Senaste kommentarerna i forumet

och även utan ansiktsbild på onlinemöte. Det finns flera på AAs hemsida. / mt

för ditt inlägg, din delning. Jag blir så glad och varm i hjärtat när jag läser?
Varm kram / mt

Tack alla fina som kommenterat på min oro om julen! Jag tänker köra på alkoholfri glögg och julmust! Jag älskar julmust, brukar försöka köpa hem så det täcker hela året. Kanske också ett beroende, men bättre än a i alla fall!

Jag hoppas tröttheten och nedstämdheten ger med sig! ?

Hej! Tack för att du frågar! Jo dagarna rullar på och det går bra. Blev frestad av att vi plötsligt fick ta över två biljetter till en övernattning på herrgård av min syster som blivit sjuk. Vi (jag och min sambo) och kom överens om i bilen att det kanske var ett tillfälle där jag kanske skulle unna mig ett glas vin till maten, eftersom sådana saker händer så sällan och jag hade ju nästan klarat 90 dagar... sambon sa att det går väl bra om jag vill det. När vi kommit i rummet och håller på att packa upp väskorna så ser jag en flaska rött på skrivbordet med två glas dom hörde till utbudet i minibaren. Jag frågar direkt om vi ska dela den och sen börjar jag plocka fram öl ur minibaren. Så någonstans på vägen hade mitt enda glas till maten förhandlats om till att nu är det ”fridag” och jag kan dricka vad och hur mycket jag vill... när hände det? Min sambo säger nej, att han inte vill ha, och påminner lugnt att jag ville väl egentligen inte förstöra mitt 90 dagars mål. Misslyckad och besviken på mig själv ställer jag tillbaka alkoholen och dricker en cola istället. Beställde alkoholfritt till maten. Två lärdomar rikare. Hotellnätter är en stark trigger för mig och att trots alla nyktra dagar så är min undermedvetna inställning till alkohol fortfarande fel. Ett glas vin är inte samma som att tömma en minibar. Och jag ska inte ha ens ett glad vin. Punkt.
En kram till er alla därute! Tillsammans är vi starka!

Nu blir detta ett lite ”rörigt” inlägg. Jag har vad jag tror accepterat att a inte är för mig och börjar sakta landa i den insikten. Känner väll att jag har hyfsad koll på tillvaron och visst kan det vara så att en alkoholfri öl slinker ner, men mina tankar uppfylls inte i lika höggrad av att jag inte får/kommer kunna dricka igen, utan det är väll just nu mer vanan än ” snuttefilten” ( bra uttryckt av läkaren på beroendeskuten). Jag ska inte sticka under stolen med att jag fått Atarax utskrivet att ta vid behov ( svagt lugnande, äter lägsta dosen), så visst tar jag till hjälp för att undvika att må riktigt dåligt. Nu består inte det i deprisiva tankar utan snarare en inre stress, som jag tror andra nämnt att de kan ha och har dövat med a ( även jag kommer troligen att utredas för ev. Diagnos i framtiden, adhd är det inte så får se vad de hittar ?). Hur som nu kommer vi till det rubriken syftar till, vi har en vänn till familjen som inte mår bra alls p g a eget missbruk ( har inte så stor koll på vad människan tar, men nått ”uppåt”), under sommaren så försökte vi ställa upp med mat och sällskap och då hette det att det var/skulle bli slut med den biten. Vi börjar sakta förstå att viljan till detta saknas, det är trist för personen bakom är bra, men håller på att försvinna mer och mer. Nu till min fråga, bör jag just nu ( när det är lite för mig att ta in kring min egna situation) pausa denna vänskap ( som just nu består av något svammel och oftast något man vill ha) eller hur hade ni resonerat? ( nu menar jag inte att alla har ”pundare” i sin omgivning) men fler än jag kanske känner någon som tagit dåliga beslut? Jag själv har gjort det, av annan och mer laglig karaktär visserligen ( ska tilläggas att vi uttryckt till personen att det inte är önskvärt att komma hit påverkad). Jag känner väll mest ( fler med mig utan samma historia) att jag inte riktigt orkar med just nu tyvärr, inte för att jag är mer värd utan för att personen saknar insikt i sin problematik. Tar tacksamt emot råd och konstruktiva slutsatser. Det som ”ställer till det” lite för mig är att jag har känt personen innan drogerna och vet vad som finns bakom, men jag ser inte så många spår av det just nu tyvärr.

