Senaste kommentarerna i forumet

Funkar delmål för dig så fortsätt på den vägen.
Jag är likadan?
Bra jobbat med 3 veckor.
Bra att du tagit tag i detta.
Fortsätt kämpa.
Jag tror på dig?
Kram⚘

Jag måste påverka min framtid, har sagt det åt mig själv, flera gånger. Har identifierat mitt problem sedan 1 år tillbaka om inte mer. Men har inte lyckats så bra antagligen. En del utav ville verkligen medan den andra delen började se tillbaka på andra misslyckanden. Som i sin tur fått mig att dricka lite mer än vad man borde gjort, sen kommer dumheten hand i hand.
Tack för svar.

Nu är jag brutalt ärlig.
Men jag tror inte du får några värre abstinessymptom än vad jag och de flesta andra här fått då du druckit 1 liter vin per dag.
Du har en ursäkt för att inte klippa bandet med A.
I Biggest Looser pratar de om tjockis ursäkter. Vi med alkoholberoende har samma typ av beteende.
Häll ut alkoholen och sluta idag.
Kram?

Det är ju bra att du har identifierat att du har ett problem. Det är det första steget. Många av oss här har varit i väldigt liknande situationer som din. Kanske förstått litegrann att något inte är som det ska och tänkt att vi ska göra något åt det men sedan saboterat för oss själva. En del av oss lyckas till slut att hitta ut.

Visst är det så att man får ångest för sånt man har gjort. Men det du har gjort, kan du inte få ogjort. Det du kan göra är att påverka vad du gör i framtiden! Ju snarare du gör förändringar i ditt liv, desto mindre har du att ha ångest för. Om du inte förändrar dig nu, så är det ju bara en tidsfråga innan du fyller på med fler ångestfyllda minnen.

Jag vet att det inte är enkelt. Jag har varit där själv. Men varför inte prova och ge dig själv en riktig chans till en förändring och ett bättre liv? Ett sådant liv som du drömmer om.

Det finns, stöd, bland annat här.

Man lovar sig själv, man lovar sin flickvän. Man tar sin medicin och försöker. Men man gör ändå samma misstag gång på gång, dricker en helg, går bra. Dricker nästa helg får sådan psykos fylla att man inte ens vet själv. Jag har verkligen blivit mer elak det senaste året när jag dricker. Säger såna dumma saker och är helt offline. Idag blev jag lämnad. Vilket känns bra ett på ett sätt. Hon förtjänar bättre. Visst jag är ensam, men jag kan bara vara elak mot mig själv.
Vet inte ens om jag skriver i rätt tråd nu. Men det är återfall jag gör. Kan hålla mig några veckor och det funkar bra. Men sen hittar jag på något i mitt huvud som gör att jag förtjänar alkohol. Och sedan bär det av igen. Fortsätter jag, kommer jag aldrig ha en familj. Jag drömmer om barn o familj, men det är svårt om man inte kan bete sig.
Jag har ångest över mina misstag, hur jag har behandlat någon som jag egentligen älskar.
Läste lite på en tråd här som `spindelmannen` hade skapat. Och tänkte, fyfan det är ju så där min flickvän känner sig när jag dricker.
Go kväll

Hej, jag vet faktiskt inte angående Delirium, men jag misstänker starkt att du bör känna av det om det dyker upp. Det är kanske inte säkert att du får just skakningar, men du bör känna några symptom i alla fall först, som t.ex. svettningar, feber, yrsel eller huvudvärk eller något i alla fall. Det känns inte troligt att du skulle gå från att känna dig helt normal till 100% delirium utan att du märker att något är på väg att hända.

Sen vet jag inte med beroendemottagningen heller hur de ser på saker. Dock är jag glad att du är igång med förändringen. Det är nog bra för dig att vara sysselsatt som du säger. Det krävs fortfarande en hel del arbete från din sida, men det kommer vara värt det. Du kommer ha ett bättre liv med dina barn inom en snar framtid. Fortsätt att skriva här för att få stöd och testa gärna programmet här också. Jag tycker att det hjälper mig!

