Senaste kommentarerna i forumet

Varmt välkommen hit! Du har startat en tråd här i forumet som du kallar *påkommen". Om det är dig du skriver om är du inte ensam om att kanske känna så, bli det eller hur det än är. Fint att du är här och berätta gärna mer, om du vill, så kan vi ge dig stöd!

Varma hälsningar,
Rosette

Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Hej alla, jag närmar mig 4 månader nykter - känns bra!
Jag har satt ett nytt mål, 5 månader nykter, vilket innebär en nykter semester. Det har hjälpt mig att ha ett mätbart mål, mitt tidigare var 100 dagar.
Var hos en ny läkare via företagshälsovården förra veckan. Fått diagnos utmattningssyndrom samt depression, det känns tungt men skönt på något sätt att veta varför jag mår som jag mår. Var öppen om min alkoholkonsumtion samt historik och läkaren bekräftade att jag druckit för att ”självmedicinera” (dock tycker jag själv att jag har druckit hårt ibland för att jag gillar det). Nu när jag inte druckit på en tid så är min depression inte en direkt effekt av drickande men den har såklart påverkat precis som jobb och annat.
Nu har jag en resa framför mig för att ”må bra igen” och det ska jag göra utan alkoholen.
Det jag har lagt till sedan förra gången är att springa - har inte rört på mig på flera år. Tar det väldigt lugnt och nu på 3e veckan är jag uppe på ca 10 minuter 3 ggr i veckan.
Hoppas alla har det bra i detta väder, antingen för varmt eller för kallt...

Vad fint! Och som du skriver, vi gör det ihop, sällan har det varit mer tydligt än under dessa månader.
Jag är storasyster från födsel och fortsatt ohejdad vana. Jag gillar det mer nu, störs inte av mina tentakler som vajar och spejar framör över savannen för att hålla ihop och skydda flocken. De går fint att bära nykter. Nu fortsätter vi bara. Ska fundera över om jag vill ha ett nytt ”mellanmål”, ett år kanske. Har inte tänkt klart! Nu ut och gräva. Med ljudbok. Nya höjden av avkoppling och jag behöver inte smyga ??

Stort grattis till 40 nyktra dagar! Svinbra kämpat ? Jag är otroligt glad för din skull.

Kram ?

Inte dricka på din 30-årsdag! Nu har du fått en andra chans - förvalta den hundra procent rätt. Hundra procent nyktert.

Kram ?

I början är varje nykter dag värd att fira - och tvåsiffrigt var verkligen en milstolpe. Svinbra jobbat!

Kram ?

Om du vill plugga lite alkoholkunskap tipsade jag om några dokumentärer hos Ångestmoln precis. Finns fler tips i min ösregnslånga tråd.

Kämpa! En dag i taget. Viktigast först - vara nykter!

Kram ?

Tusen tack ♥️ Jag ska uppdatera så snart jag varit på möte?

Kan faktiskt inte komma på ett bättre sätt att ägna sin semester åt - att bli nykter!

Kolla alkoholdokumentärer istället så får du extra skjuts i nykterhetsarbetet. Skrev några tips hos Ångestmolnet precis. Fler tips finns i min ösregnslånga tråd.

Kram ?

Om den där glorifierade "kan dricka med vänner" "kan dricka lite själv" "det blir annorlunda" hade funkat, hade det då detta forum funnits? Nej, såklart inte.

Alkohol kidnappar våra hjärnor och är ett gift som ger dig onaturlig lycka, den är inte äkta och allt det som du nu tänker som positivt tar så mycket mer negativitet i långa loppet att istället för att gå jämt ut, så blir livet mer negativt än positivt.

Tillfälliga kickar ger bara lycka för stunden. Att bli lycklig blir man aldrig som problemdrickare.

Drick inte på dina känslor, men var heller inte nykter för någon annan än dig själv - annars kommer det inte hålla. Man måste verkligen vilja det. Och som jag skrivit i en annan tråd redan i dag. Om du inte har några problem med alkohol så är det väl inga problem att inte dricka?

