skrev Malycka i Äntligen kommit till insikt
Hej Kaye,
Tack för ditt svar! Vad kul att du tänker som jag kring att läsa och ta in information. Det jag känner påverkar mig allra mest är andras historier och igenkänningsfaktorerna i vissa dråpliga situationer. Har tidigare läst mycket annan litteratur men tycker att det har varit svårare att ta till sig.
Underbart att höra att även du känner att det är något annorlunda den här gången, vi får lite på den känslan och leva upp till det så gott vi kan. :-)
skrev Arvedelen i Ett nyktert liv
Skulle det vara värt att ha några alkoholfria alternativ hemma för att avleda autopiloten med tills du återfår kontrollen i sådana lägen? Tonic med is & citron, alkoholfritt bubbel eller något annat som känns festligare än vatten. Har funkat ganska bra för mig, kanske värt att prova?
Klart du fixar att stå emot nästa gång, bra att du skrev om det här!!
skrev Andrahalvlek i Äntligen kommit till insikt
Jag kallar det faktametoden. Fakta, fakta, fakta och sen repetera, repetera, repetera. Har hållit mig nykter i snart 7 månader, tjoho! Vill inte dricka alkohol mer.
I min tråd ”Behöver all hjälp jag kan få” hittar du en massa tips på böcker, poddar och youtube-klipp.
Välkommen hit!
Kram ?
skrev Jullan65 i Äntligen kommit till insikt
Välkommen. Att både lyssna och läsa om andras väg och erfarenheter är att få insikter och verktyg till sitt eget drickande. Så bra att du hittat hit. Jullan
skrev Rule74 i Nu är det allvar!
Det låter som att det är en bra grej att gå detta programmet här på AH, men borde ha annan hjälp också för att bearbeta vissa saker som har med föräldrarna och uppväxten att göra. Tror att det behövs för att inte dricka när jag känner stress, ilska, sorg, glädje, saknad - ja, alla känslor... Behöver nog lite djupare terapi utöver att göra programmet. Jag vill bli en så hel människa som möjligt, och tror då att mitt negativa och meningslösa drickande mister sin tjusning och dragningskraft. Att skriva och läsa här i forumet hjälper och stärker mig varje dag - tack alla för fina och ärliga delningar <3.
Ha en fin kväll och mycket bra jobbat Kaye med 19 dagars nykterhet!
skrev Kaye i Äntligen kommit till insikt
Jag är på dag 19 och tittar, lyssnar och läser en massa om alkoholberoende.
Har haft vita månader och veckor men har snabbt fallit tillbaka i gamla vanor.
Känner en skillnad denna gång. Mer en acceptans att jag har problem.
Och detta sökande efter information har jag aldrig tidigare hållit på med.
Att läsa här på alkoholhjälpen är första gången för mig.
Tror vår strategi är helt rätt☺
Det finns mycket bra råd här i trådarna.
Och skönt att veta att det finns fler som jobbar med sina alkoholproblem.
Gläd dig åt att det går bra och din nya nykterhet.
skrev Varafrisk i Knyttets sång
Skönt att höra att du har skrivit 30000 sms t din dotter? Jag som i alla fall har skrivit 3000...och skev jag många sms då stängde både min son av och då och även nu...min dotter...vill ju inte berätta om att jag skriver om henne här men jag kan få till det...och säga...”att jag hörde en mamma som sa...” .
Många av er här på forumet har/är på många fester och kalas...jag blir inte avundsjuk men jag kan sakna det väldigt mycket...nätverket är minimalt...många är döda...relationer brutna...och så mycket tid har gått t barn, gamla föräldrar och sjukdom...vill inte låta bitter och jag är inte bitter...behöver bara bli bättre på att ta hand om mig själv. Fast nu när det är Coronatider så skulle jag nog inte välja att umgås ändå..delvis pga riskpatient....fast vid närmare eftertanke så...var är man säker??
Ha en fin lördagskväll?
Kram❤️
skrev Femina i Första dagen på resten utav mitt liv
Startade dagen med möte i min väns grupp. Behöver jag ens säga att det var ett fint möte? ?
