Senaste kommentarerna i forumet

@Ny dag tack snälla ny dag för dina boktips. De ska inhandlas snarast. Tack för ditt välkomnade tillbaka till forumet också.
@Amanda L snart 20 dagar som alkoholfri. Det låter underbart. Ett jättegrattis. Vad härligt att du mår så mycket bättre efter så lång nykterhet. Jag får ta rygg på er bägge om ni inte har något emot det förstås. Jag är så tacksam för alla kommentarer jag kan få. Fortsätt snälla ni.....
Vaknade för vilken i ordningen som helst. Usch vad jag hatar ensamma och mörka nätter. Senare idag kommer min fru och jag är orolig för väglaget. Nu ska jag försöka få mig någon vilotimme till om det låter sig göras . Jag håller er uppdaterad vart efter om det finns något intresse. Kram från Hoppfulle Kalle.

@Hoppfulle Kalle Jadå. Om 20 dagar fyller jag ett år som nykter.
(Efter många års försök att dra ner, dricka måttligt etc).
Men då jag vaknade upp med ångest och minnesluckor för snart ett år sedan kände jag att det var nog. Och aldrig ångrat det.
Livet blir så mycket bättre, jag är mindre stressad, jag har kul och kan se fram emot saker. Även självkänslan, som även här varit låg, känns bättre. Jag har ju klarat mig ur ett beroende…
Så kämpa på Kalle, du har mycket att vinna och lite att förlora..❤️🤗

@Stora Loppan Ja, det där med att dricka måttligt när man väl blivit alkoholberoende upplevde jag som mest plågsamt. Att hela tiden ha koll på hur mycket, när osv. Tar enormt mycket tid och energi av livet. Det sög musten ur mig när jag har försökt. Det för att det skett ett förändring i hjärnans belöningssystem. Att hjärnan vill bli belönad med alkohol och skickar signaler om det pga förändringen. Att bli bakis är abstinenssymptom, kroppen mår inte riktigt som den ska och vill göra sig av med alkoholen i kroppen. Det låter jobbigt med att du måste kämpa på med att hålla suget borta och en önskan om att trösta med vin när du är ensam. Kämpa på!❤️

@Polerad Härligt och grattis till godkänt prov! Ja, det kan vara lite gambling med att bara smaka, jag har inte vågat. Minns att jag luktade på vin i början en gång och det blev lite stopp i huvudet på något sätt. Lite självplågeri för det satte igång tankar som jag hade noll koll på, men till slut lyckades jag sansa mig. Det gjorde att jag blev lite rädd och osäker så jag höll mig långt borta då det fanns i min närhet. Nu har jag varit nykter så länge och vet precis vad jag vill så alkohol omkring mig bekommer mig inte mer. Det har fått mig att förstå hur kidnappad och beroende min hjärna var av alkohol och att måttlighet inte är något för mig. Jag skulle åka dit på ruta 1 så småningom. Det tar sin tid att komma loss och bli fri. Men fan vad härligt och värt det är att vara fri! Man får ett helt annat perspektiv på livet och där alkohol inte längre är värt ett skit😂.

Bra jobbat med 37 dagar!🥳

@Hoppfulle Kalle Välkommen tillbaka till forumet! Har läst din tråd och känner igen det där med att vara periodare. Haft långa (enligt mig) perioder med nykterhet och sedan tagit återfall. Upplever att återhämtningen, den psykiska delen, blir tyngre och tyngre. Skammen och hur värdelös man känner sig är enorm. Om du inte läst boken Skål tamejfan så gör det. Just nu lyssnar jag på den återigen. Också Tänka klart av Annie Grace och Beroendepersonligheten av Craig Nakken kan rekommenderas. Nu 😴

@Vinägermamman Äntligen är du tillbaka ❤️! Och utan raketbränsle! Vi ger aldrig upp och det är ju en styrka i sig! Har själv haft det jobbigt och återfallit efter 70 nyktra dagar. Ångesten efteråt var fruktansvärd. Har precis fått näsan över vattenytan känns det som. Jag funderar också mycket vad f-n det ska bli av mig. Känner så igen mig att gå all in i perioder med högt tempo för att sedan i princip krascha. Hoppas du fortsätter skriva så vi kan växeldra varandra för visst vill vi ha ett hanterbart liv, känner att med a kommer mitt liv att bli ohanterligt. Stor kram 🥰

Nu har det bara gått två dagar. Jag känner mig gladare. (Dock lite tröttare).

