skrev candle i Orkar inte mer
Ring till beroendeenheten där du bor.De kan hjälpa till med avgiftning.Lycka till!
skrev candle i Nu eller aldrig
Så bra skrivet.Att ingenting är tråkigt med att vara nykter.Är inte riktigt där än men hoppas att det kommer den insikten för mig med.
skrev Peter på landet i Nu eller aldrig
Nu är inte jag vid vägs ände med alkoholen än, får se var det slutar efter min nyktra period, vad jag klarar, vill, inte klarar, inte vill... men oj vad jag med känner igen mig: Nu är livet slut, man kan inte svinga en bägare i glada vänners lag, eller ha sin flask-vän i soffhörnet tillsammans med ensamheten...
Ju inget konstigt alls, det är ju så drogen alkohol är uppbygd, det är ju därför man vill ha mer!! Men du har liksom jag o alla andra öppnat oss och landat här!! Tålamod, fördelarna kommer. Jag började med att Googla fördelar med att dra ner på alkoholen. Finns massor med pepp att finna där!
skrev Peter på landet i Minnesluckor
Något som jag märkt när jag försökt ta upp alkoholkonsumtion med kollegor/ vänner är att ingen vill riktigt prata om det, antingen avfärdar dom det som nonsens eller så får man höra att man är en moralist som ska hålla käft.
skrev Peter på landet i Minnesluckor
Skönt att höra att fler har liknande erfarenheter. Lyckades hålla juni på en bra nivå, endast några folköl på midsommar. Sen veckan efter började semestern, släkt kom över helgen, gick bra till vi bestämde oss att gå på krogen vilket jag inte gjort på evigheter. Blev dyngrak, ramlade o minnesluckor. Det är den röda tråden sen förra hösten, minnesluckorna..... Gradvis sen låt säga nyår så har mitt drickande sakta men säkert ( 2 steg fram, 1 steg bak) blivit bättre. Här hemma ensam eller med familjen lyckas jag hålla det på en bra nivå. Så min plan: undvik fester med kollegor, släktkalas, umgängeskretsen som nyttjar en hel del alkohol.
skrev Se klart i Nu eller aldrig
Oj vad jag känner igen den dystopiska framtiden du målar upp. Men stopp och belägg. Var i varje dag så länge och kräv inte mer av dig själv än så. Jobbigt nog ju.
Ibland när jag läser tillbaka i min egen tråd så blir jag nästan full i skratt att jag liksom tillmätte alkoholen så stor betydelse. Att det var två (läs 3-5) glas vin som skulle göra min kväll framför brasan.
Så fantasilöst.
Men där är du inte än. De insikterna tar tid. Önskar dig massor av tålamod, och en dag i taget. Kram.
skrev miss lyckad i Nu eller aldrig
Tror det gäller att bara ta 1 dag i taget i början..Ibland kan det vara svårt, då tar man en stund i taget..Tex om man är van att dricka vid vissa klockslag, då får man som du är inne på distrahera sig själv den tiden..Även att tänka på all skit som alkoholen gör med dig och andra..Alkoholen är en substans som nästlar sig in i våra hjärnor och gör oss beroende..Läs och skriv här..En dag i taget, fundera inte för långt fram i början..?..
skrev Jullan65 i Här igen
Grattis till 18 dagar Afri, jo sockret triggar samma ställe i hjärnan, så det kan vara klokt med sockerstopp oxå.?
skrev Vinäger i Forumboken.
Vet inte alls om det är så här du tänker, men...
Eftersom jag ännu inte klarat av mitt helvita mål kanske jag kan bidra till beskrivningen av hur en hyfsat fungerande människas alkoholvanor kan/kunde se ut. (Självklart får texten redigeras.)
Hur sedan andra hittat vägen upp blir ju perfekt och peppande att läsa.
"FEBRUARI 2017
Åh, herregud, vad är klockan? 03.37 bara. Vad hände i går? Vad f-n hände? In i hjärnans minnescentrum och leta. Få se, hm... Just det, skyllde på huvudvärk för att lägga mig tidigt. Det vill säga, stänga in mig i sovrummet och halsa i mig riskfritt från gömman i garderoben. Självklart somnade jag "helt naturligt" redan vid 21-tiden. Hoppas bara att jag inte spillde så att jag lämnade några lukt- eller färgspår. Tror i alla fall inte att jag vaknade och sluddrade en massa när M kom och lade sig. Svammel jag måste bortförklara i dag.
