Senaste kommentarerna i forumet

@roppåhjälp Jag känner igen mig mkt, jag har också haft relationer där den andre dricker ofta och mycket och det är jättesvårt för mig att inte dras med då, om jag egentligen inte vill ha men den andre dricker är det svårt att inte dricka, då förhandlar jag med mig själv och tror att jag vill eller måste ta en öl och så blir det ett par till, och så är gränsen mot alkoholen borta.
Jag känner direkt om en annan människa har ett beroende, oavsett om den människan vet om det eller inte, det är något jag lärde mig som liten då de vuxna drack mycket, det finns ett sug kring vissa människor som vill fylla på när det finns, ha mer, så är jag själv nu. Men när den jag har en relation med har en gräns (liksom i sig själv, utan att nödvändigtvis uttala den), när det finns ett tydligt stopp, då blir jag oftast trygg. För då behöver inte jag heller dricka den kvällen. (Ibland blir jag förstås både stressad och irriterad eftersom jag vill dricka mer, men det är ändå en slags trygghet i längden).
Jag vet ju att allt ansvar är mitt eget, men jag försöker också inse att man behöver verktyg (och stöd från sin omgivning!) för att kunna ta det ansvaret.
Tänker på det du skrev att det var enklare innan ni träffades och att du dricker mer nu, och att du känner dig så ensam nu när du har honom. Känner igen det också. Ibland hjälper det mig att försöka komma ihåg det som sårade mig och gjorde mig arg. Och skriva ner det som jag får och som är anledningen till att jag vill fortsätta relationen för att se om det är värt det. Det svåraste är ju att veta vad man behöver, och veta vad kärlek är för en själv.
Hoppas din dag blir lugn. Jag har en kompis som säger att man ska lägga handen på sitt hjärta när man mår dåligt och skydda det, det är sällan någon annan som gör det, kanske kan du göra det idag?

@roppåhjälp Det låter som att det inte är så bra i din relation med sambon. Att du inte får något bra stöd hos honom i att göra en förändring, att han kör på i sitt och inte har någon empati och inte kan sätta sig i och förstå dig och dina behov. Att han kör över dig, lägger skuld på dig istället för att försöka vara ett stöd. Då blir det också lätt att man fastnar i detaljer och står långt bort ifrån varandra i samtal.

Du skriver att du måste tar dig ur ditt beroende från honom och inte låta dig bli fast. Det verkar som att det finns en maktobalans i relationen, där hans maktövertag lätt skapar ett beroendeförhållande. Vilket lätt skapar känslor om att man är the bad guy och att problemet bara är ditt och inte hans. Visst, som du säger själv, är det ditt ansvar för hur du dricker men att relationen inte funkar bra, är bådas ansvar.

För att det ska bli bra för dig, behöver du nog fundera på vad du har för behov i ditt liv och hur du vill att det ska se ut och vad det ska innehålla. Att du tar tillbaka din egenmakt i ditt liv. Passar han in i ditt liv om det inte sker en förändring hos honom? Att ni sedan sätter er ned och pratar om hur ni båda vill att ert gemensamma liv ska se ut, där bådas behov beaktas. Vad ni behöver göra för att det ska bli så. Vad man behöver göra mer av och mindre av för att det ska funka och är ni beredda att göra detta för er relation. Genom ett öppet samtal om sina olika behov kan man lättare se var man befinner sig i relationen och vad som är möjligt att göra.

Försök hitta på något roligt att göra med ditt barn idag. Fokusera på det och ta itu med dina känslor när det blir lugnare och bättre tillfälle. Alkohol löser inget, tvärtom, och är inte bra när det finns problem att ta tag i som kräver ett nyktert sinne för att reda ut. Alkohol lägger bara problemen i lager på lager och ger ingen väg ut ur mörkret.

Ha en fin dag och kram❤️

Ny morgon, lite sömn pga av mycket oro så vaknar ångestfylld och känner mig ledsen. Måste komma bort idag och får klura ut något att göra. Vill såklart vara med min sambo men det kommer nog skapa mer ångest över hans bakrus.
Måste ta mig från mitt beroende av honom och inte låta mig bli fast för att han är trött.

@Carisie sov så dåligt fram tills han kom hem inatt. Vakna somna vakna somna sen ena barnet vaket en timma efter de och nu upp så han har nog fått ihop mer timmar än mig inatt😴.