@Andrahalvlek Tack snälla andra halvlek för pep och ditt tips. Ska kolla upp detta imorgon. Törs inte tänka i termer av att vara nykter i åratal men jag vet ju att för varje dag jag lägger bakom mig så kommer det en vacker dag att bli till år. Jag kan faktiskt inte önska mig något som är i viktigare för mig än livslång nykterhet. Inte ens för alla pengar i världen. Det är inte värt det. Jag har mått så otroligt mycket bättre när jag haft längre uppehåll. Jag är dödstrött på att vara kronisk periodare. Det är nästan ännu värre än att dricka dagligen. Man hinner liksom återhämta sig en hel del. åtminstone fysiskt, men smällen blir desto större när flaskan åker fram igen. Min kropp och knopp har nu fått nog. Jag är tacksam för att få fortsätta skriva här och jag ska kämpa på alla sätt jag kan. Nu måste jag alldeles straxt gå och lägga mig. Det har inte blivit många timmars sömn de sista tre-fyra dygnen. Allt gott och kram/Hoppfulle Kalle

@Polerad

Grattis till din nykterhet och grattis till provresultatet! 👊

Det där med att kunna dricka måttligt är något som också jag önskar mig. Har förstått att vi är många som vill kunna det, men något som bara få klarar av när man väl blivit alkoholberoende. Starkt av dej att ta tag i februari och fortsätta din nykterhet!

Heja dej!

Försöker mig på att skriva lite och sammanfatta den senaste tiden.
Jäklans! Det var så otroligt roligt att komma igång och jobba igen. Men det är svårt att få till en lagom belastning. Och rätt som det är befinner man sig där igen när man inser att orken inte finns för tempot som krävs…
Ska försöka förklara/analysera.
Oavsett A eller inte kan jag inte jobba som förr. Har inte orken/uthålligheten men saknar förmågan att bromsa/ta i lagom. Jag blir superengagerad och full med positiv energi och full fart och allt är toppen. Det är sådan jag är och alltid har varit. Jag kan inte jobba långsamt och halvengagerat. Då
Dessvärre tar energin slut for nu. Jag märker det inte när jag jobbar, men efteråt får jag numera en brutal mental baksmälla. Antar att det är en konsekvens av mina tidigare utmattningar, i kombination med att man blir äldre och att jag när jag jobbar fokuserat inte mäktar med att vara ordningsam med annat, typ bra mat och motion. Som uppenbarligen blir viktigare ju äldre man blir. Det i sig blir en enorm stress för mig, får nästan panik av det, fr a vad gäller mat, plocka undan mm. Nu tappade jag alla goda vanor totalt och helt plötsligt var det raketbränsle som gällde på eftermiddagen när jag jobbade hemifrån. Jag var mycket medveten om hur galet det var men kunde inte hantera det på något annat sätt. Visste att det rörde sig om en begränsad tid och att jag måste bryta snarast och för tillfället inte ta på mig något liknande. Så nu sitter jag här. Mår rätt OK nu. Men funderar vad F..n det ska bli av mig.
Hade de senaste veckorna alla möjliga känslor/upplevelser. Eufori, nyfikenhet, nöjdhet, nervositet inför mottagandet av mitt arbete när jag väl jobbade, blandat i en berg-och-dalbana med total utmattning, både mentalt och fysiskt. Ordentligt med oro, så där när man nästan låser sig kroppsligt. Förmådde inte gå utanför dörren på en vecka.
Nåväl, idag blev det en morgonpromenad med hunden. I och för sig har ju vädret den senaste tiden varit gräsligt (skyll på den du🤣).
Vet inte om jag blev klokare av det här inlägget, kontentan är väl att jag upplevde stora svängningar, vilket jag tyckte var obehagligt, och som den analytiker jag är vill jag förstå varför. Ålder, att det var ett mycket viktigt uppdrag, att alkoholens effekter blivit allvarligare, (som skrev tidigare, jag var inte ens nu i närheten av de nivåerna jag hade för 2 år sedan. )
Och nepp, inget raketbränsle idag heller✅

@Kennie pratade med en bekant i telefon. Personen hade svårt att höra vad jag sa.. men men. Det dläpper väl om 2-4 dagar.

