Senaste kommentarerna i forumet

Förstår din känsla och känner igen mig i det ickeplanerade drickandet. Helt plötsligt, ur tomma intet, står man där med glaset i hand. Och det ger inte ens något. Senast hade jag hållit upp i ett antal veckor när jag plötsligt vaknade upp mitt i natten och som i sömnen gick ner till barskåpet och drack på stående fot. Som om det skulle räknas mindre om det skedde på natten kanske.

Jag tror att man måste respektera att detta är en sjukdom som man måste förhålla sig till. Min akilleshäl har varit familjens barskåp som fick mig att återuppta drickandet fast jag inte ville. Nu har jag bett sambon ta hand om nyckeln. Då kan iaf spontana återfall undvikas.

Ta hand om dig och slå inte på dig själv för detta. Ta nya tag?

Jag var på mitt andra aa-möte igår. Inte riktigt lika läskigt som det första men krävdes stort mod. Lite tråkigt att männen är så överrepresenterade på aa. Ingen annan kvinna där igår. Förra mötet en annan kvinna. Går väl bra ändå, men skulle vara skönt att hitta nån att identifiera sig mer med.

Det känns hudlöst att sitta i grupp och prata inför alla om sina alkoholproblem. Samtidigt en mäktig upplevelse att känna delaktighet med andra med samma sjukdom.

Det har varit svårt att prestera på jobbet denna vecka. Känner mig både fysiskt och känslomässigt trött. Ändå känner jag ett försiktigt hopp gro. Det kanske ändå finns en lösning för mig. Har de senaste månaderna varit så tungt att känna att jag inte förmår göra något åt min situation. Jag som i andra sammanhang klarar mycket och är ”duktiga flickan” som kan allt själv utan att be om hjälp. Men i detta är jag maktlös.

Idag är det fredag och födelsedagskalas. Men det blir ingen alkohol. Det känns inte svårt. Men jag förstår att detta kan vara ett bedrägligt lugn. Kommer att komma utmaningar från a-djävulen när jag minst anar det. Ångesten finns där och driver, men jag får bara låta den hållas.

Så skönt att det känns lite bättre för dig i dag Spegel, bra kämpat?, bra att du har lite saker att syssla med, det är viktigt i början. Och till Odette, du är ju underbart omtänksam.❤️ Du verkar också ha en bra plan för dagen, lagom
är bäst.

Kram

dagar är vi på i dag Se Klart, jag har kollat.? Mallgroda tycker jag mycket väl du kan kalla dig, det har du
gjort dig mer än förtjänt av att kalla dig.Angående veckodagar så tycker jag att alla dagar är lika bra nuförtiden.
Möjligtvis att lördag morgon är den allra bästa tidpunkten. Är ledig i dag och är på väldigt bra humör, inte för att jag är ledig eller för att det är fredag, utan för att jag är nykter. Hoppas du får en bra helg, trots lite kyligt och ruggigt väder. Men som man säger, det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder!?
Oj, vad positivt det blev här, men det är så jag känner mig.

Kram

Svarar dig här också.

Så fantastiskt att ha en sådan man i sitt liv, onekligen en gåva. Precis som du är en gåva för honom!

Du verkar redan ha kommit till många bra insikter och det kommer att räcka långt!

Kram ❤️

Du ser, det var det vi tjatade om i början, det blir mycket bättre efter en vecka eller två.?
Efter ca tre veckor fick jag värsta lyckoboosten och fick en motivation utan dess like. Jag gjorde upp
massa planer för framtiden och så. Det var härligt och höll i sig någon vecka innan man kom ner
på jorden igen. Bara att surfa vidare nu Saskij, men var beredd på att alkoholdjävulen lurar runt hörnet.

Andrahalvlek, du skulle ha nitat henne, så kanske du hade åkt i finkan och fått träffat en vettig läkare.?
Nä skämt åsido, hoppas du får tag i någon bra läkare.

Kram

Jag ska läsa klart din tråd - hittade den imorse - för du skriver så bra. Men jag tar den lite i taget för det finns mycket att ”processa” där och jag känner igen mig i mycket.