Här är du bland vänner ? Läs och skriv mycket här så ska vi peppa och stötta allt vi hinner och orkar. Använd forumet som en dagbok, då funkar det lite som självterapi. Plus att du får våra kloka kommentarer som en bonus!

Modigt och klokt att gå på AA-möte idag! Berätta gärna om dina upplevelser, jag har aldrig själv besökt något AA-möte.

Jag praktiserar det jag kallar ”faktametoden”. Fakta, fakta, fakta om hur alkoholen påverkar vara kroppar, och sen repetera, repetera, repetera. Hjärntvätt ?

Kram ?

Du måste kasta av dig offerkoftan. Fokusera på fördelarna med nykterheten, istället för att tänka på fördelarna med att dricka. Du när en glamouriserad dröm, tyvärr. Du minns bara de roliga, njutbara stunderna - inte bakfyllorna.

Du måste gå från ”det är synd om mig som inte får dricka” till ”det är inte synd om mig, jag vill inte dricka”. Då går den nyktra resan mycket lättare!

Här är tips på tre dokumentärer som kan hjälpa dig på vägen:

Älskade alkohol (svtplay)
Alcohol: Old before your time (youtube)
Drinkers like me (youtube)

Som en bonus kan du kasta ett öga på ”The wethouse” på youtube. Rena skräckfilmen i sammanhanget. En påminnelse om hur det kan bli i värsta fall om man inte sätter stopp. Alkoholism ÄR en progressiv sjukdom.

Kram ?

Hej alla fina människor ♥️
Jag vet inte riktigt vart jag ska börja...
Från att knappt ha druckit en droppe alkohol fram till nästan 30-årsåldern försämrades mitt äktenskap progressivt under många år och jag började dricka "som tröst" I början var det inte fråga om några stora mängder eller särskilt ofta, men efter en skilsmässa för 6 år sedan blev det oftare och större mängder.
Jag träffade rätt snart en ny man, som det skulle visa sig senare - en alkoholiserad, våldsam sociopat med vilken det hela tog "raketfart" det festades varenda helg och även i veckorna om det gavs tillfälle. Hela relationen tog en ände med förskräckelse för 2 år sedan i en svår misshandel. Efter det har det gått i perioder och nu har det varit rent förskräckligt. Jag dricker för att dämpa ångesten, tycker inte ens att det är gott.
Idag kommer jag i ren desperation gå på ett AA möte då jag inte längre kan få kontroll över detta. Börjar jag väl dricka så dricker jag tills det är slut eller jag slocknar.
Mår så fruktansvärt psykiskt dåligt??

Känner mig mer och mer deppig i nykterheten, stabil men nedstämd. Vänner hör av sig, de som jag haft så himla roligt med när jag druckit. Skulle så gärna vilja ses och dricka vin men är rädd för att det skulle göra att allt eskalerar igen, alltså efteråt. I vardagen känns det helt okej att inte dricka, min man är så trött på mitt drickande och jag känner ingen glädje längre att dricka något glas vin eller två med honom. Hans oroliga blickar, kollar hur snabbt jag dricker etc tar bort all glädje. Längtar efter att få dricka en flaska vin själv i ostördhet eller med mina väninnor som är som jag. Slippa dömande blickar.

Försöker ta en dag i taget och inte tänka så långt, som många av er här inne beskriver som en framgångsrik väg. Min man vill hela tiden att jag ska lova ”aldrig någonsin mer” men det känns för stort och för svårt.han förstår inte när jag försöker förklara hur man ska tänka med en dag i taget.

Är på min vakt och fortfarande livrädd för att falla dit och lura mig själv igen, känner dock någonstans att jag håller nykter för andras skull och inte min egen. Samtidigt har jag inget sug efter alkohol vilket är skönt.... för återkommande tankar på ”om jag hade skött det här snyggare hade jag kunnat dricka ibland nu”.

