Senaste kommentarerna i forumet

Ska bara pusta ut Skriver snart ❤️

Jag får på riktigt ont i magen när jag tänker igenom min topp 5-lista över fyllesynder. Jag hoppas det går över med tiden. Eller inte. Jag behöver nog påminna mig när suget kommer. För att inte gå på alkoholdjävulens viskande argument: ”Så farligt var det nog inte, ett glas kan du nog dricka.”

NEJ! Aldrig ta första glaset. Ett återfall börjar alltid med första glaset. Tankarna är ofarliga. Tankar är bara tankar. De lyfter inte glaset till munnen.

Kram ?

Så är det. Var och en tar sitt eget beslut. Var och en tar ansvar för sitt eget liv. Var och en söker det stöd som man behöver. Var och en ger det stöd man känner att man kan bidra med.

Jag känner att jag personligen inte kan stötta någon i tänket att dricka ”normalt” eftersom jag inte tror på det. Been there done that.

Min personliga erfarenhet är att det är tusen gånger lättare att avstå helt än att försöka dricka ”normalt”.

Men man behöver inte vara lika hård som Craig Beck. Varje gång någon kommer till hans sober-bootcamp och säger att de vill lära sig ”dricka normalt” så säger han ”okej, du kan lika gärna packa ihop och åka hem för du lever fortfarande i förnekelse.”

Kram ?

De flesta här inne har nog känt av den där hemska skammen, själv vaknade jag upp på akuten för 5 veckor sedan...inte roligt kan jag säga. Det är bla detta man slipper när man håller sig nykter. Försök att inte slå på dig själv, utan ta 24 h i taget med nykterhet. Och ta hjälp om du känner att du behöver det. Välkommen in i värmen. Jullan

Förra året uppträdde jag kraftigt berusad inför min då 14-åring. Det som var viktigt för mig var att kunna presentera en "handlingsplan". Jag tog kontakt med beroendeklinik, jag började skriva här och jag bestämde mig för nykterheten. Nu har min son inte varit intresserad av någon handlingsplan utan verkar helt nöjd bara med det faktum att jag är nykter. Men jag tänker att dina barn är äldre och säkert är intresserade av att höra hur du tänker göra nu.

Jag förstår att du känner skam, det har vi nästan alla gjort här. Det du kan göra nu är omvandla skammen till handling. Hur tänker du om framtiden?

Prata med dina söner, så släpper ångesten o skammen. Prata med din familj. Lägg korten på bordet. Säg att du behöver stöttning och berätta att du insett problemet och vill eftersträva ett slut på det hela. Så har jag gjort med min fru. Nu tar jag dag för dag

Ja visst har det gjort det, i lördags ramlade jag på huvudet före in i en stenmur med världens blåtira som kvitto på det, skammen att gå på sonens fotbollsmatch på söndagen med det ögat, skammen att gå till jobbet i måndags. MEN bara att se framåt, nu ska jag ut och springa och ser fram emot en nykter tid!!

Hej! Jag läste en kommentar som du skrev i någon tråd i går om det här att så många vill kunna dricka ” normalt”. Bra skrivet!? Det stämmer med punkt och pricka om hur jag också uppfattar det. Man tycker liksom synd om dem som så otroligt gärna vill klara att dricka sk ”normalt” när ju egentligen allt drickande är onormalt. Jag tror att anledningen till att det är extra många just nu beror på att sommaren/semestern är i antågande. Många har insett att dom kommer dricka alldeles för mycket då, och vill kunna dricka ”normalt ”

Men både du och jag vet ju att det är otroligt svårt att göra så. För min del totalt omöjligt. Har testat massor med gånger, och det ruskiga är ju att man tenderar ju att dricka ännu mer efter en ”testperiod”.

Det enda sättet att förstå att man mår mycket bättre av att inte dricka alls är att prova det en längre period. Jag skulle säga minst två månader, då ville man absolut inte börja dricka igen.

Ja-ja, lite funderingar här bara, vi behöver ju inte oroa oss för egen del. Men man tycker synd om dem som inte har insett hur det ligger till.
Men var och en får ju välja själv, det är helt frivilligt. Oavsett, till alla som kämpar säger jag bara, håll ut!, så länge ni bara kan. Ni kommer inte ångra er.

Kram

I morse vaknade jag och kände mig trött och vilsen, men ingen baksmälla iaf! Och sen kom jag på att ni alla finns och att ni stöttar.
Jag har man och två söner (20-årsåldern) som har sett mig stupfull. Den skammen jag känner inför dem och mig själv är enorm.
I förra veckan såg de mig helt väck, och jag har fortfarande blåmärken efter att ha trillat in i väggar. Jag undrar om jag verkligen kan gå igenom detta utan att ha denna skam och förnedran hängande över mig.
Mina söner har inte pratat med mig sen dess. Jag är så ledsen.
Har detta hänt någon av er?

Det är också ett skräckexempel!
Må det aldrig mer ske!
En full gråtande granne, så pinsamt!
En ensam tant på bryggan som tror sej vara övergiven!
På natten sittande sovande i sängen pga. Magkatarr.
På morgonen kräkas enbart vin,vin,vin!
Lätt att räkna upp 5 exempel.
Må mitt förstånd hindra mej från att hamna där igen ?

