skrev Denlillamänniskan i Att vara sin egen bedömare
Fördelen med att se att lusten att dricka som att det är den inre lilla apan som tjatar och hoppar runt, är att man ju själv är apskötaren. Man kan ta kloka beslut som gör både apan och en själv nöjd.
Om jag skulle se det hela som att jag förlorat mot en elak clown, en alkoholdjävul eller blivit outsmartad av en psykopat, så är det lätt att slå på sig själv för sin dumhet eller att ställa sig i offerroll.
Genom att se sig själv som den vuxna som tar beslut, men samtidigt gör apan nöjd och lugn är bättre.
Till exempel så fick apan bestämma härom dagen när vi var i butiken; Det blev inte bara mjölk som jag bestämt att köpa, utan en hel kasse med naturgodis, snacks, två sorters god glass och en låda konfekt. Apan fick välja och det var extrapris på många av varorna och jag hade råd. Bra deal!! Tur att apan gärna hänger med på promenader också.
skrev Rustning i Abstinens
@Polerad Stark igenkänning. Massor av jobbiga känslor som strömmar upp i en stark ström. Gammalt skit som kommer upp. Frustration, irritation och tankar på gamla oförätter.
Men det är livet man känner. Det som man har bedövat bort genom alkoholen. Jobbigt men sjukt nyttig att lära sig hantera detta och ta det som en man och inte undvika det jobbiga.
Jag brukar tänka på när man vaknar med tokångest i vargtimmen efter en fulla. Det är trots allt mkt värre än den naturliga ångest man känner som nykter.
Lycka till i dag med sin nykterhet.
skrev Polerad i Abstinens
@vår2022 HALT var ett bra tips! Om man kan komma på varför man har ett sug är det lättare att trycka ner suget. Jag tror att i mitt fall är det ofta gammal vana och nu känner jag tristess när jag inte kan dricka. Något som egentligen är värre är att vinet var ett sätt att varva ner. Nu har jag svårt att komma ner i varv efter en intensiv dag.
Som du säger, jag måste hitta ett annat och nyttigare intresse än att dricka vin. Det är också jobbigt med alla negativa känslor som bubblar upp under abstinensen. Helt ärligt, det kan vara ganska intensiv ångest. Eftersom min ångest i allmänhet är diffus lönar det sig inte för mig att grotta ner sig i den. Det är en allmän olustkänsla som kan bli avgrundsdjup om jag försöker analysera den. Det är ungefär som att ha diffusa målbilder, då går det aldrig att uppnå sina mål. Jag försöker hålla ångesten på stången genom att tänka bort den som meningslös och utan konturer. Det som är positivt är att ångesten är betydligt mer hanterbar nu än när jag vaknade kl. 4 på morgonen efter en rejäl fylla.
Jag hittade min Sodastream! Patronen var naturligtvis tom, men frugan köpte en ny på vägen hem från sitt jobb. När jag skulle premiärbubbla igår visade det sig att packningen var helt slut, så idag ska jag försöka skaffa en ny packning. I värsta fall får jag köpa en ny Sodastream. Jag blev positivt förvånad över hur jag hanterade detta lilla missöde. Den omedelbara reaktionen över missräkningen var att ”allt och alla” försöker stoppa min nykterhet, men bara ett ögonblick senare skrattade jag inom mig själv för min överdrivna reaktion! Det gäller att ta vara på ljusglimtarna!
skrev snö_flinga i Jag vill sluta
@SmillaL Jag vet inte. Känner mig så rådvill och precis som du så skjuter jag upp det hela tiden men känner att detta funkar inte. För att få ner sin konsumtion så måste man nog ha en längre tids upphåll. Tänkte kontakta vårdcentralen men det skjuter jag oxå upp. Känns så pinsamt på något sätt.
skrev snö_flinga i Jag vill sluta
@SmillaL hur har det gått för dig?
