Senaste kommentarerna i forumet

Tack ”andrahalvlek” men idag var det inte lätt. Det är nog när man får in ”flytet” som det blir högre risk.

Lagade en gryta idag, En av ingredienserna var Rödvin!!!
Tänkte: -”ähh ingen fara, jag hämtar från garaget”
Men det finns inget i garaget för det är kastat sedan flera veckor.

Började då ”leta” och kom på att jag ”ju visst har en liten gömma”..
(Alltså, trodde inte att jag var så avancerad)

Hittade gömman, funderade på att ta hälften till mig och hälften till grytan. Det slutade med allt till vasken.

Måste säga att det kändes väldigt märkligt att hälla ut vinet utan att grytan ens skulle få sitt men det var det mest rättvisa jag kunde komma på just då.

”Vinet, kokt eller ej kommer inte in i min kropp sa jag till mig själv”

Obehagligt kan jag sammanfatta det med. Svårt att känna tillit till sig själv, måste strida med valen heeela tiden.

Det finns inga fler ”gömmor” nu.

Dagens insikter:
1. Den här prövningen klarade jag.
2. Vara beredd
3. Aldrig släppa garden
4. Inte försöka förhandla med sig själv inte tänka tanken att förhandla.
5. Långt från ”färdig”.

Går all in på att jag ska fixa detta!

Puuuh, god natt

Somnar nykter dag 2 ??

❣️❣️

Just det där när alkoholen slår till på ett sätt som man inte är van eller beredd på är så obehagligt. Jag vill aldrig mer uppleva det. Vet inte om det lättare blir så när man dricker mer sällan. Hur som helst, kan jag sluta så kan du. Nu dricker kanske din sambo, och då är det svårare tror jag. Kan ni sluta tillsammans? När man har hållit på så länge som vi har gjort så är det nog smartast att ta bort möjligheten. Det måste vara lite svårt att få tag i dricka. Men det är möjligt och tänk på häromnatten. Det blir fler sådana tillfällen när det slår snett och det vill man verkligen inte ha.

Ja, tänk vad mycket glädje det finns i en vanlig, lugn lördag...

Står till bra här?. Haft min syster på besök sedan i torsdags. Inte sett varandra på över ett år pga olika anledningar så vi har bara njutit, åkt otroligt mycket bil och skrattat oss halvt fördärvade?.
Helnykter helg och jag mår bra. Tack för att du frågar?.
Hoppas du med har det bra och haft en fin helg.
Kram?

Hej Dina,
Klokt val att ändra alkoholvanorna. Jag har verkligen fått så mycket högre livskvalitet sen jag slutade för 7 månader sedan. Finns en tråd med lästips överst i forumet. Bland annat Annie Grace bok Tänka klart, eller hennes Youtube klipp ger nya insikter om alkohol tycker jag. Bra att göra programmet här och ta några helnyktra månader till att börja med. Läs på en massa under tiden och ta ett nytt beslut när du landat i nykterheten. För mig blev valet att fortsätta utan alkohol, jag mår så mycket bättre nu... Lycka till på din väg!

Och faktiskt ingenting att förlora. Förstår din ågren över kvällen och att du inte minns allting. Har varit där många gånger. Skickar kraft och styrka till dig att fortsätta försöka. Någon gång blir den första att bli nykter. Varför inte nu? Du och dina barn är så värda det.

Kram

Söndag kväll och helgen har funkat fint som nykter för mig.

Däremot har jag haft mycket tankar kring min tillvaro nu och min bakgrund/uppväxt. Det är så mkt Jag skulle vilja skriva, men vet inte i vilken ände jag ska börja.

Uppväxten var till största delen helt ok, men mina föräldrar i synnerhet den ena har lite samma problem som jag, dvs att inte kunna sluta dricka när man börjat. Det var lugnt på veckodagarna men på helgen spårade det så gott som alltid ur. De blev helt enkelt sjukt jobbiga när de drack, ibland bråkiga, högljudda, tjötiga. Jag skämdes, tog aldrig hem kompisar på helgerna. Lärde mig med tiden strategier för att styra upp saker hemma, som tex att flytta saker som eventuellt kunde ligga ivägen för att snubbla på, släcka brinnande ljus, cigaretter (på den tiden), vara diplomat, osv osv. Helst måste jag dörren om mig lyssnade på freestyle tills man förhoppningsvis somnade ...ja minnena är många och listan kan göras lång. Det hände inte bara en gång att jag fick hänga med till akuten mitt i natten när någon ramlat och slått upp stora sår osv. Men veckodagarna var som sagt superbra, lugnt, skötsamt....tur var väl det. Jag lovade mig själv att aldrig bli sån, men nästan sån blev jag. Skillnaden är att när jag dricker, helst vill göra det själv och i tysthet för att vara diskret och inte skränig. En annan skillnad är att jag inser att jag har ett problem det verkar inte dom ha gjort.

