Senaste kommentarerna i forumet

Fasen alltså, ska strax iväg på en aktivitet där alkohol kommer serveras. Är så jäkla sugen... vill bara ha ett par öl och nån glögg. Jag känner verkligen smaken och längtan efter lugnet.

Men samtidigt vill jag inte. Har läst igenom min tråd, druckit massa vatten och försökt fokusera på den långsiktiga glädjen. Fasen alltså, det här är den största utmaningen jag har ställts inför sen jag kom till forumet.

Jag ska kämpa och göra allt vad jag kan för att stå emot suget.

Detta låter som ett stort och bra steg i rätt riktning. Jag har mentalt inte kommit dit men det finns ju inget viktigare än barnen. Mina är tonåringar och här varannan vecka så jag försöker hålla mig "ok" när de är här. Med lite överkompensation när de inte är här.
Nu har du ju tagit ett jättestort steg, kram

Jag har inte så många rum att välja på, men sitter jag i sängen och hänger blir det lättare att avstå (bäddsoffa i vardagsrummet).

Men nu sitter jag här och tänker typ, det är ju ändå fredag... Och att jag inte ska döma mig själv så hårt om jag misslyckas, det är ju mänskligt. Blir skitsur på mig själv när jag verkligen försöker hitta kryphål för att ta ett par glas om ett par timmar. Jag vill ju låta bli, det vet jag. Spännande med fredag utan alkohol, det har inte hänt på flera år.

Jag minns när jag berättade för min dotter i våras och det var verkligen en befrielse att få berätta. Det blev mer sant då liksom. Mer på allvar. Inte ett infall eller ett försök, utan på riktigt. Hennes första kommentar: ”Bra, jag tycker mer om dig som du är när du är nykter” ❤️

Jag minns också båda mina föräldrars smygande, inför varandra mest tror jag. Flaskor och burkar i köksskåp och i bilen. Och precis den där hostningen minns jag också! Själv skruvade jag på vattnet högt för att det inte skulle höras att jag fyllde på mitt glas från vinboxen så ofta. Usch, vad patetiskt.

Kram ?

Kan du inte snälla kontakta någon? Du behöver hjälp och du behöver få veta att du inte måste lösa det här ensam. Även om du är utomlands (var det så?) kan du ringa mansjouren i Sverige, säkert anonymt, för att få lite hjälp att öppna upp för vilka möjligheter som finns. Bara prata med någon så att du inte drunknar. Du kommer klara det här, men du måste inte göra det helt själv.
Massor av hopp till dig och familjen!

På måndag 21 december, från kl 12:15 kommer vi vara online från alkoholhjälpen på zoom. På zoom kan ni välja själva om ni vill vara med med bild, ljud, skriva i chat eller bara lyssna.

Vi håller på så länge som deltagarna vill, dock längst till 14:15.

Tanken är att vi på alkoholhjälpen håller i det hela och att vi kan ha fri diskussion om deltagarna är intresserade av det. Det kommer inte att finnas några krav på att säga något, utan det går bra att bara lyssna. Det kommer även gå bra att skriva frågor eller reflektioner, så läser vi upp.

Inget är helt spikat angående innehåll även om vi har fått en del bra förslag. Ni är välkomna att komma med önskemål. Vad ska vi prata om?

Här kan ni anmäla ert intresse och få länken till zoom-träffen:
https://alkoholhjalpen.se/zoom_anmalan

Jag känner mig väldigt beslutsam för min egen del och undrar egentligen varför jag inte tagit tag i detta tidigare för efter gårdagen kändes det mindre svårt än väntat. Så för mig är min största oro nu den relation som dinglar i luften. Jag är helt säker på att jag kommer att fixa detta och är ledsen på mig själv över att jag inte gjort något åt det när det var såpass enkelt att avstå igår i relation till den förlust jag nu riskerar.

Jag ifrågasätter inte hans behov att ta det lugnt. Jag har hela tiden respekterat det. Däremot har det varit oerhört belastande för mig att anpassa mig till hans tempo vilket inte hjälpt mig att sluta dricka.
Det jag är besviken över är väl att han överväger att lämna mig pga detta. Han har tidigare lovat att om jag har problem så ska han finnas vid min sida och vi ska lösa det ihop. När jag till sist erkände mina problem så finns han inte där för mig....

Det knytnävsslaget gjorde ont Charlie. Självklart vet jag ju att du har rätt, men jag är helt paralyserad. Jag vet vad jag måste göra men jag förmår mig inte att göra det. Just nu börjar jag få panik, panik för att jag vet att jag måste göra något som kommer vara så fruktansvärt svårt och jobbigt. Hon har manipulerat mig i snart 20 år, det är inte förrens det sista året jag börjat förstå och trots detta inte förrens nu jag insett vidden av det hela. Jag vet ju att om inget görs så smäller det på julen, jag har inte köpt julklappar, julkort, ingenting till henne. Jag kan inte förmå mig att ge henne något, hon förtjänar ingenting. Detta ger mig panik så ända in i helvete, jag vet att med att inte göra något så gör jag ett val. Jag har ingen kraft att göra något, jag måste hitta den någonstans, jag vet inte var men om inte tror jag det är slut med mig då jag inte kommer överleva att leva så här.