skrev Grävling i Min tråd och hur det går
@Polerad Jo säkert blir det lättare med tiden. Men för min del iaf, nu på dygn 9 känns det som att man är omgiven av möjligheter och påminnelser om dricka det. Idag skulle jag plocka ur en ryggsäck för att packa gymkläder…….. vad hittar man där om inte en halvflaska rom och två långbollar starköl från nån bastukvällför nån vecka sedan. Och så har jag fått en inbjudan till dubbelt födelsedagsfirande av några bekanta som såklart ska hållas på en bar/nattklubb med drinkar osv så fort man stiger in. Iofs är jag inte jättesugen på att gå dit för jag har alltid avskytt att umgås med onyktra människor när jag varit nykter själv, vilket jag iofs sällan har varit. Fulla människor blir ju helt slut i huvudet och skittråkiga när dom rabblar samma sak om och om igen. Till skillnad från en själv då som såklart alltid kommit med insiktsfulla och intressanta inspel i fyllan😂
Men det är banne mig inte lätt navigera livet plötsligt, och då är man bara på dag 9, det är ju bedrövligt. Jag vill verkligen inte hamna i ”de vita knogarnas nykterhet” och stålsätta mig hela tiden utan jag vill komma dit där jag faktiskt inte VILL dricka. Hur nu det ska gå till.
skrev Grävling i Min tråd och hur det går
@Polerad Jo säkert blir det lättare med tiden. Men för min del iaf, nu på dygn 9 känns det som att man är omgiven av möjligheter och påminnelser om dricka det. Idag skulle jag plocka ur en ryggsäck för att packa gymkläder…….. vad hittar man där om inte en halvflaska rom och två långbollar starköl från nån bastukvällför nån vecka sedan. Och så har jag fått en inbjudan till dubbelt födelsedagsfirande av några bekanta som såklart ska hållas på en bar/nattklubb med drinkar osv så fort man stiger in. Iofs är jag inte jättesugen på att gå dit för jag har alltid avskytt att umgås med onyktra människor när jag varit nykter själv, vilket jag iofs sällan har varit. Fulla människor blir ju helt slut i huvudet och skittråkiga när dom rabblar samma sak om och om igen. Till skillnad från en själv då som såklart alltid kommit med insiktsfulla och intressanta inspel i fyllan😂
Men det är banne mig inte lätt navigera livet plötsligt, och då är man bara på dag 9, det är ju bedrövligt. Jag vill verkligen inte hamna i ”de vita knogarnas nykterhet” och stålsätta mig hela tiden utan jag vill komma dit där jag faktiskt inte VILL dricka. Hur nu det ska gå till.
skrev Denlillamänniskan i Att vara sin egen bedömare
God Morgon! Väldigt vacker soluppgång idag med.
Tänkte på hur man kan hantera alkoholberoendet och suget. Jag gjorde först så att jag kände mig skamsen och värdelös över mitt drickande de gånger det spårade ur. Sen förlade jag hela paketet utanför mig själv under benämningen Alkoholdjävulen. Alkohol, ångest och sug fick efter ett tag arbetsnamnet Psykopaten. En något mer hanterbar figur. Craig på Youtube kallar det The Evil Clown (who wants you dead). Rätt läskiga typer allihopa.
Har nu insett att det där inte är ett fruktbart sätt att hantera alkoholproblem och sig själv.
Har många gånger djupt analyserat vad jag menar med att prata om mig själv. Vem är själv?? En gång för några år sedan var JAG så trött på MIG SJÄLV, att jag ville ta mig av daga. Jag tänkte JAG orkar inte längre ta hand om MIG SJÄLV. Och då väcktes frågan; vem fasen är själv, som jag är så trött på??
Efter ganska mycket introspektion har jag kommit till en annan tanke;
Den där alkoholdjävulen är nog min egen inre lilla förtvivlade apa. Apflickan som gillar att röja runt, ligga och studsa runt i naturen. Så när apan vill komma loss och bli synlig och verklig, så är ju alkoholen ett fantastiskt universalmedel!! I små doser blir effekten en glad och underhållande lite apa. I större doser blir apan fullkomligt oreglerig och galen.
Jag har bestämt mig för att bli kompis med apan.
