Senaste kommentarerna i forumet

Det låter inget vidare, med tanke på vad du har varit med om tidigare så
borde du nog försöka varva ner tempot lite.? Det verkar verkligen var kaos på ditt jobb.
Men det är väl nu under coronan antar jag, är väl mycket lugnare i normala fall.

Försök och ta det lugnt nu i helgen.

Kram❤️

Dag fyra över nu. Ikväll fick jag sån ångest när jag försökte göra mer än vad jag orkade... Allt bara föll. Så besviken på mig själv.. Ångesten och suget kom rusande. Men jag är fortfarande nykter denna fjärde dag.
Så trött på coronatider nu. Är ledsen på det mesta just nu. Hela situationen.

Men jag är nykter ännu en dag.

Lägger mig tidigt idag för att jag orkar inte vara uppe längre...

Kram Saskij

Jag ska börja i små steg men helst har jag har lust att springa tills jag inte orkar mer, trötta ut kroppen, behöver det.
Huggit mig genom dagen, orkar mycket nu, som att våg 2,3 eller vilken i ordningen av trötthet har lättat. Känner mig stark!
Vara ute är min plan för helgen. Nu ett glas nosecco (gott!) sen middag och en serie som jag sparat till fredag, och hinna prata med min man som trots att vi båda jobbar hemma, jag knappt hunnit prata med. Älskar kvällarna här, saknar stan med utbud, restauranger, barn och vänner. Men om jag skulle välja en tid för distans på alla plan, så är den här ganska bra,
Nu ska jag buda på en klänning som väl får hänga på en vägg här och bara vara fin, fest lär dröja ?
Var rädda om er och njut av ljuset. ??

Det du utsätts för är mobbning, och din chef är svag och feg. Förlåt om jag är fördomsfull, men fy för ”kärringar i flock” med en informell ledare i täten. Tuffaste tjejen i rökrutan i plugget. Urrrk ?

Du ska INTE prata med din chef. Du ska absolut inte tvingas svara på planer om hösten. Du ska ta kontakt med facket och sen får din chef ha kontakt med en ombudsman.

Din chef har gjort fel på fel på fel, och du behöver inte känna dig lojal mot henne ett dugg. Den avdelningen måste gå till botten med problemet, du är bara en i raden annars.

Stå på dig! Lägg allt ditt fokus på din nykterhet och att må bra. Och skatta din lyckliga stjärna att du träffade en så bra läkare att du vågade öppna upp om det svåraste svåra.

Om du har ”bevis” i form av sms eller mail så ska du spara undan det för egen del innan du avslutar jobbmailen. Skärmdumpa.

Kram ?

Men låter som att du ska varva ner lite på tempot ? låter som du är rätt utmattad när inte ens vila hjälper.

Men är imponerad av ditt engagemang i allt, för det verkar som att energin inte finns riktigt men intresset driver dig ?

Jag var ju oxå rätt trött på dagen, åt o vilade lite, Blev ändå inte piggare på eftermiddagen men tänkte att jag tvingar mig att promenera ändå! Efter det kom lite energi tillbaka, iaf så jag orkar med kvällen o middagen men nu är man toktrött igen.
Det är knepigt det här ?

Den här jobbveckan har jag verkligen öst järnet. Dels har jag gjort vissa löpande saker, samtidigt som jag har servat andra - och tagit stora kliv i det stora sommarpusslet.

Vårt företag blöder svårt pga coronakrisen, men semestrarna måste planeras in enligt semesterlagen som vanligt ändå.

Av ekonomiska skäl har jag nu på slutet tvingats planera in en medveten nedbemanning. Det är också omöjligt för oss att ta emot vikarier från vissa regioner, vilket bakbinder oss ytterligare.

Jag ska inte trötta er med mer detaljer, men min hjärna har fått jobba hårt. Så hårt att det stundtals hettat lite innanför pannbenet inbillar jag mig.

