skrev Odette i Min nya väg mot lugnet

Dina ord värmer. Jag hoppas att du mår ok du med? <3 Ja detta med vår kära granne e svårt.. han e såååå snäll och gullig... men vilsen , fast i sitt beroende och har ett inte alls strukturerat liv... det e inte så att han stör oss i vårt liv... men vi bor på markplan och då blir det ju att man ses och oftast e han OK... även om han dricker så är han rätt behärskad ofta.. men ikväll var det bara patetiskt .. det jobbigaste är att han gärna slänger käft som det heter.. och anmärker på ALLT ALLT ALLT man säger... säger jag till exempel " titta en fågel"... då säger han " du menar titta en fiskmås " han tillrättavisade alltså... och på fyllan blir han hopplös... OBEHAGLIGT och det skapar inre stress inom mig.. ( farligt) ..... jag ska prata med honom imorgon.. jag måste det.. min man ska vara med ... för att behålla mitt eget lugn.. sånna här orosmoment måste fixas till så man inte blir sugen själv på att döva med A bara för att nerverna får sig ett spel.. . nej.. ta samtalen... ta konflikterna... red ut, börja om, andas... gå vidare... lös uppgiften framför dig.. döva den inte med A. typ så :) ... det e mest synd om honom... han har inte kommit till insikt som jag i tysthet har gjort kring mina egna dryckesvanor ( även om våra mönster e mycket mycket olika).. hur som... behövde mest skriva av mig detta för jag och min man grämer oss rätt hårt över kvällens händelser. NU blir det ännu en stor kopp the och sen släppa detta och sova.... läsa lite mer på forumet först.. för lugnet och värmens skull... bästa medicinen är att gå in här. Kram till er. :)


skrev Se klart i Sluta på egen hand

Är inte det så man ibland vill gråta en skvätt. Att allt är bra precis som det är. ?


skrev Se klart i Knyttets sång

Alltså ni är faktiskt bäst på självhjälp, ivrigt påhejad av era ogrundade fantasier om denna varelse i klänning och blomster- så tog jag fram klänningen ur garderobens inre och provade och tänkte att ni kanske har rätt. Det blir inte nån riviera och ingen liten grekisk ö, det blir på knä i pallkragar och krig mot kirskål men med lite tur kan jag stå med nån overklig dahlia-bukett på sensommaren och malla mig lite. I klänning. Tack ??
Och tack för tankar kring andligheten. Bli buren. Dna-längtan tänker jag som också är en saklig person men som med tiden. Välkomnar att jag inte vet säkert?
Idag har jag återigen haft en väldigt stressig och lång dag. Idag hann jag också tänka att om, om jag hade druckit så hade jag blivit full ikväll. Rastlös och irriterad.
Min diet har dessutom somnat in. Hon ska återuppväckas efter helgen. Nykter utan alltför överdriven glädje eller andliga övertoner idag. Helt okej. Och nykter. Kram på er!
Ps. Kom att tänka på Peter Jöback/Sara Isaksons Jag bär dig som är en cover på ännu finare Dont give up. Båda bra soundtrack till min dag..


skrev Kaveldun i Sluta på egen hand

lusläst din tråd nu och känner igen så mkt.


skrev Anonym15366 i Min nya väg mot lugnet

Vilken kväll! Och vilka bra insikter. Samtidigt tycker jag synd om grannen. Ångesten, drickandet...det önskar man ingen. Men så fint att ni bjöd in honom ändå. Fint av er.

Dina tankar om att vara nykter framöver verkar genomtänkta och lugna. Så sunt att fundera ut varför och vad istället.
??‍♀️?kram


skrev Pilla i Förändring i livet

Ja tiden går fort!?
Men inte förrut eller hur?Då var det långt till varje vindrickardag även då det var vin varje dag!
Kram Pilla


skrev Kaveldun i Sluta på egen hand

Så fint Se Klart.
Vill svara och prata om så mkt men tänker att jag svarar i morgon (ibland önskar jag att detta forum var ett AA möte ...och att vi kunde gå några vändor runt ett rent fysiskt kvarter).
Men det är fint precis som det är.


skrev Vinäger i Sluta på egen hand

Läser igenom det jag skrev i Se klarts tråd och förstår att det kan tolkas som att jag vill ha vetenskapliga bevis för andlighet och tro.