Tänker på det Adde skrev till mig; En ensam alkoholist är en farlig alkoholist. Kanske likadant med ensamma apor??
skrev Stora Loppan i Nytt år, nytt beteende
@vår2022 God morgon!😁 Springa med sina hundar är något jag saknar. Har haft två stycken tidigare, men just nu inte möjligt att ha hund över huvud taget.
Din text är på många sätt mitt i prick och väldigt träffande. Det där med att räkna ner, få vara ifred med sin vindunk osv. Det pågår en process i kropp och knopp. Samarbetar och stöttar varann, jag och gubben. Vi får se var vi landar. Vill ju gärna ha en vettig relation till alkoholen om det går, men inte säkert att jag klarar det. Tar en dag i taget för en period av hel nykterhet till att börja med.
Allt gott till dig!
skrev Denlillamänniskan i Tillbaka igen
@Jasmine Du verkar ha gjort bra förändringar och rört dig framåt i livet på ett konstuktivt sätt. Jag tillhör dem som vill göra 2024 till ett bättre år. Önskar dig en bra dag!
skrev Jasmine i Tillbaka igen
Ser att det var längesen jag var här- livet har liksom rullat på i en rasande fart (som vanligt). Jag har utbildat mig till yogalärare, gjort slut på relationen jag inte trivdes i och fått nytt jobb. Varit på resor med barnen och umgåtts en hel del med vänner.
Nu är det dags att börja det nya året med en vit månad 😊. Jag var sjuk över nyår och hela veckan när jag (äntligen) hade semester, men nu mår jag bättre och är redo för en nystart. Jag är trött på slentrandrickande för att ”checka ut” från verkligheten. Den blir ju inte bättre när man är tillbaka igen… utan snarare sämre med ångest och trötthet.
Är det någon annan som startar 2024 med en vit månad?
Kram till er alla där ute 💙💙💙
skrev vår2022 i Abstinens
@Polerad Hoppas du hittar din sodastream😁. Jag bubblar i mig säkert 2 liter varje dag, skönt att det är så lätt att göra. Det finns också HALT, att man kollar av om man är Hungrig, Arg, Ledsen eller Trött. Det kan skapa sug om man känner något av dessa och det är bra om man kan checka av sig själv gällande dessa. Att äta något, att få ut ilskan, gråta ut eller gå och lägga sig om det behövs😁. Jag minns att jag upplevde att jag fick så himla mycket tid över, att slå ihjäl i början. Tid som jag pimplat vin på förr. Tid för mycket tankar och känslor också. Men när man väl börjar fylla ut tiden och tomrummet med annat så går det fort igen. Så det tar lite tid, men en dag i taget blir allt fler för varje dag som går och det blir bättre.
Kämpa på! Du gör det så bra!❤️
skrev Jempa123 i Nu är jag här igen
DAG 2
Man kanske kan tycka att jag fuskar då jag igår drog igång med pregabalin igen för värk. Fördelen med dem är att man inte får dricka alkohol med dem. Jaja fusk eller ej. Idag är jag ivf nykter. Känns bra idag. Försöker o bara tänka idag o inget mer.
skrev Nell i En vecka i taget.
Vad härligt @Obelix att du har klarat av en vecka redan, grattis! Var det som du förväntade? Och hur känner du nu efter en vecka?
skrev Polerad i Min tråd och hur det går
@Grävling Lycka till själv! Jag har gett mig f-n på att inte dricka en droppe under januari. Om det funkar, vilket det SKA göra, kommer jag försöka med februari också. Som du säger, bara tanken på att aldrig mer dricka får mig att vilja korka upp en flaska direkt. Jag tror på vad alla nyktra alkoholister skriver, det blir lättare och lättare ju längre man varit nykter. Kanske jag någon gång i framtiden kan sätta upp slutmålet att aldrig mer dricka, men att göra det just nu hade omedelbart inneburit ett totalt personligt nederlag. Vem gillar nederlag?!?
skrev Grävling i Min tråd och hur det går
@Polerad Hej. Roligt med fler som ligger i samma fas. Även jag började nyår. Det där med att inte sätta ett slutmål tror jag faktiskt även för mig är absolut nödvändigt. Bara tanken på att jag aldrig mer skulle få dricka får mig att vilja korka upp. Då är det betydligt lättare att tänka att just idag ska jag inte dricka, vilket jag uttalat tydligt för mig själv sista 8 dagarna. Jag tänker nog att resan blir ett mål i sig själv. Kan jag hålla mig nykter dit är det mycket bra. Kan jag sen lägga undan bärsen när jag kommer hem igen är det ännu bättre. Blir väl där agnarna sållas från vetet tänker jag. Tyvärr brukar man väl vara just agnarna i det läget 😂.
