Senaste kommentarerna i forumet

Jag känner spontant att jag är i ett sådant enormt vägskäl och nu är det att avvika från spåret jag gått i länge och gå en helt ny väg. Behöver verkligen göra den spännande och glittrande. Det är så oerhört lätt att begrava sej i skit tydligen. Gör det idag. Hänger nog samman med annat än alkoholen i sej bara. En generell känsla av obehag. Vips förgiftas mitt inte av mitt eget självprat som handlar om låg självbild!!!!!! Så ja vi behöver alla se det positiva av att lägga ner nervgiftet och börja leva sunt och härligt så vi får energi, glädjen och lyckan i våra liv ♥️

På dagens gudstjänst bjöds vi på både flygel och fiol i ljuv samklang. ? Nu har jag fått veckans andliga dos! ?

Haha! Tänkte på det efter jag skrev det att man ska givetvis inte skrika ut detta meddelande. Haha

Dagarna swishar förbi. Jag tänker nästan inte alls på alkohol om dagarna och när jag tänker på det så är det på ett negativt sätt - som att jag irriterar mig på all den kommersiella exploatering alkholen får i media eller att jag vägrar att klicka i "gilla" på olika alkoholbaserade inlägg på Insta och annat. Jag har förskönat alkoholen tillräckligt i mitt liv känner jag, utan att dessutom fortsätta att "tumma upp" den i sociala medier.

Näe...tänker så lite på detta att jag till och med glömmer bort att gå in här och uppdatera, något som jag faktiskt lovade mig själv att jag skulle göra de första 90 dagarna.

Känner mig väldigt förundrad, lite häpen och lite oroad över att det gått så här "lätt" att omvända mig själv.
Eller lurar jag mig själv? Kommer det att komma?
Kommer det en "kamp" eller ett "sug" senare fram?

Nåja...den dagen, den sorgen.

Sååå..jag fortsätter, dag för dag, att leva mitt helt alkoholfria liv, för resten av mitt liv.

- - ?

Perfekt svar! Man ska inte behöva säga mer än det. Jag ska testa att köra med det svaret nästa gång någon frågar mig. Fast jag kanske inte skriker det ?

Perfekt svar! Man ska inte behöva säga mer än det. Jag ska testa att köra med det svaret nästa gång någon frågar mig. Fast jag kanske inte skriker det ?

Jag har inget hemma just nu men det har ju inte hindrat mig förut. Tv-spel kanske kan funka. Åka med bilen nånstans och ta en promenad. Har du några bra tips tar jag tacksamt emot dem!

Nu har min dotter svarat!! Och, det är en sådan lättnad! Under några perioder och då i dessa perioder har min dotter stuckit iväg ..som längst var hon bort i elva dygn endast 18 år...under hela julhelgen och nyåret..hon mådde inte alls bra..skrev till henne på sms..fick nog svar varje dag...men med ett "ja" el ett "hej"...hade ingen susning om var hon var...sedan har hon försvunnit ytterligare fler gånger. Nu är jag så van att ha kontakt med henne varje dag ...och att hon alltid svarar på sms så när hon inte svarade så började jag undra..Inatt vaknade jag kl två och bara tänkte..."hon har inte svarat alls" och jag blev så rädd men somnade om igen. Alla minnena finns inom mig så det behövs inte mycket förrän jag trillar tillbaka igen...men då när hon var borta i elva dygn...så för att inte gå sönder av oro...lärde jag mig att tänka "hon kommer tillbaka, hon är en återvändare och hon är en överlevare". Dessa ungar...som kan driva en till vansinne men som man älskar så innerligt och över allt annat.