Idag hade jag ännu en deadline att förhålla mig till. Efter lunch skulle jag vara ledig för att hänga med min mamma på en sak. Med två minuter till godo stängde jag av datorn. Allt annat får vänta till måndag. Punkt.

Efter några timmar på vift med min mamma blev det en kort shoppingrunda med yngsta dottern, som avslutades med att hämta mat från Max.

De sista stegen in i trappuppgången och upp i lägenheten kändes som sjumilakliv. (Är det uttrycket positivt eller negativt?) Jag hann tänka flera gånger: ”Den här känslan brukar jag dricka vin på.”

Efter maten blev det sängen direkt, en timmes höneblund var jag värd. När larmet gick orkade jag inte gå upp. Tröttheten var förlamande. ”Låt mig vara!”

Sen kom jag att tänka på att det var ju ett bedrövligt sätt att fira sin nyktra dag 90 på. I sängen. Dödstrött.

Så då gick jag upp och skrev det här. Sitter nu framför tv:n och väntar på att Lets Dance ska börja. Alkoholfri öl och Dajmsnacks på bordet.

Har inte orkat/hunnit tänka på några aktiviteter i helgen. Har dottern för andra helgen i rad dessutom, vilket komplicerar det lite. Men allt får bli som det blir. Jag är nykter, det är huvudsaken.

Kram ?

Ps. I mitt kök finns diskbänken som Gud glömde, men det skiter jag i. *klapp på axeln*

Jag har inte läst tillbaka i sin tråd så jag skriver bara utifrån ditt senaste inlägg. En sak slår mig nästan som en örfil när jag läser och det är att du använder otroligt starkt nedvärderande ord om dig själv. Att känna sig som ett jävla as, det är.. hårt.
Jag har bara hängt här i fyra nyktra månader. De som jag möter här är inga jävla as, jag upplever heller inte att det är ”mitt fel”, nåns fel.
Att dricka, supa eller feelgood-pimpla så att livet blir problematiskt (de andra hänger ju inte här) går sällan att förklara med att det är någons fel. Det är förstås var och ens ansvar att styra över sitt liv men vi är många som inte fixar det, och så kan det lika gärna handla om mat, eller att inte vara dugligt bra förälder. Men vi kämpar!
Det är också rimligt att leta i sig själv kring de här sakerna, så ska det vara. Det är ju det vi gör här, och hjälps åt med.
Jag kan inte dela ut en enda förslags-tanke till dig som jag varken känner eller kan så mycket historik kring, men jag tänker ändå, att om målet är att bli nykter är inte vägen att straffa sig själv. Det är precis vad vi har gjort när vi har druckit, ofta i åratal. Här är början på något nytt och i det ingår ett stort mått av self-compassion som det heter nuförtiden. ?
Ville bara säga hej, och önskar dig en lugn och bra kväll.

Glömde det om AA. Det är väl bara att gå dit och hämta dina mynt med tid på. Jag har aldrig brytt mig om dessa och då har jag ändå tagit ett år (20 månader) som mest. Men jag har någon tanke att att dyrka ett mynt inte är min väg att gå. Jag borde se det som ett pris istället kanske. Jag tror ju på Gud och något där säger mig att den inte är viktig i förhållande till annat. Men det är fritt fram att slinka in på AA. Vet inte om du testat några möten och det inte var för dig? Finns bra grupper och klart sämre. Väldigt familjärt och alla vet exakt hur det är. För folk som inte är alkoholister har svårt att förstå och sätta sig in i det hela.

Tack Vinäger för fler bra låttips! Jag kommer att ha enorm glädje av min nya låtlista. Nu kan er omtanke finnas med mig närhelst jag behöver.

Kram ?

Hej Honungsblomman. Läst igenom lite av dina senaste inlägg här och beundrades över din magnifika lista som du har jobbat fram för att se hur du smusslat och gömt undan för att kunna dricka i fred. Låter ju som ett heltidsjobb rakt av. Kan nog vara bra att ha sådana listor att gå tillbaka till för att se hur fan det ser ut svart på vitt.