Lycka till med din nykterhet iaf, hoppas det går som du vill.
skrev Polerad i Min tråd och hur det går
@Grävling Jag känner igen mycket av det du skriver i mig själv, speciellt om ångesten när man tänker tillbaks på barnens uppväxt. Jag har fyra barn, alla är vuxna nu, och min yngste son visar tydliga tecken på att ha en beroendepersonlighet. Bara jag tänker tanken knyter det sig i magen på att jag i min enfald och okunskap kan ha fostrat honom in i ett beroende.
Jag har precis påbörjat min nykterhet, 8 nyktra dagar i skrivande stund. Personligen ser jag det som ett experiment där jag ska se hur mycket jag klarar. Om det första delmålet går bra, ska jag testa nästa delmål. Mentalt är jag väldigt noga med att inte ha ett slutmål (ett liv utan alkohol) eftersom det känns helt oöverstigligt, jag har bara sikte på nästa månadsskifte. Klarar jag januari, ska jag testa februari. Eftersom jag är en envis typ som alltid levererar har det gått bra hittills, även om det inte är en dans på rosor. Naturligtvis har jag inte en aning om hur du fungerar, men med all välvilja kanske du kan se charterresan som ett experiment? Kan du klara resan utan alkohol?
skrev Polerad i Abstinens
@Denlillamänniskan Tack för dina vänliga ord! Utan att veta kan jag tänka mig att det är många människor som glidit in i missbruket utan att egentligen varit medvetna om det. Det är lömskt med bristande självinsikt och smygande beroende. Även om det är uppenbart för omgivningen med det eskalerande missbruket märker man inte själv att man passerar trösklar som varit helt otänkbara bara för några år sedan. Heja oss alla som försöker göra något åt det!
skrev Obelix i En vecka i taget.
Första dagen på vecka två, vecka ett avklarat.
Lite märkligt när alkoholen har varit med så länge, bara att kämpa på.
skrev Denlillamänniskan i Att vara sin egen bedömare
Apropå goda råd:
Profeten Hesekiel (gamla testamentet) får en uppenbarelse; Gud matar honom med skriftrullar som Hesekiel med välbehag tuggar i sig "och de smakade som mjölk och honung". Tänk nu om Gud därför försökt proppa in sådär fem skriftrullar till i Hesekiels käft?
Resultatet: Hesekiel hade känt sig skrämd och äcklad och aldrig mer velat ta del av Guds förkunnelse.
Sensmoralen: Du kan inte ge mer än någon kan ta emot!
skrev Denlillamänniskan i Abstinens
@Polerad Vad bra du skriver om hur din alkoholkonsumtion liksom rullat iväg alldeles själv, som en bil där man glömt lägga i handbromsen. Verkar vara så det går till många gånger tills man står där och inser att man inte mår bra av det och vill ta tillbaka sitt liv. Jag hejar på dig och på Rutaou som verkar vara i liknande ålder och situation som jag är.