Idag har jag fortfarande känslan inom mig av att ha en skitdag...men jag vill inte ha det..fast jag känner att det krävs så mycket av mig själv att kunna vända på den. Berättade för min man när vi satt och åt frukost hur min känsla är...det är precis som det finns en skiljevägg. Vill berätta även för er men först vill jag återgå lite till det här med ensamhet. Skrev ju om det igår lite grann. Min man och jag har haft ett nätverk av släkt och vänner som har varit helt ok (det är nu många år sedan). Nätverket är näst intill obefintligt just nu...det finns vänner i periferin...men inte den där regelbundna kontakten..vilket jag kan sakna att någon ringer och hör hur det är inte bara sms. De vännerna har kanske inte heller inneburit en ömsesidig relation utan att jag har haft mer behov av den andre än den andre av mig. Det har ofta varit jag som hört av mig, kommit med förslag på träffar...mycket detta utav rädsla för att bli helt ensam. Men, så kände jag att nu lutar jag mig tillbaka så får vi se hur det blir...och när det då blir längre och längre mellan kontakten...eller att ta kan ta flera veckor för att kunna stämma en träff så tröttnar jag...det blir ensamt...och jag måste stå ut i den ensamheten...men så här vill jag inte ha det längre. Flera av våra gemensamma vänner har vi också kommit ifrån pga vi haft våra tonåringar, gamla föräldrar, död och sjukdom dessutom att man utvecklas olika.

Så tillbaka till skiljeväggen..på ena sidan finns alkoholmissbruket, tröstätandet, besvikelse på vänner, tappar lust t att motionera och just nu att det är lite tungt på jobbet men på andra sidan skiljeväggen finns vägen till nykterheten, ett normalt ätande, fokusering på mig själv inte massa ältande över vänner och släkt, läsa böcker, cykla, promenera, vara ute i naturen, inte sitta och deppa på mitt kontor utan försöka ta itu med vad jag kan göra för att få tillvaron att vara positiv.
När man läser vad jag skrivit så är det ju egentligen inte svårt att välja sida...men man hamnar ju inte på den positiva sidan direkt (även om jag i grund och botten är positiv) utan det är ju liksom en väg att börja bestiga...jag har ju varit där tidigare på den positiva sidan...men pga ja ni vet...så har jag länge befunnit mig på den andra sidan. Ibland känns det som om den där skiljeväggen är mastodont hög...och helt omöjlig att komma över...och då när det känns så där omöjligt att komma över den så är det så lätt att tappa taget...men en dag i taget. Så nu ska jag ta mig en kopp kaffe efter det ta min hund och gå på en promenad...vill att skitdagen ska ta slut nu!

Kramar:)

Läste lite om det som jag tror många av oss har som ett sorts grund-ackord, och nog inte alltid pga bristande föräldrar (fast säkert en förklaring för många) men ofta har vi nog förvärvat den genom drickandet och med det, smusslande och att ha ett liv som ingen annan känner till. Skam över att inte klara av det ”vanliga livet” som alla andra klarar så bra.
I vilket fall läste jag lite om skillnad mellan skam och skuld och för att inte uppta alltför mkt tid kring något som kanske är uppenbart blev jag iaf inspirerad av en psykolog som skrev följande om just skammen:
”Det krävs jättemycket mod för att ta itu med detta. En viktig del är möjligheten att börja sörja och en annan sak är att jag ansluter till andra människor. Jag brukar säga att man ansluter sig till sin flock och börjar sätta ord på det här som man har slitit med länge, utan att ha vetat exakt vad det är.”
Ja, detta med flocken det är fascinerande. Du saknar dina barn, Kaveldun, din flock. ❤️ Här har vi upprättat en annan flock där det går att dela skam eller iaf sätta ord på utan att vi blir utstötta. Fint om något!
Heja hund-drömmarna! Och hemmapysslet. Kram.?

