Senaste kommentarerna i forumet

Det känns så bra, och så naturligt. Det här är det nya normala.

Kram ?

Ett fyrfaldigt leve för Andrahalvlek! Hipp hipp Hurra, hurra, hurra, hurra!????

Kram

Jag förstår knappt hur det har gått till. Jo, det vet jag förstås. Jag har tagit en dag i taget utan att sätta någon bortre gräns.

Ungefär som i en relation. Man tänker ju inte i början ”ett halvår står jag nog ut”. Man kör ju på så länge det känns bra helt enkelt. Nykterheten är min nya sambo ?

Jag har aldrig tidigare ens tagit en vit månad, som jag minns. Har typ alltid misslyckats nästkommande helg. Mot slutet försökte jag hålla mig enbart till helgerna, men jag misslyckades även med det.

Dricka fredag-lördag blev fredag-söndag och sen torsdag-söndag och till slut drack jag onsdag-söndag.

Mängden blev större och större också. En vinbox fre-lör var alldeles för lite. Tre-fyra vinboxar per vecka var det vanliga. 9-12 liter rödvin per vecka drack jag ?

Mot slutet var inte ens det första glaset lite chill och njutbart. För att uppnå den positiva effekten så fick jag i så fall svepa det första glaset. Jag kände mig typ ständigt bakfull, bara mer eller mindre bakfull.

Mot slutet ville jag helst dricka vin direkt på lördagsmorgonen eftersom baksmällan var så outhärdlig. Fullast blev jag på fredagkvällar. Då var jag trött efter arbetsveckan och hade högt tempo på drickandet.

Varje kväll hade jag kontakt med olika snubbar på dejtingsajter. Mycket förnedrande konversationer blev det. (Just den lådan vill jag låsa och slänga på havets botten.)

Jag träffade en del snubbar också. Några var jag förtjust i så vi träffades några gånger. Andra var riktiga bottennapp. Jag var naiv och godtrogen, utsatte mig för fara. Så himla förnedrande och tragiskt alltihop. För alla inblandade parter.

Samtidigt märkte jag att min kropp försökte förmå mig att tagga ner på drickandet. Jag kaskadkräktes ofta innan läggdags och jag kräktes även ofta på morgnarna. Vidrigt.

Så jag bestämde mig för att sluta dricka. Jag orkade inte mer helt enkelt. Fre 7/2 hade jag min sista fylla, hemma ensam som var det vanligaste.

Lör 8/2 drack jag lite ceremoniellt två glas vin och sen sprutade jag ut resten av vinet ur boxen i vasken. Hela köket luktade vin. Sön 9/2 var min första nyktra dag.

Sen dess har jag läst, lyssnat och tittat på typ allt som rör alkohol och alkoholism. Vi snackar många timmars ”pluggande” varje vecka.

Sakta men säkert har mitt undermedvetna påverkats. Jag förstår nu fullt ut hur farligt alkohol är för kroppen och hjärnan. Jag vill inte utsätta mig för det mer.

Jag slängde också av mig offerkoftan tidigt. Det är inte synd om mig. Lika lite som det är synd om min kompis som inte tål gluten.

Ibland finns det glutenfria alternativ, men finns inte det så avstår hon bara. Vi som känner henne fixar alltid glutenfria alternativ, eller lagar helt glutenfritt till alla.

Jag valde också tidigt att fokusera på fördelarna. Först i form av mindre ångest, bättre sömn och att helgerna upplevs längre eftersom jag vaknar tidigt, plus att jag numer är naturligt kvällstrött.

På senare tid är det mina mycket starkare känslor som fascinerar mig allra mest - och jag är verkligen genuint nyfiken på mitt fortsatta nyktra liv.

Innan jag slutade dricka kändes en midsommar utan alkohol helt otänkbar. Nu fattar jag inte hur jag kunde tänka så.

Midsommar innehåller väl så mycket mer än alkohol? Blomsterkransar, midsommarstång, fina klänningar, lekar, dans kring stången, god mat.