På eftermiddagen var jag på sinnesro gudstjänst i en, för mig, ny kyrka. Det var så himla fint! Jag tycker inte bara om att besöka nya kyrkor för deras interiör/exteriör skull. Jag finner det även intressant hur varje kyrka utformar sin typ av gudstjänst/mässa. Snart kan jag starta eget som kyrkokonsult! ?
skrev Torn i Knyttets sång
Så får det bli! Hoppas din kycklingpaus var skön! ? Min tupplur för en stund sedan var underbar.
Kram
skrev Andrahalvlek i Knyttets sång
Kycklingpaus ? Det får bli din grej! Torn tupplurar och jag höneblundar.
Kram ?
skrev Andrahalvlek i Ångesten tar mitt liv...
Va? Nä, det är lördag!
Som vanligt en härlig betraktelse, och en fin kärleksförklaring till din fru ❤️ Grattis på bröllopsdagen!
Kram ?
skrev Garageper i Märkligaste beteendet ever
I samma takt som de nyktra dagarna rullar in så snurrar tankarna fritt och ofta. Det är absolut lugnare flöde just nu men funderingar på mening och sammanhang går ibland igång med full kraft. Att jag är driven av livsprojekt och äventyr av olika slag är tydligt. Att jag även uppskattar det lilla och enkla i vardagen är verkligen också sant på alla sätt och vis. Att min själ är rastlös och drömmande är oftast enbart positivt. Det blir ganska kreativt, saker och ting blir liksom gjorda och numera inte av tvång utan när jag själv har lust, ork och glädje av det.
Jag är väldigt tacksam för livet, att jag har min familj och ett fåtal riktigt goda vänner.
Att ha planer för framtiden gör mig levande och mindre inlåst.
Nu ska jag bara försöka hitta ett meningsfullt arbete också. Det blir kanske svårare? Vill helst vara självanställd och starta det jag så länge tänkt och velat. Har inte vågat och varit alltför rädd att misslyckas och förlora en massa kosing.
Dags att investera i mig själv på alla möjliga och omöjliga sätt i vis.
?
Ja banne mig, nu kör jag!
Nykter och på väg.
Jo förresten, runt jorden på MC är en tanke som spinner mjukt just nu.
?
Kram och god lördagskväll till er alla!
GP
skrev Kennie i Idag slutar jag
Bra kämpat! Och klokt att vara på sin vakt och ha sina strategier klara för när suget dyker upp. Eller känslan, eller vad man ska kalla det. Hur som, du är på god väg!
skrev Malycka i Äntligen kommit till insikt
Hej,
Jag är ny på forumet och är inne på min 20 nyktra dag. Jag har länge haft en insikt om att jag har problem med alkohol. Under det senaste året har jag dagligen reflekterat kring mitt drickande men det tog lång tid att ta det faktiska beslutet att sluta dricka.
Övertygad om att jag hade jag förlorat arbete, familj, hus, körkort, vänner och allt som är viktigt för mig om jag fortsatt dricka. Kändes som att det eskalerade sista veckorna/månaden på ett obehagligt sätt.
Tycker nu att det går förvånansvärt lätt då jag är så övertygad och trygg i mitt beslut så jag är livrädd för att det bara är någon smekmånad och att det snart kommer bli tuffare framåt.
Nu njuter jag i fullo över att kunna köra när jag vill, se klart en film utan att somna ifrån och den närvaro jag har när jag umgås med min familj.
Jag har inte gått på möten och sökt liknande stöd (än) men har hittills funnit stort stöd i att lyssna på andras berättelser genom berättelser och poddar. Speciellt via Alkispodden där igenkänningsfaktorn ibland är skyhög. Börjar man någonsin fundera på om man verkligen har ett problem så är det bara att lyssna på några av dessa avsnitt så behöver man inte lura mer på det.
Så glad att jag kommit till insikt och att jag har tagit det här beslutet och hoppas av hela mitt hjärta att jag kan få fortsätta känna mig så här stark och trygg i mitt beslut.
Finns det fler som mig som har tagit hjälp av böcker och poddar för att komma till insikt om att man är maktlös och för att finna viljan att ta fighten.
skrev Flyktsoda i Nytt tag mot alkoholen
Förra helgen påbörjade jag ett litet projekt här hemma, då tyckte jag att det var en lysande ide att dricka vin och öl till arbetet.