Så åkte alla hem och jag är ganska glad över en eftermiddag i tystnad och funderingar, få skrota runt, låta tiden mala runt några jobbfunderingar- eller snarare problem som måste lösas. Görs ibland allra bäst medan man är i rörelse och sysslar med annat.
Helgen har varit mkt bra och jag märker en stor skillnad i mitt sätt att kunna närma mig barnen, som att någon plockat bort en vindruta mellan mig och livet, eller dem.
Jag har inte läst ett ord i AA-boken men har inga aversioner eller så. Jag läser en ganska intressant bok om Gud och gissar att det finns beröringspunkter kring detta med överlämnande och kapitulation. Något jag ofta reagerat starkt emot men på något vis kan pröva, liksom många andra tankar som jag tänkt inte ”är jag”. Jag är inte bombsäker på vad som är jag och vet inte heller om jag måste vara så skarp i konturerna. Och i så fall- för vems skull?
Jag har iaf mina söndags-slapparkläder som är allt annat än skarpa i konturerna ? så skönt med kaffe och börja plantera ut lite smått. Ska bli skönt att hinna prata med min man, vi mer vinkar tillbaka varandra när det är fullt hus här. Det är skönt att höra ihop.
När jag går här och pular tänker jag på er som jag lärt känna här, hur er söndag vecklar ut sig och vad ni gör. Är inne och läser hos några av oss som jag alltid vill ”ha koll” på, hänga med i vardagen. Men jag läser också inlägg från de som är åter här efter en tids bortavaro och tänker på de som ”försvinner”. Tänker på det envisa mantrat ”dricks normalt” och vad det ställer till med och hur det har hållit mig från att komma till insikt.
Jag kan inte med ord, utan det är mer en känsla, uttrycka den extra chans jag har fått i livet.
Varje dag ska jag leva med att lova mig själv att vara nykter, till skillnad från att varje dag försöka undvika att bli full.
Önskar er alla en fin dag, jag är nykter denna söndag. Kram ?

Hej Kaveldun!

Vilket fint nickname du har! Var tvungen att googla på det och fick då upp en växt vilken inte alls är okänd för mig men jag hade ingen aning om att denna växt bar detta namn.

Känner igen mig i mycket som du skriver. Har haft förhöjda levervärden men nu låg två inom referensramen och ett låg endast ngt förhöjt. Eftersom jag ska påbörja en internetbehandling så har jag tagit två andra prover. Ett av dem hade jag tagit tidigare på min vårdcentral men jag tog ändå nya för att få färska resultat. Hur som helst det provet som jag hade tagit tidigare där kunde min läkare se att jag hade hög konsumtion av alkohol. Specialistsjuksköterskan som jag har haft kontakt med fr Internetbehandlingen sa att hon förstod att en läkare på en vårdcentral kan tycka att värdet var högt medan man på en beroendemottagning inte upplever det lika högt. Så även om både levervärdena och det andra provet inte upplevdes så högt av specialistssk så likväl har jag ju mitt alkoholmissbruk. Det är lätt att tro att den inte är så illa men det är det ju fast det kunde ju varit värre givetvis.
Har inte läst hela din tråd..men hur många dagar har du varit nykter? Jag skriver i loggen...har tre dagar som högst...nästa mål är fyra dagar...men jag räknar ändå nollor dvs alkoholfria dagar.

Ha det fint:)

Fan, det känns som jag blivit nån pastor eller präst och predikar nolltoleransen! Hahahaha

Der har varit en jobbig resa med att berätta vid sociala tillställningar att jag inte dricker.

Även om jag förberett mig innan så började rösten darra och man velade och fick fram ibland ologiska meningar.

GK1 = Grillkompis nr 1
NNJ = Numera nyktra jag

Förr:
GK1-”Va! Ska du inte dricka?!?”
GK1-”Varför Inte DÅ?!???”
NNJ -”Ehhh,, nej men jag tränar mer ibland”
GK1 -”Vadå tränar?!? Man kan vär dricka för DET??!”
NNJ-”Ahhh jo, men liksom jag kanske ibland inte vill dricka ibland typ”
GK1-”Va!?? Inte dricka bärs?!?? Det som e så jäääävla gött?!?!”
NNJ -”Ehhh... jo men...”

Nu

GK1-”Vaaaa!!! SKa du inte dricka?!? Varför inte Då?!???”
NNJ -”FÖR ATT JAG INTE VILL DET!” PunGT! (Uttalas i vanlig samtalston)
GK1-”Ok.”

Haha känner mig så kaxxig när jag berättar att jag inte dricker. Det får mig att känna mig som Ivan Drago i Rocky 4 att jag satsar på ett välmående och att jag står för det!

Får passa mig bara nu att inte köra över de som frågar med argument som gör att de får skämsögon av att de själva dricker.