Alkoholfri öl passar utmärkt till sill och potatis. Nubbe behöver ingen dricka, det är helt onödigt.

Jag har på senare tid ifrågasatt alkoholnormen mer och mer. Ge bort alkohol i present känns bara korkat. AW kan man väl istället ha på ett aktivt ställe, exempelvis en bowlinghall eller laserdome?

Personligen har jag lärt mig att tricket är att jobba med vanorna. Sjätte nyktra helgen tänker man knappt på det, och absolut inte efter 16 veckor. Jag har skapat nya helgvanor. Jag har lärt mig varva ner på annat sätt.

Det är genom nya vanor som man påverkar sitt undermedvetna. Det är med vårt undermedvetna vi gör saker som vi alltid brukar göra, av gammal vana.

Att bryta det kräver inledningsvis medveten handling, men den nya vanan sätter sig också som berget efter ett tag.

Att skriva här är en vana som jag har skapat och som är jätteviktig för mig. För att skriva av mig minnen och tankar. För att kontemplera ?

För att känna en underbar gemenskap med likasinnade. Få pepp och glada tillrop - och ge detsamma. Att ge och få är lika betydelsefullt för mig.

Tack för att ni finns ❤️

Kram ?

PS. Fattar ni att jag skriver alla mina inlägg på mobilen, enbart med pekfingret? Det går rätt snabbt dessutom. Många tecken blir det ?

Gerwig heter hon:-)
Och Frances Ha kan man också streama via SF Anytime.
Leve tekniken ???

Ja Kennie - det är ju verkligen ngt att vara glad över. En människa att trivas med. Grattis till oss:-)

Se Klart - hur jag ser på sommaren?
Jo lite fundersam är jag nog. Sommaren är ju ändå de där långa måltidernas årstid...med vin i glasen.
Resor ( blir ju mindre av den vara i år) och sena nätter.
Hyr ett hus en vecka och båda barnen med sina respektive är med....
Sedan tänker jag att den förhöjning som vinet skänker dem ....också kommer mig till del. På ngt sätt.
Och så kommer jag säkert att gå och lägga mig tidigare än alla andra....och gå upp tidigt.
Men jag är ju en lite äldre dam ? också.
Jag hade inte ngn akut abstinens när jag slutade dricka...men kämpar nog lite med en svagare post-abstinens. Kroppen och hjärnan har inte riktigt kommit ikapp.
Hur tänker du själv kring sommaren Se Klart?
Det som skrämmer mig lite ( ibland) är att jag fortfarande kan känna mig trött...
De dagar jag är pigg så är jag glad...men i tröttheten lurar ngt depressivt ( som dock lättar så fort tröttheten lättar..så jag tror inte att jag är deprimerad egentligen)
Ja Sigtunastiftelsen ....det ska bli så härligt att bo där några nätter. Det är fantastiskt vackert och ruskigt andligt:-) Det är också prisvärt i dessa corona-tider.
Vem vet - vi kanske möts där bland rosorna och böckerna...
Nu längtar jag hem till min soffa och väl där ska jag hyra filmen Unga Kvinnor som Greta G (?) regisserat
....kommer inte ihåg hennes namn nu. Men älskade hennes film Frances Ha ...som kom för några år sedan.
Det är sådana saker jag ser fram emot ...these days.

Hej!

Ursäkta, jag kom på andra tankar igår, och fokuset gled ifrån. Har druckit idag med, tyvärr. Hade kvar sedan igår, och jag kunde inte hålla mig. Känner mig dock helt ok. Jag vet att jag kommer kunna sluta. Tänkte höra av mig till en vän och beskriva hur det ligger till, och han vet jag kommer stötta!

Åh, vad jag känner igen mig! Den känslan efter man har druckit, den är så jobbig. Känner mig patetisk dagen efter, ångrar mig och känner då att jag ska aldrig dricka mer igen. För min del har det varit ett ex som fick mig att må fruktansvärt dålig. Han är narkoman och varit på olika behandlingshem, sen träffades vi och jag blev förälskad. Eftersom jag tyckte synd om honom så lät jag honom bo hos mig, vilket ledde till mycket psykiskt lidande för min del. Så varje gång jag dricker för mycket skriver jag om honom till de han känner för att prata av mig och få sympatier för stunden. Har även skrivit på messenger till hans mamma, men hon svarar aldrig. Jag vet att det är fel..