Hej, det låter inte så bra.. Jag tycker du ska ringa sjukvårdsupplysningen och få lite råd om hur du gör. Sen kan du fortsätta på egen hand, men kanske behöver du lite hjälp just i den akuta abstinensfasen. Men så bra att du tar ny tag nu, tänk att det här är sista gången du behöver må dåligt på grund av alkohol!

Dag två. Aldrig kännt så här. Har dåligt uttal nu och groggi (yr)…

@Hoppfulle Kalle Jag kan tipsa om appen Nomo som håller räkningen på dagarna åt dig. I början skrev jag 1, 2, 3 osv på min väggkalender, efter en tid räknade jag månader och senare halvår och år. En enda dag i taget. Kämpa på nu!

Kram 🐘

Ännu en dag till ända. Snart har tre dygn passerat sedan jag senast drack. Idag har jag fått i mig tre potatisar och en smörgås. Jag fick verkligen trycka i mig "maten" men jag vet att jag måste. Lyckades också ta mig ut på en ca 3 km promenad. Helt svettig efteråt. Imorgon kommer min fru åter hem efter diverse besök. Hoppas att hon inte tycker att jag ser för sliten ut.....
Den här gången vill jag bara se framåt. Jag orkar inte älta historiken om och om igen. Jag tror vi båda är ytterligt trötta på det. Nu vill jag enbart se framåt och nu är det alkoholkalendern som gäller och en dag i taget. Jag har en del förebilder på forumet och det är många som har visat vägen. Ibland känns det som om jag inte orkar fortsätta men jag har så många saker att vara tacksam över egentligen. Jag måste sluta tycka synd om mig själv och också försöka arbeta på självkänslan som är i botten. Självförtroendet är också nära noll. Att det ska vara så svårt att leva ett "bättre liv".
Idag har jag förstått att en stor del av min hjärna är kroniskt sjuk. Enda sättet att hålla den i schack är att inte dricka. Nu har jag bevisat det så många gånger.....
Tack för att ni orkar läsa mina "tirader". Jag är så tacksam för forumet även om aktiviteten ibland är låg men det lättar att sätta ord på tankarna.
Hälsningar/Hoppfulle Kalle

@Polerad Hurra, grattis till provresultatet som gjorde att du får behålla körkortet! 🥳🥳🥳

Det är klokt att fortsätta vara nykter, med tiden tycker du kanske inte att vinet smakar gott ens? Du får göra som proffs-provsmakarna - gurgla runt i munnen och sen spotta ut. Med tiden tycker du att finvinet är ett litet offer för livet som nykter, som är helt fantastiskt.

De allra flesta av oss problemdrickare kan inte lära sig dricka måttligt. Det är som en rökare som slutar röka och sen bara vill feströka. Sakta men säkert blir det ”fest” var och varannan dag.

Kram 🐘

Idag är det dag 37. Nu på morgonen kollade jag 1177.se och resultatet från blodprovet var klart. Jag var under 0,30 µmol/L med god marginal! Jag tillhör uppenbarligen den kategorin människor som har kort halveringstid. Det känns fantastiskt skönt att jag har kvar körkortet, även om jag sannolikt måste ta ett blodprov till för att slippa framtida uppföljningar. Trots att det är grått och trist väder utanför är det sol i mitt sinne!

@vår2022 Visst händer det saker i hjärnan! Det har varit ytterligare en helg med goda vänner på besök, med god mat och fina viner. Jag är så extremt nöjd med att jag klarar att sitta ner vid matbordet och umgås, samtidigt som det dricks vin runt bordet, utan att kallsvetten bryter ut i pannan. Jag har dock ett erkännande att göra. Jag smakade faktiskt på vinet. Inte ens en munfull, bara så att jag fick smaka på det fina vinet. Jag fick nästan lite panik och tänkte att nu är det kört! Men det var det inte. Skillnaden låg i att jag ville smaka, inte få alkohol i mig.

Jag förstår att det är en vansklig balansgång att faktiskt smaka på vin. Jag både vet och känner att mitt beroende inte på något sätt är borta, och det är så lätt att det blir mer med "bara lite". En munfull blir ett litet glas. Ett litet glas blir två glas. Jag skulle verkligen vilja kunna dricka vin i måttliga mängder i sociala sammanhang, men där är jag inte än. Som jag skrivit tidigare i den här tråden tror jag att jag måste sluta helt för att klara av att hantera alkohol. Måttlighet ligger tyvärr inte för mig.