Tack alla för era fina och peppande ord ❤️ Hade terapi igen i fredags mådde ur kasst så mejlade terapeuten och frågade om jag kunde ringa. Då jag har självmordstankar så blev hon så klart orolig för mig så fick lova att kontakta min kompis och fråga om jag fick va hos han i helgen och de fick jag. Som tur var för alt psykakuten är inte ens ett alt. Så nu hänger jag här, mår fortfarande väldigt dåligt men här känner jag mig trygg och får lite annat att tänka på så jag orkar härda ut. Känns som en blött filt ligger över mig och tynger ner mig och som är för tung för att kasta av mig och de enda tankar jag har är negativa men försöker ignorera dem. Ska prata med terapeuten igen på måndag, ska prata med soc för kolla upp ang medicin el andra resurser som jag kan använda mig av de tider/dagar inte soc el terapeuten är tillgängliga. Är ju oftast kvällar/nätter som är värst , dagarna är lättare att härda ut.
Återigen tack för era fina ord :) Kram till er alla

Helg. Känner att jag måste hålla mig sysselsatt. Städat förrådet. Gjort massa mellis som jag kan frysa ner till barnen. Rensat. Lagat en frukost som närmast kvalificerar som hotellfrukost till hela familjen.

Jag har hållit mig till min nedtrappningsplan, från 3 till två glas från och med i går. Inte druckit en droppe idag men ska ta 2 glas vin senare när barnen sover.

Fått kallelse till beroendemottagning. Tid om knappt två veckor. Typiskt nog är det när jag har ett kundmöte på jobbet så jag kan liksom inte flytta på det mötet. Hur dålig stil är det att höra av sig till mottagningen och be om en ny tid. Samma dag men ett par timmar senare? Är det liksom en dålig sak som kan ligga mig i fatet? Också fått formulär som jag ska fylla i online. Ska göra det när jag är själv och barnen inte är här tänkte jag.

Kämpa kämpa säger jag till mig själv. Blir man alltid skakig om man riskerar dilerium? Eller kan det ”räcka” med typ tryck över bröstet och så?

Inte bara ett bra resultat på peth testet för att lugna min arbetsgivare och minska stressen på mig själv.
Också för att pröva min karaktär.
Tanken är att de tre veckorna ska bli fler, men jag behöver delmål för att orka.
Mitt stora mål är att avstå helt fram till 14/2 2021. För att ta beslutet om jag över huvud taget ska pröva om det går att ha en normal konsumtion.

Vilken jävla ork man får som nykter! Och galet många fler timmar att orka på dessutom. Jag har inte varit riktigt lika flitig som du, men har hunnit med en hel del ändå. Två timmar i skogen bland annat ?

Kram ?

Jag var ute på en 45 minuters promenad nu.
Det hjälpte en del. Måste få in detta som en daglig rutin ??

Hej! Jag känner igen mig i allt du skriver. Känslorna kommer när giftet försvinner ur kroppen. Det är bara att genomhärda, det kommer bli allt mer sällan du går i de negativa tankarna. Låt det ta sin tid så kommer det bli bättre! :)

Ja, visst är det kul! Ha inte för höga krav på dig själv, för mig tog det nästan två månader innan jag var igång med träningen ordentligt. Ta en sak i taget och tänk på det viktigaste först, att förbli nykter :) Så kommer allt annat lösa sig med tiden tror jag!

Idag vaknade jag klockan 8 utan väckarklocka och var på plats på gymmet för ett schysst pass kl 9. Därefter har jag ätit en härlig helgfrukost, gjort en hemuppgift i en distanskurs, köpt blomkrukor, planterat om en växt (IGEN!!, hatade bara tanken på det tidigare), storhandlat på ICA, lagat lunch, gått på en skogspromenad och ikväll ska jag träffa ett gäng vänner över internet (vi bor inte i samma stad). Vilken jäkla ork jag har över alltså!!! Förstår det knappt själv. Jag är ganska nöjd med att vara själv också och det räcker för mig att bara ha något för mig på helgen för att vara nöjd med den, det måste inte vara fullt upp hela tiden längre.

Bullret

Tack för stödet, känns skönt att inte va ensam i svängarna. Har tagit vara på det du och de andra har skrivit i tråden och vilat, kanske är nedstämdheten kroppens sätt att få mig att dra ned på tempot.

Tack för stödet, känns skönt att inte va ensam i svängarna. Har tagit vara på det du och de andra har skrivit i tråden och vilat, kanske är nedstämdheten kroppens sätt att få mig att dra ned på tempot.

Så bra att det inte blev något dividerande. Det är så jobbigt! Och skönt utan smussel! Heja oss?
Så gott med skaldjur o bubbel. Just nu är jag dock ruskigt sugen på smörgåstårta. Får väl kompromissa o sätta i skagenröra?
Ja man hittar nya dryckesfavoriter. Viktigt med nya spår och vanor!
Ha en fin lördagskväll?

