Senaste kommentarerna i forumet

@Påvägmothälsa
Va kul att du kikar i min tråd!

@Sluta2024 Hej! Tänker att du förmodligen vet vad som väntar när du slutar dricka och när abstinensen sätter in och rädslan för den, som gör att du får ökad ångest inför att sluta. Att det upplevs som en hotfull situation.

Ångest aktiverar ditt nervsystem som förbereder dig för att fäkta eller fly. Kroppen utsöndrar då en rad stresshormoner som har till uppgift att aktivera olika reaktioner i din kropp. Din puls går upp för att din kropp ska pumpa mer blod och syre till dina muskler. Detta så att du kan slåss eller springa. Du blir rastlös eftersom din kropp är förberedd på att springa och slåss, inte sitta ner och chilla. Du kan inte koncentrera dig och tänka logiskt eftersom den delen av hjärnan som står för logiskt tänkande temporärt har stängts av. Detta för att du inte har tid att tänka logiskt i en hotfull situation.

 Dina blodkärl vidgas, det kan få dig att känna dig svimfärdig. Ditt blodflöde dirigeras om till dina stora livsnödvändiga organ och därför prioriteras inte händer och fötter, de blir kalla. Du blir andfådd och andas snabbare för att öka mängden syre i blodet till dina muskler, det kan göra dig yr. Dessutom gör det att dina händer, fötter och din mun domnar eller pirrar/sticks. Kroppen svettas för att reglera temperaturen och göra dig hal. En hal person har nämligen lättare att slinka ur någons grepp. Istället koncentreras blodet till Amygdala, den delen av hjärnan som innehåller känslocentrum och som får dig att reagera.

Med vetskap om hur ångest fungerar kan det vara lättare att hantera den. Att den är ofarlig och att ångesten går över när den nått sin topp. Att sätta sig ner och andas med lång inandning och sakta utandning ett antal gånger brukar hjälpa och dämpa. När jag slutade gick den värsta abstinensen över på 4-5 dagar, så det du beskriver låter som ”vanlig” abstinens. Men det är verkligen värt dessa tunga dagar och ju förr desto bättre.

Kämpa nu, det är inte farligt bara skitjobbigt, men så värt!💪

Hej! @Sluta2024,
Jag tycker att det är bra att du har hittat hit till detta forum som har givit mig så mycket av tröst, stöd och många goda råd och insikter som ny-nykter. Det är mycket som kan verka knepigt de allra första dagarna som man försöker att vara alkoholfri. Det tar ett litet tag innan man får ett inre lugn. Så jag tycker att du gör helt rätt i att liksom fasa ut alkoholen stegvis som du nu gör alltså. För det gör det hela lite enklare om man har druckit stora mängder alkohol en längre tid liksom. Delirium behöver du nog inte oroa dig för. Då sånt normalt sett oftast brukar kunna drabba missbrukare med ett långvarigt eller rättare sagt mångårigt hög konsumtion av främst spritdrycker.
Så ta det nu lugnt och fortsätt att jobba fokuserat på att få må bra som helt nykter.
Kämpa på kompis!

Hej Stora Loppan. Idag är det redan dag två. Ångesten är jobbig men den sitter inte i hur länge som helst. Försök stå ut 🤗 Du har mycket att vinna!

Hej!
Jag håller på att trappa ned mitt drickande. Har druckit varje dag sen helgen innan jul. Varje dag sen julafton har jag haft en molande ångestkänsla i magen som inte försvinner för ens jag druckit 1-2 öl. Sen dricker jag ytterligare ca 5 öl och 1 glas vin eller någon skvätt glögg. Så har det sett ut sen julafton som sagt. I förrgår drack jag "bara" 5 öl, igår drack jag 3 öl och idag har jag 2 öl som ja inte druckit ännu. Jag försöker alltså trappa ned innan jag slutar helt. Har sovit dåligt under hela perioden och har som sagt en fruktansvärd ångest på dagarna. Helt knäckt. Det blir bra på kvällen sen somnar jag och vaknar ca 06:00 trots att jag varit ledig hela perioden. Och så fort jag slår upp ögonen på morgonen är ångesten där igen. Om 4 dagar ska jag vara tillbaka på mitt jobb, i ett fungerande skick.

Jag är så otroligt jävla rädd för avtändningen och även för delirium tremens. Aldrig fått det förut men jag blir skitnojjig. Var i samma sits ifjol efter jul. Då var jag i princip sängliggande med ett allmänt sjukdomstillstånd, grym ångest och svåra sömnproblem. Tror det varade ca 4 dygn den gången.
Jag läser på nätet om DT, vilket antagligen bara späder på min rädsla men jag vill liksom veta vad det är jag ska vara uppmärksam på. Dessutom verkar många symtom på "vanlig" alkoholabstinens stämma överens med symtom på DT.