En snabbkoll på telefonen. Tack o lov, har varken ringt, sms:at eller gjort en statusuppdatering på Facebook.
Gode värld, vad jag mår illa. Tänk om jag måste kräkas. Snälla, låt M hinna i väg före i så fall. Jäklar, nu var det nära...
Måste kolla hur mycket - eller lite - det finns kvar. Har för mig att jag öppnade även andra tetran. Nej, det kan inte vara sant, knappt hälften kvar av den. Helvete... En och en halv liter 14-procentigt vin på bara ett par timmar. Varför varför varför? Jag skulle ju bara ta ca hälften av den första. Inte undra på att magen är i uppror.
Just det, i dag är jag på kurs hela dagen. Samåkning = inget besök på Systemet. Hur f-n löser jag det? Det enda som ligger i närheten stänger 18.00. Alltså, inget fel på 3,5:or, men mängden... Det blir snudd på omöjligt att kunna komma hem senare än M och ha chansen att gömma alla.
Om jag skyller på att jag ska byta något i köpcentrat kanske kollegorna går med på att svänga förbi. Måste komma ihåg att ta med ett klädesplagg för låtsasretur. Köper jag Explorern i plastflaska får jag plats i den stora handväskan. Får bara inte glömma att byta till den innan vi åker. Starksprit är ju å ena sidan perfekt, då ruset kommer snabbt redan vid liten mängd. Å andra sidan lite för snabbt, betydligt svårare att kontrollera. Får verkligen skärpa mig i kväll...
Eftersom M alltså är hemma före mig måste jag göra mig av med de tomma tetrorna. Hinner jag förbi papperskorgen vid J-parken? Där har jag inte slängt något sedan i onsdags. Helt klart mindre risk att någon ser mig där.
Jag borde sluta dricka så här mycket, men inte just nu. När jag mår så här dåligt och är så stressad är det nog fel tillfälle. När nästa konferens jag håller i är över borde det funka att ta tag i mitt drickande. Så får det nog bli. Precis som jag tänkte för ett par månader sedan. I och för sig gick det inget vidare, men kanske den här gången...
Åh, vad är klockan nu? 04.53. Snart dags att gå upp. Planeringen för dagen börjar i alla fall bli klar. Det kommer nog att funka att inte bli avslöjad i dag med. Puh!"
skrev Jullan65 i Förändring i livet
Åh grattis, blir glad att läsa. Kram
skrev Se klart i Nu måste det gå
Så var det för mig första månaderna. Efter ett tag går det att njuta av helgen men låt det ta sin tid! Lycka till.
skrev snusen i Orkar inte mer
Vaknade 5 i morses gick inte somna om, vin kvar ja ni kan ju räkna ut resten. Men nu är de knappt något kvar. Så nu är jag i valet och kvalet be om hjälp av soc att komma in på avgiftning, de har gått så långt :( Där jag absolut inte ville hamna är jag nu. Vet inte vad jag ska göra nu.
skrev Se klart i Knyttets sång
... är också fantastisk.
Nu blir det varje eller varannan dags löpning i min takt med målet att klara min ”ordinarie” 7 km runda om 6 veckor.
Viktigt steg för mig. Detta att göra något som jag mår väldigt bra av.
Viktig tanke är varför jag låter det ta så lång tid att komma dit.
Hejar på dig Andra Halvlek att du snart är där! Kram.
Jag är nykter idag.
skrev Berra i Forumboken.
Har länge haft en idé’ som grott i mitt huvud...
Det finns så många på forumet som skriver så himla bra att det är en fröjd för sinnet att läsa.
Tänk om fantasin fick flöda fritt och tillsammans med andra skriva en följetong om livet och hur det kan förändras.
Jag tror på om man fick skriva av sig i tredje part om sina egna upplevelser och blanda in dem i både sanningar och osanningar så har man fått lätta på sina bördor...
Det enda som behövs som en röd tråd är upplevelserna runt alkoholen och dess biverkningar.
Man kan lämna en liten cliffhanger för nästa person att spinna vidare på, och tillsammans skapar vi något spännande.
Jag tror att det här kan bli något riktigt intressant, ska vi testa om det fungerar?
Berra
skrev Allic i Här igen
Gomorron, jag hann inte skriva här igår, jobbade som tusan och körde sen 40 mil. ? sov knappt nåt mellan söndag och måndag, så va i princip död igår kväll. Nu tagga jag för dag 18. ??