Idag på förmiddagen har jag gjort färdigt och jag kan konstatera att jag har hunnit mer på denna förmiddag, än vad jag hann på hela förra helgen.
Så nu kan jag unna mig att ta det lugnt om jag vill, och så blir det nog också för regnet öser ner här.
skrev Varafrisk i När kommer dag nr två??
Just nu är jag väldigt trött, ledsen och orolig....men innan jag skriver vidare vill jag säga till dig Mrx att ja...våra hjärnor spelar oss ett spratt..vilken energi och tid man lägger på detta förhandlade...och det vill jag blir fri ifrån. Vill få ro och jag tror att den enda vägen för mig att bli det är att bli helvit. Och tack Se klart för att du frågar hur det har gått, det värmer! Och, ja Andrahalvlek...ord kan verkligen ha olika betydelse..när jag träffade min man så förstod han inte alla ord som jag använde trots att vi är uppväxta ca fyra mil mellan våra barndomshem. Grejen var den att min mamma kom ifrån Österlen och använde en del skånska ord som jag min tur använde fast på västgötska...så kan det vara:)
Besöket på vuxenpsykiatrin gick bra...min dotter passade tiden även om jag inte hade koll på var hon sov..men vi hade kontakt under morgonen. Det var en väldigt bra läkare men vad som förvånade oss var att han sa att min dotter diagnosticerades för tre år sedan med bipolär sjukdom vilken vi inte visste om. Den läkare som vi träffade då sa att min dotter troligtvis är bipolär men man ville inte sätta diagnos för att hon var för ung. Hon tackade då nej till medicin men hon/vi förstod inte att den i så fall skulle vara kopplad till den diagnosen.
Hur som helst så var besöket bra. Läkaren tog lång tid på sig. Han sa till min dotter att när hon inte tar så bra beslut att hon skulle lyssna på andra/på oss föräldrar. Skulle först börja med sömnmedicin under ca tre veckor eftersom hon i princip knappt har sovit under den senaste månaden. Han sa att hon kommer vara trött att hon ska vila och vara hemma. Därefter kommer en kontakt tas och sedan börjar man en behandling med litium. Hon är nu inskriver på vuxenpsykiatrin. Så här långt kändes det väldigt bra! Jag vill inte berätta allt här även om vi alla som skriver här har sekretess. Kan bara skriva i stora drag att på kvällen trodde hon att den kille som hade varit hos en var på jakt efter henne...och vi föräldrar visste varken ut eller in...så under tre timmar var vi ute och åkte bil under natten. Min man gick och jobbade men jag har inte orkat jobba under hela veckan. Under onsdagen var hon ganska lugn...vi sov under em..då hade jag gett henne sömnmedicin för hon ville inte ta den natten innan. Så onsdagskvällen blev bra. På torsdagen var jag med henne hos personligt ombud efter lunch också ett bra möte men då började hon bli speedad igen. När hon blir så där speedad så är hon inte särskilt trevlig att umgås med. Igår var hon på möte med sitt jobb men kom inte hem efteråt. Svarade kort på sms. Imorse skrev hon först på messenger därefter ringde hon och var ganska irriterad på mig för att jag skrivit många sms ( och jag lovar er...jag skriver många sms....kan inte härbärgera min oro..så jag blir väldigt på..och jag vet...det är helt fel!!) men vi pratade och hon var lite lugnare. Jag sa att hon kunde höra av sig när hon ville komma hem...Nu har jag en obehaglig känsla i magen att hon inte är i stan utan att hon har dragit iväg..i torsdags pratade hon om att hon ville åka till Stockholm el London. Jag sa då att hon kunde åka dit när hon mår bättre när hälsan är mer stabil men är man bipolär så har man en övertro på sin egen förmåga. Just nu får jag ingen kontakt med henne och jag är så förtvivlat orolig för att hon tar tokiga beslut...utsätter sig för faror vilket hon har gjort tidigare..hon skulle kunnat varit död..och det gör mig så otroligt rädd och ledsen. Hon tar heller ingen medicin för den är här hemma hos oss.