Hehehe

Grillkväll om 3h! GK1 kommer ha en påse bärs, men han frågar nog inte mig om vad jag ska dricka för öl! Hahaha

Det känns som en brottningsmatch med sin hjärna. Jag tycker att tankarna på vin är starkare än suget. Jag är inte sugen på vin, men jag tänker ofta att " Jag längtar till jag kan dricka vin igen". Hur kan man längta efter nåt som har gett en sådan ångest? Ja min plan är att typ ha en vit månad, min man går på semester i mitten på juni, tills dess ska jag hålla upp. Efter det så ska jag dricka med måtta. Om det går. Går det inte, så får jag ändra strategi. Nu när min man vet, så kommer det nog bli svårare att klanta till det igen (hoppet är det sista som lämnar en).
Regning nykter söndag idag

...Andrahalvlek. Bli utmattad för mindre.
I dag funderar jag på varför jag aldrig sökt hjälp för mitt drickande. Aldrig gått till en beroendeklinik.
Jag bad min husläkare kolla mina levervärden för ngt år sedan - och de var ok. Hon frågade om jag var orolig för min alkoholkonsumtion...och jag svarade ( och minns att jag kände mig lite duktig ...och ’ärlig’) ..att visst - det kunde jag vara ...men att jag samtidigt insåg att alkohol inte var ett bra sätt att koppla av - och att jag skulle ta tag i problematiken.
Jag tänkte att jag var modig och uppriktig.
Men det var jag inte.
Och när levervärdena visade sig vara ok ( otroligt nog) så kände jag mig nöjd ...i meningen att jag kunde hålla skenet uppe.
Men skenet bedrar ...som man säger. Och att det yttre skenet är intakt är en mycket klen tröst när man ligger ensam och bakfull och saknar ett inre ljus. Och diskrepansen mellan yttre och inre är i sig verkligen ngt att dricka på..,
I dag nykter i alla fall...och donar på i hemmet. Saknar mina vuxna barn enorm....men hoppas få träffa dem snart. Funderar på olika hundraser, dricker te och går igenom vindsförråd....
Kram till alla er här!

..när jag läser ’myrornas stretande är nästan revolutionärt’
Ja - inte sant?
Tror också att det just var Rebecka Åhlund som skrev att för henne var nykterheten det mest revolutionära hon kunde komma på.
Jag ägnar helgen åt att dona i hemmet och plocka ut porslin och saker från mamma - som min dotter ska få. Det känns meningsfullt och som lite lagom helgarbete i myrstacken.
Jag läser också Stora boken ( AA). Den är ju skriven av män på 30-talet. Det präglar förstås texten. Men jag läser också med stor behållning.....mkt handlar om att ge upp.... lämna över. I meningen tillit....lita på. Lita på att världen nog rullar på...att jag inte behöver styra allt, kontrollera allt, klara allt.
De två första stegen handlar egentligen om detta.
En vacker dag kanske jag vågar gå på ett möte också. Som en av väldigt många alkoholister...en i mängden. Varför skulle jag inte göra det ....se om det finns lite mer hjälp att få, tankar att bli inspirerad av.
Jag måste ju inte nödvändigtvis tänka ut allt själv?
När det kommer till alkohol så behöver jag släppa - och släppa in.
Ha en fin söndag med lavendel och barn!

Viktväktarna ju.
Du glömde bra protein i rätt mängd också bara... Då blir det viktväktarnas metod?
Kram

Först o främst, tack till alla som har kommenterat min tråd! Vet att den är rätt lång speciellt i början...
tack obstinat, jag lever ensam och i vanliga fall väldigt långt från min familj med föräldrar och syskon och syskonbarn, men nu under Coronan så är jag faktiskt ”hemma” och har alla nära, det är bra men jag har fortfarande ingen lust att göra saker och jag vaknar med ångest nästan varje dag. Jag har varit helt nykter i 10 veckor nu, och det jag hoppas på är att belöningen kommer. Jag har också helt snöat in på att jag är alkoholberoende (vilket jag kanske är) och att jag måste leva med detta resten av mitt liv. Jag har ju tagit mig ut ur depressioner och även ett destruktivt drickande tidigare med så jag vet att jag kommer att klara detta med, men vill så gärna att det händer fortare.
Imorgon ska jag till läkaren och diskutera om jag ska börja jobba mer, just nu jobbar jag 25% pga mitt psykiska mående. Det är både och.... dagarna går snabbare men jag blir också otroligt trött av att jobba (finns nån stress med i bilden också). Aja, vaknat nykter och det är skönt!