Igår var jag så sen och så trött att jag somnade bredvid en treåring med telefonen i handen.
Tack för alla fina kommentarer här, som gjorde att det kändes som att komma hem till en liten mingel-fest ❤️
Att vara snäll mot kropp också som den utomstående blicken (ofta sträng) är verkligen av största betydelse Kaveldun. Jag gjorde nån raketstart med fasta min första vita månad men so far so good, när nykterheten skulle in i nästa fas insåg jag att den kräver allt fokus. Sen om det blir bullar eller smågodis, eller varma frallor till frukost- sekundärt, eller rentav primärt när det kommer till att se till välmåendet. Min poäng är att syrgasen i första hand får gå till nyktra disciplin-hjärnan. Sen kommer allt annat.
Jag kallar mig inget särskilt. Har inte ännu varit en fråga. Jag uppfyller många kriterier för både det ena och andra. Nån fysisk abstinens har jag inte märkt mycket av. Jag har haft en förhållandevis lätt övergång från drickande till nykter och det beror på att fördelarna kom så snabbt och var så många. Det beror också på att jag varit extremt uppmärksam på dem, samlat in, letat upp, inget har gått mig förbi.
Igår var jag på jobb-aw och drack ett par a-fria öl. Sen hem till små barn och jag behöver inte säga hur skönt det var att inte ha druckit 3 glas rosé och försöka vara skärpt.
Njut av dagen som från mitt fönster ser ut som försommar! Nykter idag. Kram på er!

" kostymen" är på, leendet är på plats, den andra Odette har tagit över... håller på att kräkas så nervös är jag... och en massa tankar om ditt och datt idag... men nu andas jag.... mötet är om en kvart... tar en timme ... skriver sen... lustigt det där att man kan spela en roll så bra att man knappt fattar att det är en själv man visar upp haha :)... ingen kan se utanpå mig hur jag känner innanför mig just nu... ;)... spel för gallerian...
Intressant och fina meddelande du skrev om dina barn osv... vill gärna prata mer om det efter mitt möte... jag skriver så fort jag e klar.. KRAMAR ( sovit som en kratta) ;).. nya tag inatt ;).

Jag vet inte hur många gånger som jag själv har fått be om ursäkt efter kvällar som jag inte ens kommer ihåg (även om detta är några år sedan nu). Saker i alkoholens dimma åker bara ut utan något konsekvenstänk. Du är verkligen inte ensam om detta.

Du har gjort en modig sak genom att skriva här och välkommen!

Kram ?

Jag hoppas att du kommer finna lika mycket stöd och peppning här som jag gör. Du är verkligen inte ensam ? Själv är jag på dag 8 utan A och med ett klarare sinne ??

Kram

Kloka råd! Det ska jag ta till mig, en topp5 lista blir inte svårt, räcker att tänka på barnen!!! Pappa som raglat runt efter att ha stärkt sig vid grillen i 3-4 timmar..... det får mig att rysa av olust och ångest

Inga bekymmer så här långt, nu har ju inte jag druckit mer än 2-3 ggr i veckan max men vi får se när helgen kryper på, så sent som i lördags drack jag 2 flaskor vin, 4 öl, 2 GT.
Känns bra, just nu är jag mest arg o sorgesam över hur jag med berått mod har kunnat med och förgifta mig själv år in och år ut. Går man över 0.5 promille så anser jag att man förgiftar sig själv

Än har inte suget för alkohol kommit och jag är ytterst tacksam för varje sekund som det håller sig borta. Samtidigt är jag fullt medveten på ett de tuffa dagarna kommer att komma och att jag måste vara beredd på att möta dem stark. Men än är inte den dagen här och jag fortsätter njuta en dag i taget. ??

Inledde morgonen med en powerwalk tillsammans med en av hundarna. Förut var detta min stående rutin på morgonen, en powerwalk för mig själv för att landa i mig själv. Gärna tidigt då jag älskar känslan att vara ute och gå för mig själv och se världen vakna till liv ? Så min plan är att börja med detta igen då jag vet hur bra jag mår av det. När klockan ringde ville jag bara somna om men då jag berättat om min plan för sambon så peppade han upp mig och när jag kom ut var helt ljuvligt! ?

Njuter nu av en kopp kaffe och av den känslan jag har i kroppen. Och tack för att ni finns här på forumet, jag hoppas att ni får en fin dag ???

Med vilja och insikter kommer man långt.
Samtidigt finns den inre längtan efter det avkopplande, romantiska myset i sommarkvällen....skål!
Som så ofta slutar med missförstånd, sårande ärlighet, förtvivlan,gråt och ångest!
Att minnas följden av alkoholens effekter i relationen när 2 personer dricker för mycket.
Antingen bråk eller somna i ett alkoholrus.
Vad är det inom mej som tror att jag kommer behöva rosé på bryggan i sommar?
Jag har ju all icke önskvärd erfarenhet.
Önskar att känna en befrielse över att jag inte BEHÖVER!
Det är BRA som det är!
Det är BÄTTRE än på länge!
Ny nykter dag ?‍♀️

Hej!
Jag gör både och. ”Bantar” och dricker inte. Drack dock två glas vin i söndags...
Du kan läsa i min tråd; Landet Sverige, där de sista sidorna handlar en del om kost om du behöver nya ”mat-idéer”.

