Senaste kommentarerna i forumet

Riktigt bra jobbat med nykterheten! Appen ”Nomo Sobriety” kan hjälpa dig hålla räkningen. För mig visar den 224 dagar idag ?

Kram ?

Du har verkligen pluggat på stenhårt! Och det är helt rätt gjort. Fakta, fakta, fakta och sen repetera, repetera, repetera.

Tycker lite synd om sonen, men kanske lärde han sig något också. Min erfarenhet är att vi föräldrar ofta säger nej, men att vi inte tar oss tid att förklara varför vi säger nej. Om vi tar oss den tiden accepterar våra barn lättare nejet.

Minns så väl när äldsta dottern gick i sjuan-åttan och jag pratade med henne om hur snabba kolhydrater som tex pommes påverkar vårt blodsocker och prestation.

När hon väl förstod gick hon gladeligen till Konsum och köpte en sallad istället om maten i skolan inte passade.

Och hon gick till matsalen och kollade vad det var för mat innan hon gick till Konsum. Och jag hörde henne säga mina ord om snabba kolhydrater till sina kompisar ?? 23 år gammal äter hon all typ av mat, men 90 procent nyttig mat.

Grattis till 40 nyktra dagar!

Kram ?

PS. En viktig anledning till att just ungdomar far illa av alkohol är att frontalloben, där inlärning och konsekvenstänk sitter bland annat, inte har växt färdigt förrän i 20-årsåldern. Just det området tar skada när man dricker. Det är därför man blir våghalsig när man dricker, oftast i ung ålder.

Tror jag räknade rätt.

Det är alltså 65 dagar nykter idag.

Det är verkligen inte lätt, men det känns som att det blir lättare med tiden.

Återkommer med längre update framöver.

Vad fint att du startat din egen tråd. Min historia påminner om din, och tre månader var mitt första (och vid den tiden enda) mål. Nu är allt annorlunda, för att sammanfatta kort.
Har också haft några alkohol-samtal med mina ungdomar. Har dock aldrig köpt ut något, skulle inte falla mig in och har jättesvårt att förstå föräldrar som gör det.
Det är möjligen skenheligt för vi har ibland bjudit på vin även de under 20 har fått ta ett glas. Men det kändes okej.
Ser fram emot att följas åt! ?

Aldrig ta första glaset.

Men ändå så svårt. Blir så ledsen varje gång någon här på forumet börjar lufta tankar om att ”dricka lite”, för då vet jag att återfallet bara är en tidsfråga ?

Det är väldigt sorgligt att så många faller bort från forumet. Alla borde som du och några få andra gör - titta in då och då och säga ”hej, allt är bra med mig i mitt nyktra liv”.

Kram ?

Hej och jag förstår verkligen din känsla nu. Det är faktiskt synd om dig, adjävulen är en stark kraft som sätter sina klor i en . Jag rekommenderar dig att söka hjälp, ensam kommer man ingenstans. Läs o skriv härinne, och ta en dag i taget. Styrkekram

Jag tror det ger sig med tiden. Jag känner inte någon press eller stress över det, om jag nånsin tyckt det egentligen. Var o en gör som den vill ju. Annars finns det en uppsjö av vita lögner att ta till. Bytt livsstil, högt blodtryck, diet osv.

Jag var precis lika obekväm med att berätta i början. Oftast går det att skylla på bilkörning för mig. Min äldsta dotter och en vän till mig är de enda jag verkligen har pratat om det med. Men de har inte fått veta hela bakgrunden.

Jag brukar säga att jag har slutat dricka för att främja min psykiska hälsa. Att ångest och sömnstörningar förvärras av alkohol. Att jag som nykter slipper ångest och sover svinbra. Och det är ju helt sant.

Jag har alltid historiskt varit öppen med mina bekymmer med ångest och sömnstörningar. Nej, inte alltid. Inte när jag var som sjukast. Jag pratade om det först när jag hade tillfrisknat och fått distans till det.

Så tror jag det är med att prata om alkohol och nykterhet också. För mig. Den tiden kommer då jag vitt och brett berättar om mina tidigare alkoholbekymmer. För alla som vill veta, och alla andra också.

Kram ?

Hej,
De fysiska effekterna kom första veckorna med lite bättre hy, några kilo ner. Sen kom coronan, superstressig för mig jobbmässigt, Och svårt att hålla i goda vanor.
NU däremot så mår jag bättre i kroppen (och psyket såklart) än på många år:
Ingen halsbränna
Inget vakna på nätterna
Vitare tänder (med hjälp av blekskena då men hade ju inte så stor effekt ihop med rödvin)
Min frisör sa att jag håller på att få massa nytt hår! ”Har det hänt något i ditt liv, har du ändrat nåt?” Så konstigt, och oväntat.
Hyn är bra, har nästan slutat med allt smink men jobbar hårt med mina krämer.
Naglarna- biter inget så behöver inte gå och lägga på läskig akryl. Fina ändå!
Ja och nu är vikten påväg ner.
Så för mig är fördelarna fysiskt, väldigt många! Men allra allra viktigast är förstås att jag är glad med mitt liv, och det tror jag syns!
Kram ?