Jag har nästan aldrig smusslat. Ett sexpack eller om det var fyrpack 3.5% som jag ville sova på hos syrran då hon inte vill jag dricker där (eller någon annanstans så klart). Bor ju ensam i ett kollektiv och jag vill mest inte träffa andra när jag druckit. Blir ohållbart i längden när man häller i sig och sen inte vill gå ut och träffa någon när man ska på toaletten. Så man använder en hel jävla drös PET-flaskor till det. Värre när man ska spy. Fram med plastpåsar - och de flesta läcker ju lite. Men har man en uppäten chipspåse funkar det bäst. Sen lever man i en annan värld i x antal dagar. Sen ska det städas.

Det är sådant jag borde skriva om i min dagbok för det är ett helvete när man ska "smussla" ut skiten från sitt rum, ner i soprummet. Dock är jag ju väldigt öppen med att jag är alkoholist så nu sist frågade jag jag stört någon och om det luktat något. Jo, jag hade spytt och hostat om natten och tydligen hade en påse läckt så det luktade lite. Hur fan kan man ha hållit på så :) Nu halvt uppstädat. Hoppas du kan stå emot varje dag framöver när alla möjliga tankar vill kidnappa oss. Finns ju en miljon ursäkter för att dricka. Men tror det finns ännu fler skäl till att inte dricka. Rekommenderar Per Holknekts bok. Väldigt intressant. Skildrar så mycket.

? ?

Sista dagen för sonens praktik. Nu har vi sovmorgon resten utav terminen. ?

Ikväll har jag varit på möte. Fin stämning och kloka delningar, som vanligt. Tänk att fredagsnöjet numera är möte med andra nyktra alkoholister... ???

Tack så mycket Honungsblomman med punktlistan. Det var supersnällt gjort.

Lånade Skål ta mig fan nu via E-tjänst. Väldigt smidigt och jag slipper läsa själv då jag kan ha koncentrationssvårigheter. Följer väl med till en ljudbok men ska lyssna på den även om den var 7-8 timmar lång. Lika bra att maxa alla tillfällen man kan hitta nu. Jag lyssnade igenom lite intervjuer med Per Holknekt och Robert Laul nyss. Ger en extra motivation - att kan dom så kan jag!

Jag känner igen mig i att jag är högpresterande. Åtminstone i tanken. Svårare i verkligheten då jag har svårt att passa in - antagligen på underliggande diagnoser som gör att jag alltid haft problem att en del människor ratar bort mig direkt medan andra ser, förstår och accepterar. Det har sen gjort mig rädd för människor. Men jag tror många alkisar är högpresterande även om alla kanske inte lyckas lika bra som Per Holknekt :)

Ja, det finns ju en fara med att gasa direkt efter ett återfall. Men kosten är nog A och O för mig och sen hjälp inom psykiatrin och behandling. Men är inte rummet städat så drar det ju ner en. Men man kan begränsa sig till ett fåtal saker per dag. Insatsen får ju inte överstiga belöningen. Jag får se hur jag ska balansera det hela. Min behandling är ju bara en gång om veckan på gott och ont, men jag tror jag ska kunna hantera det då jag är helt orkeslös stundtals. Sömnproblematik - inte enbart orsakad av alkoholen men har väl förstärks på slutet.

En annan viktig sak är att påminna sig att man är värd saker/kärlek etc. Har extremt låg självkänsla och det är en tuff kamp. Men jag har rest mig förr och det är jag fast besluten om nu också.

Planen är väl lite flytande om jag går tillbaka till punktlistan men har varit ute på två promenader i dag. I kväll vill jag unna mig lite Pepsi Max och en liten chipspåse. Rimmar illa med LCHF men detta är en process och inget pang bom på.