Och, jag vet...alkohol hjälper inget i denna situation...men rädslan och oron...river sönder mig...jag är inte särskilt troende...men en sökare och jag ber till högre makter att det inte ska hända henne något!
Kram:)
skrev Strulan65 i Ångesten tar mitt liv...
Nu fick jag tänka en stund, jobba i vården gör att man blir snurrig med dagar. Men om Berra skriver på lördag då blir det riktigt snurrigt, en stund hade jag noll koll på vilken dag det är ????
skrev Se klart i Knyttets sång
En lyxig lördagsgrej.
Gå på middag och umgås och sova på hotell. Fina små och stora saker på den här plätten som är mitt liv.
Igår var det ingen som drack överdrivet, blev särskilt full, men ändå en hel del snapsar, vin, dessertvin, avec.
Det bekom mig inte. Det är som om alkoholen har blivit något som inte angår mig längre. Som ett språk jag inte förstår. Och jag blir nästan lite brydd att prata om det med andra- som undrar HUR jag kunnat hålla upp så länge? Vill mest fråga HUR de orkar fortsätta.
Nu blir det tupplur, höneblund, kycklingpaus ?? en stund!
skrev Se klart i Knyttets sång
... precis @akillesU finns alltid skäl för en törstig krake att dricka.
Också ett exempel på hur man förlägger anledningarna utanför sig själv, perfekt ju, då kan jag nästan inte göra något åt det. Jag är ledsen/arg/trött/sur/har en kass chef/ har en lat man/ en snål kusin... Snacka om att släppa makten över sitt liv. Som ett litet rö för vinden.
Där vill vi inte vara, utan här, på nykter ibland knölig stig- men min egen väg i livet. Heja oss! Kram ?
skrev Kaye i Nu är det allvar!
Jag har gått igenom det och tyckte det var bra.
Första gången jag verkligen satte på pränt vad som gjorde att jag drack.
Det satte igång en process i vilken jag insåg att jag har alkoholproblem!
Fick mig att sluta förminska mina problem och därmed blev jag mer motiverad
Jag går tillbaka ibland och kollar mina svar.
Är på dag 19 av en första 3 månader utan A period
skrev Se klart i Det är bättre såhär!
Ta livet en dag i taget på samma vis som många/vi förhåller oss till alkoholen. Allt för snabba och stora beslut kan vara svåra att manövrera , men oavsett så skickar jag kraft över den molniga himlen. ?
skrev Se klart i Nu är det allvar!
... önskar jag dig, och den verkar ha startat bra!
Jag har själv inte gått programmet- men försökte tidigare, då funkade det inte av tekniska skäl.
Mitt fantastiska och stora stöd har jag hittat här på forumet. Jag brukar säga att det är mitt universitet i nykterhet. Tror tex risken för återfall blivit mindre just för att jag läst och tagit lärdom av andras erfarenheter.
Men många önskar och har fint stöd av tex AA samt beroendemottagning. Tycker inte du ska tveka att söka hjälp.
Att be om stöd och råd är för många av oss här, extra svårt. Finns ett sorts inkapslande som kommer av att dricka, att inte riktigt våga visa vem man är eller vad man behöver. Det är en utveckling till det bättre att våga säga; kan jag få lite hjälp?
Fortsätt att läsa och skriv skriv här.
Kram till dig!
skrev Flyktsoda i Nytt tag mot alkoholen
Nä jag har nog aldrig gett upp, det har bara varit en väldigt lång resa. Det blir lite en del av problemet efter ett tag när man har många nycktra perioder, så är det lätt att glömma, fötränga att man har ett alkoholproblem.
Jag har också påbörjat programmet men har inte engagerat mig så mycket i det ännu, bara fyllt i loggen och där vill man ju att det ska stå noll A varje dag så bara det gör ju faktiskt nytta.
Lycka till med dina 3 månader, jag ska hålla tummarna för dig.
skrev Berra i Ångesten tar mitt liv...
Ligger i den minimala soffan vid stugan, tittar ut genom fönstret och ser bara....höst!
Värmen är borta, solen likaså, ute regerar regn och rusk, och visst jag håller med dig, regnet behövs verkligen.