Min fina vän... solen lyser på dig idag e SÅ glad !!!:) och du en sak.... att slå på dig själv .. e meningslöst . Du gör allt du kan för att ordna upp saker! DET.. är beundransvärt . Var STOLT över dig själv !!! JAG e sjukt stolt över dig !!❤️❤️❤️❤️

Tack snälla! Det värmer så mycket! Och det känns som att jag får dela något med dig som en vän. Eller, jag har ju delat massor under denna korta tid med dig. Men att få dela något positivt nu ☺️

Du har rätt, mer och mer otrendigt att dricka alkohol blir det ?
Min dotter sa när hon var i Sverige och såg Systembolaget - ”jag förstår inte varför sådant är lagligt” - hon var 11 år då. Sådant spelar jag i mitt huvud om och om igen för att inte dricka. För tänk vad hon har sett för att ens tänka så. Ja, jag slår på mig själv och kommer nog alltid att göra. Jag vet att jag kan göra bättre. Och att jag kommer att göra bättre. Men det är ändå oförlåtligt i mina ögon.

Men; Jag har ju fallit för A några gånger i år, men mina barn har iaf inte sett mig dricka sedan 2:a januari och så ska det förbli. Punkt.

Tack alla ni fina människor!
Skammen river snart ut mitt hjärta. Men, hmmm, finns bara en väg fram. Jag kämpar på.

Kram på er och hoppas ni har en bättre dag än jag!

JAG äR SÅ OTROLIGT LYCKLIG för DIN skull ?????❤️❤️???❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️ Vännen ...!! Grattis !!!!!!!! Nu vänder det !!!! Ps ... marknaden för alkoholfria skumpa och vin ökar lavin artat ! Så din vinkyl kommer bli perfekt för DET syftet;) att dricka Alkogol börjar verkligen bli otrendigt lite överallt ... så den trenden kommer bara bli större ! ;) skriver sen ville bara skrika ut hur glad jag e för DIN skull min vän ❤️❤️❤️❤️??❤️❤️

Och ja, jag är glad över att lägenheten är fin i sig. Men det handlar inte om det i grunden. Det handlar om att barnen återfår tryggheten här (de vill ju inte flytta hem från Spanien) och att vi kan börja om på nytt.

Och det handlar om att jag rott detta i land. Som ensamstående. Samtidigt som jag kan behålla huset i Palma. Och det är nog inte genomförbart för all framtid, men jag vet att jag kan klara det i minst några år framåt. Vilket är jätteviktigt för mig. För barnen är så arga över att vi eventuellt ska sälja ”deras hem”!

Det kanske allt låter som yttre omständigheter eller t.o.m. ytligt i det stora hela. Men för mig handlar det om att ge dem trygghet och även visa att vi kan resa oss igen. Och någonstans måste man ju börja.

Jo, jag förstår precis Odette. Skillnaden på nedstämd och nedstämd liksom. Kram. Det är extra tungt sådana dagar. Bra att du djupandas. Jag är så dålig på det. Men blir påmind av dig. Och min moster påminner mig också ☺️

Nu behöver ingen läsa vidare, för detta är nog mest för mig själv och att jag faktiskt känner mig glad och vill skrika ut det;

Mitt bud har accepterats nu! På min drömlägenhet här inne i stan! Där jag vuxit upp och ännu viktigare där barnen har vuxit upp, vilket kommer ge trygghet med gamla skolan och gamla vänner här!

Åh! Den är så fin! Stor och ljus! Öppen planlösning mellan kök och vardagsrum och separat matsal.

