skrev Se klart i Märkligaste beteendet ever
Hej,
Jag läser om höggradig energi och massor av kraft, fokus och mod.
Sen är det en tanke som dyker upp och det är om du är tillräckligt modig för att låta dig själv få ro.
Bli lycklig i någon mening. (Alltså i meningen lugn - som i ”här sitter jag och duger”)
Ber på förhand om överseende med möjligen felaktig tolkning.
Men jag tänker: vad är det som är så himla läskigt med att låta sig själv lyckas med det viktigaste av allt?
I all vänlighet! ❣️
skrev Se klart i Jag är alkoholist..
Andra chansen, och vilket bra namn. Här finns till och med fler.
Så starkt och modigt av dig att skriva här. På rak arm kommer jag direkt på två personer som just upplevde ensamdrickandet som stark varningssignal, den ena är jag själv.
I någon mening tror jag alla vi som dricker eller druckit behöver förlåta oss själva, och det kommer du att kunna göra. Men försök att inte fokusera på allt du gjort fel, utan på det du gör rätt. Nu.
Ta viktiga beslut och håll fast vid dem. Hur länge ska du vara nykter/ och vilken är din strategi? Hur hantera sug och sociala sammanhang?
Förbered dig, det är ditt livs match du står inför.
Här finns massor av råd, stöd, kloka tankar och goda erfarenheter. Snälla personer, precis var och en.
Skriv och läs här, hitta några att kroka arm med, dela perioder av upp och ner. Men allt upp och allt ner, är i en ständigt uppåtgående spiral, som nykter. Jobbigt ibland- men aldrig jobbigare än att dricka, eller det scenario du beskriver.
En dag o taget har funkat för mig, nu i åtta månader. Kram ?
skrev Andrahalvlek i Märkligaste beteendet ever
Du har en gammal vana att belöna dig efter väl förrättat verk med alkohol. ”Det här är jag värd”.
Förstår precis. Det var en av många känslor som jag också drack vin på. Nu säger jag istället som Se Klart: ”Men nu dricker jag inte längre så nu får jag belöna mig själv på något annat sätt”.
Extra god mat, godis, massage, spa, endast fantasin sätter gränser.
För mig är det numer belöning nog att tänka att jag kan vara duktig *klapp på axeln* utan att dricka. Ett glas röd grapefrukt-drink och liggläge i soffa eller säng är numer belöning nog för mig.
Det handlar jättemycket om att bryta vanor. Och att inte börja förhandla med alkoholdjävulen. Det märktes tydligt att du bäddade för ett återfall. Du sökte bekräftelse, att det var okej.
Se återfallen som tillfällen för lärdom.
Sen tror jag att du skulle må bra av meditation eller mindfulness för att dra ner på tempot. Ditt hamsterhjul snurrar väldigt snabbt. När det väl får rejäl snurr är det svårt att stoppa. Bättre taktik att dra ner på tempot generellt, hela tiden behålla fotfästet.
Kram ?
skrev Andrachansen i Jag är alkoholist..
Hej,
Har läst inlägg här i nästan ett år men inte riktigt haft modet/viljan att våga/veta vad jag ska skriva. Men nu känner mig redo...har läst så många igenkännande inlägg att jag inte kan förneka mitt eget beroende längre och jag vill inte ha det så här längre. Som för många av er andra har vinet blivit min bästa vän. Den som får mig att slappna av och i mitt tycke blir jag mer social...trots detta drar jag mig undan socialt umgänge, och lyckas jag komma iväg så stressar jag hem för att kunna dricka i min ensamhet och slippa skämmas för mitt uppförande. Ja, jag blir som någon beskrev det tidigare, jag går från Mr Hyde till Dr Jekyll. Dricker så jag oftast får rejäla minnesluckor!
Otrevlig, aggressiv, säger elaka saker och till slut vet jag varken vad jag sagt/inte sagt och vaknar upp dagen efter med en sjuhelsikes ångest.Mina vänner/familj har dragit sig undan/sagt upp bekantskapen. Och jag vet inte hur många gånger jag bett om ursäkt och de har förlåtit mig, men ändå gör jag om samma misstag. Har misskött mitt arbete, och blev erbjuden hjälp pga mitt blodprov visade förhöjda halter av alkohol. Men förnekade att jag har problem och sa att det blivit lite väl mycket vin senaste halvåret men att jag skärpt till mig! Har kört onykter (vilket jag aldrig kommer att förlåta mig själv för), endast för att vinet tagit slut för tidigt på kvällen. Hur tänker man? Ja, inte med hjärnan iaf!