Är det någon som har några råd? Känner mig jävligt liten.

@Jan.3. Grattis på två års dagen🥳

Hej på er! Vet inte om någon löser min tråd... Men jag vill i alla fall uppdatera att jag har lyckats bra med att dricka måttligt och utan ångestpåslag- utan naltrexon! Jag har helt enkelt varit mer medveten när jag dricker och gått över till alkoholfritt när jag har börjat känna mig för berusad.

Go me! 💪

@LiisaFliisa Jag delar samma erfarenhet som dig. Jag har under flera året druckit nästintill varje dag, men några få undantag. Har barn varannan vecka och den vecka de inte har varit hos mig har jag under helgerna druckit konstant, med minnesluckor som följd. Efter en alldeles för blöt jul helg bestämde jag mig för att det här går inte längre....
Jag är nu inne på min 7:e nyktra dag.
Vi tar armkrok och stöttar varandra!

Hej! Ta ett steg i taget, börja med månaden och se hur den känns. Vill bara förtydliga att det är sällan-drickande (inte sällskapsdrickande) som jag upplever fungerar för mig. Och med sällan menar jag att det oftast går 1-2 månader mellan de gånger jag dricker något alkoholhaltigt. Och då aldrig mer än två enheter vid ett tillfälle. Man kan säga att mitt mål är att aldrig mer bli full. Att det går långt mellan tillfällena är viktigt för att jag ska behålla min nya självbild av en person som inte dricker. Det var något jag aldrig hade kunnat tro innan jag slutade, att jag skulle kunna landa i och känna mig nöjd med att inte dricka. Men det gör jag verkligen nu. Det tog tid, men lite i taget har jag lärt om och tränat in nya sätt att njuta av livet. Det går, det gäller bara att nöta på och vara medveten om att varje beslut man tar är viktigt ( det är så lätt att försöka lura sig själv med tankar om " bara idag" och "det är nog inte så farligt"). Att läsa och skriva mycket här har hjälpt mig att förstå hur alkohol fungerar. Kan också rekommendera boken Tänka klart av Annie Grace samt Jag som var så rolig att dricka vin med av Rebecka Åhlund.

@Jan.3. Grattis på din andra pånyttfödd-dag! 🥳🥳🥳

Kram 🐘

@Jan.3. Hej gamle vapendragare och grattis till 2 år!🥳🥳🥳. Alltid lika roligt när du kikar in här😁. Tack för den fina beskrivningen om hälsoräntan som vi lagrat och som dessutom är skattefri! Vilken vinst! Den ska jag ta med mig i min värderade riktning. Den räntan är ju dessutom oberoende på om det går upp eller ned i procent, för hälsoräntan går konstant upp och ökar hela tiden i värde. Häftigt!

Ha en riktigt skön 2 årsdag och kika in även framöver❤️

@Jan.3. Grattis 🥳🥳🥳! Så roligt och faktiskt hjälpsamt att läsa om när det går bra!!! Tänker också att forumet kan vara bra att hålla fast i med syfte att också bevara nykterheten. Hälsoränta!!! Det tar jag till mig, varje dag utan a ger ränta och räntesatsen blir bara högre ju fler dagar/sammanhängande tid man har… Önskar dig ett fantastiskt nyktert 2014!!! Fortsätt gärna skriv då och då!!! 🥰

Två år idag, inte så illa. 👍 💥 🎉

Vet inte riktigt vad jag ska skriva en sån här dag, kanske att jag gjorde en repris på det första året eller att jag inte har varit på systemet på två år. Tidigare var jag där så ofta så jag fick variera inköpen till olika butiker bara för....... Ja,ja, det där "tricket" vet ni ju redan.

Men på tal om annat än bolaget, faktum är att nykterhet är lite som att sätta in pengar på banken så man kan få lite ränta på kontot.

För varje dag som vi är utan alkohol så får kroppen nån form av en hälsoränta som sakta men säkert tickar på och vid årsslutet så har vi fått ihop så mycket hälsoplus att det syns både på vågen, blodproven och i spegeln.
Förresten, inte bara att det syns utåt vi känner det även inom oss i både psyke och själ.
Aktier i all ära men ett säkert räntekonto är inte fy skam, vi behöver inte ens att skatta för vinsten.😄

Ha det bra.😊

Hej igen @vår2022 @Andrahalvlek @Amanda L och tack för att ni svarar.
Det var ett tag sen som jag var här men när Jul och nyår närmar sig så blir det att jag tittar in igen och läser ifatt lite.
@Amanda L Här är allt bra och jag visslar på för fullt hur går det själv, övar du något på att vissla.
Till sommaren kanske du är rena proffset.😄

Ha det bra.😊

@Kennie Tack snälla för ditt svar! Jag har en plan för min vita månad och det känns som om det är genomförbart. Jag vill inte lova mig själv ett så långt stopp som 3 månader i nuläget även om jag har förstått att det egentligen är optimalt.