Det jag hade i tankarna hela tiden var övernaturliga händelser. Att många har varit med om detta men att det vetenskapligt inte går att bevisa att t ex andar finns. Varför man nu måste göra det...

Tack för dina tankar. Angående din glädje så har du lyckats bevisa den. Den lyser igenom. Underbart.


skrev Se klart i Behöver all hjälp jag kan få

Vad skönt att mötet gick så bra, och proffsigt av er båda! Precis som du skriver, är det ju himla viktigt i de där lägena att ingen ”tappar ansiktet” och att mötas!
Önskar dig en fin kväll.
Jag väntar på den utlovade kvälls-tröttheten men icke. Alltid svårt att komma i säng i tid. ?


skrev Odette i Jag dricker för mycket!

Usch förstår din ångest.. inte länge sen jag hade den med jag höll på att bokstavligt talat krypa ur skinnet.. men du har hittat hit.... och här finns det stöd det lovar jag dig..... vi har alla olika berättelser... och olika dryckers"vanor" .. men gemensamt för oss alla här att vi vill göra en förändring.. vi vill hitta styrkan att vända skutan.. läs och skriv här på forumet så lovar jag dig att du kommer få väldigt mycket stöd styrka och pepp.. drick en liter vatten med 2 magnesium ikväll innan du somnar.. bara ett tips som jag tycker funkar väldigt bra efter en " sån kväll" som du beskriver. Kom ihåg.. Du är inte ensam. Kram till dig.


skrev Se klart i Funderingar

Så fint det är att läsa om när energin kommer tillbaka av bra sömn. Så viktigt.
Mina morgnar är numera mina ”kvällar”, jag älskar att vakna utvilad (även om jag alltid är sömnig), göra kaffe, ligga i sängen och babbla med min man och dricka ännu mer kaffe. Åh vad jag skulle sörja det om jag började dricka igen. Så det gör jag inte! Kram och heja!


skrev Se klart i Jag dricker för mycket!

Hej
Vad jobbigt, och vilken tur att du hittat hit. Vi är många som inte kan ta ett glas och som är, eller åtminstone har varit, urtrötta på oss själva. Det brukar lätta i takt med nyktra dagar. Vet ju inte hur dina ”intervaller” ser ut, men mitt tips är att testa en längre period utan alkohol. Välkommen! ?


skrev Se klart i Sluta på egen hand

Hej kära Kaveldun, det är spännande att läsa dina inlägg. Och jag håller med, ofta. Vi har ju pratat om just sorg över uteblivna små flygturer och glädjen i alkoholtillfällena och som du skriver, också sann och härligt svirr och flykt. En tanke som slagit mig på senare tid och som möjligen krokar i detta, är att jag upplever det nyktra livet som en ny fas, en ny dörr som öppnats. Tror inte allt kommer vara underbart här, men det står klart för mig att jag inte längre har ett val.
Jag vet inte hur gamla eller många dina barn är, men vet att du ju i vilket fall har upplevt att lämna ett sorts liv bakom sig, och kliva in i ett annat. Som man gör då. Olika liv på så många sätt och så småningom en insikt om att detta nya kommer att bli bra, men något annat. Skiftet i det tycker jag påminner om det nuvarande.
Jag vill verkligen vara försiktig med att veta något alls, jag tar fortfarande en dag i taget.
Jag avslutade året med en hejdundrande och underbar nyårsfest och om jag skulle stanna vid de tankarna alltför länge, så vet jag inte.
Jag tänker: kanske sen, kanske aldrig. Ibland funderar jag på att ge nykterheten 10 år, och sen pimpla dyra viner när jag blir pensionär.
Det ger en liten frihetskänsla.
Men, jag glädjs lite på samma vis som under den första bebistiden, och förundras över det nya. Det trodde jag inte om livet, det ger hopp utan vidare instruktioner.
Ha en fin kväll!


skrev Vinis i Jag dricker för mycket!