Blir inte kränkt 🌸 de jag fått höra är du blir fan jämt för full, du kan fan inte dricka. Jag sa en gång att ska jag bli nykterist kan vi inte vara ihop för A är så normaliserat och med alltid för dig.
Hade jag varit ensam hade de varit lättare, ingen sprit hemma, drack inte med barnen men sen träffades vi och de smög sig på. Är ju inte hans fel utan mitt eget och det vet jag men att avstå skrämmer mig om vi är ihop eftersom A för hobom är en stor del. Jag tycker inte han har ett missbruk snarare ett missbruk under sommaren. Går lätt 2-8 (mer när vi är ute) öl nästan varje dag på sommaren men aldrig full eller någonting. Tål hur mycket som helst har jag och andra märkt när man är ute. Lyssnade på beroende podden och hon som pratar där har ju nästan inga vänner som dricker längre utan fått hitta andra som inte gör det. Ska jag behöva lämna mitt förhållande?
Tar jag inte första glaset med barnen är med är de inga konstigheter och det är lättare att avstå det första glaset än att dricka två och veta att de finns massor med A hemma (många år gammal sprit som inte dricks upp) sagt till min dotter nu efter senast att mamma inte mår toppenbra och ska då inte dricka A när barn är med. Har också sagt att det är en tid utan de och vi får se längre fram eftersom jag inte vill svika henne för mycket.
Sagt förlåt igen 😢
Och jag vet tyvärr att jag kommer vara bitter över sambon i sommar när barnen är med då det är A så ofta då (om solen skiner)
Vet egentligen varken in eller ut och känner mig hemskt ensam. Funderat på vad jag ska göra när jag kommer bli sur när han tar något och jag inte ska göra det. Får köra poddar och ut och gå tror jag. Distrahera mig för det kommer också ge kickar men jag har ju inte levt så.
Anledningen till att jag inte har stödet är för att han inte kan se problemet att och tycker inte han äger problemet och därför blir lite av en douch, det är återkommande i många olika sammanhang.

Ja jag hade tänkt dra iväg och inte vara hemma och störa mig på att han sover halva dagen eller är trött och gnällig över bakfyllan när han väl kommer upp.
Bad honom sova nere igår då han snarkar så med A i kroppen men upp kom han för ena barnet skrek till och jag var på toa. Tänkte direkt att jag mååååste hålla vänlig ton, kom in och frågade ska du sova här? Han direkt i affekt och frågade om de va något problem att han gick upp för att någon skrek till, svarade nej självklart inte jag bara undrar om du ska sova här, igen ton i affekt nej de hade jag inte tänkt. Blev så oerhört ledsen när han har en otrevlig ton precis som min närhet bara stör honom(detta har jag sagt och detta är ett problem i sig) skulle spelat in hans ton emot mig och visat hobom idag för när jag kommer fråga honom sedan varför han va sådan kommer jag får höra - men du hade ju de. Men jag vet ju att jag inte hade det, de va faktiskt jag som hade helt kontroll i huvudet medan han inte. Kanske låter som en skitsak men för mig blir de stort när det är såhär hela tiden och igår lämnade han mig rödgråten med barnen ensam och frågade inte hur de gick en enda gång (som om mina känslor inte betyder något) tänker att man kanske kan va lite go och tacksam då när man kommer hem. Men nej.

@roppåhjälp Hej igen ❤️ Jag tänkte på dig så jag ville skiva innan ögonen åker igen. Du kan göra det här om du vill - sluta inte skriva och reflektera. För egen del skulle jag nog faktiskt vilka ta avstamp i hans bakfylla imorgon - för du kommer att vara nykter. Det låter som att du har väldigt lite stöd hemma och får bära hundhuvudet. Vilket är lite av ett missbruksbeteende 🤔 från din partner.

En helt ärlig och rak fråga utan att veta hur det ligger till och jag hoppas du inte blir kränkt:
Maskerar han sitt eget frekventa drickande - även om du säger att han inte har problem?

Jag hoppas du kan andas och finnas lite här och nu. Hitta på något enkelt och roligt imorgon. Lämna huset och låt sambon sova bakfyllan av sig .Har du nåt nationaldagsjippo där du bor?

