Senaste kommentarerna i forumet

.., det är med detta lilla gäng. Stort.
Ja, frid och kanske fred med sig själv. Åtminstone vapenvila.
Såg att du Torn skrev om vikten, och vi berör ju alla den på något vis. Mer eller mindre.
Jag: å ena sidan lider jag smått av att inte komma i mina smaljeans.
Å andra sidan- vilket i-lands problem.
Och vilken baggis att ta itu med- om och när det ska göras.
Jag tror att jag iaf också måste hitta en acceptans för mig själv och min kropps ålder. Haft (har?) så svårt för det.
Tror också det hänger ihop med attraktionskraft. Män. Till det yttre och ytliga då, jag vet. Men inte desto mindre. Har fortfarande så svårt att stå ut med att gå under nån sorts tant-radar. Skäms att skriva det men i sin egen tråd får man vara hur barnslig som helst.
Vet att en fylletant på 55 knappast är attraktivt vare sig för egen eller annans blick.
Men for now har jag köpt badkläder i större storlek ety denna kropp ska inte skämmas med tanke på de stordåd den lyckats med, att bli nykter.
Idag med är jag nykter, tröttnar aldrig på att skriva det! Nu är regn påväg in. Fint det med! Kram på er ?

Ja, valet är ju lätt som en plätt.
Även om vi med all säkerhet gillar Italien allihop så vill man ju inte att livet och upptäcktsfärden ska ta slut än. Förnöjsamhet är ju inte stillastående utan mer en trygg bas som man kan göra utflykter från. Att ha fast mark under fötterna är ju själva antitesen till alkis-livet då det bokstavligen gungar i varje steg.
Förnöjsamheten är så ovan att den nästan känns läskig.
Ska jag verkligen inte iväg nu?
Efter rus, mer, flykt, orosdämpare?
Vi får nog kämpa lite med tillvänjningen efter så många år på resande fot- till samma land dessutom ?
Latmasken verkar ha fått fäste i mig, ihop med bebisbesök blir inte värst mycket gjort av slaget som genererar monetär avkastning, men jag tillåter mig att vila i förnöjsamheten, jag tränar kan man säga.
Tack Kaveldun för dina och era inlägg. Jag växer så det knakar och inte bara på bredden.. kram!

Hej Holistic, bra att du kämpar på och funderar på att kanske ta hjälp. Det går bra för mig med noll alkohol, snart tre månader, men för mig är det svåra inte att låta bli helt, mitt problem är att inte sluta i tid när jag väl dricker. Så jag tror jag fortsätter med nollan framöver. Inget livsbeslut ännu, men ett tag till. Framför allt gör det gott för min ångest att avstå. Den är kvar, men går över så mycket fortare. Kanske för att jag är mindre trött, vilar mer och bättre utan alkohol. Kämpa på mot din balans, den är du så väl värd. Ta hand om dig!

Avundsjuka är den egenskap jag har allra mest problem med att ha överseende med. Känner det tack och lov väldigt sällan själv.

Men jag ser och hör det överallt, folk som är missunnsamma och avundsjuka på sin omgivning. Putsar frenetiskt på ytan och instagrammar bilder från det ”perfekta livet”.

Ändå vet jag ju att de som är avundsjuka och bittra mår allra sämst själva. Oavsett om de är nyktra eller onyktra.

Definitionen av lycka är att vara nöjd med det man har ❤️

Kram ?

Grymt skön känsla!

Kram ?

Nä vem bor i Sthlm?! ?

Jag önskar ni kunde se mig nu! Jag är och tränar och jag mår så bra! Hela morgonen har det ramlat in videos från gårdagen i vår gemensamma grupp, hela natten har det skickats bilder och lyckliga tack hälsningar för den fantastiska kvällen, flera har skickat bilder på andras saker ”vems är denna?” ”detta är kvar glömt hos mig, nån som känner igen det?” Min väninna ställde in vår morgonpromenad som vi går på varje morgon kl 08:00! Jag är så glad, jag är så stolt, jag mår så bra. Känslan är nästintill obeskrivlig, jag är lycklig! Jag önskar ni kunde se mig för då hade jag kramat om precis var och en av er och sagt tack, tack för att ni här på forumet har hjälpt mig att hitta glädje i livet ❣️?