Det sjuka är att jag lever med en man som också har problem med alkohol men på ett helt annat sätt än mig. Han dricker hela dagarna (lediga dagar/kvällar) mest mellanöl, från morgon till kväll men aldrig så att han blir synbart/märkbart påverkad. För mig är det jättekonstigt att man kan lyckas med det. Klart han kan bli full på fest eller så, men spårar sällan ur. Han och jag lever i två parallella världar med två olika problem. Jag har inte brytt mig så mkt om att han har druckit så mkt innan....Men nu börjar det störa mig, vill inte att vårt barn ska lära sig att det är det naturliga. Hursomhelst han vet att han dricker mycket, gör det i självmedicinerande syfte, att dämpa oro/ångest. Men som sagt han är inte störig/jobbig eller så jag är bara trött på att se en ölburk som en snuttefilt ungefär.
Det känns så underligt att leva med en som gärna dricker lite mest hela tiden samtidigt som jag själv är en sån som dricker 1-2 dagar i veckan och istället dricker sinnessjuka mängder vid dessa tillfällen.
Hursomhelst vet inte vad jag vill med allt flummigt skrivande, bara få något av allt ur mig. Helst hade jag velat ha en helt alkoholfri tillvaro.....Men jag kan inte göra annat än att börja med mig själv.....

Det är inte enkelt, såklart. Jag förstår att det är tungt att misslyckas. Jag har varit där. Jag läste tillbaka litegrann vad du skrivit på sistone och det verkar som att du är på väg att få hjälp och det är ju bra. Fram till dess kanske du kan ta en dag i taget.

Bestäm dig varje kväll innan du går och lägger dig att du inte ska dricka nästa dag. Lägg upp en liten plan för vad som skulle kunna få dig att dricka och hur du kan ta dig ur den situationen. T.ex om du är på väg hem från jobbet och bilen verkar dra sig mot systembolaget, kör till en väninna istället och drick en kopp kaffe. Åk sedan vidare hemåt när du är på andra tankar och systemet stängt ändå.

Du klarar detta också! Skriv här när det känns tungt.

Jag var väl i samma sits som du. Jag försökte länge att dra ner men det började långsamt gå upp för mig att jag skulle behöva sluta. Det tog dock lång tid innan jag gjorde slag i saken. Nu såhär i efterhand kan jag ju önska att jag hade gjort det tidigare, men det är klart att det är obehagligt när det kommer till att man får en knuff från något håll, t.ex företagshälsovården.

Jag förstår också att det känns nesligt när de säger att de har tystnadsplikt.

Men, du kan ju göra det bästa utav det nu! När allt har landat och är över så mår du mycket bättre som människa!

Hej TappadIgen!
Jag var aktiv här för några år sedan. Har fyllt i någon typ sv enkät här då, men inte denna gången. Är i sämre skick denna gången. Har troligtvis fler verktyg och bättre stöd, men har misslyckats så ofantligt många gånger...

Jag tycker ju inte det, men i mitt fall är det väl kanske det att "bara" fredag+lördag verkar vara tillräckligt för att påverka min sömn i flera dagar efter: jag kan inte somna på kvällarna, så är trött hela tiden, om än inte bakis.

Jo, jag har själv börjat undra om jag kanske inte dolt det så bra som jag trodde, ingen på jobbet har sagt något, men bara att de ville skicka mig till företagshälsan tyder väl kanske på att de förstått att det är något i alla fall.

Jag är fortfarande irriterad över att ha blivit "lurad" och inträngd i ett hörn så här... Men, om jag nu ska vara helt ärlig mot mig själv: Även om jag tänkt länge att jag behöver sluta har steget till att faktiskt söka hjälp kännts väldigt långt, och jag vet inte hur lång tid det skulle ta mig att komma dit på eget bevåg.

Å andra sidan tycker jag inte om att känna mig tvingad.

Kanske en lustig fråga, men om det nu är så att man jobbar 8-17 Måndag till fredag och sedan dricker hejdlösa mängder efter jobbet på fredag och återigen på lördag.

Har jobbet något med det att göra då? Det skulle väl vara om man dricker så mycket på lördag att man fortfarande är bakfull och sjukskriver sig eller kommer in sent i inte så god vigör på måndag? Eller finns det andra sätt man menar på att det skulle påverka jobbet? Yrkeschaufför och alkoholproblem vore ju en sak.