Jag är så less på att skada min kropp, och göra illa de jag älskar allra mest. Jag är inte sån som person när jag är nykter och jag vet att gör jag inget åt det nu, kommer det att sluta med att jag förlorar alla inom inte en alltför lång framtid. Kan inte styra/lita på mig själv att dricka ett glas vin till maten utan det blir minst en liter eller mer...så det enda raka är att lägga allt vad alkohol heter på hyllan och gå mot ett nyktert liv framöver och kunna be om ursäkt en gång för alla till de som fått lida pga mitt missbruk och hoppas att jag kan bli förlåten och att jag själv kan leva ett sundare liv.
Jag hoppas på stöttning och tips framöver när det kommer svåra stunder för det vet jag med all säkerhet att det kommer att bli.
Tack för mig och på återhörande! :)
skrev Pilla i För barnens skull (och min egen)
Tack kloka du för dina rader i min tråd.Det värmer att få kloka tankar från forumet.
Kram Pilla
skrev Andrahalvlek i Viljan att leva!
Ibland kan det behövas pulshöjande motion för att kicka endorfinerna, kroppens egna må-bra-hormon.
Springa, cykla, hoppa hopprep, springa i trappor - allt som får dig att flåsa och svettas.
Känslan efteråt är underbar ?
Kram ?
skrev Rule74 i Nu är det allvar!
Jag sover liksom du Fialotta88 mycket bättre nu när jag inte dricker, men jag känner mig ändå trött om dagarna. Kan det bero på att det tar en del energi att jobba med sig själv, att ta in alla intryck här i forumet och alla tankar som börjar falla på plats? Jag tror det. Jag vill gärna lägga mig vid 22-tiden och vaknar oftast innan klockan ringer och det känns gott att vara pigg och redo för en hel jobbvecka :).
Det känns som att nykterheten är mitt största fokus nu och allt annat är underordnat. Skönt att känna så. Skulle vilja ha ännu mer tid att lägga på mitt "tillfrisknande", men samtidigt så känner jag mig så osocial när jag sitter med datorn hela tiden. Min man vet att jag vill och måste lägga mycket tid här - speciellt nu i början - och accepterar det, men jag vill inte själv att det ska bli för mycket. Ungefär som när någon sitter med sin mobil hela tiden och är frånvarande - det känns ju inte så kul.
Det har varit en bra dag med jobb, havsbad och nu middag och lite tv-tittande. Jag älskar verkligen livet som nykter - känns så skönt att känna och vara fullt ut. Är jag trött eller pigg så beror det inte på alkoholen, utan det är riktiga känslor och signaler från min hjärna och kropp. Är jag glad eller ledsen så är det riktiga känslor och beror inte på alkoholens inverkan. Jag känner mig mer stabil och liksom lugnare. Hoppas det håller i sig<3.
skrev VanjaK81 i Viljan att leva!
Idag har varit en riktig ledsen dag, jag känner liksom ingen glädje alla, ingen lycka ingen stolthet! Typ lite apatisk, sålt smöret och tappat pengarna. TOM! Jag läste lite om postakut abstinens, och det beskriver ju mig. Det förklarar ju att man matat hjärnan med alkoholen så länge att när man slutar så måste den läka. En läkande process av hjärnan! Det låter som att det kan bli bra tillslut! Men man tänker ju och undrar varför man utsätter sig för detta? Är det värt det? Ja jag vet att det är det och jag kommer vata stark! Men jag känner mig så ensam, som om ingen förstår mig..... jag har funderat på AA möten, någon som går som kan berätta? Jag känner att jag behöver nån att prata med, när man känner sig som mest ensam. Som går igenom samma.... tack för att ni finns! ❤️
skrev Garageper i Märkligaste beteendet ever
Inför varje återfall så har jag känt DET komma smygande ett par veckor innan bomben slår ner. Oftast sker det efter en vecka med gott flyt i en period med allt för mycket tankar och uppgifter som ska lösas. Salta och peppra detta med några kommande händelser och situationer som jag gått och oroat mig för i onödan också.
Som så ofta löser de sig, eller rättare sagt, JAG löser dem alldeles utmärkt och det blir ytterligare en positiv trigger under veckan.
Som jag nu sagt så var förra veckan "full" av allt för mycket i fråga om känslor, tankar, uppgifter och arbete. Lägg därtill det jag inte hunnit med men som jag så gärna vill sätta igång med.
Jag förstår och ser alla varningar som kommer men har som ni vet svårt som f-n att värja mig.
Hur och varför jag ser det som en belöning att dricka är helt enkelt det som är så ofattbart för mig att förstå.