Känner mig även lite som en tickande bomb, ju längre tid jag är nykter ju hårdare kommer fallet bli om jag väl skulle dricka. Låter det rimligt? Det känns inte lättare ju längre tiden går, är det för att jag inte kommit tillräckligt långt än? Kanske måste komma över någonstans tröskel. Försöker fylla min inre tomhet med andra kickar än alkohol, vara duktig, shopping etc. Dricker stora mängder cola cola.... usch allt är skit idag verkligen

Sexfaldigt hurra för dig idag! (Och Torn också, men han får ett eget grattis).

Jag blir helt tårögd när jag läser dina sex punkter. Av glädje, och jag blir även rörd av igenkänning. Och tacksamhet - över livet och vilka vändningar det kan ta.

Du har verkligen ordets gåva, och du betyder så oerhört mycket för forumet, och för mig. Alltid kloka balanserade råd. En klapp på axeln av omtanke ”har du tänkt på, bra jobbat, glöm inte vila nu”. Som den storasyster jag aldrig haft.

Som ensambarn är man van att klara sig själv. Alltid. Och det går, men det är onödigt slitsamt. Det är lättare att bära bördor om man får lite bärhjälp.

Kram ?

Det glömde jag ju att skriva. Här är du bland vänner. Själv firar jag nykter månad 5 på torsdag, tjoho!

Och Torn och Se klart firar sin nyktra månad 6 idag, så nu ska jag hasta vidare och gratulera dem ?

Jag får en fin bild för mitt inre. Sommarbarnet med sin sommarkatt som blev en kanonduo, som tog sig igenom det svinjobbiga alkoholstoppet sida vid sida.

Och din signaturemoji känns självklar ?

Kram ?

Det är mycket som behöver komma ut och ventileras. Ut med trollen i ljuset så spricker dom.

Snopet med katten ? Men det var väl meningen kanske att just den katten skulle komma till er familj.

”Köp vi gjort på fyllan” skulle kunna ha en helt egen tråd här ? Den tråden skulle nog både roa och avskräcka. Persbrandt köpte hus på fyllan, hualigen ? Hans bok ”Så som jag minns det” är svinbra!

Det hedrar dig ändå att du tar konsekvensen av ditt fylleköp. En katt är ju en levande varelse. Den katten kommer alltid att påminna dig om när du slutade dricka, eller hur?

Kontrollbehov har nog alla här lite till mans. Kontrollbehov, spontanitet och allt-eller-inget verkar vara egenskaper som är gemensamma för de flesta alkisar.

Att sluta dricka är svårt som fan, men det är egentligen ”bara” att ta itu med symtomen. Det stora jobbet är att göra något åt grundorsakerna till symtomen.

Nu har du identifierat behovet av avkoppling och ditt kontrollbehov som beteenden som du behöver jobba med.

Hur tänker du att du kan jobba med de två sakerna konkret?

Kram ?

Är det någon som känner detsamma?
Jag har ett extremt kontrollbehov. Min familj påtalar det ofta och jag VET det så innerligt väl själv. Att dricka alkohol är väl ett sätt att släppa kontrollen.
Behöver kunna släppa kontrollen UTAN alkohol.
Ja, jag skriver alltid alkohol istället för bara A då det för mig blir mera "på riktigt" att se hela ordet. Att det blir för mig mer ärligt.
Ok, det var inlägg två för idag. Blir säkert fler. Klockan är ju bara 10 ännu.

Lyckönskningar och mer därtill ?!!

Heja dig som tar tillfället i akt nu??! Nu äntligen känns det som lite bättre förutsättningar för att ta ett krafttag kring alkoholen. Vad bra tänkt?!

Ingen press, bara göra det du behöver och mår bra av?! Om det så bara är att ligga på soffan o kolla serier en hel dag☺️! Lät som en underbar start dock med simtur ???!