Andrahalvlek!
Tack för ditt svar, ja det är så jag känner mig. Stabil, en gladare version av sig själv. Självkänslan har fått en boost av att värdesätta sig aktivt i 37 dagar ? jag värdesätter mig själv på ett annat sätt.
Har en bara en allmän lyckokänsla. Ska se hur länge den håller i sig, förhoppningsvis länge.

Suget är faktiskt borta och jag förbereder mig på just det: ”en öl skulle ju inte vara så farligt” men NEJ jag vet att jag skulle må väldigt bra ”där och då”
Så det blir inget av det, mitt mål är att kunna leva ett vanligt liv och inte dö i förtid! - på god väg

Ett tips till de som ska testa vara nyktra
Är att ta ett före och efter foto. Jag gjorde det och ser ca 7 år yngre ut. Det är positivt.

Hej testade 1,2 och måste ta om testet. Hur lång tid tar det att komma ner på rimlig nivå igen tro? Ska försöka skjuta på testet så mycket jag kan. Har druckit 1-3 flaskor vin i veckan... men har nu varit utan i snart en vecka och tänker verkligen hålla mig borta från vinet. Men jag vet inte hur lång tid det tar att sänka värdet. Vet att många frågat om samma sak och om huskurer etc. Vill inte bara komma undan med ett lågt värde, ska förändra mitt beteende mönster. Men måste få att bra värde att visa att jag har gjort det... räcker 3 veckor utan alkohol tro?

Tack Jenna, det värmer att höra.

Enligt min app är jag nu uppe i en månad och 24 dagar nykter. Inte en droppe alkohol. Jag har gett mig fan på två månader nu. Tre månader vore inte fy skam heller. Jag försöker att inte tänka "aldrig mer alkohol", men djupt inombords hoppas jag ändå att jag hamnar där till slut. Att jag aldrig någonsin vill utsätta mig själv för det där djävulsgiftet igen. Tänk så skönt att slippa den där kryckan för resten av livet.

Just nu är jag extremt mentalt stressad över saker som pågår i mitt liv. Rent personliga angelägenheter som plågar mig mentalt. Jobbsituation, relationer och annat. Jag dagdrömmer fortfarande om att skruva upp korken på en sjuttis vodka och bara hälla i mig för att döda ångesten. Jag måste ha änglavakt, för jag lyckas hela tiden motstå frestelsen och istället bara utstå den mentala tortyren. Istället försöker jag tänka positivt, slänger mig ned på golvet och gör armhävningar, går ut i friska luften och försöker rensa tankarna.

Det är fan inte lätt det här. Idioten som kom på idén att låta alkohol vara en socialt accepterad drog som vem som helst kan gå och köpa vilken dag som helst i veckan borde ha fått sig en rak höger. Vilken komplett idioti. Så många människor får sina liv förstörda och blir beroende av det här skräpet.

Tack för goda tips. Jag tar den här resan en dag och en månad i taget nu.

Imorgon! Keep up the good work!

Kram ?

??????

Jag fick diagnosen ”kronisk depression” för drygt två år sen. För att den har kommit i skov i många år, ofta på hösten. Nu har jag förstått att det var alkoholen som bråkade med mina må-bra-hormoner i skallen. Det var alkoholen som ORSAKADE depressionen. Och ångesten. Och sömnstörningarna. Frågade läkaren mig om mina alkoholvanor? Jo, och jag ljög. Jag tar fortfarande SSRI-medicin, men jag har börjat fasa ut den yttepyttesakta. Har gott hopp om att kunna sluta helt så småningom.

Kram ?

.

Tack för svaren, det känns verkligen jättebra att fokusera på sig själv.

Dagens insikt är att jag antagligen lidit av en alkoholrelaterad depression, iaf så har jag många symtom som tyder på det.