Ja hva, jag får en klump i magen. Hoppas jag aldrig må återvända till det ångest helvetet med planerande, gömmande och smusslande. Jag glömmer inte när jag läser om det, tack. Ha en fin helg

Ska försöka fånga in mig själv och landa lite grann. Känner att det sticker ut tentakler från min hjärna lite här och där vilket bidrar till en enda röra. Och istället för att landa och känna efter så att varje känsla hamnar på rätt plats har jag valt att dricka alkohol. Detta i sin tur bidrar till en ännu större röra och en enorm trötthet.

Så min tanke idag är att endast få min ortos, gå t frissan och handla mat om det inte är för mycket folk. Därefter åka hem....och inte göra någonting......kanske läsa.

Så fokus på vila och återhämtning???❤️

Kram✨

Nu släppte du en tung sten och det kommer bli lättare att gå vidare. ? En väldigt stor fördel att slippa ljuga eller komma med bortförklaringar inför barnen.

Kram

Nu har jag berättat för mina vuxna barn att jag inte ska dricka mer. Jag har tidigare varit lite svävande och sagt att just idag dricker jag inte pga mediciner osv.
Igår berättade jag att jag bestämt mig helt att vara alkoholfri.
Dom har ju sett mig onykter tidigare och det har nog hänt nån gång att dom sett när jag varit ”packad”.
Så skönt att sagt det. Nu vill jag verkligen inte bryta det här för att göra mina barn besvikna.
Jag tror att många tror att dom har varit smidiga och lyckats dricka i smyg men barnen vet mer än man tror.
Jag minns själv när jag var liten och skulle ta en kaffekopp ur skåpet och fick öl över mig. Min mamma stod alltså i köket och drack i smyg( trodde hon).
Kom också ihåg den där löjliga lilla hostningen hon gjorde när hon skulle öppna en öl. Patetiskt.
Vill verkligen inte bli så...

Den känslan är så oerhört befriande. Jag kan och jag får och tillfälle ges och det skulle kanske inte leda till en katastrof. Men jag vill inte. Thats it. Så känner jag också. Som om den insikten verkligen tagit plats i mig, som en grundläggande värdering. Bland mina andra värderingar, tex om hur man behandlar sina medmänniskor eller min syn på klimatfrågor. En del av mig, min personlighet. En del av mig som jag är riktigt stolt över, och står rakryggad inför.

Apropå julstress försöker jag ta det chill. Det som hinns med hinns med, resten får kvitta.

Kram ?

Hej Piglet, jag tror bara att du kan sluta dricka för din egen skull.
Hur mycket man än skulle vilja klara av att bli nykter för någon annan så är det oerhört svårt om ens egen innersta kärna inte är med på planen.
Det är naturligtvis omöjligt för mig att ha hela bilden, och förlåt om jag trampar fel, men det känns som mannen med all rätt är försiktig. Att sätta barn som mår dåligt i första rummet kan aldrig vara fel i min värld.
Oavsett hur ni landar med er relation så kommer mindre alkohol att vara bra. För dig och för din framtid.
Kram och lycka till <3

Det går sådär med att göra något för sig själv varje dag nu är julstressen sätter in. Men, men jag kan inte börja stressa över det också. Det får vara som det är.det är också att vara snäll mot sig själv.
Med alkoholen går det bra. Jag vill verkligen inte ha. En konstig känsla. På lördag ska vi fira en födelsedag och jag skulle kunna ta ett glas. Det kommer att finnas tillgängligt. Tror faktiskt inte att det skulle leda till nån katastrof heller, men jag vill inte ha. Kanske är kropp och själ äntligen överens. Alkohol var egentligen aldrig nåt för mig.

Euforin över nykterhet finns inte heller. Däremot såklart funderingar över varför jag drack och varför det blev så konstigt på slutet när jag drack. Jag fick ett helt annat sätt att dricka. Mer som periodarna som om det inte fanns nån morgondag. Jag kunde dock inte släppa fram den sidan helt eftersom jag har familj. Jaja, den tiden är över.

Det som är väldigt skönt med att inte dricka alls är att det inte går åt någon tid till att fokusera på alkohol. Nu kan man fokusera på sådant som gör en glad istället. Eller glad och glad, jag kan bestämma mig för att promenera, för att fixa gardiner, för att ringa vänner. Då mår man bra på ett annat sätt. Jobbar mycket med att hålla stressnivån nere eftersom det är en trigger. Usch vad jag avskydde stressen av att planera för att kunna dricka, att dricka och att ”städa undan” så att ingen kunde se. Det där klarar jag mig verkligen mycket bra utan. Ha en fin fredag alla!