Idag väljer jag att vara nykter! ?
skrev Mrx i Minnesluckor
Peter på landet, jag känner igen mig i det du skriver. Vi verkar ha samma förhållande till alkoholen. Jag har lyssnat på alkis podden och läst div böcker inom området alkohol missbruk. Jag passar inte in i den världen som handlar om alkolism. Jag kan inte identifiera mig som alkolist. Jag har haft ett riskbruk som jag jobbat med de senaste åren. Jag tycker det har gått riktigt bra att dra ner på konsumtionen. Jag blir aldrig as full längre och slipper därför ångest och minnesluckor.
skrev snusen i Ny med så många frågor...
Jag tror på i början av nykterheten bör man nog satsa på inte dricka överhuvudtaget. Jag kan dricka normalt när min ångest är under kontroll men när ångestpåslaget under en längre period blir för tufft och jag inte får hjälp då tappar jag det. Men tror inte man ska fokusera så mycket på de i början huruvida man ska dricka lite ibland el sluta helt utan de får bli ett beslut som får mogna fram.
Ang tristess är jag nog inte den bästa på ge råd jag har extremt lätt för umgås med mig själv om jag inte är med vänner och ge mig ut och göra saker själv som ta en fika, fota, åka ut och bada, åker på egna resor mm.
skrev Jullan65 i Det går att sluta
Åh vad härligt att du delar med dig?
skrev Sommarbarnet i Det är bättre såhär!
Solen skiner INTE ute, men inne hos mig☀️
Vaknar tidigt som vanligt. En snarkande hund bidrar ju knappast till att få ta sovmorgon. Sover SÅ gott! Läser på kvällen innan jag somnar. En vana som jag haft för många år sen och som nu kommit tillbaka. I alkoholens ångor kunde jag ju inte läsa för 1. jag mindes ju inte dagen efter vad jag läst och 2. svårt att koordinera pga dubbelseende.
Efter tio dagar utan alkohol känner jag mig starkare än på länge. Och för varje dag jag lägger bakom mig blir det också mer verkligt och rätt att avstå från alkohol.
Njuter av att vakna och känna mig klar i huvudet (ok, förutom för igår då jag kände mig helt koko, men då var det ingen alkohol inblandat, bara somnat om?) och känna att jag orkar. Denna ständiga trötthet var på väg att knäcka mig. Tröttheten och (nästintill) apati. Ingen lust med någonting. Bara planering för nästa fylla. Usch och fy.
En ny dag ligger framför mig och idag har jag bestämt att jag skall lära mig dubbelvirka ?Lättare sagt en gjort kanske, men skall i alla fall försöka.
Tack, Kattsingen för ditt inlägg☺️Även jag drömmer mardrömmar, men de är så fruktansvärt obehagliga så jag kan inte skriva om dem. Dock inga mardrömmar senaste två-tre nätterna??
Så dag elva vad har du att ge mig idag??
Kram
skrev Sommarbarnet i Ny med så många frågor...
Tittar in lite på din tråd?
Förstår precis hur du känner. Just oron för tristessen. Oron för att inte kunna ”unna sig” när man så väl är ”värd” ett glas vin. Jag kände precis som du! Men så kom den där lördagsmorgonen när jag vaknade med så grav ångest.
Summerade senaste veckorna/ månaderna. Kollade av alla inköp på Systemet och tänkte tillbaka på alla det dagar jag legat platt i sängen, dagen efter en redig fylla, oförmögen att ta mig upp eller ta mig för något.
Ur mitt självförakt och min skam föddes en vilja. En vilja att verkligen leva! Att leva MITT liv utan att alkoholen skall styra.
Jag tar en dag i taget och njuter varje morgon jag vaknar nykter. Jag har svårt att säga just nu ”aldrig mer”, det blir så definitivt, för mig blir det mer lätthanterligt att säga ”en dag i taget är jag nykter”. Jag säger att jag ”avstår” just nu. Då behöver man inte förklara för alla utomstående heller så ingående. För jäklar vad folk frågar när man INTE dricker?
Har du saker du gillar att göra som du inte gjort pga att du dricker? Ta upp dem igen. Det är bara du som vet vad du gillar att göra?
Och välkommen in att skriva så mycket du orkar!
Välkommen Kattsingen!