Igår drack jag alldeles för mkt! Jag har sådan ångest idag. Drack så mkt att jag kräkts i sömnen. Tänker på hur illa det kunde gått egentligen. Har man och barn och har ett bra liv förstår inte varför jag dricker. Kan inte ta ett glas vin för då blir det 10 till. Jag måste inse att jag inte ska dricka alls. Jag dricker inte varje dag det kan gå veckor mellan tillfällena men när jag väl dricker finns det inget stopp. Så trött på mig själv!


skrev Saskij i Min kamp till ett bättre liv

Som vanligt blev jag rastlös vid 18 tiden och suget började komma farande... Då gick jag ut på en powerwalk en timma istället... Skönt... Snart en dag avklarad! Tack Andrahalvlek för peppen!


skrev Odette i Min nya väg mot lugnet

Hej kära forumvänner. Jag har hängt här i gemenskapen från och till i många år. Vägen jag vandrar är mycket krokig men jag tycker mig upptäcka nya vägar och en av mina största insikter är att det är en sak att hålla sig nykter... men man måste gå till botten med vad man dövar... livet ska ju inte handla om att enbart kämpa för att inte dricka.. man behöver hitta ANDRA VÄRDEN... andra saker man brinner för... meningen med livet kallar många det... i mitt egen fall så jobbar jag nu noggrant på att försöka IDENTIFIERA VAD det är som gör att det blir lättare med alkohol.. vad är det jag måste ändra i livet... hur ska mitt liv se ut... vad behöver jag undvika i livet som kan leda till att jag vill döva mig själv... detta är verkligen inte lätt... men jag kämpar.. skriver dagbok.. letar efter svaren.. mitt nyktra jag... är helt klart en bättre version av mig...en person som jag måste lära mig att älska igen.. jag har börjat säga varje dag vad jag är tacksam för... min man till exempel... enligt mig själv livets gåva till mänskligheten :)... så snäll lojal och har mer kärlek i sig än vad som får plats.. det tackar jag för.... jag tackar för att mitt nyktra jag... " talar" till mig och trots många år av velande med alkohol... så är den andra rösten mycket mycket stark...
Ikväll bevittnade jag något som fick mig att bli illamående bara av tanken på alkohol... vår granne ( som är väldigt snäll) är alkoholist ... ( något sånär fungerande sådan alltså inte okontrollerbar ännu)... skulle grilla med oss då det var fint väder. och vi ville vara snälla.... i vanlig ordning var han onykter men idag var han redigt onykter och jag ville avstyra allt men inte såra honom.. att sitta mitt emot honom i hans skick var nått av det mest obehagliga jag varit med om på länge...
MEN... det fick mig att tänka..... ser JAG ut sån när jag e onykter... är JAG sån när jag dricker? SÅ hemskt och ovärdigt... vi avslutade middagen snabbt då grannen fattade att vi blev upprörda... men vilken INSIKT... nästa gång jag får sug... ska jag banne mig blunda och tänka på vad jag bevittnade ikväll.... se grannens fulla ansikte framför mig.. höra sluddrat... tramsandet.. det löjliga konversationerna han hade... och det värsta.... DOFTEN AV GAMMAL ÖL... nej FY SJUTTON ...va tacksam jag är just nu just idag.. att jag e nykter, fräsch , klar i blicken och skärpt i tanken... tacksam för att jag kommer vakna utvilad och stark.. tacksam för att min alkoholhjärna just nu... inte är starkare än mitt riktiga jag... snacka om uppvaknande... jag är tacksam för detta även om det var obehagligt ikväll. Imorgon vaknar grannen med ångest och jag vet att han kommer be om ursäkt imorgon.. jag kommer säga till vad jag tycker men på ett snällt sätt. Jag kan inte bära hans problem också...