Du ska vara jättestolt över dig själv, riktigt bra gjort! Men du ska göra dig av med alkoholen. Svagare stunder kommer, och då är det bäst att inte ha någon alkohol hemma.

Skrev det hos någon annan och skriver det till dig också: Lyft alla fördelarna med nykterheten till skyarna och okeja det som är negativt. Tänk okej, okej, okej tills okejet liksom landar i magen och axlarna sänks. De bra dagarna kommer att varvas med dåliga, men efter skitdagar kommer alltid gulddagar. Och efterhand som tiden går blir gulddagarna fler och fler.

Kram ?

Era barn utsätts för daglig fysisk och psykisk misshandel. Du måste skydda dem annars blir de skadade för livet. Något du har medverkat till om du inte tar dem därifrån. Ta barnen och åk! Nu finns det inte fler skäl att skjuta upp detta beslut. Inte ett enda.

... och kunde sova. Tack alla för fin pepp. Jag är fortfarande väldigt ledsen och jag klarade det ändå. Och då har jag ändå alkohol hemma. Jag är stolt över mig själv.

Lyft de nyktra fördelarna till skyarna och okeja det som är jobbigt. Okej, okej, okej. Tänk okej tills det landar i magen och axlarna sänks. Efterhand kommer fördelarna att överväga med råge.

En dag i taget, heja dig!

Kram ?

Tack så jätte mycket för att ni delar med er, känner redan att det finns så mycket stöd här.
Jag har givetvis personer i min omgivning som kan stödja mig med, men dom kan nog inte sätta sig in i något dom inte riktigt har sätt och därför inte heller komma med råd hur jag skall göra.

Detta blir ju en helt annan stöttning ❤️

Så nöjd idag. Ingen alkohol, och knappt något sug. Har fått sjukt mycket gjort hemma och är så nöjd. Men jag sov dåligt inatt, typ fyra timmar...och drömde sjuka drömmar så när jag vaknade hade jag typ hög puls och kände mig ledsen. Jag trillade ner i en simbassäng där en mamma med sitt lilla barn tittade föraktfullt på mig och sade "Du är ju full". Jag försökte förklara att jag inte var det (för det var jag inte i drömmen heller) men hon trodde inte på mig och jag kände mig så värdelös. Tappade bort saker i drömmen, missade tider och när det var eftermiddag trodde jag det var kväll och så vidare. Huh...Hoppas denna natten och drömmarna blir bättre. Godnatt vänner därute!

Härligt att du kämpar på! Jag har också haft en motivationssvacka under hösten, men nu har den gått över, utan att jag egentligen gjort särskilt mycket åt det, bara tragglat vidare och låtit bli alkohol. Nu känns nykterheten skön och inspirerande igen. Eller som Rebecka Åhlund sa i en intervju på Alkispodden: Att bli nykter är fan det punkigaste jag gjort. Och apropå sommaren så har denna alkoholfria sommar varit en av mina absolut bästa, mycket av den anledningen som du tar upp, att man blir mer närvarande med barnen. Kvällspromenad, kvällsbad, kortspel, sånt som jag inte hade lust med förut när vinet lockade, hade jag både lust och energi till denna sommar.

Har du vinet kvar hemma? Vanskligt. Visst luktade det apäckligt på Systembolaget? Jag kan knappt gå in där längre pga stanken. Tur att jag slipper. Tänk att ett ställe man besökt flera gånger per vecka plötsligt är helt raderat ur ens medvetande. Eller plötsligt är kanske att ta i, det tog några månader innan jag slutade kasta blickar åt det hållet. Men det som slog mig då var alltid ”herregud vad mycket bilar”.

Grattis till 110 nyktra dagar! ???????

Kram ?

När du hängt här ett tag märker du dubbelposter överallt. Jag brukar ersätta rubriken med ordet dubbelpost och sen signera med några elefanter ?????

Bra att du kunde stå emot idag. Kan du byta ställe i bostaden där du sitter och jobbar? Om just det rummet är förknippat med att dricka vin vid datorn? En dag i taget blir många dagar till slut ??????

Kram ?

Tror att du snart kommer märka att det ofta är en stor lättnad att inte dricka. Jag märkte efter några veckor att jag mådde bättre på många sätt: mindre stress/ångest, lugnare mage, piggare, lättare att koncentrera mig, och mer livsglädje. Sen finns det dagar som känns grå, men de är inte så många, och det är ett pris jag gärna betalar för att må som jag gör utan alkohol.. Lycka till med att hitta din väg, det låter som att du är på gång! P. S, enda sättet jag vet att hantera dubbelpost är att gå in och redigera inlägget och ta bort all text (har för mig att man måste ha kvar ett tecken, många skriver en punkt, eller ordet dubbelpost).