försvinna. Du ser ju hur bra det fungerar. Efter ett par år på jobbet så började dricka innan dessa sammankomster, vara lite extra avslappnad och avstressad. Och när jag väl var hemma så började jag även se till att det alltid fanns kall öl eller vin. För jag var ju värd det där och det fungerade. Till slut var jag fast i att använda min jobbkalender för att planera inköpen på Systembolaget. Var jag på resande fot på väg hem så var det prio att hinna besöka lämpligt Systembolag – allt för att ha något som kunde ge mig det där som jag så väl behövde. Finns många dråpliga, ironiska, komiska hitorier på det temat – kommer säkert skriva mer om dom framöver.

Så det gick utför. Men hemma- och ensamdrickandet blev allt mer frekvent. Och volymen ökade. Att dra i sig 5-6 starköl en vardagskväll var inga som helst problem. Och sen upp dagen därpå och köra på som vanligt. Och som med alla missbruk kommer lögner, dåliga beslut, obefintligt omdöme och skylappar som håller dessa fakta borta. Som jag skrev var det ett krävande jobb och behövet av avslappning och tröst hade bara ett namn: alkohol.

Det hela kuliminerade en varm sommarkväll nägra år senare. Med en rattfylla.

Det blev rättegång och fick föreläggande om behandling. Och det kanske hade kunnat sluta där. Att jag kanske skulle inse att jag hade allvarliga probem och att här fanns en utsräckt hand som skulle kunna leda mig tillbaka till livet. Även om så mycket var förlorat. Men jag var arg. På alla som förstört mitt liv och som skapat den situationen jag nu var i. Inte hade jag några problem.

Behandlingen, tror den var 6 veckor, där fick jag nytta av mina yrkeskunskaper. Vältalig, inge stort förtroende och få människor att känna tillit. Och det är nog den längs tid jag någonsin jag varit nykter så länge jag kan minnas. Inte för att jag ville, utan för att det också ingick att lämna urinprov alla veckans dagar. Med knuten näve och ilska spelade jag mig igenom behandlingen samtidigt som de privata problem hopade sig. När de 6 veckorna var över, dagen efter, så åkte jag och en vän till Helsing borg och satt och turede till Helsingör en hel dag – tillbaka till det gamla. Öl, mat, vin och inget direkt minne över hur jag ens kom till hotellet.

Hemma hopade sig problemen som sagt. Bidrag istället för lön och med mitt leverne så täcktre det inte det som var mitt fokus – att få dricka och bara vara. Utan att någon lägger sig i. Men här kom också någon slags skam smygandes. Hur ska jag få ett jobb igen? Jag ville inte visa på ute ifall jag skulle möta någon gammal kollega eller någon som kände mig. Jag drack inte mer äntidigare, jag höll det till kvällarna, men de enda turerna utanför lägenheten gick till mataffären runt hörnet och systembolgat. De senare alternerade jag emellan för jag ville inte bli egenkänd. Så kanske det fanns någin självinsikt trots all. Om att det här var helt sjukt. Och det skulle komma en vändning för att sen bli en värre. Hur är det ens möjligt kanske du tänker?

Det är möjligt men låt oss börja med vändningen. Jag beslöt mig för att flytta utomlands och börja om. Jag ville verkligen ta tag i livet och inså nog någonstans långt där inne att alkoholen var en ond rot i mitt liv. Och så blev det och jag bor fortfarande utanför Sverige. De första åren liknar nog åren innan 40. Visst var det lite fester och after work och visst kunde jag ta ett par öl hemma på kvällen om jag kände för det. Men det blev också en nystart. Jag tog upp fritidsintressen och allt handlade inte enbart, om än mycket, om alkohol. Karriären gick bra och livet var inte prefekt men långt ifrån hur det slutade hemma i Sverige.

För 2 år sedan fick jag ett nytt chefsjobb. Och igen, jag kan inte riktigt sätta fingret på vad, när eller vad som hände. Mer än att det var/är ett otroligt pressanda jobb, stress och en ständig tillgänglighet. Och mönstret började upprepa sig. Jag drack mer och mer hemma och började även unvika sociala tillställningar om jag inte var säker på att det fanns gott om dryck för mina behov. Första året gick ganska bra men sen kom det en dag i början på förra sommaren. Jag var på väg hem och mitt på gatan känner jag bara hur jag blir alldeles svag, som att benen inte vill ta mig framåt, och jag känner mig helt skakig och förstörd. Nu iefterhand vet jag vad som hände. Jag slarvade med maten, drack för lite vatten och var totalt uttorkad, drack varje kväll och levde i den oerhört pressade situation som jobbet gav. En normal person hade väl uppsökt vård eller åtminstone kontaktat en vän och fått hjälp hem. Nej. Jag visste ju vad jag behövde. På stapplande ben lyckas jag mig ta till närmaste butik och köpa alkohol och när jag kom hem och fick min dos försvann också de väldigt obehagliga symptomen.

