Senaste kommentarerna i forumet

170711 hade jag ett HB på 131 (ref 117-153) och P-ferritin på 15 (ref 20-175). Då hade jag myrkrypningar och enorm trötthet. Fick järntabletter.

190925 hade jag ett HB på 136 (ref) 117-153) och P-järn på 15 (ref 9-34). Hittar inte P-ferritin alls på den listan. Är P-järn samma sak? Men referensvärdet ser helt olika ut.

Varför får man bara labbsvar så här? Varför förklarar inte läkarna ordentligt vad de olika siffrorna kan betyda? Suck.

Borde kräva nya blodprover, om det nu är järnbrist som ger mig myrkrypningarna.

Kram ?

Det är fint att du är här, och jag läser om hur du kämpar. Idag läste jag ett inlägg i Rolfs tråd från Santorini som jag vill rekommendera alla att läsa. Det finns så mycket gott som delas här och en sån hjälpsamhet.
Själv känner jag mig lite ”över på den andra sidan” (men alltid alltid på min vakt) och vill så gärna övertyga de som kämpar med sina första dagar. Men nykterheten går per definition inte att lösa för någon annan. Tvärtom ÄR det faktiskt ett ensamt jobb (såsom livet är) men vi kan göra vad vi kan för varandra.
Ha en fin dag!

Stort tack för fina ord!

Jag tror verkligen på tankens kraft, och för att tänka annorlunda måste vi först sätta ord på våra tankar och känslor, rota på djupet lite.

Jag hoppas verkligen att mina inlägg väcker igenkänning och/eller inspirerar andra att börja rota i sin egen smutsiga byk.

Då blir det vinn-vinn ?

Kram ?

Så gott att läsa dina inlägg, reflektioner?Tack?

Kram?

Tack fina varafrisk för ditt inlägg ? jag har full förståelse för att du inte har kommenterat på någon dag. Jag gör inte heller det alltid, man använder ju sidan till det som känns och är bäst för en själv. Jag tycker att det är lite skönt att skriva av mig här om tankar och känslor, läser och så svarar jag till mina fina forumsvänner när jag har tid, och något vettigt att skriva ?
Tack för kommentaren om gårdagen, det är konstigt att det kan förknippas så mycket med skuldkänslor, jag har ju köpt cider förut som varit 0,5%, det finns ju till och med på barnkalas och aldrig tänkt att det ens kunde påverka mig, men nu när jag är så medveten och försöker sluta är det som att minsta lilla oroar mig, till och med min vinäger har jag funderat över, men det är oros tankar. Men tusen tack för omtanken, och jag tänker på dig! Hur mår du? Hur har det gått med allt? Ska läsa i din tråg och uppdatera mig lite ❣️?

Bra AmandaL att du gick på dag 16, helt rätt! Så glad för din skull, du är så klok i dina beslut och även om det inte är lätt så tar du dig igenom det, dag för dag. En sann kämpe! ?

Ha en underbar dag ?

Hej AmandaL!

Har inte skrivit t dig på ett tag men försöker läsa. Ibland blir det för rörigt i min hjärna att både läsa och skriva när det är annat runtomkring fastän jag lär mig mycket av allas inlägg här på forumet.

Tycker definitivt att du ska räkna dina 16 dagar som alkoholfria????
Du köpte ju inte dina cider för att de innehöll 0,5% utan för att de var alkoholfria. Det står ju faktiskt så på flera sorter ...alkoholfria men innehåller ändå 0,5%. Jag skulle också tro att det var placeboeffekten.
Jag vill försöka välja vatten el smaksatt vatten eftersom det inte är så sött. Alkoholfria drycker innehåller ju ofta en del socker. Tyckte inte om alkoholfri öl så mycket första gången som jag smakade den för jag ville ju åt alkoholen...den gav ju mig ingen berusning alls. Men tycker om öl till viss sorts mat...fast all alkoholfri dryck är ju bättre än den med alkohol i oavsett om den är söt eller inte iaf så länge man jobbar på att hålla sig ifrån alkoholen.

Vill även säga det att när jag gick på Rådgivningscentrum sa behandlaren att om det finns en person som inte dricker alkohol i ett sällskap där alla dricker alkohol så bidrar den personen till att alkoholintaget minskar totalt. Så du gjorde ju din vän en tjänst när du inte drack alkohol och hon rosé eftersom hon drack mindre.