Ja det var lite rader från mig ::) det är underbart att kunna skriva ner sina tankar här .. både för sig själv och om man mot förmodan kanske kan hjälpa någon som har det svårt i sin kamp..

Många gånger har jag fått styrka här i forumet från alla er underbara själar som precis som jag... kämpar... och VILL. Ju mer tid som går nu i mitt nyktra liv.... ( det är inte lång tid)... så börjar hjärnan jobba snabbare... mer tankar... mer funderingar... det kan ibland kännas övermäktigt.. och vid 16,30 på dagarna kommer det alltid samma sug... det är STARKT... men jag vet att det även släpper vid 19 .00 :) jag botar suget med promenad och mycket andningsövningar. för att hålla nerverna i schack... jag har även tankeövningar där jag försöker se framför mig hur jag kommer må imorgon mitti om jag somnar nykter.. hur stolt jag kommer vara och hur mycket mer jag kommer tycka om mig själv...... har även bakat för mycket det senaste men för sjutton.. en bit varm sockerkaka är väl bättre än en flaska rosé eller? :) ...
Jag hoppas ni mår ok där ute kära forumvänner.. jag läser om era kamper och era segrar.. det inspirerar och ger mig hopp. En dag i taget nu.... mot friheten :). Stor kram till er alla. / Odette


skrev Andrahalvlek i Min nya väg mot lugnet

Berätta lite mer så ska vi peppa och stötta dig!

Lugnet som nykterheten har väckt i mig är verkligen påtaglig och helt underbar att uppleva ?


skrev Azalea i Någon erfarenhet av LVM?

Min man har druckit mycket, väldigt mycket och det har gjort att allt har kraschat i hans liv.
Inget jobb, inget körkort och en massa drama, kaos och elände.
Gick så illa till slut att han hamnade i LVM. Skönt tycker jag på ett sätt. Det var liksom ingen hejd på drickandet längre.
Han skickades iväg i mitten av januari och ska vara inlåst i 6 månader.
Är det någon som har erfarenheter av hur det funkar? Han berättar ju ingenting. Locket på som vanligt och det enda jag går veta är att han spelar kort, kört gocart, fiskat men inget konkret om alkohol prevention.
Jag känner som det är nu att har det hjälpt honom eller kommer det bara att gå en tid på vita knogar när han kommer hem en tid och sen ösa på igen.
Behöver lite tips och råd på hur jag ska tänka.
Vårkram till er alla?Azalea


skrev Andrahalvlek i Min kamp till ett bättre liv

Kvällen innan jag slutade dricka den 9/2 hade jag bestämt mig för att dricka två glas vin. Inte mer. Sen vaskade jag resten av vinboxen och det stank vin i hela huset. Men det var en bra ritual för att sätta punkt!

Riktigt bra gjort att hälla ut vinet!


skrev Femina i Första dagen på resten utav mitt liv

??

Skjutsat svärmor igen. Då får jag vara till lite nytta & glädje! ?

Jag har idag läst ut "Den tysta kraften" utav Susan Cain. Den handlar om att växa upp som introvert och boken vänder sig främst till ungdomar men är lika läsvärd för oss alla. Rekommenderas även för föräldrar, lärare och andra intresserade! ?

Ätit glass och druckit iskaffe i solen idag!?☕☀️


skrev Varafrisk i När kommer dag nr två??

Tack, go vänner för inlägg och pepp:)

Vill berätta lite om min relation med alkoholen....

Jag växte upp på en lantgård under 60- och 70-talet. I mitt hem fanns det alkohol...det var snaps och grogg men endast vid kalas. Min mamma drack aldrig inte förrän de sista åren innan hon dog då hon tyckte det var festligt med ett glas vin. Min pappa fick ledgångsreumatism när han var 47 år (han levde tills han var 84) och efter några år slutade han dricka alkohol. Det var endast vid högst tillfälliga gånger eftersom hans medicinering inte gick ihop med alkohol.