Jobbigt att du kände dig ledsen, men va skönt att höra att du är glad nu! Det gör MIG glad också.

Jag gör också så att jag lägger upp en plan för dagen - en väldigt liten plan än så länge, typ tömma diskmaskinen, lite hemmaträning, laga enklare mat ☺️ Känns fånigt att ens prata om diskmaskinen, men där är min nivå just nu.

Jag tycker du gör helt rätt som lyssnar på både kropp och själ och väljer att inte träna, utan istället göra det du känner för - lasagne och promenad. Tror sådant är viktigare i det här läget. Och framförallt det där med att lyssna till sig själv, som vi båda verkar haft svårt med.

Heja dig med!

Tack för peppen!

Hoppas att din dag är bra och blir bra ❤️

Japp, det är bra att skriva ner saker i bland om hur det var förr,så man inte glömmer. Man får en extra boost
för att aldrig vilja hamna där igen. Satan vad hemskt det låter att inte kunna sova på flera veckor!?
Man måste ju bli helt galen och väck, som en zombie som sagt.Jag glömde skriva att jag hade en del problem med sömnen för länge sedan då jag jobbade 3-skift. Nattveckorna var inte bra, min kropp vande sig inte
att sova på dagen. Jag blev pinkenödig och hungrig mm medans jag sov, kom inte till ro liksom.

Ha en bra helg nu, kanske du hinner bocka av något mer naturreservat!?

Kram

Bra med brevet du skrev. Så gör jag med när jag behöver ventilera. Grymt bra taktik. Jag mår ok tack. vaknade väldigt ledsen och fattar inte varför. Men som jag skrev i min egen tråd så är det nog för att jag bearbetar väldigt mycket just nu mentalt. NU är jag gladare och har gjort en plan för dagen. Den e inte stor. Promenad och laga lasagne så inga stordåd eller överprestationer. Jag kanske borde gå och träna och var duktig men jag accepterar att kroppen och själen hellre vill promenera och göra lasagne. ;). Jag vet att min kropp längtar efter löpbandet och jogga i skogen ( min mentala bästa medicin) men jag får vänta liiiite till .. tills själen och kroppen säger OK.. nu är jag redo.. nu kör vi.. att säga NEJ.... är en stooooor del i att lösa min beroendeproblematik... både till andra och mig själv... det är sjukt svårt då det inte faller sig naturligt för mig att sätta gränser mot andra och mig själv.. jag vill vara allt och alla till lags.. men det är slut med det nu... jag skadar enbart mig själv i ett sådant beteende och man får aldrig något tack för att man offrar hela sin själ till att göra andra nöjda. NIX. Stopp och belägg. Säger även nu nej till mig själv. Sätter gränser och får inte sätta för höga krav nu..då faller jag igen.. och det vill jag inte. Som jag skrev ... jag är en "av och på" människa och när jag mår bra och är lugn... har ja inte alls samma behov att döva... med vin.... då är bara vin en god dryck för mig... väldigt konstigt.. men livet är upp och ner och jag måste lära mig att inte döva även när det e svårt. SÅ jag kämpar på. Detta med din ensamhet .... gör mig ont att höra.. men den är inte för evigt vågar jag påstå... men jag fattar att det e svårt. Jag är inte singel... men jag är din vän här ändå :)... Du är inte ensam även om det känns så.. och livet är ständigt föränderligt... när du mår bättre och vågar titta upp mot världen.. så kommer det öppnas många nya dörrar.. det lovar jag dig för det vet jag av egen erfarenhet... när du minst anar det.. slår blixten ner och livet förändras på en sekund... våga tro på det.. KRAM :) PS ) grymt med styrketräning.. det kan du sätta igång med sen igen när läget e mer stabilt.. heja dig!!!

Jag tänkte precis ge dig rådet att skriva ner alla känslorna angående din vän och er konflikt, utan att skicka det, men ser att det har du redan gjort. ?

Det är bara för din egen skull. Fortsätt gärna skriv dagbok, både här och för dig själv. Och glöm inte be Gud om hjälp att få vara nykter, bara för idag. ?