Du är en förebild???

Tack för era uppmuntrande ord. Det är läskigt hur man kan spela sig ett spratt, att man kan lura sig själv till att känna saker. Men jag måste acceptera att det står alkoholfri på flaskan, att 0,5% inte gjorde mig berusad. Men som du skriver dendartjejen, det var en lärdom för mig, det är bättre att jag håller mig till 0,0% för att aldrig tveka på hur jag känner mig, då känner jag mig tryggare. Så idag trots mina alkoholfria 0,5% cider igår så känner jag mig bra, jag är på 16 nyktra dagar och ska i dagsläget hålla mig ifrån dryck med lite procenthalt bara för min hjärnans skull, den spelade mig ett konstigt spratt igår och det gjorde mig mer osäker! Men sjävklart är jag ju nykter efter två cider som säljs som alkoholfria och går därför in med stolthet som du sa dendartjejen på dag 16 idag! Tack för er omtanke i att lindra gårdagens ångest ?? Trevlig midsommardag alla ??

Röriga handväskor
Rörigt hemma men ändå ”städat”
Röra bland papper
Kan inte säga att jag blivit något under av ordning men bättre!
Lugn midsommar, stökig morgon pga två barn i olika trotsåldrar.
Bad är lösningen på allt.
Dricker mitt kaffe, bäddar rent, planerar middag i ”bakhuvudet” och ska sätta några frön idag och rensa rabatter. Fler barn och bebis anländer i em.
Min STORA prövning som sitter i fortfarande är de trånga logistik-övningarna som det innebär att ansvara för allt smått och stort kring gemensamma middagar.
Men härom kvällen pratade jag med min man om det, att jag får som blixtsug efter 1-3 snabba glas vin, och att jag behöver hans hjälp på ett annat sätt, att vi liksom teamar oss igenom. Sen hjälper såklart barnen till mm, men de flesta vet nog vad jag menar med projektledar-ansvar.
Så nu har vi en deal min man och jag, vilket kräver något av oss båda.
I morse kändes tystnaden här i byn lite dov av gårdagen.
Många som inte minns hur kvällen slutade. Så skönt att inte vara en av dem.
Idag är jag nykter och inom överskådlig framtid. Ödmjuk och tacksam varenda dag för att jag har fått chansen till detta nya liv. Tack alla medkämpar, kram. ???‍♂️

Inget blir bättre av att vi bannar oss själva. Nu ser vi framåt!
Kram!

.,, ja det räcker att ta en dag i taget, egentligen behöver man aldrig lova mer även om man kan ha en långsiktig plan parallellt.
Du har ju helt rätt i att det inte är hållbart att dricka 1-2 flaskor vin om dagen. Vi tar slut, kroppen och känslolivet och kapaciteten.
Jag tyckte att ett nyktert liv skulle ta allt roligt ifrån mig. Så småningom inser man att det är det tvångsmässiga drickandet som tar allt ifrån oss.
Vi dricker för att förstärka glädjen, dämpa stress, till slut är hjärnan så upfuckad att den inte kan signalera på egen hand vad som är njutning eller stress. Det finns massor att läsa och lyssna på om detta, andra halvlek har massor av råd och tips i sin tråd.
Var uppmärksam på fördelarna precis som du beskriver. Det är en viktig del i att bli frisk.
Bra kämpat igår! ??

Tack Charlie70!

Jag klarade av att släppa känslan ganska snabbt igår. Den där känslan när man känner sig lite misslyckad och som lätt hänger kvar och som kan göra att man tänker ”att på måndag då köper jag lite grann ändå”... och den känslan lyckades jag få bort. Försöker fånga den känsla som jag kände när jag visste att det skulle bli alkoholfritt ...förnimmelsen av att kunna äga mitt egna liv??och där ingår inte alkohol och faktiskt inga märkliga saker heller ...utan en klar hjärna, en kropp som återhämtar sig, naturen och frihet...och en känsla av allt är möjligt där vill jag befinna mig❤️

Hade en jättetrevlig Midsommarafton med min familj??
Mina barn är alltid så tacksam över den mat jag bjuder på och det gör mig glad. Vi spelade olika trädgårdsspel samt spelade kort.

