Senaste kommentarerna i forumet

Vill bara förtydliga...vill absolut inte skrämma...det kändes som om jag gjorde det för du nämnde körkort och dina barn...och var rädd för anmälningar. Jag vet det är läskigt med anmälningar...jag har varit där ..när min dotter drog iväg ca 16 år gammal. Jag har inte jobbat med barnutredningar men skolkurator och familjerättssekreterare...så jag vet att det krävs ganska mycket innan man omhändertar ett barn...men det är läskigt! Föräldrar har skyldigheter och barn har rättigheter...och för barn så är föräldrarna SÅ viktiga....därför jobbar Socialtjänsten för att barn och föräldrar ska kunna vara tillsammans. Och, om då föräldrarna på något vis har problem så försöker man hjälpa till...lever du ensam med dina barn eller tillsammans med barnens föräldrar?
Så ...bästa hjälp mig snälla...det finns hjälp att få:)

Stor kram och styrka till dig:)

Du är på rätt plats för att ta tag i ditt alkoholberoende.

Om du vara visste hur mycket jag känner igen mig i din beskrivning - förutom att jag sällan dricker tills jag däckar. Men detta med att hålla uppe i förhållandevis långa perioder för att sedan "plötsligt" börja dricka igen. Det hade kunnat vara jag som skrivit det. Och det har jag faktiskt gjort flera gånger i min tråd.

Jag brukar säga att det svåra är inte att sluta dricka. Det är att inte börja igen.

För tillfället har jag varit helvit en månad och det känns bra. A-hjärnan har börjat viska lite om att det vore tråkigt att aldrig mer få dricka. Än så länge ingen fara alls, viljan att inte ta något är mycket starkare. Men hur länge till? Jag tror helt ärligt att det är annorlunda den här gången. Men... Tvivlen dyker upp ibland.

Om jag ska ge något råd så är det att inte tänka "Aldrig mer", då det kan trigga oerhört. Säg till dig själv varje morgon: Just i dag ska jag vara nykter. Ta en dag i taget. En del bestämmer att de ska vara nyktra t ex en månad eller tre, med risk för att A-hjärnan sedan tänker att det är fritt fram efter det. Andra fortsätter/förlänger av bara farten sin nyktra period.

Men allt det här är högst individuellt. Du har säkert koll på vad som kan passa dig bäst.

Lycka till! ?

Kram

Och så mycket skönare morgnar, håller med...

Hur är läget hos dig ?
Dag 84 för oss idag.
Själv har jag haft en period av trötthet och lite deppighet.
Skyller på mörkret och klimakteriet ?
Kram⚘

Till hjälpmigsnälla:
Välkommen hit! Jag kan inte svara varken angående svår abstinens eller leverskador, men jag vill välkomna dit hit!

Ring sjukvårdsupplysningen till att börja med kanske? Vårdcentralen är nog van vid den typen av samtal annars.

Till Tappadigen:
Otroligt bra att du delar med dig av allt du har lärt dig! Minns dina första inlägg och hur otroligt orolig du var för hur skadad din lever möjligen hade blivit. Skönt att det inte var så illa som du hade befarat.

Det gör mig riktigt glad att jag delar månadsdag med dig ? När jag firar 9 nyktra månader den 9/11 så firar du 3 nyktra månader ⭐️⭐️⭐️

Kram ?

Det är huvudsaken!

Suget kommer och går, men det blir allt glesare mellan gångerna. Se på suget som en jobbig granne som gnäller om allt. ”Jaha, du tycker så. Men tyvärr. Hej då!”

Kram ?

Blir alldeles varm av ditt inlägg ?

Kram

Efter flera år åkte jag till min hemort på landet , litet samhälle och hälsade på mina föräldrar syskon och syskonbarn . Mysigt att träffa dom.
Första gången på länge vi inte drack alkohol . Pga att jag går på antabus . Det har alltid blivit konflikter mellan mig och mamma . Men den här gången har vi lyckats hålla sams . Jag håller igen allt hon kristiders med .Hon anstränger sig och är snäll men ibland kommer det loppor Så ..