Skönt att åter få prata med dig ❤️

Jag har skrivit ett brev till min vän, som jag inte tänker ge henne nu, men jag behövde skriva det för min skull.

Idag kommer jag inte dricka det vet jag. Kanske man inte ska säga så tidigt på dagen. Men jag bara vet det. Även med triggern nu på morgonen.

Annars är helgerna värst. Inte för som för många andra, att nu kommer fredagsvinet för att nu är det helg och ledigt, för jag jobbar ju inte sedan länge och har inte gjort skillnad på helg och vardag när det gäller alkohol.
Utan det som är jobbigt för mig är att ”alla” par och familjer hittar på saker. Speciellt tycker jag det är jobbigt med just par.
Jag har heller inte en enda vän eller bekant som är singel så jag ser och hör ju om det mycket.

Jag är ännu inte redo att ta mig ut. Men jag har gjort lite squats på morgonen och kommer göra dem och lite utfall några gånger under dagen.
Gå och springa har aldrig varit för mig, jag gillar styrketräning och vill komma tillbaka till den.
Men visst skulle det vara extra bra att promenera i solen nu.
Jag vet att det är bra mot ångesten, men jag har för mycket ångest för att klara det, så det blir ju ett moment 22.
En Alvedon har jag tagit så huvudvärken är lite bättre, tack.

Hur mår du idag? ?

Jag förstår verkligen att det där med din vän skapar ångest. OJ vad jag känner igen känslan. Man får panik och vill bara tysta det med nån klunk så udden av paniken försvinner. Jag fattar. Problemet är ju att man startar en ond cirkel bara och alkoholen gör det bara värre i längden. Men det skiter man ju rätt hårt i när paniken är så stor som du beskriver. Väldigt jobbigt att höra om din vän. Sådant är svårt och enormt tungt. Konflikter är inte min grej heller. Jag hatar det och vill alltid lösa allt och blir galen av oro om jag är ovän med någon. Men vet du... vissa saker / personer måste man låta gå i livet.. man kan inte hålla kvar alla... kanske kan ni hitta en väg längre fram.. men just nu ska ditt fokus ligga på en sak.. DIG! Jag vet inte vad som hänt mellan er... vad skulle du vilja säga till henne nu... som ger Dig lite mer lugn ? För du behöver lugn nu för att inte falla för längtan att döva känslorna... det är så lurigt det där.. med TRIGGERS .... de kommer när man är minst förberedd... jag fattar precis att du fick en sådan när du fick meddelandet. Finns det något ... återigen.. som du kan säga till henne för att få mer lugn inom dig? bra att abstinensen lagt sig lite.. ta en alvedon eller så mot huvudvärken om den är jobbig och försök... att ta dig ut i solen och promenera... sitt inte hemma är mitt råd... ge dig ut och andas... bra att du fick sova lite i alla fall... men du bär på mycket så du måste nog ge det några dagar så att kroppen får lugna sig lite.. försök ha tålamod och ge kroppen tid att läka.. det blir bättre det lovar jag dig.. när kroppen är mindre stressad allteftersom den läker... kommer sömnen komma som ett brev på posten.. detta vet jag .. kan en stund i taget idag... tänk inte för långt fram.. du är skör och ledsen och behöver verkligen se till vad DU behöver nu... jag / vi finns här... du är inte ensam. KRAM ( kikar in om en stund igen;).. ska ge mig ut och gå i solen och få luft.. men mobilen är med så vill du skriva så läser jag) .

Tack för era hejarop! Ja det känns verkligen bra just nu och den positiva listan är lång. Men jag har ju inte bara slutat med alkohol, jag har ju slutat helt med socker och kaffe också och börjar gå långa promenader. Det är ju lite som alla säger, man byter ut mot något annat. Men just nu känns det helt rätt att gå all in på att träna och gå ner i vikt, det sätter fokus på något annat än att bara undvika alkohol.

Tack för alla som läser och stöttar.

Min fysiska abstinens är helt borta förutom lite huvudvärk, men det kan man ju ha utan abstinens.

Så utmaningen blir denna överväldigande ångesten. Jag vill bara få tyst på den, döva den.