Idag är det mulet hos mig och jag ska ge mig ut på em cykeltur. Råkade bränna skinnet lite igår så det behöver vila.

Idag blir en nykter dag??

Kram?

När jag hade varit nykter exakt en månad stämde jag möte med en präst som jag också känner sedan jag var liten. Vi hade mailats fram och tillbaka lite kring mina frågor och tankar- lite som kring nykterheten faktiskt. Jag haft funderat mkt kring olika frågeställningar (bibelns då)
När vi träffades så blev jag väldigt medveten om att jag, på ett sätt som inte kanske märks i det dagliga har någon sorts gudstro som jag nog vilar mig mot/i när livet känns tufft. Därför är detta att be om hjälp ”uppåt” inte så laddat, i den meningen känner jag mig precis som alla andra, inga högre krav som ofta i det vanliga livet.
Dessvärre är jag inte ofta ”där”, men absolut de gånger jag besöker kyrkor, dock inte med regelbundenhet.
Jag ber heller inte om hjälp att inte dricka, men hjälp att se alla de fördelar som finns i det nyktra livet, hjälp att hålla ut.
Och att det finns ännu ett nytt spår att utforska i livet efter 50 är något jag känner mig ödmjuk inför.
Men precis som du skriver får det och allt annat ta den tid det tar.
Bråttom har jag endast i meningen jag inte har tid att dricka bort fler dagar.
Nu tar vi en dag i taget som de kommer. Och tar hjälp av varandra eller högre makt när vi behöver. Ha en fin dag! Hoppas du inte sov med ett kaveldun under kudden ?

Tack för alla era kommentarer! De fick mig att känna mig lite mindre galen och ensam i det här.
Idag är det dag 4 och jag har inte druckit ngt än. Jag var lite orolig för hur kroppen skulle reagera med tanke på hur mycket jag har druckit. Det har dock inte varit ngn fara med de fysiska symtomen. Jag har inte känt ngt abstinens som oroat mig, utan de negativa effekterna har än så länge har varit:
- Sjukt irriterad på allt och alla. Speciellt på min man. Vill helst bara vara ifred.
- Lite konstig mage, känner mig uppblåst. Och känslan är att det skulle försvinna med lite vin…
Och på den positiva sidan;
- Ytligt, men trevligt ändå: jag tycker att mina ögon ser mindre insjukna/större ut, vilket ger ett lite fräschare intryck.
- Är ju väldigt skönt att vakna upp nykter utan någon ångest.
Midsommar gick bra. Vi var ett mindre sällskap med vuxna och tonåringar. Vi känner varandra väl och jag hade i förbifarten sagt till värdinnan att jag tänkte vara nykter. Hon frågade varför och jag sa att jag helt enkelt tyckte att jag hade druckit lite mycket och ofta, och kände mig lite sliten, och att jag därför hade bestämt mig för att vara nykter en månad fram till semestern. I det här sällskapet är det här absolut inga problem för det är flera som är väldigt måttliga, tex skålar de kanske i ett glas champagne, men sen föredrar de alkoholfri öl (jag har aldrig förstått vitsen!) Så det fanns massor med alkoholfritt bubbel, cider och öl. Det intressanta var att jag fick dåligt samvete mot en av gästerna. Hon och jag brukar alltid vara de som dricker mest (utan att göra bort oss publikt) och plötsligt blev det så tydligt att hon var det enda som ville dricka en hel del. Kändes också att värdinnan, som är väldigt måttlig, hällde upp lite extra vin till sig själv för att den andra gästen inte skulle känna sig obekväm. Det är en konstig alkoholnorm vi har!
Men trots att allt ”gått bra” de här första dagarna så måste jag erkänna att jag tycker det är sjukt tråkigt och i mitt huvud har jag bara att jag måste genomleva den här månaden, men sen ska jag få dricka igen. Och naturligtvis funderar jag också på hur jag kan fuska utan att min man märker det. För skulle han se att jag dricker under den här månaden så skulle han sätta en ”vi ska leva ett helnyktert liv för alltid, för hon fixar inte det här” stämpel på mig/oss – och den tanken är ofantligt skrämmande. Sen har jag naturligtvis en klok röst i min hjärna som säger att det här handlar inte om jag ska ”lura någon” eller ”fixa det” utan det handlar om att jag faktiskt kommer gå under om jag fortsätter dricka 1-2 flaskor vin om dagen. Min kropp orkar inte, och snart kommer jag göra ett misstag som gör att min karriär påverkas. Och jag tror inte heller att min stöttande man i längden är intresserad av att leva med någon som sätter alkoholen före allt annat. Men det är svårt. Just nu tänker jag att jag börjar med att satsa på att klara av idag.
Tack för att jag får skriva här! Det känns skönt att vet att ni också vet hur det är när ens hjärna har blivit gisslantagen av ett beroende.