Hoppas du hittar ett andrum
🩵

@frihetenfinns tack ! Tycker det känns bra här inne också.
Ångesten ligger över mig och hjärtat slår hårt.
Känner en liten klump i magen att ja inte vet när sambon kommer hem nu när han gått ut men i med propparna och försöka. Blir nog ett gäng tårar nu när jag kommit i säng och inget barn ser mig.
Kram till er

@roppåhjälp Ja gör det, vi hjälps åt, jag känner redan efter så kort tid en sådan gemenskap här jag inte känt förut, jag har alltid känt mig ensam tillsammans med andra som dricker, men här är det något som är så euforiskt med att kunna visa sig precis som man är och vara ärlig, mot sig själv och andra. Stanna och berätta och var inte rädd, lätt att säga men göm dig inte!

@frihetenfinns tusen tack! Jag ska försöka klamra mig hårt fast här 🌸 med den nakna sanningen och alla känslor🌸

@Carisie ja precis. Vi tog en drink och en öl. Eller han gjorde. Jag skulle ha gjort. Men nu blev de inte så :(

Jag kanske skulle försöka med det men är svårt att ”hitta” tiden: ta sig tiden rättare sagt. Jag måste verkligen avsätta tid för MIG, för min inre resa. Jag måste läka nu. Är så himla besviken på mig själv att jag gjorde sådär igen 😢

Jag ska försöka vara snäll emot mig själv och de kändes bra att erkänna när han frågade om jag smygdricker. Och just de tog han bra.

Han är ganska bra på de där med att slänga bensin när någon redan ligger i många situationer. Inte ett ord har ja hört ifrån när han åkte, där satt jag rödgråten ångestfylld och med 2 barn. Han frågade hur jag kände om att han ville åka varpå ja svarade inte bra, jag är så skör nu och skulle behöva dig. Men han behövde det här det är ju inte hans fel att jag smygdricker och blir för full.

Jag ska skriva ♥️ tog emot att skriva de förut och ville bara gömma mig.
Tack för att du tar dig tiden att svara ♥️ väldigt snällt ♥️
Hade gärna suttit och skrivit mer här nu men får lägga ner telefonen och sätta på en film med äldsta dottern ♥️

Funderar på samtidigt vad jag ska hitta på imorgon med yngsta barnet då stora ska iväg. Har ingen lust att sitta hemma när han är bakis och jag känner mig lämnad ensam (jag förstår att han känner sig oerhört sviken av mig men de gjorde väldigt ont att bli lämnad i de skicket jag var i när han åkte)

@roppåhjälp Vill bara skicka en kram och hoppas du kommer tillbaka, jag tror att det är just här du ska vara när du känner så, det finns ingen som dömer dig

@Lilja.forever Åh det låter som att våra processer är väldigt lika, hela min vår såg ut så, att jag drack hemma för att döva. Idag är det min tionde dag utan alkohol. Jag har inte varit i några sociala sammanhang där alkohol förekommit och jag har inte haft något hemma, så jag vet inte hur jag kommer klara det när de situationerna uppstår (nu undviker jag dem).
Men idag skulle en kompis komma resande för att hälsa på mig, och under eftermiddagen fick jag ett roligt besked och fick impulsen att vi skulle kunna ta ett glas vin, jag var på så bra humör, kände mig frisk och "normal", så jag kastade iväg ett sms och frågade om jag skulle köpa hem en flaska vin tills hon kom. Jag övervägde med mig själv ett tag innan jag gjorde det och bestämde att jag skulle hälla ut det som blev över, om vi inte drack allt, men i samma stund som jag skickat fick jag en förfärlig ångest, det var ett illamående som sköljde över mig och jag tänkte att om hon inte svarar inom tio minuter så gör jag det inte, hon hann inte svara och jag satte mig i bilen och åkte hem. Väldigt lättad. Vet ju inte hur det hade känts att ta alkohol i min mun. Hur jag hade sett på mig själv, i stunden och efteråt. Men vad jag vet är att jag med största sannolikhet inte hade hällt ut det som eventuellt blivit över. Så det var väldigt nära ögat.
Tack för att du skrev till mig. Ja, vill hemskt gärna följas åt, hur har din dag varit? Hur känns det nu?