Vad jag inser är ju att min hjärna spelar mig spratt, den som blivit så väl marinerad i oändligt mycket alkohol genom tid och rum. Hur ska just den delen av hjärnan fatta att jag inte vill ha mer?
Lurigt och knepigt är bara förnamnet.
I takt med att nykterheten fortsätter så kommer detta dämpas, det vet jag.
Oavsett om jag håller uppe flera veckor i sträck och sedan faller så upplever jag varje fall som värre för varje gång. Inte bara psykiskt utan även fysiskt och mängderna jag dricker blir inte heller lagom om jag säger så.
I lördags hade jag fått nog vid klockan 17:30 och stod inte ut med mig själv längre. Tog två sömntabletter och led mig igenom en rastlös natt för att nätt och jämnt vakna dagen efter, stå ut med mig själv och lyckas ta mig igenom söndagen.
Som vanligt vet jag och mina kära att detta är ytterligare ett hack nedåt i min utvecklingskurva, men det totala är ändå en stadig kurva uppåt och som jag alltid sagt, (Det kan Mic intyga)...........Jag ger aldrig upp!
Inte denna gången heller.
Frågan är när och om den gränsen någonsin kommer, att jag ger upp?
Vad händer då?
Det är ju som så att man måste ge upp inför spriten, kapitulera. Det har jag gjort för länge sedan och att jag är alkoholist är inga problem för mig att säga eller acceptera.
Ta hand om er, tankar från er erfarna och oerfarna är givetvis välkommet.
skrev Tröttiz i Glömmer man?
Hej. ?
Nu är jag kanske "fel" person som besvarar din fråga, men kände att jag ville ... och kanske det inte gör dig så mycket klokare. ?
Hoppas dock det kommer fram rätt, det jag vill säga.
Nu talar jag för mig själv som anhörig (kanske även andra anhöriga känner igen sig).
Jag minns vad min anhörig med beroende sagt och gjort onykter. Det har varit frågan om rätt galna saker minsann som hänt, vill dock påpeka att jag alltid känt mig trygg. Samtidigt inser jag att det inte är han, min pojkvän som sagt och gjort saker. Min pojkvän med gott hjärta, som vill alla väl. Den personen försvann vid alkoholintag, och i stället kom bland annat en fräck och cynisk person.
Då jag nu fått umgås med honom då han varit nykter, känner jag sådan värme. Jag minns det som varit och det som sagts, men inser nu vad som gjorde att jag föll för denna person. ❤️ Han är ju en helt annan än den person han blir då han dricker. Som nykter är han en fantastisk människa. Ett gott hjärta - det har han. ?
skrev Fialotta88 i Nu är det allvar!
Grymt bra jobbat med så många nyktra dagar nu. Jag känner igen mig i det du skriver om att sömnen blir så mycket bättre. Jag är väldigt morgontrött och senaste åren har jag snoozat alldeles för länge och behövt kämpa för att ta mig upp. Sen blir det ju superstressigt på morgonen för att jag snoozat så länge och då har jag känt mig ur balans varje dag. Nu vaknar jag när klockan ringer och känner inte alls att jag är lika trött på morgonen. Helt fantastisk känsla!
Jag har också drömt en del om alkohol. Häromdagen drömde jag att jag körde rattfull och inte mindes hur bilresan gått eller om jag varit med om en olycka eller så. Det var fruktansvärt! Jag vaknade med sån extrem ångest. Jag har aldrig kört rattfull och skulle nog aldrig kunna förlåta mig själv om jag någon gång gjorde det.
skrev Varafrisk i Knyttets sång
Grattis t dina åtta månader?
Kram?
skrev Fialotta88 i Ny här och vill ha hjälp
Tack så mycket för pepp Rule74! Heja oss och alla andra här som kämpar så hårt. Jag ska absolut gå in på din tråd och följa dig ? Ha en fortsatt fin måndag och bra start på veckan!
skrev Andrahalvlek i Glömmer man?
Du kan börja med att lyssna på ljudboken ”30 day och alcohol experiment” med Annie Grace.
Där lär du dig massor om hur alkoholen påverkar oss negativt.
Efter några nyktra månader kommer du att både tänka och känna annorlunda. Om allt.
Kram ?
skrev Varafrisk i När kommer dag nr två??