Du verkar ha insikt och ett bra fokus, härligt! Var stolt över dig själv ?

Hoppas du får en riktigt fin dag ?

Kram

Lugn, hopp och tro kommer här från Charlie! Det visste du ju men nu får du kanske ta hjälp av maken att se till att det är rensat på alkohol därhemma. Jag tycker det är synd att dina föresatser ska falla på en sån "fånig" grej. Onödigt. Jag hade mycket väl kunnat göra detsamma själv. Nu är det ny dag och nya möjligheter! Hoppas du har fått sova gott och hade en fin kväll i går ändå!

Kram!

Det skulle egentligen inte alls vara konstigt bland mina bekanta, om jag sa att jag avstår alkohol. De och de som endast känner mig via träningsbranchen och sociala medier ser mig ju som en ”hälso-och träningsprofil” - vilket den ena sidan av mig också är.

De blir ofta förvånade när jag säger att jag dricker alkohol mer än på högtider.

Men mina nära vänner vet ju hur jag är, och folk säger ofta att de älskar just det med mig: att jag kan ha den här ”balansen” mellan hälsa/träning och ändå inte vara så jäkla pretentiös utan avslappnad och kunna släppa loss, dricka vin festa & njuta av livet (hmmm).

Vilket ju inte är sant! Jag kan ju inte alls det!!
Har kanske något slags krav på mig själv att jag ska vara någon slags supermänniska.
Helt galet, speciellt när jag egentligen är ett så skört, trasigt & bekräftelsetörstande litet barn i en vuxen kvinnas kropp...

Var i alla fall nykter igår, var med min bror hans flickvän och mina barn bara hela dagen. Supermysig dag på stranden, faktum är att ingen drack alkohol så det var väldigt lätt faktiskt. Känns otroligt skönt idag, även om det kliar i kroppen efter ett glas kallt rosé i värmen redan nu (kl 10:00).

Men jag fokuserar på barnen!! Är närvarande! Gläds åt deras glädje och lycka i att kunna andas ut, slippa bli ledsna och besvikna på en pinsamt äckligt full mamma som däckar på toaletten på midsommarfesten (förra året).

Jag älskar dem över allt annat, därför ska detta gå ???

Kram!

Skönt att lyssna till beskrivningarna av dessa nyktra midsommarfiranden. Bättre så. Helt klart!

Ja gud ja, som man har sett ut ibland! Och så har man trott att man sett döläcker ut ?

Loka funkar alldeles utmärkt det också! Är en stordrickare av bubbelvatten och är ju så lätt att piffa till det med lite citron eller gurka för lite extra fräschör ?

Jag har en otroligt vacker kyrka nära mitt arbete. Dit går jag nuförtiden på lunchen....kanske två dagar i veckan. Jag sitter där i 5-10 minuter, tänder ofta ett ljus..
Det doftar så gott i kyrkan - sandsten, stearin och ngt annat obestämt. Tänker att jag skulle vilja ha ett doftljus som luktar just så...
De stunderna är viktiga - jag känner mig omsluten där.
Jag får lite ro ....som när jag drack alkohol fast ändå helt annorlunda.
Jag vill utforska det vidare ...men det får ta den tid det tar.
I går ramlade Bangs dagböcker ut ur bokhyllan....det var intressant läsning. Hon drack ju väldigt hårt ibland och hade enorma krav/överkrav på sig själv.
Hon fann så småningom - på ålderns höst - frid i en tro.
Jag vet inte alls om det är min väg men det där kyrkorummet ger mig väldigt mkt just nu.

Hög igenkänning på det! Eller alla gången man ”bättrat på” sminket svinpackad inne på toaletten och sett foton dagen efter... haha!!