Och där började avgrundsresan som jag nu befinner mig i. Öl byttes mot vodka med lightläsk. Och jag var inte längre fungerande utan alkohol. Tack vare mycket distansjobb kunde jag hålla mig hemma för att dölja hur det egentligen var. Och i perioder hittade jag på att jag jobbade från annat land, allt för att undvika att komma till kontoret. Det gick så klart inte i längden men faktum var fortfarande att jag inte fungerade utan alksohol. Fick huvudvärk, yrsel, kände mig allmänt svag och hade svårt att hålla fokus. När jag väl var på kontoret så tog jag taxi dit. Och i väskan med datorn fanns förprepparerade PET-flaskor. Nej, det var inte mineralvatten. Det var vodka och lightläsk. Perfekt att ta med en in på toaletten och på eftermiddagen kunde jag obehindrat sitat och smutta på min medhavda dryck.

Hållbart? Nej. Förra sommaren var jag verkligen under isen. Jag låg mest hemma och var dålig. Vissa dagar så åkte drinkglaset fram redan på morgonen och vissa dagar höll jag mig till lunch. Och jag mådde bara sämre och sämra – psykiskt och fysiskt. Hösten kom och sedan dess har det varit upp och ner. Mest ner om jag ska vara ärlig. Och denna sommaren lovade jag mig själv att den aldrig fick bli som den 2024. Även om jag inte var lika mycket under isen i år så fanns de ständiga symptomen där och det ständiga fokuset på alkohol.

I torsdags mådde jag så dåligt. Hämderna skakde, huvudvärk och jag insåg (tror jag) att det här håller inte. Fortsätter du att bränna ditt livs ljus i båda ändar så är snart dina dagar räknade.

Det var då jag bestämde mig. Och jag insåg att det fanns en längtan efter livet och en vilja att lägga skuggåren bakom mig.

Nu vill jag försöka.

@Stinalotta här är det bra, har druckit lite vin i helgen men absolut inte blivit full o konstig. Känns väldigt bra

@Silvertärnan
Det blev en tur i skogen 😀 fick med en vän som inte dricker som jag gjort. Hittade lite kantareller drack kaffe. Underbart. Vi har fler turer inplanerad i veckan efter jobbet. Tidigare har jag tackat nej, för att hinna dricka en liter o vara nykter på morgonen. Var o handlade idag igen o köpte massor av grönsaker. Det ska nog gå vägen ❤️ tack för pepp 🌸

@Joannas bra att tar dig ur beroendet nu. Det som har varit kan du inte påverka men du har möjligheten att få ett hälsosammare liv med mindre av ångest för fyllesamtal och en massa tid som bara försvinner av drickandet. Det tar tid att bygga upp sig utan alkohol, men det kommer du att se att det är värt att fajtas för.

@EbbaiHulu @Lady175 Hur har ni haft det denna helg?

@Silvertärnan tack. Ja, en dag i taget. Men inser också nu, att de jag brukar umgås med också har problem. Det gör att man känner sig ensam. Vill ut o åka o gå i skogen, men får nog göra det själv. Så det står nog på agendan idag.
Sömnen är mycket bättre, känner mig piggare, skönt att slippa vakna stressad o kolla på telefonen vad man gjort för dumt 😂
Har druckit varje helg så länge jag kan minnas, men det spårade ur för ett år sedan. Drack 1 liter vin nästan varje dag. Men på helgen, då kunde jag nästan dricka ur en 3 liters dunk på fredag, så då var jag tvungen att handla på lördag med, så då räckte det på lördag, och då hade jag en skvätt kvar på söndag. Tålde mer o mer. Konstigt nog har jag superförbränning, alltid nykter tidigt på morgonen enligt alkoholmätaren.