Det här är alltså en ärligt menad fråga jag är nyfiken på.

Hälsar på och kollar om helgen varit bra?
Kram⚘

Ta all hjälp du kan få! Att ta ansvar och reda upp situationen inger respekt!

Företagshälsan får betalt av företaget, och den personen skulle begå snudd på tjänstefel genom att tiga. Däremot borde hen övertala dig att själv snacka med din chef, istället för att ”skvallra”.

Du är kanske ”ditskickad” för att din chef har haft misstankar? Och vill ha svart på vitt för att kunna konfrontera dig. En del chefer är fega, och väntar tills de har ”bevis”.

Förhöjda leverprover visar att du har problem. Antalet tillfällen per vecka och mängd är oväsentligt. Det är konsekvenserna som är det viktiga.

Kram ?

Tack för svaren:)
Jo, jag tyckte det verkade konstigt, men som sagt verkade de ju inte tro mig att det bara är fredag+lördag - och det lär väl inte bli bättre av att blodprovet jag lämnade tydligen visar ganska höga värden av både CDT den andra (Peth?), vilket jag faktiskt inte trodde det skulle göra.

Jag har också suttit i telefon med mamma ett tag ikväll, och det hjälpte - har inte velat säga något om detta till hemme eller pappa tidigare, men har oroat mig i veckor - men nu gjorde jag det, och jag känner mig lite lugnare nu. Även när det gäller företaget: Vad jag vet är det så att de ska erbjuda hjälp/rehab i första hand, sparken borde inte vara aktuellt om jag inte vägrar? Har inte ett jobb som kräver bil.

Jag har tyvärr en förmåga att misstro de flesta, jag kanske måste försöka utgå ifrån att de inte vill mig illa, även om det brukar vara min grundinställning. Men jag har oroat mig för att bli "påkommen" länge nu, och gjort allt för att inget skulle märkas på jobbet, så det känns ganska tungt just nu + jag känner mig lurad av den där människan på företagshälsovården som först yrar om tystnadsplikt och sedan ändrar sig, så jag är inte särskilt positiv till dem just nu.

Ja visst har man betett sig som en idiot stundtals och jag har reflekterat rätt mycket över det i den här tråden. Att man försökt kompensera på andra sätt för att man mår skit inombords. Börjar landa i att jag lidit av en depression åtminstone sedan ett år tillbaka. Trodde alltid att det var för sent för mig och tjejen, vilket ledde till att jag gjorde bort mig gång på gång. Att jag hade den inställningen var antagligen det som gjorde att det sket sig till slut.

Symtom på depression (enligt 1177):

låg självkänsla - check, och det smittade av sig genom att jag stundtals var misstänksam istället för trygg i mig själv.
känsla av hopplöshet - check, trodde ju att allt redan var för sent.
orkeslöshet - Nja, jag var ju ofta bakfull eller hade ågren sen senaste bläckan. Så svårt att säga.
koncentrationssvårigheter - Oklart, alltid haft lätt att lära. Men känner mig jäkligt pigg på jobbet nu.
ångest, irritation eller ilska - Alltid någon av dessa som min grundkänsla det senaste året i princip.
kroppsliga besvär - Haft ont i händerna men det har nog mer att göra med alkoholen.
självmordstankar. - Inte direkt, men ibland har jag undrat om någon ens skulle sakna mig om jag dog. Jag har ju känt mig så jävla värdelös stundtals. Men jag har absolut inte funderat på att avsluta mitt liv.

Fattar inte varför man inte förstår sånt här när man är mitt i det. Det är så jävla sjukt och jag är så himla ledsen över hur mycket det såklart måste påverkat min före detta.

Nåväl, det går inte att ändra det som har varit och den bästa ursäkten är förändringen som jag var inne på igår. Idag vaknade jag också tidigt, runt 8. Frukost, gym, andra frukost, laga lunch, tvätta. Åkte ut till ett friluftsområde några mil bort och gick en långpromenad i skogen och fikade med några vänner. Sedan komma hem, äta mellanmål, städa lägenheten, vika tvätt. Prata med farsan i telefon, det är ju fars dag. Reflekterar återigen över att helgen ger så ofantligt mycket mer nu än tidigare. Allt som har tagit hela veckan att komma ikapp med kan jag lösa på en lördag ELLER söndag nu, om ens det. Det gör att veckorna går betydligt mer smärtfritt. Sjukt egentligen exakt hur mycket tid och ork jag har.

Aldrig mer första glaset.

Bullret

Du kan absolut inte få sparken för att du dricker. Arbetsgivaren är skyldig att erbjuda dig behandling. En viktig vändpunkt för många!

Välkommen hit!