@roppåhjälp Hej 👋🏼 Smygdrack du nu tillsammans med honom eller refererade du till något annat tillfälle?

1). Är ärlighet om du frågar mig mot sin sambo javisst men även mot dig själv 🥰 prova att "gå igenom dagen" på morgonen - var du nu vill göra det? Jag gör det i kaffestugan. Gör en kvällsinventering och skriv ner hur det gick. Fråga dig själv om du varit ärlig - det är svårt att ljuga i skrift. Om du inte varit ärlig - var ärlig med det då och försök pränta ner vad det var som ledde till att du ljög.

2). Sätt upp kortare och rimliga mål som du KAN nå. Som du kan mäta och gör självhjälpsprogrammet. Skriv & läs här.

Sen tycker jag att du ska sluta skämmas och istället se framåt. Ta med dig det tunga bagaget i tanken för att göra bättre nästa gång. Jag tycker att din sambo slänger bensin på din ångestbrasa när han uttrycker sig som att han är fri från skuld & då får man sparka på andra. Vill minnas att du skrev att han sagt att "han inte har några problem med alkohol" så att han kunde dricka hur han ville. Jag vet som sagt inget om er relation och menar verkligen inte att trampa dig på tårna nu.

Var stolt över att du sa sanningen - du ljög inte! ⭐️ var snäll mot dig nu! Kom tillbaka och skriv - tystnad är nog inte medicinen eller vad tror du?
🩵

Skulle eg ut idag tillsammans. Han kommer gå ut ensam trots att jag säger att jag mår skit och är skör. Han säger att de inte är hans fel att de blir såhär och det är ju helt rätt. Förstår bara inte hur man kan lämna den andre när den är ledsen och mår skit.

Då har jag nått botten ännu mer. Gick fan åt helvete igen, hemma! 😭 jag mår så jävla dåligt. Sambon fråga om jag smygdricker och jag erkände att ja de gör jag. De kändes skönt men vad jag skäms. Vill inte vara den personen jag är? Vill krypa ur min kropp.
Nu vet han att jag smygdricker om vi tagit något tillsammans och det är som du @Carisie säger att man måste nog berätta. Har sådan ångest nu så jag kikar nog inte in här på ett par dagar.

Hej,
jag känner så väldigt mycket igen mig i dig @frithetenfinns. Även jag har druckit i princip dagligen sen någon gång förra året. I januari höll jag upp helt och kände mig så mycket piggare och gladare och utan den ångest som annars är min ständiga följeslagare. Jag lovade mig själv att inte börja dricka dagligen igen utan att hålla mig till 2-3 kvällar i veckan och då inte mer än ett par glas med vin.
Naturligtvis höll jag inte det.
Även jag vet att jag dricker för mycket- men precis som du har jag struntat i konsekvenserna- även jag har tänkt att jag är medveten om det och mitt beslut att dricka har varit medvetet och att jag därför har kontroll.
Även jag håller på att inse att jag förlorat den kontrollen.
Jag är nu på dag 3 utan alkohol. I söndags åt jag lunch med en kompis och vi drack 2 glas vin till maten- för min del slutade det inte därvid utan jag drack ytterligare en flaska själv när jag kom hem. Någon gång under förra året började jag dricka 1-2 glas vin dagligen för att undkomma ångesten och för att kunna somna bättre. Nu har det hänt flera gånger att jag ökat den dagliga dosen och även fått i mig en hel flaska vin hemma själv.
Även jag har tonårsbarn som börjar bli mer och mer självständiga.
Låt oss följas åt.

@Amanda L @Lora @JennyTack alla för så fina och stöttande svar! det gör att man inte känner sig så ensam!

@ångest000 Hej, jag tror du måste inse att det är alkoholen som styr när du är full. Det är inget du kan förändra genom att förändra ditt tänkande som nykter. Alkohol är ett gift och dricker man tillräckligt mycket kan vad som helst hända.
Bara genom att läsa här i trådarna kan du se vad folk kan göra som de aldrig skulle gjort nyktra!
Att din kille tycker sig ha en spärr kan helt enkelt vara för att han är större, eller dricker mindre, alltså inte blir lika påverkad. Ditt sätt att dricka kallas kontrollförlust och det kan också vara ett starkt beroende. Bara på ett annat sätt.
Det där med att du inte klarade vara nykter en middag, trots att du bestämt dig för det, är också en varningssinal.
Mycket beror på att man skäms över att folk ska fatta att man har problem och i kombination med sug blir det ”lättare” att dricka igen.
(Numera efter 15 mån som nykter har jag inga problem med det längre).
Jag tror att du måste ta ditt problem på allvar, för det handlar om ditt förhållande till alkohol. Tänk på att suget vaknar varje gång du dricker.
Om jag var du skulle jag hålla upp tre månader för att återställa hjärnan. Du kan också få hjälp genom självhjälpsprogrammet här.
Vänta inte, när det blivit stora problem kan det accelerera.
Lycka till❤️🙏🏻