Kram
skrev Andrahalvlek i Behöver all hjälp jag kan få
Fler tips på tuben:
? Is it normal to feel depressed in early sobriety?
? Britains secret drinkers
? Ben Affleck on depression, addiction...
? 12 lessons from 4 years sobriety
? Alcohol cravings explained
? Why is it so difficult to quit drinking?
Kram ?
skrev lindasblomma i Det går att sluta
Jag drack sista gången den 30 nov 2015. Den kvällen nådde jag botten. Hemsöker mig ibland. Det resulterade dock att jag tog mig till en terapeut vilket jag är glad för idag. Inte med målet att sluta dricka, för det har jag försökt, och misslyckats med tusentals gånger. Utan för att jag behövde prata om mig själv och den livssituation jag var i.
5 år senare. Idag är jag gift och har barn. Alkohol finns det ingen tid för och ingen smak för heller. Nu när jag fått ett sådant avstånd till det liv jag levde innan, så fattar jag inte hur jag kunde hamna där och samtidigt försvara mina val.
Känner inte att det finns någon risk för återfall. Jag minns ingenting som jag saknar från det livet. Bara så tacksam för att jag tog det steget att be om hjälp. När jag ser mina barn ihopkrupna i soffan så fylls jag av en sådan kärlek till livet. Tänk att jag hade så mycket att vinna på att sluta dricka.
Vänd er till någon för att prata, börja där, så är ni på väg åt rätt håll.
skrev Andrahalvlek i Det går att sluta
Det går absolut att sluta dricka! Positiv affirmation?
Välkommen hit! Här är vi ett glatt gäng som tagit oss olika långt på vår nyktra resa, eller i våra tankar om att inleda en nykter resa.
Kram ? (nykter 5 mån, tjoho!)
skrev AmandaL i Behöver all hjälp jag kan få
Hihi, oh vilket inlägg! Herregud vad det inte alls blev som ni hade tänkt er att det skulle bli idag! Men så fint ni verkar ha haft det, det var med ett skratt jag läste ditt inlägg. Det blev en så fin dag, helt annorlunda mot vad ni hade planerat men väldigt fin ???
En solstrimma letar sig in mellan gardinerna i en lägenhet på Östermalm i Stockholm.
Ljuset når ett sovandes ansikte med blonderat hår i sängen i sovrummet.
Det starka ljuset ifrån solen bländar bort drömmarna genom ögonlocken hos Henny 37 år.
Hon fick sitt namn av sin far, efter hans favoritdryck Hennesy, en konjak som alltid stod främst i vitrinskåpet.
Hennes far är död sedan länge, han kanske inte söp ihjäl sig, men dog i en alkoholrelaterad olycka.
Lägenheten hon bor i har gått i arv, när farmor dog fick Hennys pappa ärva en liten förmögenhet och lägenheten.
Han flyttade in i det fina Östermalm och började umgås med folk i dess omgivning, inte alls i hans sociala ställning men han försökte leva upp till någonting som han egentligen inte tillhörde, societeten.
Han bjöds med till fina restauranger och levde livets glada dagar, till en dag då han förväntades också bjuda tillbaka.
Den stora men flyktiga umgängeskretsen var kostsam att underhålla med ostron, hummer och champagne.
Men var man med i leken fick man leken tåla, och det frikostiga arvet började sina alltmer snabbare.
Vartefter pengarna försvann lämnades han också mer och mer vind för våg och hans umgänge hamnade allt mer längre ner i heriakin, men han hade fått smak för det goda livet och ville inte lämna det.
Han fick snart det inte lika hedersvärda öknamnet ”Bullit”, för han hade blivit en snabb kula att smita ifrån krognotorna.
Han blev allt mer ökänd bland krogarna i Stockholm och fick hela tiden söka sig till nya innan han blev ihågkommen och portad.
En decemberkväll hade bjudit med sig ett sällskap till Mälardrottningen, ett landfast fartyg vid Riddarholmen.
Kvällen blev lyckad med ett digert julbord och festen fortsatte långt in på småtimmarna.
När avec’en serverades för sjunde gången och det var dags för Bullit att betala notan körde han sitt favoritknep.
Jamen oj, jag har ju glömt plånboken i bilen, jag ska bara hämta den, kommer strax.
Och med den relativt dyra kostymen brukar inte restaurangpersonalen misstänka något, han ser så proper ut.