Jag känner igen mig så mycket! Jag har också alltid tränat mycket, även bakis. Hur sunt är det då!? För att sen kunna dricka igen med motivationen - "Jag har faktiskt tränat idag så det är OK".
Jag har inte druckit nu på 16 dagar. De första 5 var inte kul, men sen blev det lättare tack vare detta forum. Det blir liksom en ny familj där ingen dömer någon utan peppar varandra.
Och jag kom på mig någon dag sedan att "nej, jag kan inte dricka idag för vad ska jag då skriva i morgon?" Fast jag vet att ingen hade dömt mig ?
Dock har jag fortfarande problem med sömnen, men nu är jag i så fall "friskt" trött och inte bakis.

Jag tror stenhårt på dig. Vi hejar på!
Kram på dig!

Förbittring, och att vara ett offer för allt tråkigt, följer med a som ett brev på posten. Även högmod har en tendens att följ i a spår. Inga vidare drag att bära som person, tänk så skönt när tankarna på en själv och andra börjar bli normala, och man ser på saker från ett positivare sätt. Kram Jullan

Kloka ord här med.? Det är sådana saker man upptäcker nu. Pengar är en sådan sak för mig tex. Känns inte alls lika viktigt numera, jag är inte rik på något sätt, men har så jag klarar mig. Herregud, det finns massor med människor i världen som knappt har mat för dagen!

Kram

....jag funderade i morse igen över ditt inlägg Andrahalvlek - om att inte se Holland som finns mitt framför ögonen ...därför att man önskar att vore i Italien ( som man uppenbarligen inte är i:-)
Förnöjsamhet är en underskattad känsla. Eller en känsla som jag underskattat och inte upplevt särskilt spännande eller utmanande.Tvärtom - lite inskränkt och småtråkig.
Men med nyktra ögon ser jag mer förnöjsamt på känslan förnöjsam.
Och motsatsen - varför har inte jag något lantställe, varför har inte jag en ekonomiskt stabil man att luta mig mot, varför är jag inte smal som en pinne? Alla dessa meningslösa mål att jaga och åtrå och på kuppen missa det positiva i den verklighet man just befinner sig i.
Jag ser detta på mitt arbete ibland - människor som gör själva bitterheten till livsinnehåll...som får ngn sorts märklig energi av att definiera allt som inte är exakt som de önskar...
Och om jag ser till mig själv så tycker jag att alkoholen gödde denna känsla ( samtidigt som den tog mig allt längre bort från det liv jag ville leva) .
Jag har inget lantställe men det finns allemansrätt.
Jag har en bra lön och en rar och klok man som är tämligen fattig eftersom hans typ av arbete inte betalar sig. Jag är tämligen rund just nu eftersom jag druckit mig till en massa extra kilon - men jag är frisk ( och får ta tag i det där när nykterheten är ordentligt stabil)
Ibland undrar jag om inte den stegrande känslan av att vara förnöjsam är den största vinsten med det nyktra livet.
Förnöjsamhet betyder ju inte att stå ut...eller att stå still. Det betyder mer att se och njuta av just Holland när det är där man är.

Hej Angående OCD. Har du testat Anafranil. Funkar jättebra för mig.

Vägen från tanke till beslut är en process, som måste få ta den tid det tar helt enkelt.

Fortsätta läsa och skriva här, så får du den hjälp du behöver i den processen.

Kram ?

Så här skrev jag förra veckan:

Loggar in igen
Varför just ikväll?
För att jag mår bra? För att jag är tillfreds? För att jag är stark just idag och igår och imorgon?
Är det just ikväll jag ska ta ett omtag? Kanske är det lätt just nu för att jag mår bra just nu?
Ja inte vet jag, men jag ska ta och testa, bara för att jag är nyfiken på om jag kan bli vinfri just nu

Just nu finns ett lugn, konstigt att lugnet kan fungera som drivkraft. Lugnet har inte lett till förändring än. Men till VILJAN till förändring. Jag skyndar långsamt och ser vart viljan leder mig. Idag, imorgon eller sedan.

Jag bor i Blekinge, och det är onödigt långt till sth härifrån.

Kram ?

Det hade varit mycket givande tror jag. Man hade åkt hem efter det med en egotripp som hade fått Trump att blekna :-) Fast mycket smartare, klokare och snällare förstås.
Men jag är skåning. Vad ska jag i Sthlm att göra? ??

Nåväl, hitintills har jag hållit mig i skinnet. Men att säga att jag inte känt ett sug vore att fara med osanning. Hoppas den försvinner. Tänker HALT, hungrig, arg, ledsen, trött. Då äter jag en matsked Nutella. Det hjälper mot HALT, men inte vikten...
Sköt om er! Kram ?

Grattis till 50 nyktra dagar! Den värsta fasen har du bakom dig. Sen går det upp och ner ett bra tag, sen mest upp har jag förstått.