Känns som trötthet är ett återkommande tema..men så är det verkligen. Efter att jag har skrivit detta inlägget ska jag lägga mig och sova/vila lite grann. Det är svårt att urskilja vad som är vad i tröttheten givetvis bidrar mitt långa missbruk av alkohol till min trötthet...den skapar ju även oro i kroppen. Men oron för min dotter känns som om den river i mig..river isär mig. Det har inte gått så bra i mitt försök till att få nyktra dagar efter besöket på Rådgivningscentrum...jag har tänkt ..jag går inte dit igen vill inte visa mitt misslyckande samtidigt har jag även tänkt att jag kommer att gå tillbaka...jag tänker inte skämmas..jag har skämts tillräckligt i mitt liv. Så jag kommer gå tillbaka på torsdag för att se vad kan jag göra annorlunda för det är som sagt var GÖRA det är vad jag måste göra.
Tänkte på det här med olika beroenden...i den krissituation som jag befinner mig i så hade jag tex inte försökt banta, sluta snusa...men jag försöker med något som är ännu svårare... att sluta dricka alkohol ...det beroende som efter ett glas vin minskar oron lite grann och efter ytterligare ett glas dämpar oron ännu mer. Så det är oerhört svårt när jag mår så som jag gör just nu. MEN det innebär inte att jag har gett upp, att jag inte ska fortsätta att jobba på nyktra dagar för det är precis det jag ska....för jag behöver en klar hjärna och behöver en fysiskt stark kropp. När jag säger till min dotter att hon inte ska dricka alkohol i det tillståndet som hon befinner sig...jag då får jag ju det tillbaka direkt i ansiktet ...för ska inte jag vara rädd om mig då?!?! Så jag vill ju stå där och möta henne och visa att jag har tagit mitt beroende på allvar.
Tack för ditt inlägg Li-Lo och jag ska försöka svara på dina frågor. Min dotters situation kan bidra på så vis att som jag skrev så vill jag möta henne rakryggad, ärlig och visa att jag respekterar henne genom att ta hand om mig själv. Att vara den mamman och förebilden som hon behöver och som jag vill vara. Dricker jag inte alkohol så reagerar jag mer rationellt och farorna kanske inte blir lika stora faror om jag är nykter och jag blir en bättre lyssnare. De skäl som är starkare nu är att min dotter behöver mycket trygghet där hon befinner sig nu...och ett hopp om att kunna må bättre..och där är vi föräldrar oerhört betydelsefulla.
Idag vet jag att jag kommer att vara nykter...jag behöver inte ens vänta tills systembolaget har stängt. Jag har varit på sömnmedicin idag och inatt ska jag ha lite olika saker över bröstet, i näsan och långfingret. Dessa saker ska mäta puls, andningsuppehåll mm. Imorgon ska jag lämna tillbaka allt och därefter vänta ca en månad innan jag får svar. Känns lite pirrigt men nu är jag på G i alla fall med det.
Ha det gott!
Kram :)
skrev Li-Lo i När kommer dag nr två??
Mycket oro för dig nu. Jag stannade till lite vid ditt tidigare inlägg där du skriver "att det enda som ger mig ngn form av ögonblicksro är alkoholen även om jag vet att det är inte lösningen". Du ramar verkligen in den negativa spiral som alkohol bidrar med.
Du vill vara ett stöd för din dotter och samtidigt fortsätt göra bra val för dig. Frågor som kan bli hjälpsamma att ställa sig själv kan vara: Hur kan din dotters situation just nu bidra till att du håller i din önskan om att förändra dina alkoholvanor? Hänger det ihop på något sätt? Vilka skäl blir starkare nu?
Vänligen Li-Lo
Alkoholhjälpen
skrev AnnaJB i Glömmer man?
Jag kan säkert klara det själv, jag kan stå emot alkohol.. men när jag tar första glaset som jag alltid gör för att jag tror att ”nu har jag ju lärt mig”.
Borde jag ändå göra ett tolvstegsprogram för inre lugn och lycka också? Jag tänker att dem som gör de har vardagliga problem... vill man erkänna att man är en av dem. Jag känner mig så liten men vill klara allt här i världen! Det finns ingen utväg om jag går dit...
skrev Flippflopp i Druckit i 17 år.
Ja 3 månader borde man väl klara av tycker man.
Själv åkte jag in till akuten igår eftermiddag pga min yrsel, ostadig, ont i skallen och att jag har dimm seende.
Hemma kl 04 i morse men inget klokare.
Dom röntgade skallen och halsen.
Men inga fel.
Börjar bli påtagligt jobbigt så får väl se vad jag ska göra nu liksom.
Fick dessutom restlest legs i mars mån detta året, den jobbiga sorten som sitter i 24 h om dygnet på det har jag konstant illa mående.