Idag klarade jag det....har varit inställd hela förmiddagen på att inte åka till systembolaget...när det var ca 45 minuter kvar tills det stängde satt min man, min son och jag och åt middag. Då började rösten säga "du hinner..skynda och ät..duka av och sen kan du åka". När det var ca 20 minuter kvar så tänkte jag..att jag kan hinna...men det kändes fel att snabbt åka iväg...vad skulle min son säga?? Dessutom så sa jag själv till mig...du vill inte ha en kväll som igår och du vill inte må så som du har mått/mår idag. Och, nu är klockan 15.11 och jag har inte åkt iväg utan sitter istället här och skriver.

Dagen efter jag har druckit alkohol brukar jag vara trött, har som oftast huvudvärk, minnet blir sämre och ångest..kanske inte den allra starkaste ångesten men ändå. Jag behöver inte berätta hela kvällen igår för den var inte särskild lång inte för att jag däckade...men jag la mig tidigt för jag var trött. Som många av oss så är jag trött på fredagar och inte blir det bättre med alkoholen men igår drack jag mer alkohol än vad jag brukar därför har jag inte mått bra hittills idag. Bakis och väldigt ångerfull. Jag blir så oerhört besviken som gör så här mot mig själv..blir både ledsen och arg. När jag vaknade så bestämde jag mig för att inte vara arg utan ta vara på dagen. Det är klart att jag hade tagit vara på dagen bättre om jag inte hade varit bakis men jag kommer i alla fall under eftermiddagen och kvällen ta bättre vara på dagen än om jag hade åkt och köpt alkohol. Jag har varit ute och gått med vår hund både vid sjön och i skogen. Ätit god lax tillsammans med min son och man. När jag har skrivit färdigt blir det nog en liten tupplur och därefter en dusch eller ett bad. Kanske läsa eller se en serie. Jag kommer vara närvarande.

Som jag skrev i ett tidigare inlägg hade jag nog velat ha kvar alkoholen i mitt liv om jag hade kunnat hantera den. Jag tänker att det kan vara därför det är så svårt för mig att sluta dessutom tror jag att min kropp har blivit fysiskt beroende desto svårare att sluta. Men även om jag skulle velat ha kvar alkoholen om jag hade kunnat så tvivlar jag inte för en sekund att ett liv utan alkohol kan inte bara bli bra utan bättre. Och, där jag befinner mig just idag är att ett liv utan alkohol kommer bli så mycket bättre för nu är det långt ifrån bra.

Men idag valde jag bort alkoholen och jag valde mig själv först..prioriterade mig...och nu känns det verkligen skönt!! Inget dividerande mer för denna gången och imorgon kommer det inte heller bli något dividerande. Imorgon blir det Farsdags firande med barnen.

Önskar er alla var ni än befinner er på vägen allt gott:)

Man bestämmer sig att det inte är det livet man vill leva. Och så bestämmer man sig för det varje dag. En dag i taget.

Läs här på forumet. Finns massa tips om hur man gör. Och skriv.

Suget kommer men det går över.

Vi är många här på forumet med liknande erfarenheter som stöttar varandra. Jag själv var helgalkis i 20 år, nu har jag slutat helt eller iaf har jag ett längre uppehåll.

En som har hjälpt mig en hel del med motivationen är Craig Beck, "Stop Drinking Expert" på Youtube:
(redigerat av admi)

Han har många fler klipp på Youtube, böcker och en kurs.

Det kan även vara bra att gå igenom Alkoholhjälpens program här på sajten, kartlägga lite hur du ligger till.

Lycka till & Välkommen hit, ett bra och starkt val av dig ? ?

Herr Ågren

@Kennie

Yes, det funkar för mig. Ja det är ett år sen nu. Blev medlem här förra året i slutet av Juli tror jag det var.

Det blev liksom ett riktigt. "Nu räcker det". Ibland händer det att jag blir sugen när jag är riktigt trött eller har jobbat riktigt hårt. Släcka törsten med en kall öl liksom. Belöningssystemet vill liksom ha. Men då funkar det bra att ta en alkoholfri Ship Full of IPA och en chipspåse framför en bra serie på Netflix ?. Jag har liksom inte det här begäret "vill bli full" längre och det är riktigt jävla skönt.

Som jag skrev så har jag min historia med mig och den påminner mig om hur det var innan. Och dit ska jag inte igen.