DAG 6
Angående alkoholen så kände jag de första timmarna inget sug, men direkt när min vän skickade det där meddelandet, så kom behovet tillbaka.
Jag känner att jag triggas väldigt lätt. Och det är läskigt.

Tack för att du frågar. ?? Tungt och ledsamt känns det. Min vän, som jag nämnde tidigare, en av de få jag pratar med, sa upp kontakten med mig på morgonen. Och den här gången tycker jag faktiskt inte bara att felet ligger hos mig, som jag så ofta skulle tänka. Jag har bett om ursäkt för min del i konflikten (som skedde för en vecka sedan) medan hon väljer vad jag uppfattar som en barnslig väg och vill inte bära sin del.
Och det gör mig arg, men mest ledsen, för även om jag är besviken på hennes agerande så ville jag inte förlora henne som en vän. Det är väldigt tungt. Och gjorde världen ännu mer ensam. Jag behövde inte detta nu måste jag få säga.

Natten var sådär. Jag la mig vid 23, men somnade inte förrän efter ett par timmar. Trodde tabletten skulle slå till bra. Men jag hade stark ångest och Immovanen lugnade inte mig sådär som den brukar. När jag väl somnade, så sov jag lätt och oroligt och drömde en hemsk mardröm - samma som jag drömt natten innan. Vill inte gå in på detaljer om det är en trigger för någon, men det handlade båda gångerna om en man som förgrep sig på mig (jag har aldrig varit utsatt för några sexuella övergrepp).
Jag tyckte det var konstigt att jag drömde samma dröm två nätter i rad, för det brukar jag inte göra. Jag har tänkt nu på morgonen att mannen symboliserar alkoholen. Men vad vet jag...
Lägger till här att jag gillar män ☺️ iallafall många av dem, så inget personligt mot alla män.

Hursomhelst så efter att jag kommit till ro efter den drömmen så sov jag tungt och bra och fick säkert minst fyra timmars sömn till strax före 07. Det är ju fortfarande inte tillräckligt med sömn, men jag känner mig ändå nöjd i jämförelse med de tidigare nätterna. Och jag känner absolut inte den där paniken över att jag inte får eller kommer få någon sömn.

Ungefär så mår jag idag.

❤️

Fredag. Vaknade nykter även idag utan baksmälla. Min hjärna fungerar bättre nu. Men oj vad man drömmer och vad mycket som händer i kroppen och knoppen när man slutar eller skär ner rejält på alkohol. Jag sov för länge inatt... bara en sån sak.. men vaknade otroligt ledsen med tårar i ögonen.. kändes som att så mycket jag förträngt och inte velat se.. kryper upp inom mig och mitt utsövda jag blir tvingad att ta itu med det.. allt från träning till historia till jobb till framtid till vad jag EGENTLIGEN känner inför allt och mig själv. Låter kanske flummigt... men om man e konstant påverkad... så tappar man sina riktiga känslor.. allt blir ju kaos och man " känner falskt" som jag brukar säga.. de sanna känslorna slås ju bort.. nu vaknar de till liv inom mig och det är tufft.. men det känns bra... det är inte lätt.. men det känns bra...det e skitsvårt... men det känns BRA!.. jag vill leva mitt liv inte genomföra det... jag vill lära mig att hitta glädjen i livet utan att " vina" mig till det..Jag vill titta mig i spegeln och tycka om det jag ser... jag vill tillbaka till skogen och min älskade löpträning som ger mig mental kraft.. jag vill att in man ser på mig som han gör idag.. med respekt och beundran för den förändring han märkt i sin fru...jag vill komma ihåg vad jag sagt och gjort.. jag vill slippa all ångest... jag VILL! ska ge mig ut i friska luften en låååång promenad idag och köpa en ugnsfast form och laga lasagne med hallonsaft till .. jag ska reflektera och göra upp en plan för nästkommande vecka. Nu behövs det struktur i livet. struktur och fasta rutiner som ska följas.. i min värld är det viktigt för att inte ramla tillbaka i flummeri.............. och " drickeri " . Jag läser mycket på forumet nu och det är ett underbart stöd att veta att ni finns.. och få ta del av era historier är ovärderligt. Kramar till er från mig. Hoppas ni är ok där ute.