skrev Jempa123 i Nu är jag här igen
@Se klart tack 🙏🏽
Ja visst är det så! Ta en dag i taget, inte fatta massa beslut om vad jag ska göra om en månad ett halvår osv. Men hjärnan rusar ju gärna iväg 😂
skrev Polerad i Abstinens
@rutaou Hej! Jag tror att du har rätt i att vi har liknande historia. Jag är 58 år och har druckit hela mitt vuxna liv. Precis som du har jag alltid skött mitt jobb och aldrig någonsin kört bil med alkohol i kroppen. Personligen höll jag mig till ett eller två glas vin på några vardagar, och "festade till" på helgerna. M.a.o. en konsumtion som var inom riskzonen, men som var relativt konstant. Jag ansåg att jag hade full kontroll över mitt drickande, men det var fel. För några år sedan började jag öka min konsumtion mer och mer. Jag har inte en aning om varför, det bara blev så. Det var inga dramatiska händelser i mitt liv eller annat som puttade mig över kanten, det enda jag kan tänka mig är att det var vanlig enkel tristess som gjorde att jag drack mer. När jag skriver detta kommer jag att tänka på att min ökade konsumtion sammanföll med att mitt yngsta barn flyttade hemifrån, vilket stärker hypotesen att det handlade om tristess. I mitt fall tror jag att @vår2022 har rätt i att jag måste ersätta alkoholen med en meningsfull aktivitet som kan fylla ut tomrummet efter alkoholen. Jag hoppas att du har kraft och energi att minska eller sluta. Tänk på mig som ett dåligt exempel, det är så lätt att det blir för mycket av det goda.
skrev Polerad i Abstinens
@vår2022 Tack för dina bra tips och pepp! Idag är det 8 dagar, och glädjande nog var det lite lättare igår. Jag kände efter hur det kändes och inser att det är "belöningen" efter en dags hårt arbete, samt vinet till maten som är akilleshälen för min del. När väl kvällsmaten var avklarad gick det lättare. Jag vet att jag har en gammal Sodastream någonstans, sedan ungarna var små. Jag ska ta och leta reda på den efter jobbet idag och testa att belöna mig själv med lite hemmagjort bubbel! Tyvärr har jag inte kommit så långt än att jag är förmögen att visualisera positiva känslor, just nu handlar det mer om att förtränga de negativa känslorna, men jag ska definitivt skriva en +/- lista för att motivera mig själv! Jag förstår också att jag måste ersätta tomrummet efter alkoholen med något annat, jag känner mig nästan handlingsförlamad på kvällarna. Innan drack jag vin och slötittade på TV. Nu slötittar jag på TV utan att dricka vin, och det känns bara totalt meningslöst - jag bara väntar på att jag ska tillräckligt trött för att gå och lägga mig. Det känns som att det är som upplagt för ett återfall, det är tur att jag inte har någon alkohol hemma!
@Grävling Ha, ha! Det där med korkade fulla människor och ens egen insiktsfulla fullkomlighet kan jag tydligt relatera till! Tyvärr också oplanerat firande som inkluderar alkohol. Jag har ännu inte hamnat i situationen där jag är inbjuden till firande som inkluderar alkohol, men personligen har jag en idé om hur jag jag ska hantera det när det väl dyker upp (vilket det kommer att göra). Eftersom jag ännu inte är mogen att offentligt erkänna mina problem med missbruket kommer jag helt enkelt hitta på en ursäkt för att inte gå på firandet. Därmed utsätter jag mig inte för en stor risk för återfall. Vad det gäller det närmre umgänget är jag ganska säker på att de allra flesta har sett och förstått mitt missbruk, och i de fallen kommer jag säga som det är - att jag inte vill utsätta mig för en miljö där det finns alkohol. Det är lite som att rycka av ett plåster, det gör ont för stunden, men blir så mycket bättre i längden.
Trist med ryggsäcken! Jag bestämde mig redan innan jul att den 1/1 var startskottet och i mellandagarna rensade jag ut all alkohol som fanns i huset. Inom parentes sagt var jag på fyllan när jag gjorde det, annars hade jag nog gömt undan några flaskor för säkerhets skull. Jag hoppas att jag fick bort allt, jag vill verkligen inte stå inför samma situation som du. Verkligen starkt gjort av dig att inte korka upp!
Vad det gäller ”de vita knogarnas nykterhet” är det just det jag gör nu. Jag tror, hoppas på och räknar med att det kommer att gå över ju längre jag håller upp. Just nu är mitt mål att klara av januari, sedan ger jag mig på februari. Mars tänker jag inte på. Nu är vi inne på dag 9, och vi har klarat av det så här långt båda två. Imorgon är det dag 10!