Nej men vilket klago meddelande detta blev....
Men som jag skrev innan kroppen börjar väl ta stryk rent nevrologiskt också.
Sen undrar jag över en sak. Om man slutar dricka i typ 5 dagar men sen dricker en 5 öl på en lördag, är man tillbaka på ruta ett då.
Just nu känner jag mig fruktansvärt nedstämmd, har en massa måsten här hemma som måste göras men orkar liksom inte. Blir bara irreterad när jag tänker på det.
Barnen vill hitta på saker men jag orkar bara inte.....
Känner mig fruktansvärt värdelös just nu, vem fn vill inte göra sina barn glada liksom .....
Man skulle kunna säga att jag inte känner någon lycka i något just nu.
Vill bara sova och vara själv.
Är detta normalt ?
Slutade som sagt dricka förra mån efter 17 år, drack några bärs i helgen.
Vad gör jag
skrev VanjaK81 i Viljan att leva!
Vad fantastiska ni är! Jag ska vända denna dippen till något positivt! Och sant man kan inte ändra det som varit! Utan nu får man blicka framåt och försöka hitta lyckan på annat sätt! Som idag, jag ska börja träna, jag ska göra något för mig själv! ❤️
Ni alla är fantastiska!
Stor kram och tack! ?
skrev PlingPlong i Bryta mönstret
Idag är det dag tolv och jag känner mig stolt och känner att mitt självförtroende också blivit bättre.
Känner fortfarande dock en lite gnolande/malande känsloklump i mellangärdet. Vet inte om det är stress eller ångest. Men det är ändå inget större besvär. Har varit med om så mycket värre.
Tror min medicinering hjälper, men kanske att dosen ska höjas en aning... Ska diskutera det med läkaren på mitt återbesök.
Vill även påminna mig själv om att mitt fysiska mående är så mycket bättre. Balans, styrka och koordination har förbättrats markant. Vet inte om det beror på att jag inte druckit alkohol (hittar inget på nätet om att detta skulle hända) eller om det beror på att mitt psykiska mående blivit bättre.
Hur som haver... Känner ändå att min kropp är så mer alert på typ alla plan.
Bra dag hittills :-)
Ha en fin dag ni som läser
Kram
skrev Adde i Ångesten tar mitt liv...
sätta gränser är ofta väldigt bra ! För ens egen skull !!
skrev Andrahalvlek i Glömmer man?
Jag tänker så här. Väldigt många dricker mer än de borde, blir apfulla flera gånger per vecka.
Att ta ansvar för det och sluta dricka är värt all respekt i världen. Den respekten, från andra och för dig själv, kommer att få skammen att blekna.
Den allra värsta skammen är egentligen abstinens efter alkohol, din kropp vill att du dricker mer, och det försvinner när alkoholen lämnar kroppen helt. Alla spår av alkohol är borta efter två veckor.
Kram ?
skrev nystart i Nystart Version 2
Nej det här går inte, har tappat fotfästet helt och druckit alldeles för mycket. Ju mer jag står emot min frus elakheter desto elakare blir hon, nu tar hon ut ilskan på ena barnet och rakt av mobbar. Det bevisar iallafall för mig att jag inte kan lämna utan barnen, men jag vet inte hur. Hon kör samtidigt en rejäl golden child på andra barnet vilket gör mig riktigt orolig för barnet ser ju inte vad som pågår. Kanske det bästa vore att kontakta en advokat för att se hur jag borde gå tillväga. Funderar samtidigt på att gå till läkaren och be om samtalshjälp, men jag vet inte om jag törs. Hur som helst så slutar jag med alkoholen nu, den hjälper inte ett dugg och försämrar bara omdömet.
Så lite sent Sisyfos men jag hakar på dig, jag hoppas du fortfarande är nykter.
skrev Andrahalvlek i Ångesten tar mitt liv...
Era barn borde på riktigt bli vuxna nu tycker jag. De går över gränsen på många sätt. Förstår verkligen din irritation!
Social samvaro med familjen är givetvis mysigt, men för mycket och för lite skämmer allt.
Älskar verkligen din sista mening: ”Alkohol är ett lösningsmedel, men det löser ingenting”. Det tar jag med mig.
Kram ?
Här är du bland vänner. Skriv mycket i din egen tråd och hos andra, så ska vi peppa och stötta allt vad vi orkar och hinner!
Hugg tag i någon som är ungefär på samma dag som du själv så kan ni växeldra lite extra.
Dag 1 idag? Skriv varje dag här. Planera, analysera, fråga - upp med allt som skaver i ljuset!
Kram ?