Vad du är stark som klarar av ett sparsamt sällskapsdrickande - det tror jag inte att jag skulle fixa utan att trilla tillbaka i gamla mönster.

Hej och välkommen hit! Bra plan att börja med vit månad. Låt inget hindra dig när du väl kör igång. Kan vara bra att ha en plan för vad du gör om du får alkoholsug, tex äta, vila, yoga eller annan aktivitet. Och vad du gör om någon föreslår ett glas , typ ha ett standardsvar som " nej, jag kör en vit månad". Och så tror jag att du skulle vinna mycket på att vara ärlig mot din man. Att du inte vill berätta kan hänga ihop med att du undermedvetet vill hålla dörren till alkoholen öppen. Sen det där med orosanmälan, är inte det en ganska liten konsekvens jämfört med vad en fortsatt hög alkoholkonsumtion kan leda till? Jag tror ibland att det är beroendet som blåser upp våra rädslor för allt som kan komma i vägen för det. Själv lade jag om min alkoholkonsumtion radikalt för tre år sen. Jag började med tre vita månader och har landat i ett mycket sparsamt sällandrickande. Mår så otroligt mycket bättre både fysiskt och psykiskt, och har verkligen hittat andra sätt att varva ned och njuta av livet. Det går att bli fri från alkoholmissbruk och det är så värt det! Styrka till dig!

Angående min vita månad - väl medveten om att maken skulle vara borta har jag planerat olika aktiviteter i veckan som inkluderar alkohol. Jag är inte redo att avboka dessa eller dyka upp och dricka läsk. Det blir för jobbigt. Däremot tänker jag försöka begräna mitt intag till 2-3 glas per kväll och sedan gå all in på fredag med den vita månaden. Jag har inte på typ 10 år varit helt alkoholfri så länge så det blir intressant. Känns nästan lite pirrigt, på ett positivt sätt!

@Källarmannen Tack för ditt svar! Så otroligt fint att få en sådan härlig respons. Vi kämpar på tillsammans. Bra idé med kalendern, har varit medlem ett tag men inte bekantat mig med den ännu. Ska genast börja anteckna där!

Ny dag - tack för ditt svar! Har läst här mycket och sett att Annie Grace rekommenderas, ska ta tag i den boken!

På något sätt känns det härligt att någon annan känner igen sig i min berättelse. Jag känner mig lite mindre ensam i detta. Vad bra jobbat av dig att vara nykter i två månader, grattis!!

Här inne har jag bestämt mig för att vara 100 procent ärlig, man måste ju börja med det någonstans!

På fredag ska jag påbörja en vit månad. Det känns överkomligt och det är färre jobbresor för maken i början av året. När han är hemma dricker jag bara på helgen och det känns lättare att börja med honom i huset.

@SmillaL Hej! Fortsätt att skriva, kände igen mej i mycket som du skrev. Jag är i 60 års åldern, ordnade förhållande och bra jobb, men konstaterar att sedan jag gick med här i alkoholhjälpen i februari 2023 så har jag bara haft 2 dagar i kalendern där jag inte tagit någon alkohol. Sen vissa dagar kan det bara bli 2 folköl, men oftast så snittar jag på ca 5 enheter per dag. Funkar inte att fortsätta så, det vet jag och på morgonen och förmiddagen så är jag så övertygad om att ”idag blir det inget” men likt förbannat så trillar man dit. Men jag ger inte upp, det skall gå 💪💪 Kämpa på och lycka till.

@SmillaL Välkommen till forumet! Här finns stöd och hjälp. Vad bra att du vill ta tag i din situation. Känner igen mig mycket… Jag kan rekommendera att läsa/lyssna på böckerna av Annie Grace och boken Beroendepersonligheten av Craig Nakken. Dessa har iallafall hjälpt mig när jag tog mig i kragen. Förståelsen över vad alkoholen gör med hjärnan gör det lättare att stå emot när suget sätter in. Första 5-7 dagarna är dock ändå skitjobbiga och kräver all motståndskraft man kan uppbringa. Jag har berättat för min man och det är faktiskt hjälpsamt att ha någon i sin absoluta närhet som vet och kan stötta. Jag vet att det tar emot men gör inte som jag och vänta med det för länge…. Att bli nykter är också att vara ärlig mot sig själv. Jag har nu ca 2 månader nykter men har kämpat i många år, fallit tillbaka och tagit nya tag om och om igen. Någon gång kommer vara den sista och förhoppningsvis är det denna gång.
Fortsätt skriv här, det ör otroligt hjälpsamt! 🥰