Nu siktar jag på februari!

Jag funderade på om jag skulle kastas tillbaka till abstinens, sug och katastrof-dålig sömn efter att ha druckit alkohol igen. Jag blev bakis och fick lite ångest, men sen var jag som "vanligt" igen. Suget kommer och går precis som i slutet av januari. Jag tränar så gott som dagligen, går ner i varv med örtte och jobbar mycket med reflektion när suget kommer.

Har läst en artikel i DN om Riddargatan 1, som tar upp att många inte vill sluta dricka helt, utan kunna kontrollera och dricka måttligt. Rekommendationen är alltid att börja med 30 dagar utan alkohol. Check på den! Efter det är det många som sedan fortsätter och har en lägre konsumtion. Suget kan komma och gå i åratal säger de.

Det som är tydligast just nu är att jag vill dricka när jag är ensam hemma. Min man jobbar borta ganska mycket och då är det lätt att ta till vinlådan som tröst och sällskap. Vi ringer varann på kvällen, jag handarbetar och dricker mitt te. Det går bra även om det inte är helt enkelt. Jag kämpar på.

1:a ✅ för 2024. Jag skriver mer en annan dag. Har haft en brutalt ansträngande period, fr a de 3 sista veckorna, där jag levererat långt mer än min ork egentligen räckte. Den perioden är nu över. Ska akta mig noga för att ta på mig för mycket under en överskådlig framtid.

@Majaella @Varafrisk @Ny dag tack 🙏 för er omtanke 💝

Idag första dagen utan bira. Druckit iskaffe! Imorgon ska jag ladda på min cylinder. För bubblor

@Amanda L . Tack för ditt insiktsfulla och kloka svar. Jag har nog aldrig varit en speciellt "stark" person psykiskt utan fått kämpa i motvind. Jag har under många år haft ansvarsfulla positioner men det har också kostat på. Egentligen aldrig druckit när jag arbetat men desto mer när jag varit ledig. Inte minst för att "döva" kommande jobbiga situationer. Det har aldrig varit någon bra lösning och de gånger jag har låtit bli att dricka har jag känt mig starkare.
Trots att jag inte är någon ungdom längre har jag alltid tränat fysiskt med någorlunda regelbundenhet och förmodligen är motionen det som "räddat" mitt liv.

Just nu sitter jag här och tittar ut på det becksvarta mörkret med en väldigt hög puls och mår extremt dåligt. Jag vet att jag måste få sömn men det är lättare sagt än gjort. Inte ens insomningspiller hjälper i det här läget. Jag har inte druckit något sedan i lördagskväll men numera tar det ca en vecka innan jag är "på benen" igen. Idag har jag i alla fall klämt i mig ett par mackor och ett par glas mjölk. Jag förstår inte varför jag gör så här mot mig själv (och andra). De senaste åren har det inte kommit något som helst gott ur alkoholen. Den har bara medfört elände och åter elände.
Jag har nu tömt huset på varenda droppe alkohol (tvyärr det mesta via att dricka upp det) men det hjälper i alla fall att jag inte har något alternativ. Tack för att ni finns och alla råd, kommentarer och tips är otroligt välkomna.
Trevlig kväll önskar Hoppfulle Kalle. Ps. Får man fråga dig Amanda hur länge du lyckats avhålla dig från A??

@Cashsmash "titta det går över, det var inte så farligt, glöm, gå vidare och drick gott rödvin i helgen"...
Det är din sugna beroendehjärna som låter som Gollum...
Läs gärna Annie Grace bok Tänka klart som förklarar mycket bra hur hjärnan funkar ihop med drogen alkohol.
Delar av den blir kidnappad kan man säga och tar bitvis makten.
Den kloka, analytiska hjärnloben försöker bestämma nåt klokt, men eftersom hjärnan är "delad", så uppstår en jobbig kamp mellan den analytiska och den del som bara vill ha mer av drogen. Och inte bryr sig om något annat.
Belöningssystemet är skadat helt enkelt. Så lyssna inte, och vet att den kan variera sig i det oändliga och anfalla bakifrån...
Om man inte tillför alkohol, så somnar dock beroendet in, kan man säga.
Jag har varit nykter ett år och det är sällan jag känner av något sug eller tankar på alkohol.
men jag vet att om jag dricker ett enda glas kan det vakna till liv igen.
Så det gör jag inte :) Mår så bra ändå.
Lycka till och skriv och läs massor, det stärker och skyddar dig!