Men...men..., det rycker i min arbetslusta, men känner mig fjättrad av vädret, f-n tänker jag.
Jag behöver lära mig att ta det lugnt, ligger i soffan som en krokig ostbåge, men i ryggen är jag spänd som en fiolsträng, både vill och inte vill...
Kaffet som var starkt och gott vid frukosten smakar blahä just nu, kallt och beskt, det går krusningar längs med ryggraden, men jag fortsätter liksom att dricka skiten, vet inte varför, får inte saker kastas på något sätt?
Känner en viss likhet med när man drack alkoholen, man drack alltid upp slatten, även om den inte var god, inget fick försakas.
Får lära mig att ta det lugnt, hur då?
Vet inte riktigt hur man gör, har alltid något i röret som måste åtgärdas, nu tvingar jag mig till att göra ingenting.
Ååå vad jag lider...
Tittar på frugan som sitter vid matbordet och jobbar vid datorn, hon jobbar övertid febrilt som hon brukar.
Här sitter jag och gör...ingenting, skulle kunna sätta på mig regnrocken gå ut och....NEJ!, Berra ta det lugnt nu!
Jag kan verkligen inte bara sitta rakt upp och ner...
Stirrar på sommarens projekt som nu är fullständigt klart, monterade upp sista Ikea-inköpet igår kväll, en byrå.
Hängde upp en skitdyr tavla ovanför soffan, frugan hade sett en tavla som fanns på det stora möbelvaruhuset tidigare men som nu slutats säljas, och vi åkte många långa mil med bilen för att leta upp densamma, men icke.
Nu blev det en liknande tavla, men ack så mycket dyrare, konstigt den dyrare ersatte den billigare.
Det luktar fortfarande "gott" av målarfärg i stugan, det känns fräscht i jämförelse mot hur det luktade tidigare, en unken lukt av gammal vind och avlopp.
Känner inte riktigt igen mig i stugan, den känns främmande , hör jag hemma här?
Under teven poppar det senaste inköpet initierat av undertecknad, en ljudlimpa.
Efter att vi blev klara med renoveringen förändrades konstigt nog ljudet ifrån teven, nej jag skojar inte, inte en orsak bara för att få köpa en ny leksak, utan det blev bara murrigt, hade svårt för att höra tal, höjde ljudet och sedan blev det ett j-vla liv när det blev action på teven med pangpang och explosioner.
Nu efter två veckors intensivt letande och ekonomiskt tvivel så blev det klart, en kompromisslösning.
Alltså det kan kosta hur mycket som helst, vi kan kalla honom "Bosse"
Nu poppar Bosse en lista ifrån spottan och det mullrar mysigt, det uppskattar jag som är en basknarkare.
Frugan rynkar pannan när det blir för mycket, men det får hon stå ut med, jag är inne idag.
Ute tilltar regnet och det ruskar till i ekens bladverk, det ska börja blåsa idag sa de på läderveken.
Jag suckar lite, och väntar nu bara på att klockan ska bli så mycket så att det blir dags för eftermiddagskaffet.
Vi har köpt smarriga bullknyten med mormors hosta på (vaniljkräm) som bara väntar på att få tandgarnityret i sig.
Ikväll ska vi göra egna räklandgångar med hemmagjorda ägg som är utbytta mot en knippe rabarber.
Vi ska fira att vi har varit gifta i 29 år och några dagar till, amengisses vad tiden går.
Nu känner jag mig väldigt gammal, vad tog mitt liv vägen egentligen?
Tja, jag gjorde ett väldigt bra kap med lilla frugan, fortfarande vacker som få.
Har två numera vuxna barn utan några problem i svallvågorna av deras uppväxt, där har vi lyckats.
Har goda vänner som dock har decimerats något efter jag förblev nykter, men det är det värt.
De som är kvar är väl värda att vårda.
Saker och ting har förändrats med tiden, men jag måste ändå tillstå att....
Nykterheten fick allting att vända till det bättre...
Berra
Tack! Känns bra att äntligen ha tagit steget in även i detta forum :-) Har tidigare bara läst andras inlägg, roligt att nu få vara med och bidraga.