Ja just de han drack alltid mjölk :) Jo de snurrar till det som min behandlare sa hjärnan blir kidnappad. Plus känner i kroppen att den orkar inte riktigt med längre med de här drickandet. Plus märker jag blir sporrad av att de nyktra dagarna blir fler än de onyktra dagarna gått från dricka varje dag i princip juni/juli, druckit halva aug om man räknar ihop dagarna så hoppas de blir några fler mer nyktra dagar när september är slut än i aug.

Jag är betydligt snyggare, Vinmagen väck, hud och hår är friskare..Hela jag är fräschare..Det var en slags svullnad jag hade i hela kroppen, när jag drack..Högt blodtryck, domningar i fingrar och tår.. Nu normalvikt igen, Minnet är jättebra, och inte minst konditionen förbättrades..Min blick är klar, jag ser på folk rakt in i ögonen, behöver aldrig skämmas för bakfylle-utseende..Jag har vågat prova på massor av nya saker..Skilde mig, köpte hus själv..Prövade på olika jobb..Till sjöss bla.Det tog ca 1 år när kroppen stabiliserades igen..Kan säkert vara olika för oss alla..Jag har aldrig ångrat att jag slutade dricka..Ångrar att jag slösade bort flera år av mitt liv på sån skit..Det viktigaste av allt..Relationen till mina vuxna barn har blivit fantastisk..Dom peppar mig och stöttar mig och jag dom..❤️Så Lavendel..Du har mycket att vinna på att hålla dig nykter..???

Åh vad jag kan känna igen ”måste ta itu med... men orkar inte dricker ett par glas vin så nu hann jag inte”
Det KONSTIGA är att med tiden blir det färre grejer att ta itu med pga man har gjort det man ska pga fler timmar att göra det man ska och mindre ångest kring att göra jobbiga grejer.

Vad gäller öppna flaskor hemma- det är jag jätterädd för, speciellt om jag är ensam. Jag kommer aldrig ta ett överlagt beslut att dricks ur en gammal flaska men är jätterädd för det ni beskriver.
Öppna flaskor är som ett SKAV tills jag häller ut. Som att jag kan se de där halva slattarna med röntgensyn och det stör mig.
På landet ställs halva flaskor möjligen långt bak i ett skåp, här hemma häller jag ut det som inte dricks upp. Skoningslös ?
Kämpa på, det lättar, och ljusnar! ?

Jag förstår att du mår hemskt... Jag tänker att man måste inte klara allt själv. Har man ett utvecklat alkoholberoende så behöver många hjälp från vården för att ta sig igenom den akuta fasen. Det blir ju också tydligt för din man att du menar allvar om du söker vård. Du har probleminsikt och viljan att sluta, det är det viktigaste. Med rätt verktyg kommer du klara det, men tänk inte att det räcker att bara bestämma sig, hade det varit så enkelt hade ingen varit alkoholist. Men hjälp finns att få, sök den och var stolt för att du tar hand om din hälsa.

Flera saker i ditt senaste inlägg som det kunde ha varit jag som skrivit.. Först det där om att kasta handväskan över broräcket (fast jag brukar tänka mobilen), och framför allt det du skriver om att absolut klara att hålla sig till två glas och att inte gå över gränsen, men att man egentligen alltid vill ha mer, och så hålla koll på andras glas och inte fylla på oftare. Jag ogillade också om det märktes att jag var full, kämpade stenhårt med att hålla stilen.

Mitt bästa svar till människor jag inte vill dela hela storyn med är att jag tagit en alkoholfri vår/sommar/höst. Hade det varit nu efter sommaren som jag börjat med nykterheten skulle jag säga att jag bestämt mig för en alkoholfri höst för att det blivit så mycket middagar under sommaren med vin hit och dit, så jag känner att kroppen behöver en paus. Är det någon jag tror jag kommer berätta allt för senare har jag lagt till att jag känner att det lätt blir mer än jag tänkt. Vanligaste svaret jag fått är "samma här".
Eller så skyller du på att du börjat en diet eller träningsprogram. Bra att ha ett uttänkt standardsvar. Nu när jag efter min nyktra vår +sommar fortfarande inte dricker så säger jag att jag mår så bra av att skippa alkoholen så jag kör på tills vidare. Min erfarenhet är också att de flesta inte bryr sig så mycket. Nu känner jag också mer och mer att jag vill säga sanningen, och sprida ordet om vad alkoholen egentligen gör med så många av oss.