Hej
Så skönt att läsa denna tråden, känner så igen mig, två tonåringar, ”duktiga flickan” och dricker för att slappna av… Jag dricker inte mycket en dag utan lite (1-3 glas) varje dag och det vill jag ändra på! Tack för alla tips, jag tar med mig podden och alkoholfritt bubbel o öl då det är bubblor jag gillar också!
Skickar med lite pepp också acceptans också

@Joannas bra att du inte gick på alkoholspåret. Bättre värden kommer ska du se. Kämpa på nu, du fixar det 💚.

Tog blodsockret nu. 15. Inget vidare 😩 men ingen alkohol idag, så det känns skönt i alla fall 🌸

@Molnet
Tack. Hoppas det. När jag var o handlade köpte jag mer nyttig mat, bröd med fullkorn, och mer grönsaker. Men är så otroligt saltsugen, känns som jag har brist på det, så därför köpte jag en påse salta djungelvrål som jag snart tryckt i mig 🤣 det är klart, dricker flera liter vatten nu, är törstig jämt o så torr i munnen. Så saltet kanske försvinner. 🤷🏻‍♀️

@Joannas .Du är redan på rätt väg.Du investerar i din hälsa nu genom att avstå A.Håll dig sysselsatt.Tänk positivt.Ta en promenad.Om du vill skynda på att få ner blodsockret så ät lite som Lchf.Skippa socker,bröd,frukt pasta & ris.Det vill säga hålla ner kolhydratnivån.Ät god & riktig mat regelbundet.Du fixar detta!

@Silvertärnan tack, ja jag måste 🌺. Alternativet är inte lockande. Fastevärdet har sjunkit varje dag jag avstått alkohol hittills. Från 13,2 på morgonen i måndags, till endast 8,9 idag. Försöker hålla mig sysselsatt hela tiden, var och handlade tidigt i morse innan bolaget hade öppnat för att inte bli sugen, som en autopilot bara smyga in 😂 en kompis undrade om jag ville med och handla o på bolaget senare. Tackade nej, annars vet jag hur det går. Men det är tufft.

Har lyssnat på en podd om alkohol bland annat. De pratade om att ska man aldrig få ha roligt mer. Men att hur roligt har man när man är aspackad jämt o vaknar till ångest. Det stämmer så bra. Jag törs inte kolla i telefonen på morgonen efter jag har druckit. Kan ringa människor jag inte ens brukar prata med o inte har en aning vad man sagt.
Men en dag idag i taget får jag ta.

Tänk att du investerar i din hälsa just nu. Du klarar det här! 🙂.

@Steadfast @Dan_Måne .Ja det finns många triggers.Vi har ju tyckt att ett glas öl/ vin har passat till i princip allt vi gjort.Så nu får vi lära om & göra de sakerna utan snuttefilten A.🤣🤣😎🥶🤢🤣😂

@Surkärring .Kloka ord & bra inställning & helgplanering!

@Surkärring Klokt 👍 Jag har fullt med alkoholfri öl, gäller att välja rätt.

@Dan_Måne Paviljongsberusning är värre än salongs. Men det var lustigt ja! Uterumsölen, garageölen, tvättstugeölen, källarölen, snickarölen, gräsklippningsölen, solölen, sommarstugeölen, båtölen, bokölen, matlagningsölen, grillölen (tveklöst den jävligaste), tv-spelsölen, filmölen. Fy fan alltså. Det finns för många triggers.

Kämpa på!

@Dan_Måne Eller hur. Jag får sällan avsmak eller blir nämnvärt bakis dock, jag känner mig nästan sämre dagen efter om jag INTE druckit, men det är ju precis vad en avtändning gör med en. Jag ville bara lyfta det för Nini, att det kommer suga och vara jobbigt ett bra tag. Cold turkey från en livstids drickande kan rätt av vara farligt. Jag är dock inte där riktigt än, blir inget asplöv med några värre kallsvettningar och sömnproblem, men "bra", det vetefan om man mår på flera år om man skulle bli nykter på heltid.

Ja, jag ska ju på festival nästa vecka så det blir svårt att haka på haha! Jag går (kanske precis som du) på väldigt mycket konserter och vistas mycket och ofta i dessa sammanhang, i olika roller. Det är ingen lätt business att hålla sig nykter i och runt vare sig man är publik eller ej. Det är min största akilleshäl.