Och terass. Som nästan var ett krav för mig efter åren i Spanien, men som jag visste var något jag inte kunde räkna med här ☺️ Terassen ligger utanför mitt sovrum. Där ska jag sitta nykter med en kopp kaffe (dricker ju knappt ens kaffe, men det känns som en bra bild ?)
Walk in closet, stor som bara den, har den också. Men den ville dottern ha. Just nu är jag villig att ge upp vad som helst till henne. Och fina sovrum som jag ser fram emot att inreda åt barnen. Nu är de dock så pass gamla att jag får göra som de säger... ☺️

För övrigt finns vinkyl också. Det noterade jag direkt såklart, redan innan visning, när jag såg annonsen.
Den ska jag fylla med Loka. Som jag inte heller dricker. Men man kan ju bjuda på det om inte annat...!

Vinden har vänt som min mamma (och Petter) sa.
Kanske lite iaf.

Denna klassiker, skriven utav Daniel Goleman, köpte jag i mitten på 90-talet när den var ny men har av oförklarlig anledning inte läst, förrän nu. Lika aktuell som då, idag och imorgon. ?

Finns väl bara två alternativ..? Ge upp och tilliten och respekten lär inte komma tillbaka eller satsa och kör.
Som Peter på landet säger var ärlig och rak inför de du bryr dig om till att börja med, -jag har alkoholproblem" Det ger en bra grund för ny respekt. Sen försök släppa oron och rädslan för hur andra ser dig och börja ro om dig själv. När du själv sen börjar må bra igen kommer tilliten tillbaka, jag lovar.

Kramar

Andrahalvlek tycker verkligen du ser klart och har sunda värderingar kring det här! Det märks att du har kommit långt på din resa och när man läser vad du skriver kan man inte annat än hålla med dig! Styrka till dig aklejan ?

Skam är en svinjobbig känsla. Den gör så ont att det känns som om hjärtat nästan brister, åtminstone om det finns närstående inblandade.

Det var bra av din son att konfrontera dig. Det tyder på att han inte är medberoende. I så fall hade han gjort som man brukar, dvs inte ens talat om det. Det man inte pratar om har knappt hänt.

Det är också sunt att han har berättat för några kompisar. Det tyder också på att han inte är medberoende. Och på att han har bra kompisar som han kan prata med sådant om. Han skäms säkert över dig, men han tycker samtidigt att det egentligen är du som ska skämmas.

Se skammen som en garanti för att det inte händer igen. Be om ursäkt, pudla, blotta strupen. Fortsätt sen den nyktra vägen fram och tids nog kommer tilliten tillbaka.

Minns inte om dina barn upplevt det här tidigare eller inte, men är det ett upprepat beteende kan det ta längre tid för tilliten att återkomma.

Fortsätt prata om ditt nykterhetsarbete så ofta tillfälle ges, och var lyhörd för om det finns mer som skaver inom sonen.

Ta diskussionen i småbitar, men framför allt ska du visa både för dig själv och barnen att du menar allvar med att vara nykter.

Man dör inte av skam, man tror bara att man gör det. Lider verkligen med dig, men ibland måste det nog göra ont.

Kram ?

Jag ska tänka på era ord, och jag vet att ni har rätt. Men det känns just nu lite oöverstigligt.
Tänk om jag aldrig får deras tillit tillbaka!
Men, om jag fortsätter på min nya bana så kanske jag får den där inre ron och kan vara stolt över mig själv.

Kram på er. Ni är fina och kloka ni. ?

Ta dig an det som en vuxen människa. Var öppen, ärlig, rak mot alla så kommer du att få respekt o tillit med dig i slutändan. För var nykter dag som går så växer du, om än lite men du växer!!
Kram

Tack för dina varma ord ... jag e konstigt nedstämd .. inte som den vanliga du vet... utan mer.... låg liksom .. inte så mycket ångest just NU... men LÅG... gjort lite djupandnings övningar nu.. Guds gåva till mänskligheten ?? äääääälskar lugnet som infinner sig efter nägra djuuuuuupa andetag... men det e rätt jobbigt man blir trött ? anyway .. hoppas jag snart blir lite glad igen e mest passiv igår och idag.. sjukt egentligen .. men I go with flow ... :) allt löser sig. Jag ska göra ett lång kok idag. Matlagning -terapi. Och grava en hel lax :)!! Med konjak i ! Blir sååå gott ( 2 matskedar har man i ?). Tänker på dig och hoppas du har en ok tack. Beundrar din Styrka Också
❤️

Som svar på din fråga, vad jag ska göra och hur jag mår. Jag mår dåligt. De senaste dagarna har verkligen varit de värsta de här året. Men jag försöker skriva idag och hålla mig sysselsatt på så sätt. En liten promenad blev det tidigt imorse. Inget mer blir det dessvärre idag.