Hahah! Oj oj oj, finns det tillräcklig plats för denna text på internet? :)

Tre...
Två...
Ett...

Bättre ekonomi!
Bättre hy!
Bättre sexliv
Bättre tålamod
Bättre resultat i träningen!
Energi för att göra det man inte orkar
Vakna med härliga morgonar istället för att ha ångest och ligga bakis
Ingen ångest
Ingen jätteångest av man ställt till med på fyllan
Inte behöva oroa sig på jobbet vad man sa senaste awn
Bättre självkänsla
Bättre självförtroende
Längre livstid utan sjukdomar
Nya vänner när man ofta hittar på nya hobbys istället för att supa på helgerna.
Viktiga och bra samtal med vänner nykter istället för att fyllejiddra som man gjorde innan
Alla beslut man tar är väl genomtänkta med sunt sinne
Frid i sinnet
Ingen risk att köra rattfull dagen efter
Inget one night stand man sedan ångrar
Man minns allt man sagt till alla

Well... några korta fördelar jag kommer på direkt, men kan nog hitta många fler! :)

Bra tråd!

Jag hoppas du e ok trots allt... en helt annan sak :) skulle du kunna tänka dig att skriva ner lite bra kost inspiration till mig.. ? lite tips :) tänker också köra mer grönt / protein baserat nu för att få ordning på den här Odette :)... du verkar ha bra koll på läget och jag skulle verkligen uppskatta dina tips. om du har ork och lust vill säga :) inga krav här inte.. tänkte det kunde vara en rolig sak även för dig att hugga tänderna i... och kanske mota bort ångesten litegrann genom att tänka på annat än just ångesten? :) bara ett förslag :) jag skriver mer sen.... HAR FÅTT EN BRAK FÖRKYLNING Så är rätt sänkt och svar men skam den som ger sig . Imorgon börjar min stora detox. mycket som ska förändrats. jag måste hjälpa mig själv om jag ska må bättre.. ingen annan kan göra det .. det måste komma inifrån en själv.. med stöd från andra såklart :) KRAM .. tänker på dig min vän du är inte ensam.

Härligt??

Naturen är det allra bästa! Bor du nära havet ....du berättade ju att du bodde i Blekinge. Min brorsdotter pluggade under några år i Karlskrona. Min familj och jag var och hälsade på henne en sommar. Tror att det regnade.m och var kallt...minns inte att vi badade?

Önskar dig en fin dag??

Och jag tror du har rätt, det finns ju saker som är väldigt svåra att förstå för någon som inte varit i beroende, men som tex vi här inne kan relatera till direkt. Det är ju inte heller för att söka hans förlåtelse/bekräftelse du berättar, att det inte liksom handlar om en syndabekännelse, utan för att du väljer att kunna söka stöd hos honom. Så det viktiga är väl tänker jag att kunna berätta om alla situationer som kan trigga, och att hitta tryggheten där du kan vända dig till honom utan att skämmas.
Jag har haft en fin helg med ungarna, fått mycket praktiskt gjort och det känner jag mig stolt över.
Vad härligt det är att höra att du och din man skrattar ihop utan alkohol, vilket jättebra tecken. Kram!

Du kan inte bara sitta och vänta på att suget ska komma.

Hur tänker du nita alkoholdjävulen när hen kommer på besök imorgon?

Kram ?

Sunt förnuft kallas den dieten Torn ? Den försöker jag också praktisera. Sötsaker är värst att motstå.

Nu drar jag till skogs, eller havsnära snarare, och gör av med lite kalorier och fyller på med solenergi ?

Kram ?

Jag firar genom att dra till skogs, eller havsnära snarare ? Hyfsat väder här just nu.

Kram ?

Grattis AndraHalvlek t dina 15 veckor?

Bra gjort! Starkt kämpat!

Kram?