Varma kramar!
/Fibblan ?.

Hej alla fina människor ♥️
Jag vet inte riktigt vart jag ska börja...
Från att knappt ha druckit en droppe alkohol fram till nästan 30-årsåldern försämrades mitt äktenskap progressivt under många år och jag började dricka "som tröst" I början var det inte fråga om några stora mängder eller särskilt ofta, men efter en skilsmässa för 6 år sedan blev det oftare och större mängder.
Jag träffade rätt snart en ny man, som det skulle visa sig senare - en alkoholiserad, våldsam sociopat med vilken det hela tog "raketfart" det festades varenda helg och även i veckorna om det gavs tillfälle. Hela relationen tog en ände med förskräckelse för 2 år sedan i en svår misshandel. Efter det har det gått i perioder och nu har det varit rent förskräckligt. Jag dricker för att dämpa ångesten, tycker inte ens att det är gott.
Idag kommer jag i ren desperation gå på ett AA möte då jag inte längre kan få kontroll över detta. Börjar jag väl dricka så dricker jag tills det är slut eller jag slocknar.
Mår så fruktansvärt psykiskt dåligt??

i fredags kväll i alkoholångorna. Nu hade vi ju pratat länge om att skaffa en katt, men till hösten eller vintern, inte just nu. Nu blir det så ändå eftersom jag redan i mitt berusade tillstånd betalat handpenning och bestämt när vi skall hämta katten. Jaha, det var det.

Trodde aldrig att jag skulle kunna somna igår, men tröttheten kom och jag kunde hindra pirrandet genom att tänka aktivt att slappna av. Det funkade! Så jag har sovit bra inatt.

Idag en ny dag. Dag tre! Sysselsättning är bra. Planerar för aktiviteter under dagen. Svårt att vistas ute i regnet, men får komma på något annat att göra.

Ok, kom igen dag tre. Nu kör vi igen!

Jag körde inte heller hela vägen ner i diket men backade undan från stupets kant.
Helt krasst är det så att sorgen går över och att få NYA svar på vem du är om du inte livar upp personalfesten vore väl rätt inteessant. Nån annan kunde kanske rentav ansvara för det. Och utvecklingspotentialen i att fortsätta liva upp personalfester eller fyllna till vid grillen är mkt små. Vi vet hur det slutar.
Läs om postakut abstinens. Eller läs Rebecka Åhlunds bok Jag som var så rolig att dricka vin med.
Lycka till.

Hej och välkommen till vårt lilla hörn, vad bra att du kommit hit och får skriva av dig lite. Du ställer de frågorna som de allra flesta ställer sig i början. Vem är jag egentligen utan A? Kanske är det en person som finns därunder som man inte ens känner?

Mitt förslag är att verkligen lära känna dig själv igen när din nyktra resa pågår, för det blir lite av en pånyttfödelse. Det är läskigt, men innerst inne i sig själv, opåverkad så är man ju faktiskt en person som måste hantera tråkiga saker, som kanske inte är så social som man önskar osv... antingen accepterar man det, försöker göra någonting åt det, ja... eller så dricker man. Men då tillkommer andra konsekvenser.

Lev det liv du förtjänar!

Och är det så att man inte har problem med A så är det ju heller inget svårt att avstå!? Eller?

Kram

Ert stöd är ovärderligt just nu och alltid.
Jag skriver mer i kväll och kommer försöka hänga här med mina historier och händelser. Det har gått bra ibland men allt för ofta faller jag ihop och klarar inte stå emot. Ny resa påbörjad igen! Ska in till byn om 10 minuter för möte med min psykolog. Det är livsviktigt för mig just nu. Jag är väldigt besviken på mig själv i denna stund. Inte för att det hjälper men det förhindrar i alla fall att jag dricker. Kämpa på kära vänner, ni är guld.
GP

Jag är på Dag 1 och ser fram emot att vara där du är idag!

Kram!