Jag själv testade alkohol på sommarlovet antingen mellan sjuan och åttan eller åttan och nian. Det blev absolut inte bra. Idag när jag tänker på det så känner jag att det är helt otroligt att detta kunde hända men jag/vi bokade en buss..vår skolbuss..vår skolchaufför som körde oss till ett dansställe utomhus..vi var ca 20-25 ungdomar .i åldern 14 till 20 år..där de flesta hade druckit alkohol. Eftersom våra föräldrar inte hade varit tonåringar själva så var de inte särskilt misstänksamma..
Då under några år var jag precis som många andra nyfiken på alkohol...men sedan under väldigt många år drack jag inte alkohol överhuvudtaget...jag hade funderingar på att bli nykterist. Jag bodde ute på landet och jag körde i princip alltid...jag älskade att dansa...och att dansa men någon som är onykter eller vara onykter själv är verkligen inget att rekommendera.

Men, sen kom alkoholen in i mitt liv...mer tillsammans med min man...fast vi drack ju lite vin då och då...många gånger inte när vi var ute och dansade för att dansen var det primära. Då när jag blev äldre hade jag ändå lärt mig att njuta utav ruset...så började jag då på socionomprogrammet för nästan 20 år sedan...på högskolan sitter man ju ganska ofta ensam hemma och pluggar...och jag saknade lite socialt liv. Det var inte som det är nu att ingen reagerar om någon lägger ut en bild på Facebook att man har druckit vin en vardagskväll...men det var då någonstans som det blev legitimt att dricka vin en tisdag el en torsdag...å det gjorde jag ibland tillsammans med min man ..för att det var lite trist att alltid sitta hemma och plugga..lite rött och ostbricka...öl och pizza..men det var ändå på något vis under kontroll. Men sedan kom tiden då vårt äldsta barn hade det tufft i skolan inlärningsmässigt...blev mer utåtagerande...var ute på helgerna...vi visste inte var...kom inte hem...och vi började åka ut och leta....det var en helt otroligt smärtsam tid. Och vad gjorde då jag..jo jag hade ju lärt mig känslan av att dricka vin el öl...att det gjorde mig mer avslappnad...mindre orolig...så jag började medicinera med alkohol. Mina föräldrar och mina svärföräldrar dog under loppet av 3,5 år och under denna gick vi på familjebehandling...satt på hundratals skolmöten känns det som..samtidigt som jag arbetade som skolkurator. Under denna tid blev även min syster sjuk i cancer...hon och hennes man kritiserade ofta mina barn och mig själv som förälder. För ca sju år sedan gick jag på rådgivningscentrum i min egna kommun under ett års tid...då kände jag ingen som arbetade där. Sedan dog min syster för 6,5 år sedan och hennes man bröt kontakten med mig. Efter det insjuknade min man i matstrupscancer och jag var livrädd att mista honom. Vårt yngsta barn hamnade i konflikt med nära vänner och blev sedan ensam och utfryst...så under perioder har hon varit väldigt nedstämd men precis tvärtom..dragit iväg..försvunnit bort..varit borta i tio dygn...kommit hem ..för att sedan dra iväg igen...vi har suttit på möten på skolan och på socialtjänsten.. i mängder...å jag har sökt hjälp hela tiden av socialtjänsten...vetat ofta vad jag kan be om ...men det har varit så otroligt tufft!

Så alkoholen blev en form av medicinering...en flykt ..och i allt detta var jag/vi ganska ensamma...och alkoholen dämpade min ångest. Jag har varit ute och letat efter mina barn hemma omkring ..långt borta...jag har varit SÅ rädd för att förlora dem...att de skulle hamna fel...men idag jobbar ett av mina barn som snickare och är sambo och mitt andra barn som personlig assistent.

Alkoholen har dämpat tvivel, ångest och ensamhet...men skapat ett beroende...idag behöver jag inte alkoholen...men den jävlas med mig. Jag har bett läkare om att få antabus men de vill inte skriva ut pga för höga levervärden...och i min kommun är det rådgivningscentrum som lämnar ut dem...och det funkar inte för mig för jag känner dem....det funkar inte heller i grannkommunerna...för har jag inte jobbat där så har jag ändå på något vis haft kontakt med socialtjänsten...När jag fick reda på att man kunde vara anonym på Alkoholhjälpen så var det helt fantastiskt....jag ska bli nykter...det är en tuff resa...och jag hoppas att jag inte ska insjukna i någon fysisk åkomma...men jag har absolut inte gett upp!