Får snart telefonsamtal om mina ”nyheter”. Checkar väl in här då igen ☺️

Hej min vän!

Jobbigt att höra att du kämpar med nedstämdheten, men du verkar fighta på bra! Du gör saker, sådant du vet du mår bra av, som att piffa! (Jag älskar också i vanliga fall inredning och att piffa ?)
Och du reflekterar och känner av!

Din beslutsamhet beundrar jag varje gång jag läser dina texter. Du har bestämt dig för att må bättre och vara snällare mot dig själv på alla sätt och vis. Dit ska jag också komma ☺️

Jag hör vad du säger angående jobb. Jag förstår själv inte hur jag ska kunna bli anställd igen. Och vill jag ens tillbaka...?
(En bok skriver jag också på. Eller jag har nog givit upp hoppet om att det ska bli en bok, jag har hållit på i för många år. Men jag ser fram emot att läsa din!)

Mad Men ja (fantastisk serie för övrigt)... Jag har en vän (eller hade, nu är vår kontakt mest via sociala medier), han är i 40-års åldern, men har varit alkoholiserad sedan många år och förlorat sin fru pga det (dock är tonårsbarnen ”lojala”, vilket på olika sätt gör ont att se, och ändå utsatte jag förra året mina barn för samma sak...)
Hursomhelst han är i reklambranschen och där verkar han fortfarande gå från klarhet till klarhet, trots att han allt som oftast går mer eller mindre rakt från Riche och Spy Bar till jobbet. Så jag har förstått att det måste vara ”accepterat” på ett helt annat sätt i den branschen. Nu generaliserar jag såklart, men med den lilla insyn jag har så verkar det iaf vara så.

Skönt att du känner avsmak för vinet. ?

Underbart den dendartjejen! Så härligt att du går in på två veckor nu! Det händer nått med en själv när man haft nyktra dagar bakom sig, livet strålar mot en på ett annat sätt nu ☀️?? Önskar dig en fortsatt fin insiktsfull dag ?

Förstår att det är tungt nu, men att din son ringde och berättade hur han känner visar enligt min åsikt att du är viktig för honom och att han vill ha en bra relation med dig. Och tilliten växer till sig igen med tiden. Sen måste sonen kanske förstå att de där arga känslorna som dyker upp i ruset inte är sanningen, utan hjärnan som löper amok. Och angående hans vänner, ja, det kommer säkert kännas avigt nästa gång ni ses, men det kommer gå över, det klarar du. Fortsätt med en dag i taget och försök att vara snäll mot dig själv, jag tycker att du är jättebra som tagit tag i ditt problem, du är på rätt väg!

Usch, nu känner jag mig helt nere. Jag är på arbetet och min yngste son, 20 år, ringde mig för första gången sedan min blackout.
Jag har aldrig, inte ens under min studietid, varit så full. Han sa att det värsta var min ilska mot alla och att jag hade ramlat runt. Han var ledsen och rätt hård mot mig. Med all rätt.
Jag sa att jag hade sökt hjälp här och det tyckte han var bra.
Han har berättat för tre av sina kompisar varav två av dem (tvillingar) har föräldrar som är helyllepräktiga. Jag skäms så. Hans kompisar brukar alltid stanna och prata med mig. Hur ska jag kunna se dem i ögonen nu?

Hur ska jag tänka? Jag är väldigt ledsen och undrar om jag någonsin får tillbaka mina söners förtroende. Kommer jag att klara detta!?
Aklejan slokar.