Jag har gått ner ett par kilo i vikt, och så har jag inte varit förkyld sen jag slutade för fem månader sedan. Jag brukade också få en lätt inflammation vid nån av mina visdomständer typ var tredje vecka. Nu har jag bara haft det två gånger på fem månader och det har gått över mycket snabbare än förut.

Och egentligen är det ju rätt coolt att beställa in en mjölk, kommer du ihåg Fantomen?
Bra att du får en paus från alkoholen, även om den inte är ditt huvudproblem så sliter den ju på kroppen och snurrar till saker i hjärnan och gör det svårare att komma tillrätta med det andra...

Ja fy för skitdagar. Sen en lång lördag på det med möte från förmiddag till kväll. Men avslutades med en god middag och kors i taket ingen öl till maten. Men har aldrig gillat dricka vin el öl till mat jag vill ha mjölk men beställa in mjölk på en restaurang en där går min gräns sånt gör man inte om de inte är en lunchrestaurang vill säga. Var inte ens sugen och hade jag vart sugen hade bara blivit en. Jag är ju sån att jag kan ta en öl och inget mer om inte jag känner för supa ner mig och de kände inte jag för igår. Plus va så trött så hade nog däckat efter Max 2 öl :) Sen blev de soffan när jag kom hem helt slut. Så idag blev de en lugn dag på Ikea med kompisen.

@Torn: Längtar efter när de verkliga fördelarna med att vara nykter börjar rulla in på löpande band - det är min morot!
@Blenda, vi får vara extra uppmärksamma och vakta våra reptilhjärnor framöver.
Märkte idag när jag höll på med en syssla i trädgården som jag tycker är sååå tråkig att jag instinktivt tänkte på alkohol, att det hade varit gott med lite vin som gjorde det hela lite roligare. Likaså när jag tänker på att jag imorgon
måste fronta min kollega som gjort dumma saker som drabbat mig jobbmässigt så vill jag bara dricka mig full för att slippa tänka på det idag. Jag är inte konflikträdd, men känner mig lite skör och vill inte hamna i bråk eller skapa dålig stämning... Längtar efter att slippa tankarna på alkohol som en lösning eller flykt.
Hoppas att kunna sova gott inatt så jag kan känna mig stark imorgon.
Kram alla kämpar därute!

Ni som inte druckit på ett tag, har ni märkt några rent fysiska effekter? Jag menar tex bättre hy och hår, mindre svullnad i kroppen etc.? Bara en nyfiken fråga!
Snart dags för mig att laga mat - och lyssna på podd! Idag blir det Wahlgren&Wistams senaste avsnitt. Den podden har ingenting med alkohol eller beroende att göra, men det kan vara skönt att lyssna på något helt annat också. Något vindrickande blir det inte för min del!
Må så gott och ha en skön söndagskväll!

Och stort grattis till fem månader! Vansinnigt bra! :)

Det låter klokt att tänka att hungerproblemet inte behöver vara i fokus nu. :) Skönt att höra att fler upplever samma sak, det gör det mindre ensamt. Det jag är lite rädd för är att jag ska börja fokusera mer på mat nu när jag inte längre dricker alkohol, så jag ska försöka vara lite vaksam i alla fall. Men det jag snarare har märkt hittills är att jag äter mindre. Alkohol har ju en förmåga att få en sugen på lite allt möjligt, plus att omdömet försvinner, och det slipper jag nu. Det är mer den här "hungern"/suget som uppstår vid tristess som jag kämpar lite med. Men jag ska försöka tänka att det inte är någon större fara om jag äter mer nu i början, om det nu skulle bli så, jag är tillräckligt upptagen nu med att sluta dricka alkohol och komma in i de nya vanorna kring det. En sak i taget. :)

Tack för all pepp! Det är en sådan vitaminkick att gå in och läsa alla fina kommentarer. TACK!

Och tack för trådtipsen @Andrahalvlek och @AmandaL, jag ska gå in och läsa! :)

Tre veckor idag! Det känns riktigt bra och jag är stolt över mig själv. I torsdags var det lite tufft dock. Jag fick märkliga tankar som "tänk om jag skulle öppna den där spritflaskan och hälla upp en drink?", "tänk om jag skulle smaka på sambons alkoholfyllda öl?" eller "tänk om jag skulle gå till systemet nu och köpa alkoholfyllt vin?". Det var som när man (eller jag i alla fall!) går över en bro och får tanken "tänk om jag skulle kasta min väska över räcket!". Jag förmodar att det var någon form av sug jag hade. Hur som helst lyckades jag hålla mig från att förverkliga någon av tankarna, men det var jobbigt när de kom.