Kännetecken på en depression (enl en sida på nätet så ta det med en nypa salt)

feeling worthless - check, inte ens en antydan till självkänsla.
sadness - Ledsamhet i mig hela tiden mer eller mindre
fatigue - Känt mig otroligt utmattad och trött stundtals
loss of interest in hobbies and activities - Haft skidåkning som en stor drivkraft tidigare i mitt liv, till och med bott utomlands för det. När jag studerade åkte jag inte skidor på fyra år. Det säger väl det mesta.
lack of energy to complete daily tasks - Orkade knappt ta hand om en enda grej när jag kom hem från skolan.
difficulty concentrating - Nja, alltid haft lätt för mig i skolan men tänker mycket på att jag tar in information mycket bättre sedan jag slutade dricka. Mycket mer skärpt.
guilt - Känt en sån jävla skam i kroppen efter vad jag gjort på fyllan. Alltid legat kvar längre. Usch fy fan.
substance use - Självmedicinerat med alkohol...
suicidal thoughts - Så illa har det faktiskt inte varit för mig.

Symtom på problematiskt förhållande till alkohol:

drinking too much in any one episode - Hela dagen, varje dag
drinking frequently, even daily - Japp, i perioder när jag festat mycket har det varit uppemot 5 ggr/vecka.
continually craving alcohol - Japp, varit riktigt sugen på alkohol i perioder.
sneaking alcohol so others won’t observe it - Nope, aldrig i mitt liv druckit själv.
continuing to drink despite negative consequences, both to physical health and personal relationships - Skojar du eller. Känns som denna punkt skrevs med mig i åtanke.
avoiding activities to drink - Ja, tveklöst. Hade kunnat hitta på så mycket roligare saker.
continued drinking despite symptoms of depression or a mood disorder - Inte fattat det själv men nu när jag sprang på detta och började kolla in på alkohol och depression inser jag att jag antagligen kanske lidit av en alkoholrelaterad depression. Nu känner jag ju inget av ovanstående!!!

ÄR INTE DET SKÖNT DÅ??!!

Ska ta upp detta med min psykolog framöver så får vi se vad han har för tankar kring det...

Bullret

Känner igen den där tråkkänslan.. Antar att det är så livet känns ibland när man inte längre har sin quick fix. Och som du säger, det får man stå ut med, man kan inte paja sitt eget och närståendes liv bara för att man vill maxa tillvaron hela tiden.. Vi tragglar vidare.. ..

Känner mig ledsen..orolig...?

Känner mig orolig gällande Covid-19...om jag blir smittad hur klarar jag det?

Är ledsen över att mitt alkoholberoende har gått så långt?

Idag är det sju år sedan min syster dog under sitt 58:e levnadsår och om drygt en månad börjar jag mitt 58:e levnadsår...och jag vill verkligen bara kunna leva❤️❤️

Kram❤️

Ingen sol dock☹
Känner mig lite piggare och gladare igen.

Kollade mina kontoutdrag på SB.
Har ganska bra koll på min ekonomi och utfallet blev det jag trodde.
2000 till 2500 kr per månad har jag lagt på A.
Undrar var de tog vägen?.
Fast månadsbudgeten har varit lättare att få ihop de senaste månaderna...
Kram⚘

Inte orkar man med onykta människor särskilt länge. Men det ”problemet” kan man leva med. Dom som inte har beroendeproblem förstår inte att man inte kan dricka alkohol igen. Förstår inte heller att vi är nöjda ändå. När man inte tycker synd om sej själv för det så går det utmärkt. I början då jag inte drack och kände mej tvungen att förklara sa jag att det blivit för mycket eller nåt sånt. Då fick man ibland höra att ”ett glas kan du väl ta”. Det är ju det som är problemet, att vi inte kan det.

Jag hade en lustig dröm inatt som jag tydligt kom ihåg då jag vaknade. Jag var ute med nån som tyckte att vi skulle ta en öl. Och då jag beställde frågade jag om dom hade alkoholfri öl. Ja i alla fall sån som inte var så stark, svarade killen i baren. ”Den får inte vara starkare än 0,5 procent” sa jag. Det tycker jag visar att även mitt undermedvetna är på det klara med att jag är nykterist, haha! Men jag håller med om att nykterhet är en färskvara som du säger, man får inte glömma det.