Tack Kaveldun, hade nästan glömt Tua Forsströms tidigare poesi sedan hon blev akademiledamot och jag klarade inte av att läsa om hennes barnbarn som dog. Som att inverteras av sorg.
Men dessa rader tar jag med mig idag. Det låter som du har en fin helg framför dig och som du beskrev din kväll lät den helt ljuvlig- utan alkohol. Såna där kvällar när man förbereder och gör fint för sig, nästan som när man var liten och bäddade till dockorna.
Jag kraschade i sömn igår men idag ska jag göra allt jag kan för att sluta lite tidigare, städa! Bädda rent och städa mig själv, välbehövligt.
Jag kikar in ikväll! Kram.

Hur känns det idag?

Det här forumet är verkligen som balsam för själen ?? Så mycket klokskap, omtanke och välvilja på ett och samma ställe att man blir gråtfärdig av tacksamhet.

Kram ?

Jag har en lång erfarenhet av psykisk ohälsa... Nu har jag turen att ha ett fantastiskt team inom öppenpsyk... Lyx! Så om jag skulle må sämre fångas jag upp snabbt.

Hoppas att du lyckas med att finna det du behöver... Jag har äntligen haft tur....

Det finns tyvärr många läkare där ute som inte har en susning om vad psykisk ohälsa, sömnstörningar och beroende innebär... En del är så klumpiga och oproffsiga i bemötande... Trist att du inte fått bra hjälp...

Jag blir också stärkt av att klara av att säga nej till vinet. Även om det bara är 11 dagar på rad nu...

Men jag är så in i själen beslutsam över att jag ska vara nykter även idag! Tar endast en dag i taget.

Detta forum har gett mig så mycket insikter, motivation, stöttning och gemenskap. Det är magiskt så bra det varit för mig.

Kram Saskij ?

På söndag firar jag 4 veckor utan alkohol, det här gått oförskämt "lätt", väntar på bakslag. Efter att ha haft ett riskmissbruk i 10 år, till detta?
Är det den enorma viljan och beslutsamheten som hjälper mig? Är det önskan om att vilja mer här i livet, än att dricka sig berusad och vara bakis?
Tanken på att sluta som min far?
Visst dyker tanken på alkohol upp ibland, men inte mer än en tanke och lite sug, som lätt motas bort med att tänka på annat.
Grav slutade med missfall, så både jag och kroppen var nog överens om vad som var bäst.
Jag lägger mig fortfarande samtidigt som barnen, är rädd att suget kommer om jag stannar kvar nere, "min egentid", den tiden jag druckit.
Men sommaren är i antågande, mer umgänge, fler grillkvällar, bastubad och kvällsdopp i havet. Det ligger en utmaning i det..

Har du en läkare inom psykiatrin bakom dig i detta så är du nog i goda händer. Och om medicinen inte ens hjälper så är det förstås viktigt att trappa ut den.

På mig hjälper medicinen, och att då trappa ut just nu vore väldigt oklokt. Nu när jag mår bra.

Jag vill också trappa ut men har ingen läkare att bolla det med ens ? Företagshälsans läkare skriver ut recepten, men deras kunskap är urusel.

En av läkarna där sa till mig när sömnstörningarna var som värst: ”Kan du inte sova på natten så kan du ju gå upp och stryka eller städa skafferiet.”

Jag höll på att nita henne, men var för trött för det. Jag svarade henne istället: ”Har du NÅGON som helst erfarenhet av den här typen av diagnoser?”

Sen anlitade jag inte henne mer och jag klagade hos hennes chef. Och eftersom jag representerar arbetsgivaren också, så ser jag till att ingen av våra medarbetare hamnar hos just henne.

Kram ?

Den enda person du kan ändra på är dig själv. Du är viktig. Du har integritet. Låt ingen annan tro att de har rätten att fatta beslut åt dig. Läs Sinnesrobönen:

Gud, ge mig sinnesro
att acceptera det jag inte kan förändra
Mod att förändra det jag kan och
Förstånd att inse skillnaden. ?