Att fokusera på mat och kalori-intag är för mig bra, då jag blir mer motiverad att inte hälla i mig flytande kalorier.

Tänker på A mycket. Av olika skäl, inte bara det jag skrev ovan.

Tänker på dig också och ditt möte. Hoppas du fått sova gott!

❤️?❤️

Till saken hör att min ex-man som jag har killarna med är halv-svart (och även de yngre barnen har jag med honom.) Så mina barn är ”bruna” och ses i USA som svarta män... Och att vara svart man i USA vet vi ju kommer med extra fara. Och oro för ett modershjärta.

De eventuellt goda nyheterna hamnar alltmer i skymundan. Har varit vaken hela natten, tittat på nyheter och klipp som mina söner skickar mig från New York. Vi har ingen aning här i Sverige hur illa det är ställt med alla protester och uppror just nu.

New York verkar ha det värst sedan “the riots” startade i lördags. Och guvernören säger att om det inte slutar så kallar han in militären för att stoppa det. Isåfall blir det första gången på drygt 200 år som man har behövt göra det i New York. Så läget är allvarligt.
Och det är utegångsförbud från 20.00 till 05.00 på morgonen så länge detta pågår.

Jag har ju mina äldsta killar där i New York, 23 och 18 år.

Hejsan!
Jodå, jag lever och frodas. Jag har insett många delar i mitt liv och detta är en sådan. Jag håller på att utreda en ev diagnos. (ADHD) detta till trots jag blir snart 54 och denna fråga har aldrig funnits på tapeten tidigare.

Har tyvärr svårt att hålla i tråden och orka skriva. Tycker själv det är synd för jag springer iväg i tankarna och när jag skriver så ligger fingrarna ett helt kapitel efter tankar. Detta gör att tröttnar fort för jag kommer av mig osv..

Är inne på snart tre månader av nykterhet och samtidigt känns det som ett halvår minst, men det beror förstås på att allt som händer inombords är en resa som går med en rasande fart.
Har hänt lite sen sist, min dotter som är 17 år har fått reda på min nya väg i livet och det kom bara av sig själv, och så som jag hade hoppats det skulle bli. Hon frågar helt apropå hur det var för min del gällande alkoholen...
Jag svarade bara att jag har lagt ner den delen av mitt liv, och hon svarade helt naturligt att det var väl bra pappa!
Till saken hör att min dotter har aldrig sett mig som att jag har druckit mycket alkohol. Ändå har jag verkligen frågat henne om hon inte säger så för att vara snäll. Men så är det inte..

Däremot har hon tröttnat på hennes mor som OCKSÅ har alkoholproblem sedan många år. Där satt min dotter ner foten för några veckor sedan och öppnade sig för mig och berättade "allt" hur hon haft det i sju år. Det känns skönt och viktigt. Hon hade troligen inte pratat med mig som hon valde att göra vid det tillfället. Jag ser detta som en del av mitt vägval. Hon sitter verkligen fast i sin mammas klor och är medberoende, för samtidigt så skyddar hon sin mor mitt i allt och tycker att hon sviker henne och så har hon väldigt dåligt samvete. Det visar sig att hennes mor spelar väldigt mycket på hennes känslosträngar och det resulterar i att dottern inte vet vilket ben hon ska stå på....
detta var bara en liten del av allt som har utspelat sig dom senaste veckorna.
Du ska ha ett stort tack Andrahalvlek, som frågar och engagerar dig som du gör hela tiden.
Glöm inte bort dig själv och njut av sommaren som kommit.

stor kram

Nån här med erfarenhet? Jag är ju inte så förvånad över att jag lägger min s.k. veckobonus - d.v.s. extra points att använda- på alkohol...undviker ren sprit och öl dock...
Nån som "försökt "banta" och samtidigt dra in/ner på alkohol...Aldrig varit så motiverad att ändra på matintaget och VAD jag äter...men mina problem med alkohol finns ju kvar...? Hur gör jag? Tips och råd?
Tacksam för svar
Hälsar Lusios

Insikten att man inte kan dricka ”lite” i längden för att det alltid spårar ur efter ett tag är nog det allra viktigaste steget.

Att du dessutom kommit till insikten att du visst får dricka, men du VILL INTE, bådar gott för att du ska lyckas!

Fokusera på fördelarna med nykterheten efterhand som de dyker upp. Och hitta bra mantran att slå alkoholdjävulen i skallen med när hen dyker upp och viskar ”bara ett glas” .

Jag får inte besök så ofta, men när det sker sätter jag direkt stopp med hjälp av tanken: ”Nej, jag vill inte dricka! Minns du...” Sen har jag sammanställt en topp 5-lista över fyllesynder som jag kan repetera tills viskandet slutar.

Kram ?