Bra jobbat! Höll mig också nykter igår, tyckte dock inte alls om Oddbird. Smakar för surt/sött... Hellre Loka för min del, än alkoholfria viner/öl har jag kommit fram till!

Vaknade själv tidigt av hundarna som busade runt. Glasklara minnen från gårdagen och en stark och pigg kropp. Blev 2 alkoholfria öl och några glas Oddbird Spumante. Inget som triggade nåt sug utan jag njöt av smaken av drycken istället för att hälla i mig i jakt på någon effekt. Lugnt och skönt med god mat tillsammans med min fina lilla familj.

Gick en lång morgonpromenad med den stora hunden och det kändes nästan som jag svävade fram. Nykterheten känns just nu underbar! ?

...känner igen motviljan mot att gå till AA ( men jag tänker gå dit - bra idé med möte online).
Jag har ju varit nykter några månader men skulle ju ändå vara nykomling i det sammanhanget.
Att vara ny och lite okunnig ( och samtidigt 58 år) känns knepigt.
Men i denna värld kan jag inte direkt kalla mig senior advisor....
Jag är inte senior advisor i nykterhet precis - möjligen i hur man som äldre kvinna dricker stora mängder utan att det direkt märks:-)
Jag tror att AA i ngn mening påminner om detta forum ...skillnaden är väl att man ses rent fysiskt och då tror jag att det är bra med ngn sorts form för samvaro. AA har ju en tydlig form som syftar till att alla får komma till tals osv.
Det finns förstås också ett program ( och just programmet tror jag är svårt att greppa...i teorin - tror att man behöver göra det för att förstå).

Min midsommarafton var otroligt stillsam. Själva aktiviteten var en lång promenad och sedan åt jag sill och potatis och delade en alkoholfri Carlsberg med min särbo.
Och vi skrattade ....kunde jag inte unnat oss två alkoholfria Carlsberg? Så snål var jag inte när jag drack Pinot Noir på glas i ngn lounge och försökte se ut som att jag var där i ngt ärende ...alternativt hade härliga kosmopolitiska vanor.
Vilket jobb att vara alkis ....dyrt som f_n ( jag drack ju ofta ute fast nästan aldrig i barer utan på hotell ...där jag kunde sitta ensam med en bok eller på typ museer eller caféer med rättigheter - jag ville absolut inte ha ngt umgänge ...bara sitta i en respektabel miljö och bli full ?
Så fånigt! )

Så länge man inte ger upp går det framåt. Man kan inte ge upp när man insett problemet. Man kan inte blunda för det. Man kan ljuga för sej själv ett tag till, intala sej att man överdriver. Lätt påhejad av andra som säger så. Och såna som säger att det är väl bara att dricka lite mindre. Så höll jag också på ett antal år. Med ökande missbruk som resultat. Jag har haft en lång och plågsam väg till hållbar nykterhet. Det gör mej frustrerad. All tid och livskvalitet som jag slösade bort. Det gör också att jag innerligt önskar att man kunde lära av andras misstag. Att nån kan ta till sej och tro på att det går bra att leva nyktert. Hoppa över några återfall och sluta en gång för alla.

Jag har nu passerat åtta års nykterhet. Mitt livs bästa beslut. Men tro inte att jag bara gled in på det. Jag förstår precis hur du har det Rolf. Det stämmer nog också att det är svårare då livet snurrar fort. Jag slutade faktiskt för gott en sommar då jag hade tio veckors ledighet. Plus några verkliga bottenkänningar innan dess. Man tror att man nått botten men sen finns det ett lager dy till. Men som sagt, en gång är den sista gången. För mej var den sista gången den 10 juni 2012. Den frihet jag nu upplever kan inte nog värderas. Den stolthet jag känner överväger skammen över att jag varit alkoholist. Jag säger varit för jag är inte det nu. Jag är icke-drickare på samma sätt som jag självklart är icke-rökare.
Jag skriver inte detta för att skryta över mej själv. Jag vill visa att det går att ta sej ur. Och att man inte saknar det. Eller man saknar det mindre och mindre och nu nästan aldrig. Det är bara att tänka på dom värsta stunderna som aldrig går ur minnet.
Lycka till!