Dag 1: Ingen energi och en del ångest. Tagit en promenad med gubben och diskuterat strategier. Vi ska ta fasta på det som är positivt: Vi tränar och är fysiskt aktiva. Vi har för det mesta bra matvanor. Vi vill hålla oss i hyfsat skick för att ge våra barnbarn fina minnen av oss. Vi har en fint äktenskap och älskar verkligen varandra.
Barskåpet är fullt av alkohol, men inget rödvin i alla fall. Nu blir det småkronorna på tv:n och sen har jag klarat dag 1.

Hej alla här inne,

Jag är en kvinna i 50-årsåldern som sedan ett antal år har ett eskalerande alkoholmissbruk. Jag har en ordnad social situation med man, barn och ett mycket bra men krävande arbete som jag sköter - högfungerande och högpresterande med andra ord. Jag tror inte att någon i min närhet reagerat nämnvärt på mitt drickande, för den största delen av min konsumtion sker när ingen ser, bakom stängda dörrar. Visst dricker jag även tillsammans med vänner, som också de är glada drinkare, men medan de går hem och sover så kan jag gå hem och fortsätta dricka. Pandemin medförde också otroliga möjligheter att dricka även på vardagarna och så har det fortsatt.

Jag kan utan problem dricka två vinflaskor en vardagskväll och jag planerar noga arbetsmöten och så vidare så att jag inte ska lukta alkohol när jag träffar folk dagen därpå. Drickandet planeras förstås på så sätt att jag inte dricker när maken är hemma, vilket sker ganska ofta eftersom han är på jobbresor. Då är det fritt fram att "ta ett glas bubbel" som blir till två flaskor innan läggdags. Ibland slinker det även ner någon drink när vinet är slut och jag får ständigt gå och fylla på makens flaskor med ny sprit från Systemet innan han kommer hem.

Jag är inte typen som skickar en massa sms eller ringer runt till folk på fyllan, vilket är synd, för då kanske jag skulle få tydligare konsekvenser av mitt drickande. Inte heller är jag typen som blir grälsjuk (ja jag dricker även tillsammans med maken på helgerna för då är det ju tillåtet, men han dricker inte alls samma mängder som jag). Däremot händer det oftare och oftare att jag dricker så pass mycket att jag får minneslucka och inte vet på hur jag kom i säng på kvällen. Det händer också att jag på helgen däckar i soffan.

Igår var jag ensam hemma och då slank det ner inte mindre än två flaskor vin, vilket inte känns så sunt efter jul och nyår som också har inneburit en stor konsumtion. Jag har talat med en väninna om mitt missbruk. Hon är i en liknande situation som jag och vi beslutade gemensamt att vi skulle ha ett längre alkoholstopp för ett år sedan ungefär. Vi lyckades hyfsat men jag drack ibland i smyg som vanligt. Dock minskade den totala konsumtionen rejält under denna tid, vilket ju var väldigt bra. Jag är inte redo att tala med min man om detta, men han måste förstås förstå att allt inte står rätt till med pimplandet bara utifrån det han ser.

Nu vill jag skriva här för jag vill få ner mina tankar någonstans. Ännu är jag inte redo att sluta med alkoholen, men jag känner att den dagen närmar sig. När jag gick på toaletten för ett par timmar sedan såg jag att min urin var mörk. Eftersom jag är påläst om alkoholens effekter inser jag förstås att det är levern som protesterar och jag borde gå och ta prover och kontrollera detta. Dock vill jag inte göra det eftersom jag är livrädd för resultatet, att läkaren ska orosanmäla till soc och så vidare. Jag skulle vilja ha ett längre stopp innan jag kollar hur illa ställt det egentligen är men för att klara det skulle jag nog behöva antabus och då måste jag ju gå till läkaren.

Jag vill verkligen sluta och syftet med inlägget var att berätta för någon hur illa ställt det faktiskt är med mig. Och det fick bli för er. Jag tackar för att ni tog er tid att läsa.

Smilla

@vår2022
Tack för dina tankar och ditt engagemang! Betyder mycket!

Till alla tappra krigare där ute - Ge inte upp!! Ingenting varar för evigt - till och med hundraårskriget tog slut - ni kommer att besegra er fiende till sist - mes list, övertygelse och envishet för ni VET att det inte finns något alternativ. Jag tror på er kraft! Det ska ni också göra. God fortsättning på ett nyktert 2024! ❤️