Stor kram till er alla:)


skrev Knight70 i Erfarenheter av Naltrexon?

Biter inte nämnvärt på mig. Självmedicinerar fortfarande mot ADHD, ADD som jag antar att jag har.


skrev Andrahalvlek i Funderingar

Det är så häftigt att man kan märka så stor skillnad så snabbt! Om man slutar kämpa och tycker synd om sig själv som inte ”får” dricka.

Att välja att se fördelarna med nykterheten är så mycket enklare!

Svinbra jobbat ?


skrev Mimolino i Funderingar

Idag är det torsdag och jag har haft en väldigt skön dag. Så mycket energi och fokus. Vaknade helt utvilad klockan 06.30 av mig själv, och klockan 07 satte jag mig och började jobba. Inte behövt sova nåt på eftermiddagen. Otroligt. Idag är min 10e dag som nykter, känner att min oerhört förbättrade sömn verkligen påverkar mig väldigt mycket. Men som jag läste i en bok, det är nästan skrämmande hur mycket tid och energi man får när man slutar dricka och slutar låta livet kretsa kring alkohol.
Ringde in på ett AA-möte vid lunch, det hjälper verkligen. För mig är det viktigt att prata med andra som förstår och påminna mig själv om att jag inte ska dricka.
Hej svejs!


skrev Andrahalvlek i Behöver all hjälp jag kan få

Efter jobbet cyklade jag en mil i det fina vädret och lyssnade på min senaste ljudbok ”Sju systrar”. Rensade skallen från jobbtankar.

Lite jobbigt är det i början av en ljudbok innan handlingen tar fart, då poppar jobbtankar upp emellanåt. Men ju mer jag kommer in i bokens handling desto mindre gör de tankarna besök.

En del kan inte lyssna på ljudböcker för att de inte kan koncentrera sig på handlingen. För mig är det en varningsklocka när jag inte kan göra det.

Då behöver jag vara ännu mer noga med arbetstiderna, ta fikapaus fm och em och en timmes lunchrast. En viss stressårbarhet kommer jag alltid att ha efter mina perioder med utmattning.

Min hjärna är verkligen som ett hamsterhjul. Om jag ”springer” så ökar farten jättesnabbt, och till slut hinner jag inte ens med i tempot och i värsta fall ramlar jag.

Därför behöver jag ha lite lagom snurr på hjulet. Råkar farten öka bara lite för mycket så är det halt på stället som gäller, för att sänka farten på hjulet.

Och ljudböcker är som sagt en bra varningsklocka. Jag gör inte ett bättre jobb för att jag köttar på timme efter timme. Min hjärna måste få tid att tänka och helst sova på saken också - då blir slutresultatet bättre.

De första åren med det här jobbet sprang jag på alla bollar. Chefen sa ”ta den bollen, och den - och den också”. Och jag sprang.

Då kunde det hända att jag gjorde saker helt i onödan - eftersom förutsättningarna förändrades en kort tid därefter. Otroligt surt - och minst sagt slöseri med min energi och tid.

Så då lärde jag mig att låta vissa saker gotta till sig lite. Ta upp det ibland och fundera, vrida och vända på det, sen låta det vila och göra något annat en stund.

Och jag brukar hinna med allt jag ska göra, men att göra saker i onödan betackar jag mig för.

På cykelrundan köpte jag hämtmat så nu har jag och dottern haft torsdagsmys framför tv:n. Hon åker till sin pappa imorgon.

När hon byter hem så brukar vi alltid äta ihop, så imorgon hoppas jag att han bjuder på grillat. Jag bor ju i hyreshus och kan inte grilla längre.

Sen är det helg och balkongröj som gäller! Utan alkohol, jag skålar med mig själv i te när jag har städat och pyntat klart ?