@Brasa Det som orsakade stressen har lugnat sig men är inte borta, så det finns fortfarande en press. Och jag känner egentligen inte så stor oro för att säga att jag gärna avstår alkohol, tror alla jag umgås med verkligen skulle ha förståelse om jag sa som det var, utan det handlar nog mer om att klara av att acceptera att det inte är enkelt för mig att ta ett glas som det ser ut, åtminstone nu.

@Monica01 Det är exakt så för mig med, så länge det flyter på funkar det okej just nu (sedan jag bestämde mig för att pausa), och jag är också rädd för vad som händer om ngt jobbigt inträffar, tror inte det behöver vara en jättegrej utan något som når in till det sårbara. Så bra att du har planerat bra saker, min strategi nu är att inte ha alkohol hemma. Till helgen är jag bjuden på en grej som jag skulle vilja klara av att delta i utan att tacka ja till ett glas, och jag hoppas att kunna hålla det så. Tror ingen skulle reagera över huvud taget om jag inte drack utan det är mer att jag ska kunna minnas allt som jag skrivit om här och inte tro att det är enkelt. Ett glas en kväll kan ju, som du skriver, öppna på någon spärr för de kommande dagarna. Även jag har en ångest som jag verkar få leva med, i perioder sover den och i andra perioder styr den rätt mkt. En dag i taget :)

Hej igen!
Jag har mått otroligt dåligt efter händelsen och det har fått mig att börja ta det här problemet på allvar! Jag har insett att jag under alkoholpåverkan agerar väldigt impulsivt, och ofta väldigt känslostyrt. Jag tar på mig mina handlingar fullt ut och skulle aldrig skylla det på någon annan! Jag har börjat att gå i terapi för att förstå varför jag gör som jag gör!

Jag undrar om jag är ensam om att tro att du kan göra saker som du egentligen inte vill när du är alkoholpåverkad utan att man istället gör det för att det kommer som en impuls och man agerar på den utan att ens ha något koncekvenstänk... eller är man bara egoistisk och inte tänker på vilka människor man kan såra ?

Jag har pratat med min sambo om det som hände, ganska genomgående och hur jag inte kunde förstå i mitt nyktra tillstånd varför jag hånglade med min tjejkompis! Han är så fin och förstående, men han menar också på att hos honom finns det en spärr och koncekvenstänk som gör att han kan stå emot, han vet att det han gör kan såra andra. Till skillnad från mig som verkar sakna det. Det är just det där koncekvenstänket som jag vill utveckla, jag har det hela tiden när jag är nykter!

Just nu är jag rädd för att jag ska arbeta med mig själv och ändå göra ett misstag på fyllan! så jag bestämde mig för att sluta dricka alkohol! för allt dumt jag har gjort i livet är kopplat till alkohol och en stark impuls som jag inte kan kontrollera. Så gick vi på en par-middag och jag hade bestämt mig för att vara nykter... Men det slutade med att jag drack! För att jag inte ville vara den enda som inte drack, jag kände pressen antingen så kom det från blickar, rörelser från de andra n är jag sa att jag inte skulle dricka eller så kom den innifrån mig. Jag har väldigt mycket att jobba på!

En annan fundering som jag har och undrar om fler delar samma erfarenhet som mig? Jag har inte ett sug efter alkohol så att jag behöver dricka! jag skulle kunna gå ett helt år utan att dricka alkohol, det är bara att när jag dricker för mycket (då det ofta blir så när man dricker i våra kompis kretsar) så tappar jag ofta omdömet.

Jag är så rädd att jag inte kan förändras, att det är så här jag är och att jag kommer förstöra för mig tillslut. Men jag ska kämpa! Jag ska försöka att förstå varför jag gör som jag gör!