För mig är drickandet numer en icke-fråga faktiskt. Tänker väldigt sällan på det, fokuserar mest på att förändra mina vanor.

Kram ? (nykter 4 mån, tjoho!)

Det är en oerhörd lättnad att slippa ljuga. Och slippa dricka. Och det är tusen gånger lättare att sluta helt än att dricka lite.

Kram ? (nykter 4 mån, tjoho!)

Jadu, en skrämmande och brutalt ärlig livshistoria du lägger fram. Klart du behöver hjälp, dels i abstinensfasen och sedan med stöd för fortsatt nykterhet. Läs lite härinne hur andra gått tillväga, och ta rygg på dom/oss. Själv har klarat 7 veckor, med hjälp av just antabus, naltrexon och samtalskontakt. Vården har som nämnts tystnadsplikt, så du behöver inte känna dig orolig över det Dessutom är det inte kriminellt att vara alkohlist, problemdrickare. Det är en sjukdom, precis som vilken kronisk sjukdom som helst, diabetes, högt blodtryck osv. Det finns en annan väg, som jag själv slirar på, en väg som är livet, kärlek och sanning. Den vägen vill jag gärna fortsatta på, och du får gärna följas åt md mig o andra här inne. Ensam är inte stark, vad har du att förlora på att vara nykter en tid, för att återfå dina sinnen och se efter vart din väg ska bära? Kram Jullan

Tack alla ni som skrivit, betyder massor!
Se klart: ska försöka vara snällare mot mig själv, svårt!! Men drack inte en droppe igår efter 6 dagars intensivt drickande med tre kvällar med minnesluckor...
åt massa godis i stället och var ute och sprang intervaller i en timme. Svårt att sova, men känns otroligt skönt att vakna utan bakisångesten.
En dag i taget!

Hej vanjak81, efter tidigare erfarenhet är det en process. Först abstinens och dåligt mående nån vecka eller två. Sedan kommer den sk. Smekmånaden(där jag är) där allt bara flyter o man älskar allt med livet o nykterheten. Sedan kommer någon slags sorg och bearbetningsfas, som du verkar vara inne i nu. Det är inte lätt att förbli nykter, men det är verkligen inte lätt att dricka heller. Ett råd under sugen, tänk på hur du mådde och kände och gjorde i olika situationer på fyllan, så bleknar nog a djävulen lite. Keep going kram

Välkommen hit, låter jag höra en längtan efter ett annat liv...ett liv utan lögner och med en frihet, utan att vara slav under a. Det finns här, ta råd o läs hur andra gör. Ta en dag i taget, det är lättare och mer överblickbart. Här kämpar vi tillsammans och här är vi aldrig ensamma. Kram Jullan

Nu har jag duschat, tvättat håret och lagt en ansiktsmask. Lagt fram kläder tills imorgon och fixat jobbväskan. Det är exakt det här jag behöver - strukturer, rutiner och förberedelser. Man måste fan vara sin egen morsa alltså.

Usch, för alla de gånger då jag har ignorerat att en morgondag ens existerar och bara druckit hela kvällen/natten. Vaknat upp extremt bakis eller fortfarande full. Fått stressa hela morgonen med tårar i ögonen. Säkert luktat. Kört bil när jag inte borde - ja, flera gånger. Haft extrem ångest på jobbet, spytt på jobbtoaletten, rödsprängda ögon och en öken i munnen. Nej tack, aldrig mer.

Jag ljuger. Tycker det är bland det största sveket en mor kan göra (eller far för den delen). Men nu är jag mor och fokuserar på det. På dagtid är jag normal ( i den bemärkelse en bakfull människa kan vara) men när barnen lagt sig, ef kvällsfika och godnatt så börjar jag dricka. Jag säger godnatt, ser till att källsfika inmundigats, att tänderna är borstade, som en vanlig förälder. Men när de lagt sig i sina sängar börjar mitt sk liv...som jag längtat efter hela jävla dagen. Jag dricker, egentligen vad som helst bara det är alkohol. Min man är medberoede, jag vågar inte gå på systembolaget så det gör han, varje dag, för vi dunkrar aldrig. Ja, ni hör hur jag låter (bunkrar inte = inga problem), (går aldrig på systemet, min man går dagligen = inga problem). Jag vet att jag riskerar min familj, mina barn och min underbara man/partner men det är som att inget spelar någon roll?

Tacksam om någon ens orkas respondera...

tycker du är modig. bra att erkänna för att sedan klara att gå vidare. Din berättelse berör verkligen.