Så mycket bättre utan!

@Hoppfulle Kalle Det du beskriver låter för mig som en beskrivning av alkoholens följder.
"Det verkar inte som jag kan ta motgångar längre. Jag stressar dessutom upp mig upp för småsaker och har svårt att hålla balansen i livet."
Så kände jag med. man ÄR helt enkelt obalanserad och mer lättstressad. Detta tar tid att vända.
"Förutom den där otäcka ångesten som jag hatar så innerligt."
Ja, där är det förmodligen också alkohol som är boven. Alkohol skapar stress, ångest, oro.
Man lär sig att döva alla problem med alkohol. Helst på en gång så att man slipper känna eller ta itu med det.
Men som du säkert vet, det gör det bara värre... problemen finns ju kvar, men du får sämre och sämre kunnighet och /eller ork när det gäller att lösa dem. Ibland kanske de inte ens går att lösa, men man får tackla dem ändå.
Om jag var dig skulle jag återgå till nykterhet och samtidigt försöka bygga upp goda vanor, jobba med dig själv och stärk dig själv både psykiskt och fysiskt.
Med tiden kan du klara att vara utan alkohol, och ändå må bra! Och gör du inte det kanske du ska prova någon terapi eller liknande där du kan få hjälp.
Allt är bättre än den där ångesten från helvetet... :)

Hej på er,
Det var nästan ett halvår sedan jag skrev här och det har varit ömsom vin, ömsom vatten. Den alldeles övervägande delen har det gått bra men två händelser gjorde att jag inte kunde stå emot A. För det första var min fru tvingad att operera sig akut. Jobbigt...........

Operationen gick bra men det är en ganska lång konvalescens och uppföljning var sjätte månad. I förhållande till detta har nog mina problem varit skitsaker men jag fick bla problem med en tand i början på december. Nu har jag gått fem gånger till tandläkaren och de har äntligen kommit fram till att tanden ska rotfyllas. Problemet är bara att förra onsdagen upptäcktes en ytterligare spricka i tanden och nu är det inte säkert att den går att rotfyllas, Kanske jag måste dra ut tanden men det vet jag inte förrän det gått någon månad. I alla fall är det jobbigt med ständig tandvärk. Allt tillsammans gjorde att jag mådde skit och travade in på bolaget på autopilot. Handlade ett antal flaskor vin, någon öl och en liten vodka. Allting fick jag i mig på ca tre och ett halvt dygn, Tandvärken slapp jag i alla fall när jag drack mellan onsdag kväll förra veckan tom lördag eftermiddag men det var en klen tröst. Så förbaskat onödigt när jag kommit så långt. Det verkar inte som jag kan ta motgångar längre. Jag stressar dessutom upp mig upp för småsaker och har svårt att hålla balansen i livet.
Jag har längtat efter att ha skrivit här på forumet men tydligen blivit alldeles för självsäker och lat. Tycker att jag ska klara detta på egen hand. Så nu är det, i stort sett, på ruta ett igen. Frun på besök i stan och vet nog inte riktigt hur mycket det blev att dricka
Vi pratar i alla fall med varandra. I övrigt inge skandaler förutom den där otäcka ångesten som jag hatar så innerligt.
Sköt om er och jag är tacksam för all feedback jag kan få.
Hoppfulle Kalle

@Cashsmash Bra jobbat med fyra dagar! Steg i rätt riktning och lyssna inte på den där rösten för hen ljuger och bedrar. Jag har kämpat ganska länge med att förbli nykter men har inte varit stark nog att stå emot. Nu är jag däremot både arg och rädd för att jag vet att om jag lyssnar på rösten så kommer det hemska måendet tillbaka förr eller senare. Har man som jag ett problematiskt förhållande till a ska man vara ytterst vaksam. Jag har börjat om min nykterhetsresa och denna gången ska det gå. Fortsätt skriv så kan vi kanske stötta varandra🥰