@Dimma tack snälla du. Det har gått upp och ner. Men nu dag två utan alkohol. Har varit livrädd för abstinens men jag verkar ha klarat mig.
Det kräver nog lite mer ”hardcore-drickande” iaf för mig individuellt, för att nå till den punkten. Been there before, vet ej om jag skrivit det. Men för många år sedan låg jag ensam i min lägenhet och drack dygnet runt i princip. Vaknade, drack. Somnade. Vaknade till, drack, somnade om. Varken åt eller fick behålla något i magen då, då var man rätt utarmad.

”Idag” har man ändå ”bara” druckit på kvällen. Om så varje kväll…
Nyktrat till, druckit mycket vatten. Ätit bra. Tränat ibland, osv.

Men dag två utan alkohol iaf. Sovit bättre än väntat och känner att sömnkvaliteten är annan. Vaknade idag 50 minuter innan larmet skulle ringa och har duschat och druckit kaffe.
Tänk, va energin kommer tillbaka.
Tristess på kvällen? Absolut. Men jag har böcker, tv-spel och gym att luta mig mot. Samt promenader och poddar att lyssna på.

Tystnaden i min tråd berodde endast på att jag fortsatte dricka. Även om jag ville sluta varje dag. Trappade ner kontrollerat för att senare komma till helgen och känna ”Äh, vadå. Lika väl att unna sig så jag kan slappna av lite och sedan somna”.
Ironiskt hur man tror att man slappnar av när hela kroppen går på högvarv….

Nåväl. Önskar er alla en fin dag, här skiner solen iaf. Det gör den iofs alltid någonstans. Även om vi inte ser den.
Om du så kämpar eller om du som jag räknar ”en dag till”. Du klarar det, vi klarar det.

@vår2022 min nya dricker så gott som aldrig. Det är jag som.introducerat alkoholen i vårt förhållande. Nu när jag spårar.ur som jag hatade att min gjorde så känner jag att jag inte kommer göra det mer. Sen får jag se hur mitt.umgänge med alkohol kommer bli framöver. Jag hoppas på att komma tillbaka till att dricka normalt och bli lagom och bara dricka ibland. Annars lägger jag av för gott.

@roppåhjälp det är toppen och även om min alkoholallergi har tagit mig till mörka ställen jag inte vill tillbaka till så har helvetet uppenbarligen fler chambre separee än man kan föreställa sig i sina livligaste fantasier
🖤 Vissa livsöden berör mer än andra. Älskar hans beskrivning av varför han är just öppen 🙏🏼

Sov gott

@förlorare Förstår att det finns både hat och sorg till maken som omkom pga alkohol. Tänker att det viktigaste är att reda upp och få rätsida med sig själv om vad som skaver, vad man känner och har för behov. Vägen ut är genom vägen in i sig själv. Vi har olika sårbarhet för hur vi påverkas och kan bli beroende av alkohol, så det är nog den utgångspunkten man får ha i sin relation till alkohol. För egen del så kan jag inte hantera alkohol pga min sårbarhet för att bli beroende. Idag som nykter i över 2,5 år är alkohol verkligen inget jag saknar, tvärtom är jag tacksam för att jag inte dricker och riskerar tråkigheter som alkoholen för med sig för mig. Mitt liv utan alkohol är sååå mycket bättre och framförallt roligare.

Ta hand om ert fina förhållande och vårda det ömt❤️

@frihetenfinns
Tack, bra. Jag känner mig stabil men har å andra sidan andra besvärligare saker i vardagen att lösa.
Det är nog klokt att inte ha något hemma om du känner så. Det är ju en bra "tröskel" att det inte är för lätt att ta ett glas.

Jag tror det är vanligt att det kan gå fort utför, det är nog bara mänskligt. För mig känns det som jag klarar ganska mycket press men ibland sammanfaller det från alla håll och kanter samtidigt och tillslut orkar man bara inte med allt. Begreppet: " Bryt ihop och kom igen" kanske stämmer...

Jag tycker du är stark som kommer igen!

Utan att vara nyfiken på detaljer, men är det som orsakade stressen borta nu?

Vad tror du om mina tankar kring " varför har du slutat..." - frågan i tidigare inlägg?