Du gjorde absolut rätt som sökte hjälp. Om socialen vill följa upp att dina barn mår bra så har de med sig i bedömningen att det var du själv som tog tag i dina alkoholproblem, det är positivt. Om man ska vara realist så brukar alkoholproblem eskalera, så om du inte gjort något nu så kanske en lärare eller annan förälder skulle göra en orosanmälan längre fram, om läget skulle förvärras, och det skulle vara mycket värre.. Vi får se alkoholberoende för vad det är, när man väl tappat kontrollen vet man inte hur det kommer sluta. Jag tror det finns många alkoholiserade föräldrar därute som älskar sina barn lika mycket som alla andra och aldrig kunde tänka sig att göra något som fick barnen att må dåligt, men så tog alkoholen över... Och då är det bra att socialen finns där. Se dem som ett skyddsnät som du själv troligtvis aldrig kommer behöva...

Idag är det 3 v sedan jag drack senast.. Inga mängder men då, just den kvällen, hade jag fått nog.. Det var länge sedan jag hade ett såhär långt uppehåll och det märks redan - både på utsidan men framför allt på insidan!

Jag fortsätter att läsa härinne dagligen, det ger mig ro..

Ikväll skålar jag i Loka Citron ❤

Oroa dig inte, dom har en skyldighet att anmäla en sådan sak. Den är rutin.
Sedan är det upp till socialen att antingen påbörja en utredning, eller att avsluta en ej påbörjad utredning.

Har dina barn det bra hos dig, behöver du inte oroa dig ett dugg!
Beroende på åldern på barnen kommer de även att prata med dom.

Det tar ett tag innan barnen och ens partner "vänjer" sig vid att man aldrig dricker något. 3- 4 månader tog det nog innan mina barn (12 och 15 år) började tro mig på fullt allvar att jag inte drack mer. Frugan frågade tom en gång runt månad 5 om jag hade druckit. Det var tydligen något med min blick.?

Så det är bara att ha lite tålamod, och inget att haka upp sig på.

Kram ?

Det där med tankarna "kring " alkohol är intressant. För min del så var det en sak som irriterade mig länge, när skulle alla tankar kring alkohol försvinna? Alltså inte sug och sånt, utan mer att jag trodde att en vacker dag så skulle man inte ägna en tanke som rör alkohol, glömma bort det här forumet osv. Men så en dag någon gång i månad 7 tror jag det var, så kom jag fram till att det spelar ingen som helst roll om jag tänker lite kring alkohol då och då. Har jag tänkt på alkohol i hela mitt tidigare liv, då i form av sug, planerande, oro och annat elände, så gör det absolut ingenting med de positiva tankarna som kommer då och då nu. Hur bra jag mår, hur glad jag är att slippa dricka, och lyckan över att jag till slut lyckade sluta. Dock märker jag att varken jag vill eller inte så blir tankarna helt naturligt färre och färre ju längre tiden går. Men att de ska försvinna helt tror jag inte, och vill inte heller för den delen.

Kram ?

Skönt med igenkänning! Ja du har helt rätt, att jag bara existerar är pinsamt nog, pappan fick sig oxå en utskällning för att han hade frågat om dom ville kolla på en film med honom, vi va Såå pinsamma och konstiga?
Men som du säger, ska inte ge honom den anledningen på riktigt!
Tack!?

När jag läste i en tråd om din sons kommentar så kände jag igen mig lite.
Min son hade övernattning där de skulle spela dataspel hela natten.
Han var 14/15 år.
Jag gick och lade mig ,men vaknade vid 03 och de var fortfarande igång.
Då gick jag upp och sa att nu fick det räcka och att de skulle sova.
Vilken utskällning jag fick dagen efter av min son. Jag var ju jättepinsam.
Så din son gillade nog inte tillsägelsen och gav tillbaka med en kommentar han visste skulle såra.
Men jag tycker du skall ta ifrån honom möjligheten att använda den kommentaren igen.
Lägg ner alkoholen?
Kram⚘