Kram ?

PS. Ditt nick är roligt, fick läsa det några gånger för att fatta ?

Nu vet jag inte exakt hur din diskussion med din man har sett ut, men för mig känns det otroligt respektlöst att göra så om han vet, vilket jag förmodar att han gör, att du har för avsikt att vara nykter även denna månad. Det kan absolut vara så att han hoppas att få tillbaka dig i missbruket, där han nu är ensam ja. Men inte särskilt snyggt!

Du får ta det positiva med dig att det bara blev två glas och att du fortsätter på din utstakade väg. Men du borde kanske ha en diskussion med honom någon dag innan alkoholen har kommit fram och berätta för honom att du inte är ok med att han gör så.

Som jag ser det så är 2 glas inget problem.
Det blir dock ett problem om de 2 glasen leder till fler och oftare så man inom en kort period är tillbaka där man började.

Så ge dig inte dåligt samvete för dessa 2 glas
Du har koll på detta och vet var du ska framöver.?
Kram⚘

Jag läste din tråd om jobbet. Jag vet inte så mycket om hur det där fungerar. Känns märkligt att ditt företag skulle behöva känna till att du dricker fredag och lördag?

Men du har identifierat att du har ett problem och du tänker göra något åt det, och det är bra. Jag har svårt att se att ditt företag skulle kunna ge dig sparken på grund av detta. Hur det blir med den biten kan du ju inte göra så mycket åt ändå. Fokusera på det du kan göra och ditt eget mående. Om du känner för att testa på AA igen så varför inte. Det passar ju kanske perfekt att det är just på fredag som ju är en problemdag för dig. Det blir ju något annat att koncentrera dig på. Det finns också ett program här som jag förbisåg de första veckorna jag var här men har nu påbörjat. Det kanske också är ett ställe att börja på för dig?

Det har rullat på bra. Tills idag. Min man har köpt en flaska av mitt favoritvin och häller upp ett glas; "Varsågod! Jag tyckte att du skulle ha lite... " "Va? Jag bad dig ju att inte köpa. Jag ska inte ha! Har du inte fattat? Inte så snällt när jag försöker låta bli"
Fan!! Jag tar inte emot det. Inte då, men sen dricker jag 2 glas medans jag lagar mat. Gott? Javisst.
Jag har inte haft något som helst sug under dessa 6 veckor, det har varit förvånansvärt lätt att låta bli så varför jag drack nu? Bara för att det fanns där inom räckhåll såklart. Jag blir ledsen och besviken både på honom och mig själv. Mest på honom faktiskt. Har verkligen inte för avsikt att börja dricka igen bara för att...
Hur ska jag få honom att fatta det? Gör han så här för att han inte vill känna sig ensam i sitt missbruk eller vad?
Jag sätter dessa 2 glas inom parantes och fortsätter på den väg jag stakat ut. Jag mår ju så bra! Jag är här och nu, känner glädje och tacksamhet för varje dag jag är nykter och för varje morgon jag vaknar utan ångest, skuld och skam. Jag lever på riktigt och klarar av att möta dagen vad den än för med sig. Det är inte alls så svårt , mörkt och ångestfyllt som jag trott när jag hela tiden dövat mina sinnen med vin .
Det är inte alltid så lätt heller men det blir i alla fall så mycket bättre om man är nykter.

Jag förstår att du år dåligt av detta.

Grundregeln, skulle jag vilja säga, är alltid att sluta tvärt. Det gör det enklare att sluta. Samma gäller om man vill dricka mindre. Då är det enklare att hålla upp ett tag först.

Det enda undantaget jag kan se är om man har haft en sådan konsumtion att man riskerar Delirium Tremens. Då bör man trappa ner, allra helst med hjälp av avgiftning på beroendecentrum eller liknande på grund av risken det medför. Det som gör det lite svårt här är att ge råd att de flesta av oss som skriver här har ju inte någon medicinsk bakgrund eller liknande. Man vill ju gärna undvika att ge ett felaktigt råd.

Med det sagt så känns din konsumtion inte som någon risk att sluta tvärt från. Du kan säkert känna lite oro/ångest eller liknande den första dagen utan. Men det bör inte vara så mycket mer.

Hur länge har du druckit varje dag så här?

Förstår hur det känns. Har du någon plan framåt? Du har förstått att du måste sluta dricka för gott, och det är bra att ha kommit till den insikten, men det är ju som vi vet inte så lätt. Jag har inte följt din resa här så jag vet inte vad du har provat tidigare. Har du testat programmet här på alkoholhjälpen? Du får ju fylla i själv och göra jobbet, men jag tycker att det är ett bra stöd för mig i alla fall.