I dag var jag ute och åkte bil . Såg min gamla skola , ställen. Jag varit på . Byggnader och det grep tag i magen med ångest och knipp . Blev låg efter bilturen och känslan att få dricka alkohol väcktes .

Det ska jag och detsamma till dig. Vi hjälper varandra på traven framåt
Kram

Välkommen hit?

Jag är inte medicinsk kunnig men har druckit alkohol under kanske ca tio år. Har under många år tänkt att sluta men inte lyckats pga olika anledningar. Tror dock att jag kommit t en punkt då min kropp även blivit fysiskt beroende så jag behöver verkligen sluta. Är överviktig och har högt blodtryck.

Vi alla är olika individer, lever i olika situationer..en sak har vi gemensamt här på forumet och det är att alkohol har blivit ett problem för oss. Eftersom du är starkt oroad tänker jag att om jag vore du skulle jag ringa vårdcentralen säga att du har ett alkoholberoende, är orolig för din hälsa men behöver hjälp.
Har du tur träffar du en bra läkare som lyssnar på dig och ställer de frågor som behövs/gör de undersökningar som behövs och kommer fram t något dom hjälper dig vidare. Det krävs även att du är ärlig för att få rätt hjälp. Första gången som jag skulle berätta hur mycket och hur ofta jag drack kanske jag talade 60% sanning dels för jag inte ville inse hur allvarligt det var dels för att jag skämdes. Nu talar jag va 98% sanning.

Jag tänker att ditt körkort tar ingen från dig såvida du inte sätter dig bakom ratten onykter eller har en sjukdom då det är farligt att köra bil. Kör du bil onykter?

Läkaren frågar säkerligen om du har barn vilket man har frågat mig men jag har vuxna utflugna barn. Om läkaren känner stor oro för hur dina barn har det är han skyldig att göra en anmälan vilket inte är detsamma som att hen gör det eller att Socialtjänsten tar dina barn. Du kan även be om hjälp på en beroendemottagning. På vissa orter finns de inom landstingen men min erfarenhet är att på mindre orter är det inom kommunen.

Här på forumet kan du få stöd men att få medicinskt stöd är på vårdcentralen.

Lycka till❣️

Jag slutade alltså själv för 12 veckor sedan. Jag har inte tagit någon hjälp egentligen, men har nu hittat hit och läser och skriver här då jag vill fortsätta att vara nykter. Både för min hälsa men också för att jag mår mycket bättre på andra sätt också.

Men jag vet hur det kan vara med alkoholen. Jag önskar att jag kunde hjälpa dig mer angående din rädsla för delirium. För jag tror det är viktigt att du slutar så snart som bara möjligt, men där finns ju en risk.

Det första du behöver göra, är nog att sluta. Jag drack också större mängder, men vet inte om jag periodade tillräckligt för jag hade aldrig några abstinensbesvär. Således, när jag drack sista gången den 8 augusti i år, så gjorde jag ingenting. Jag fick dock feber och magbesvär efteråt som började med feber 24 timmar efteråt, vilket väl förvisso kan vara abstinensbesvär, men inte skakningar, illamående, huvudvärk, o.s.v. Så det kanske inte var tillräckligt illa.

Jag borde kanske ha oroat mig mer för möjligheten till delirium. Jag förstår din oro. Har du inte hållt upp en dag på 5 år? Jag har ju som sagt inte erfarenhet av just denna biten. Det jag vet är att beroendecentrum har tillgång till medicin när man går igenom en avgiftning. Jag har läst om andra som har trappat ner själv, bland annat här på forumet, men det är förmodligen mycket mer riskabelt. Det är väl kanske främst av den anledningen jag har svårt att ge mer råd om detta. Jag hoppas att någon annan kan hoppa in.