På vägen ut mot bilen en gammal Saab så har det börjat en ny hovmästare på Mälardrottningen, han känner igen Bullit ifrån en av hans tidigare krogar som han har jobbat på, och sätter efter honom mot bilen.
Hovmästaren försöker på ett trevligt men ändå högljutt sätt få Bullit’s uppmärksamhet när han följer efter honom mot bilen, Bullit ökar på stegen i en allt högre fart, skyndar sig att öppna dörren vrider om startnyckeln men med alkoholens påverkan har han glömt att trycka ner kopplingen, och gamla Saabar har alltid backväxeln ilagd.
När bilen startar har han redan gaspedalen i botten och med en rivstart far bilen bakåt ned över kajkanten ner i den svarta sjön som bara återspeglar delar av den solbelysta stadshustornet, det är inte tillräckligt kallt för isen att lägga sig.
Bara 47 år gammal drunknar Bullit i sin gamla Saab på fem meters djup i ett femgradigt vatten en kall decembernatt.
Att han brukade köra på fyllan hjälpte honom inte denna gång, man får aldrig tillräcklig erfarenhet med alkohol i blodet att man lär sig köra bättre på fyllan, faran finns där lika mycket i varje tillfälle.
Henny hade frågat polisen om pappa hade använt säkerhetsbältet, och det tillfrågade befälet hade skruvat på sig lite
och svarat, ja både och...
Inte runt kroppen, men ett varv runt halsen i hans iver när han trasslat in sig i bältet i mörkret när det iskalla vattnet trängt in i dörrspringorna och bilen ställt sig med bakdelen uppåt innan den långsamt med kraftiga bubblor sjönk ner till botten, hans försök att ta sig ur hade varit chanslösa, hans glamourösa liv slutade i djupet där och då.
Henny då endast 20 år gammal fick överta lägenheten, hon var inte längre välkommen hos mamma.
Bullit och hon var skilda åt sedan länge, och mammas nya man var ingen man egentligen ville ha inomhus.
Han söp och härjade, slog hennes mamma nästan var helg och likt förbannat försvarade mamma hans beteende.
Henny var den ende som vågade stå upp för sin mamma och tog fajterna mot sin styvfar, och fick ta smällarna hon med.
Trots ivriga anmälningar hos soc, ville de inte göra något när hennes mamma slätade över allting med att det var inte så allvarligt, han kommer att bättra sig och så vidare...
Det var en död ände, inget gick att förändra, för ingen ville förändra något.
Mamma tyckte nog att det var bäst att Henny flyttade hemifrån i den smått sönderslagna lägenheten i Skarpnäck.
”Det blir ju så mycket oro i hemmet när du inte kommer överens med Hasse”
Vaddå jag som inte kommer överens med Hasse, det är ju han som slår sönder både hennes och mammans liv.
Henny kände att efter så många års slit med att försöka förändra både mammas och Hasses liv så gav hon upp.
Hon måste försöka lägga fokus på sitt egna liv, där det finns en möjlighet att utveckla något.
Hon flyttade och förväntade sig bara få höra av något från sin föregående trasiga familj när någon av dem hade dött.
Men alkoholen hade inte släppt sitt grepp om henne, Henny var den som likt sin far spenderade alla sina pengar på uteliv, men hon runt krogarna på Stureplan.
Hon börjar bli gammal, och hennes drömmar om att skapa sin egna familj går snart henne om intet.
Om ett par år börjar hon bli för gammal att skaffa barn, och det är bråttom att finna henne en lämplig partner.
Hon vet att möjligheterna är små på krogarna, det blir mest one-night-stand med en lapp på köksbordet på mornarna.
Inte allt för sällan med ett falskt mobilnummer, många de hon träffat har redan en fru eller en flickvän någonstans därhemma, och hon är medveten om spelreglerna, men någonstans därinne hoppas hon på att de ändå ska välja henne.
Men tillbaka i sängen, ljuset väcker henne och hon gnuggar ögonen med pekfingrarna, men det kommer grus i ögonen.
Hon kikar upp mot händerna och ser att de är alldeles jordiga, naglarna har svarta sorgkanter.
Hon vrider på huvudet för att se vad klockan är på mobilen som ligger på nattduksbordet.
Men någonting klistrar hennes hår mot kudden och det svider till i bakhuvudet, hon känner efter.
Hon har en skorpa i bakhuvudet och får blod på sina händer, hon reser sig upp och ser en kudde färgad av färskt och gammalt intorkad blod...
Vad har hänt...?