Jag har nu kommit till en punkt där jag förstår och vill ändra mitt beteende. Jag har anmält mig här för att få stöd och ny livskvalitet. Jag är i 40 års åldern, bor tillsammans med min sambo och husdjur, jobbar på heltid. Har en väldig stressig vardag och dricker fast 1 flaska vin dagligen själv efter jobbet för att varva ner. Har problem att prata om det hittills med andra och dricker när jag är ensam. Min partner är orolig, jag själv märker att hälsan lider, sover dåligt, är mera trött än vanligt och gör knappt annat än att jobba och sen dricka, varje dag. Jag vill ändra mitt beteende och finna tillbaka till mina intressen och starta om på nytt. Jag är redo och motiverad för ett hälsosammare liv. Känner att jag inte kan sluta helt direkt men vill reducera vinglasen först max 1-2glas och inte dricka längre på vardagar.
Tipps om hur jag kan komma på andra tankar och hålla ut och gärna avstå från glasen är välkommet. Ny dag nya tag.
Trevlig helg!

Kul att höra att det går så bra för dig. Jag måste också komma igång med träningen mer. Men har mått lite kasst senaste tiden. Håller mig nykter iaf, alltid nåt : )

Jag ska ge det ett helhjärtat försök nu. Alkoholen tar över eller har redan tagit över och håller mig som gisslan.

Dag1
Insikten: aldrig förnekat alkoholberoendet för mig själv. Vaknar upp och ser att min avhängda jacka är lerig, samt byxorna på byrån är leriga. Minneslucka som vanligt.
Kollar igenom appar och inser att jag tagit en sparkcykel mitt på natten och troligtvis ramlat men ändå lyckat å ta mig hem troligtvis stapplande och virrig. Hoppas ingen såg mig och att jag inte skämt ut mig.

Ångesten kickar in, uttråkad och rastlös. Vad gör man?

Ensam1984, Började gråta när jag läste ditt meddelande, tror det är exakt samma sak för mig. Jag har med 99% säkerhet ADHD åt ADD hållet, fick remiss till utredning för 1,5 år sedan och väntar fortfarande på utredning ?, så jag får ingen hjälp för det. Samtidigt känner jag att hela livet brakar samman pga ADHD symptomen som blivit mycket värre efter att jag slutat dricka för att jag blir så extrem i alla känslor. Jag känner ju igen mig själv från tidigare perioder då jag druckit mindre.

När jag fick fylla i formuläret för ADHDn så var det bara som att läsa en beskrivning av min personlighet och allt som inte funkar i mitt liv. Men jag förstår inte hur det ens kan vara lagligt att vänta så här länge på att få hjälp. Min remiss fick jag efter att jag bränt ut mig (pga adhd grejer) och nu börjar jag bränna ut mig igen. Och om jag är utbränd igen kommer de ju inte kunna ställa adhd diagnos om jag blir kallad! Hade också höga poäng på Aspergers.

Du som fått diagnosen och också är nykter, har du några tips på vad jag kan göra för att funka och hålla ut?

Det går ganska bra här, i alla fall med alkoholen. Snart uppe i 4 veckors nykterhet nu!

Men har lite lätt ångest i dag. Även i går. Är förkyld och är hemma väldigt mycket. Som tur är var det inte Covid, jag tog ett test. Men som sagt har lite mild ångest och mår lite illa.. Jag funderade lite i dag på att "ta ett återfall". Jag har ju varit duktig nu i 4 veckor.. Det skulle hjälpa mot ångesten, i alla fall för en kväll...

Men jag ska nog kunna stå emot. Jag har ju lovat mig själv att vara nykter i 3 månader. Livet är bara så grått och tråkigt just nu. Ensamt här i lägenheten utan mitt ex. (Som jag ändå inte vill ha tillbaks...)
Men jag saknar gemenskapen, att inte behöva vara ensam så mycket. Jag får även dåligt samvete i bland.. att jag bara skapade två ensamma och olyckliga människor när jag gjorde slut.. : (
Blir så ledsen när jag tänker på hur mycket hon kanske lider nu, ännu mer än mig... :' (

Jag tror att nykterheten har gjort mig mer känslosam. Det är väl något jag måste genomlida och förhoppningsvis blir det ljusare längre fram när jag har bearbetat fler känslor.. Som väl kommer fram mer nu när jag inte bedövar mig med flytande gift...

Så att ja.. livet är väl inte tipp-topp, men det är genomförbart och det är åtminstone nyktert. En får väl glädja sig åt det lilla i livet..

Herr Ågren