Däremot det där med levern och leverprover då. Jag tycker att det får bli nästa steg för dig och ta det där med att sluta först. Det jag kan säga som kanske kan kännas lugnande är att jag efter att jag slutade fick ner mina levervärden och jag har även fått göra andra undersökningar som ultraljud. Det jag har blivit diagnostiserad med är fettlever, vilket du garanterat också har. Det är dock reversibelt så länge man avhåller sig från alkohol och lever förhållandevis sunt i övrigt. Det är många saker som påverkar levern utöver alkohol, som skräpmat och smärtmediciner.

Det tycks alltså som att jag lyckades sluta i tid och kan vända på detta. Levern är förhållandevis väldigt förlåtande på det sättet, men den har en gräns och den kan jag lova att man inte vill passera. Dina värden, baserat på min erfarenhet, bör du ta på allvar. Dock är det inget som tyder på att det skulle vara försent. Om du lyckas vända på det, som jag, så kommer du nog också att bli frisk och få normala värden, även om det kan ta ett tag. När du väl lyckats sluta med alkoholen blir det nog aktuellt att ta mer specifika blodprover för levern. Det tar sin tid, men är inget jag tycker att du ska vara orolig för.

Jag har samtalat med många med leversjukdomar och läst om många fall. Man kan googla på internet om symptom o.s.v, men tycker jag ger inte så mycket. Jag har tyvärr talat med flera som fick en varning från levern, som du har fått nu och jag fick innan, men som inte tog den på allvar. Det slutar aldrig väl. Samtidigt har jag läst om andra som har gjort slag i saken och slutat dricka som har blivit bättre av det. Jag har många anekdoter på lager.

Är ny här på forumet och hoppas väl kunna få höra om det är fler som upplever samma problem som jag då man försöker sluta dricka. Jag vet sedan ca 6 år tillbaka att jag är alkoholist och inte kan dricka en droppe utan att jag vill ha mer och sedan dricker tills jag tuppar av. Gick till mitt första AA möte för ca 6 år sedan då drickandet hade spårat ur och jag drack dagligen 4-5 öl och sedan tog riktiga bläckor på helgen då jag var ledig. Kroppen sa ifrån och jag har förstått att jag inte kan fortsätta problemet är bara att jag lyckas hålla mig nykter i ca 2 till max 3 månader sen händer det nåt i skallen som gör att jag måste sänka mig och dricka för att sedan må dåligt och börja om på den nyktra vägen igen. Låter helt sjukt när man skriver det men det har varit såhär sista 5 åren och jag förstår inte hur jag ska lyckas ta mig vidare utan återfall.. nån som upplevt samma problem och har något bra tips på hur jag ska ta mig förbi svackorna utan att dricka? Hur kommer man vidare då viljan blir så sjukt stark att dricka?

Min pojkvän har dragit ner på alkohol. Han är så trött, och jag kan mycket väl förstå det! Kan man så där bara uppsöka vård och ta prover? ? Om han vill förstås. Kan tänka mig att kroppen tagit skada efter allt drickande. Avsevärt mycket lugnare höst. Till exempel innebar sommaren över 60 stycken cirka 5 % öl i veckan och någon whisky på det ...

Åter igen tack. Jag tar gärna emot råd kring levern ändå om du har några på lager. Förstod inte riktigt vad du menade kring att vissa värden var närmare referensvärdena men det kanske inte är av vikt. Jag funderar på att ringa min vårdcentral i morgon. Men vad 17 säger man? "Hej, jag dricker alldeles för mycket alkohol och har gjort det en längre tid - jag behöver hjälp?" Egentligen så tror jag att jag kan sluta själv, bara så nedrans rädd för delirium.

Hur har du gjort för att sluta? Har du slutat själv eller med hjälp?