Efter nästa vansinnesvecka ska jag verkligen försöka normalisera nykterheten. Inte på heltid, jag vill vara tydlig med att jag inte är där än. Men hela den här grejen med att helg = ett lock öl per automatik måste bort och avslutas fullständigt. Det fanns ju en tid när det var normalt att spendera helgerna med cola och chips, fullständigt förnöjd med situationen. Jag vill tillbaka dit och hålla alkoholen borta från alla tillfällen utom evenemangsfester och högtider. Jag tror och hoppas att om man låter det gå flera veckor mellan intagen så kommer man till slut få uppleva en fylla som en "normal" person, inte som nu, ett ändlöst intag nästintill utan effekt.

Jag får återkomma under hösten och så får vi se hur det går för oss! Jag håller tummarna för dig!

@Joannas det kommer att gå fint! Läs på forumet, finns många poddar att lyssna på, njut av maten. Håll dig sysselsatt helt enkelt 🙂. Skriv gärna på forumet om det blir jobbigt, finns många här som har kloka tankar.

@Steadfast wrote:" Att vakna nykter en morgon är ingen automatisk "lyckoknapp" även om man vill tro att man ska må så förbannat bra. Det tar tid att korrigera dopaminnivåerna. I ärlighetens namn har jag i vuxen ålder aldrig lyckats hålla mig ifrån alkoholen såpass länge att jag träffat mig själv på riktigt, jag vet inte om jag vill det"

Dom här orden kan jag skriva under på. Den stora skillnaden för mig är iallafall att jag orkar se mig själv i spegeln utan att känna avsmak mot det som speglas tillbaka. Speciellt om man minnesluckor och inte minns hur eller när man hamnade i sängen.

Nu har jag gett mig fan på att jag ska vara nykter ett tag. Jag börjar med en månad men om de högre makterna är goda så håller det längre. I Oktober ska jag till Stockholm på en konsert med vänner. Det kommer naturligtvis att drickas då. Jag ser fram mot den dagen. Inte för att dricka utanför att se hur jag känner inför alkohol då. Det är ju ett par månader bort.

Så både du och jag har en resa att se fram mot. Vem är vi utan alkohol?
Vi tänker 10 veckor? Så länge har jag inte varit utan alkohol sedan jag var 14 år.

Hänger du på?

@Nini .Jättebra att som du nu gör skriva en lista med ditt varför du ska sluta dricka alkohol.Kylskåpet är perfekt.Ha samma lista i tex mobilen att läsa ofta.Testa en nykter månad.Kommer inte bli lätt men det går.Första veckan får man kriga.Starta dagen med att ge dig själv ett löfte:Idag ska jag vara nykter.Håll fast vid det.Håll i & håll ut.Nästa dag gör du ett nytt löfte.Gå in här på AH under stöd & läs på om kapitlet om sug som en bra start.Lyssna på poddar om alkohol & beroende.Nu kör vi!👍👍👍😊

@Stinalotta tack ja, jag klarar mig inte utan körkort. Det måste bara gå att vara nykter. Måste få hjälp med ev diabetesen 🥺 ska lyxa till det med god mat istället för en vindunk.

@Nini Det skadar inte att testa! Vi verkar ha ungefär samma förhållande till alkoholen så jag vill bara säga lycka till. Jag brukar skippa någon vecka här och där men helgerna är naturligtvis värst.

Den största nackdelen som jag upplever det är att jag blir otroligt lättstött och irriterad, omotiverad, trött. Trött på allt.

Det är som att man dricker för att bli nykter. När man väl är nykter på riktigt under en "längre period", dvs i mitt fall någon vecka, så kommer man i kontakt med sitt riktiga jag, och det är inte trevligt. Paradoxalt nog har jag kommit fram till att jag helt enkelt är en bättre person när jag dricker. Jag är tålmodig, glad(are), driven, ställer lägre krav på både mig själv och min omgivning. Att vakna nykter en morgon är ingen automatisk "lyckoknapp" även om man vill tro att man ska må så förbannat bra. Det tar tid att korrigera dopaminnivåerna. I ärlighetens namn har jag i vuxen ålder aldrig lyckats hålla mig ifrån alkoholen såpass länge att jag träffat mig själv på riktigt, jag vet inte om jag vill det. Den som lever får se. I skrivande stund har jag inte druckit en droppe på 6 dagar. Men nästa vecka kommer bli helt omöjlig, man får ta små steg i taget. Efter semestern får vi se var det bär av.

@Joannas Hej & välkommen hit! Bra jobbat med 4:e dagen nykter. De första dagarna är de jobbigaste (tycker jag iaf). Förstår din rädsla med läkaren, jag känner samma. Trist att det blivit så i samhället, att man inte vågar söka vård. Hoppas du får en fin helg 🍀