Jag vet att det inte hade varit någon fara i sig om jag hade tagit en öl, jag kan hantera alkohol när jag är hemma och inte festliga sammanhang. Det har exempelvis aldrig varit ett problem för mig att inte kunna stanna vid 1-2 glas vin (eller drinkar) till maten eller en film vid en hemmakväll. Men: Jag vill inte utsätta min kropp för det (varken mentalt eller fysiskt) och dessutom får jag ALLTID ett sug efter mer. Bara för att jag kan kontrollera mig själv i vissa miljöer betyder det inte att det är helt smärtfritt och det är så otroligt skönt nu att aldrig behöva dividera med sig själv, inte behöver tvinga mig själv att INTE dricka mer. Även vid hemmakvällarna, om jag druckit ett glas vin, får jag en önskan om att dricka mer men jag håller igen eftersom jag vet att det inte vore normalt. Så länge jag inte tar det första glaset är allt bra och jag behöver inte hantera mitt sug efter mer.

Den här helgen har jag och fått testa min vilja ännu en gång. I fredags hade min sambo kompisar över och de drack alkohol. Själv la jag mig tidigt och var väldigt nöjd med det. Särskilt dagen efter när jag var först upp och dessutom mådde jag hur bra som helst!

Något som oroar mig mest är det sociala trycket. Det har gått jättebra hittills, både i onsdags och i fredags, men jag vet att det svåraste kommer vara när jag får en direkt fråga från en kompis om att gå ut och ta en öl. Jag kommer vilja följa med och jag kommer dricka något alkoholfritt, men eftersom det beteendet är så ovanligt för mig vet jag att jag kommer att få frågor.

Jag är orolig över att behöva vara öppen med att jag har slutat dricka. Jag vet inte riktigt varför, men jag tror jag är rädd att andra kommer tycka att jag är tråkig eller att jag inte kommer bli medbjuden på sociala aktiviteter. Innerst inne vet jag dock att jag kommer att vara MER avslappnad nu när jag inte längre behöver kontrollera mitt drickande och mig själv (eftersom jag inte dricker). Under veckan har jag nämligen funderat en hel del på det här och insett hur mycket energi jag tidigare har lagt på att vara "i fas" med andra på fest.

Att dricka i samma takt och inte snabbare. Håller stenkoll på de andras glas konstant för att försäkra mig om att jag inte häller i mig.

Det tar så klart bort en del av upplevelsen och gör det också svårare att vara närvarande i samtal. Dessutom har jag alltid haft ångest över att blir förändrad när jag dricker. Jag vill inte att det ska märkas. Det gör att jag hela tiden är spänd och anstränger mig för att inte prata för mycket eller bete mig på ett sätt som kan ses som "avvikande", eftersom jag inte vill att folk ska tro att jag beter mig på ett visst sätt för att jag har druckit. Nu som nykter kommer jag inte behöva oroa mig över det! Jag kan dansa, sjunga med, skratta högt och prata hur mycket jag vill - jag vet att det är JAG och inte alkoholen som styr mig.

Men det är nog individuellt vad man gillar..Framförallt har jag letat upp avsnitt med intressanta personer som missbrukat.Är heller inte så jätteintresserad av övriga beroenden, trots att många går från tex alkohol till spel, träning och mat om man inte ser upp..Det kommer ju också smygande, precis som det ofta gör med alkohol..Att preparera oss med kunskap om missbruk och beroende är vaccinet mot att börja dricka igen..?

Sonen fyllde 18 år nyligen.
Idag kom han och ville prata om att han nu var vuxen och att jag skulle lita på honom. Jag skulle ha förtroende för honom tyckte han.
Han har inte druckit mycket alkohol, blivit bjuden på fester.
Någon kompis har fixat alkoholen.
Vi har haft en öppen dialog om det för jag har alltid velat veta om han var på fest och det var alkohol där. Detta var de få kvällar jag tvingade mig att vara nykter så jag kunde hämta.
Nu tyckte han att jag skulle"lita på honom" och köpa ut.

Jag frågade honom - Varför vill du dricka alkohol?
Han var tyst jättelänge. Sedan skrattade han och sa- Bra fråga.
Men till slut så kom de vanliga anledningarna.
Mindre hämningar, Vara som de andra, Ha roligt.
Och då började jag förklara allt jag lärt mig om vad alkoholen gör med din hjärna.
Sedan var det också det att det var sprit han ville ha.
Som skulle blandas med läsk för annars smakade det för illa.
Varför tror du den smakar så illa så du måste tillföra all läsk påpekade jag.
Jo det är ett gift!

Vet ni vad. Jag tyckte nästan synd om honom.
Vilken dålig tajming. Komma med detta till mig nu?
Stackars unge.
Och svaret blev nej! Gå på krogen där får du köpa om du vill ha.