Ok, mitt ALAT var lätt förhöjt första gången jag tog det, men är numer ok. Jag har gått igenom och jämfört de siffror du har och de jag hade över tid och vi tycks ha haft lite olika värden. CRP är väl den enda som vi båda hade förhöjt på, även om vissa andra värden var närmre referensvärdena, även om de var inom.

Mitt första råd är att inte ha sådan panik. Jag vet att det är lätt att säga, men det är så. Du kommer att klara detta. Det bästa du kan göra för dig själv är att sätta dig ner, ta de lugnt och se över vad du behöver göra och sedan utföra det. Det kan bli tufft ett tag, men du kommer att tacka dig själv efteråt när allt är över och du har vänt på skutan.

Just delirium är en sådan sak jag själv inte har erfarenhet av. Dock ska du väl med den konsumtionen du har ta det som en allvarlig risk. Om du har ett beroendecentrum i din kommun så kan de hjälpa dig med det. De har tillgång till mediciner för att motverka effekterna av delirium, ja. Jag hade egentligen tänkt ge dig mer råd om levern, men just nu tror jag att det räcker med att det är viktigt att du tar dig ur detta med alkoholen först. Sedan kan du gå vidare till nästa steg.

Det jag kan säga igen är att ta detta på allvar, men få inte panik. Tar du tag i detta nu så har du stora chanser att komma ut på andra sidan som en ny människa. Men vänta inte. Det är det många som önskar att de inte gjort.

Tack för svar TappadIgen. Mår så in i bängen dåligt av detta. Har nog aldrig haft ångest förut - men nu så... Jag har en kronisk tarmsjukdom så jag lämnar prover för - det var ett bra tag sedan nu - jag har liksom dragit mig för det...

ALAT var taget också. Det var 0,51 (ref:<0,76).

Jag vet liksom inte hur jag ska gå vidare nu. Ska jag vänta på att mitt läkarbesök i morgon förmiddag och sen se vad de säger? Och om detta kommer upp - ska jag då från min magläkare be om hjälp? Eller ska jag ringa min vårdcentral imorgon? Eller göra detta online? Det jag är som allra mest rädd för är delirium. Jag skulle vilja sluta men är jätterädd för att liksom få krampanfall och dö typ... :( Om man vänder sig till sin vårdcentral - hur gör de då? Finns det någon medicin man kan äta för att inte få delirium?

Vet du vilka andra värden som kollades samtidigt? Du säger att det var för ett annat ärende. När man kollar specifikt levern så brukar man också titta på ALAT, ASAT, Bilirubin, GT och några till. Om dessa är inom sina referensvärden så kan det vara lite lugnande för dig, kanske. Men vet inte vad det är du har kollat.

Jag har själv varit i en liknande sits du var. Jag är dock inte utbildad. Men jag har hunnit lära mig en hel del på den tiden jag har studerat detta empiriskt. Jag önskar att jag också hade haft någon som kunde förklara lite för mig när jag var där du är nu.

Det första jag kan säga är att det går inte att säga hur illa ställt det är med levern endast baserat på leverprov och därmed punkt. Det finns människor som har haft otroligt höga värden, men som efter att ha tagit bort orsaken(ofta alkohol) har fått normala värden och inte fått några skador. Det finns å andra sidan de som har haft nästan normala värden men ändå haft skador. En djupare utredning av din lever, där man tittar på symptom och sen tar vidare prov, ultraljud skulle vara en första grej o.s.v.

Det andra jag kan säga är att för din egen skull bör du göra två saker just nu. 1. Bli inte rädd att det är något allvarligt. 2. Behandla det som om det vore allvarligt.

Med dessa värden är sannolikheten ändå stor, skulle jag säga, att du kan vända på det. Det finns inga garantier förstås, men du måste börja nu.

Tro mig. Du vill inte göra dessa förändringar när det redan är försent.

1. Upphör helt med alkoholen tills de att de avvikande värdena är färdigutredda.
2. Undvik skräpmat/processad mat och minska ner på salt och socker.

Har du några andra symptom du känner av?
Trötthet?
Illamående?
Magbesvär(lös eller hård)?
Kliande hy?
Andra tilltagande hudbesvär?
Något annat du kan tänka på?

Fortsätt att skriva här.

Jag har sådan panik. Jag är väl medveten om att jag helt klart inte bara har lite problem med alkoholen utan att jag faktiskt är alkoholist. Jag har de senaste 5 åren inte varit nykter en enda dag. Och jag dricker mycket, minst en liter vin om dagen. Jag är så redo att ändra detta men jag har sådan panik! I ett helt annat ärende har jag lämnat blodprover och resultat var inom referensspannet förutom dessa:

- S-Ferritin var 174 mikrog/L (ref: 10-150)
- P-CRP var 10 mg/L (ref: <3)
- P-Alkaliskt fosfatas (ALP) var 2,1 mikrokat/L (ref: 0,7-1,9)
- B-Erytrocyter var 5,4 x10(12)/L (ref: 3,9 - 5,2 x 10(12))
- B - Hemogobin var 158 g/l (ref: 117-153)
- B-EVF: var 0,49 (ref:0,35-0,46)

Hjälp mig! Hur mår min kropp egentligen? Har jag någon leversjukdom? Tilläggas kan att jag är kraftigt överviktig också. Väger 102 kr och är 167 cm lång.

Är mina avvikelser ovan "stora"? Finns det någon utbildad här i forumet som har koll? Är det kört för mig nu? Hjälp mig med svar snälla...

Och om jag tar upp detta med min läkare imorgon. Vad händer då? Jag har barn och körkort. Skrivs det anmälningar? Jag har alltid skött mitt jobb osv fläckfritt. :(

Det gör mig varm i hela kroppen att få så fina svar från er @Kaye, @Andrahelvlek, @Torn, @Se klart, och min reskompis @kvinna 38. Tack för att ni finns! Och ja, vi fortsätter den nyktra resan ihop!
Ha en fin start på veckan alla därute <3

Hej! Det finns olika system för att få denna typ av biofeedback (dvs återkoppling på provtagning). Ett liknande system för blås via mobil heter iBAC. Återkoppling på blodprov med analys av Peth och eller CDT används på flera mottagningar. Gemensamt för alla dessa metoder är att effekterna på alkoholkonsumtion än så länge är oklara. Dvs det finns ingen tydlig forskning på effekterna. När det gäller mobillösningarna så har det också funnits en del praktiska problem som av naturliga skäl inte framgår på sidor som marknadsför produkterna.

Det finns enstaka kommuner, behandlingshem och arbetsgivare som använder mobil alkometer. När det gäller blodprov så är det regionernas beroendemottagningar och eventuellt vårdcentaler/husläkare som skulle kunna hjälpa till med det.

Det vore intressant att höra lite mer om hur ni tänker att denna typ att stöd skulle vara till hjälp för er. Kan ni beskriva lite mer vad som ni tänker skulle vara bra med den typen av koll?

Vänliga hälsingar
/magnus
alkoholhjälpen

Varje morgon när jag vaknar (extremt morgontrött) är jag så tacksam över mitt beslut att inte dricka ?, särskilt på helgen och måndagar. I mitt trötta förvirrade tillstånd kan jag ibland de första 5 sekunderna tänka ”hur mkt drack jag igår, vad sa jag” och sen inser jag att jag vet precis när jag gick och la mig, spik nykter. Att alltid vara på helspänn pga risken att inte kunna sluta dricka i tid och vakna upp med ångest. Så skönt att slippa den oron och stressen.

Veckan utan familjen hemma avlöpte fint. Tänkte lite mer på alkohol än annars men kändes givet att avstå ?.

Ha en fin måndag!

Här rullar det på bra ser jag, härligt! ?

Du checkar in fördelar på löpande band nu! Jag tar också beslut en månad i taget. För varje månad känns beslutet allt mer självklart.

Kram ?