Har grovstädat undan det mesta i rummet. Fortsätter med det finstilta i morgon.
Tvättar just nu upp sjöblöta sängkläder. I morgon blir det kuddar etc, även om jag borde kört dem i dag också. Men har behov av lite rena underkläder som tagit slut så får prioritera. Märklig ordning men men :(
Imorgon blir det ytterligare en lång promenad, möjligen ner till havet även om det är hyfsat långt.
Söndag får det bli ett besök och köpa lite nya växter. Vissa kan nog repa sig men jag har ju övervattnat tidigare och fått kasta en del så. Växter gör alltid susen.
På måndag får det bli planering med någon nyttig lchf-middag.

Det är en liten mer strukturerar lista - förutom upp och hämta stesolid på BCM så man slipper svettas sönder igen.

Återigen supertack för ditt inlägg. Nu kämpar vi på som nynyktra och ska segra den här gången. Jag hejar på dig också och ska in och läsa i din tråd också.

Jag kom från ett piller och alkoholmissbruk.
Min fru har varit med på en resa med mig med parterapi och följt med mig på samtal i mina samtal för missbruk.
Var på rätt väg men något år tillbaka så har det vänt och dricker nästan dagligen.
Tar hand om familj, hus och jobb. Aldrig full men klart påverkad och dricker förstås inte för smakens skull.

Min fru vet om att jag dricker men jag köper ett par öl till helgen som är synliga, alkoholfria på veckan som fylls med 10.2:or.

Detta har nu uppdagats och jag skäms som fan. Den tilliten som tagit tid att byggas upp är Riven och trots att detta var igår så har jag köpt vodka idag som jag gömt.

Jag är så besviken på mig själv. Tristessen gör mig galen.

Detta blir ett långt och spretigt inlägg. Måste skriva av mig.

Min fru är företagare och jobbar mycket. Jag jobbar 75% och tar hand om allt hemma + att jag hjälper till på hennes bolag en hel del.
Jag blir sällan full, 30-50cl vodka, eller 1.5 vinare... Eller några öl med en "startraket" 10% öl. Jag "feelgood"-dricker bara.

Min fru har litat på mig men igår kom hon på mig och jag ljög vilket hon synade.
Jag har erkänt en del men sanningen är långt bort.

Får inte ihop meningar och ord, har mycket att skriva ig. men får återkomma. Jag känner mig som ett jävla as och hon känner sig så bedragen. Har ALLTID sagt att hon aldrig kan lite på mig om hon frågar. Men nu hade vi kommit långt. Jävlar vad livet som missbrukare handlar om att klättra på sin stege av tillit som man konstant får börja om i. Mitt fel.
Trevlig helg.

...och kul att se att du också är en "Loppis-loppa".
Hoppas att du hittade något fint.

Ha en mysig helg!

Kram

- - ?

...jag vill hälsa dig välkommen jag med!
Det låter jättebra att du tackat ja till fler samtal och att du även nämnt att det är utifrån ditt beroende.
Det här forumet är toppen och jag hoppas att du ska trivas här lika bra som jag gör. Här kan man få pepp och råd, få en kram och bli "lyssnad" till. Ibland är det så många känslor på en gång och då kan det vara så skönt att någon annan kan "reda" lite i vad som är rimligt eller inte. Ibland kan man liksom bli blind och ta på sig för mycket av skam och skuld.

Gällande att sluta så är det nog olika hur man känner rent fysiskt efteråt. Jag skulle säga att jag har haft ungefär samma alkoholintag som du beskriver, varje dag, men jag har inte känt av några direkta "biverkningar" av att sluta. Jag tror du fixar det.
Om du tycker att det skulle kännas jobbigt rent psykiskt, kom in här och skriv vetja. Sysselsätt dig med något.
Ta nu en dag i taget och trä upp länk för länk på din långa livskedja av nyktra dagar.

Kram

- - ?
Honungsblomman
Dag 12

Du låter verkligen motiverad att sluta dricka och det är toppen. Jag lyssnade precis på en del i "Skål ta mig fan!" av Torbjörn Åberg. Han beskrev att det ofta som vi alkisar inte är "underpresterare" och slöhögar på olika sätt, utan att vi har höga ambitioner och vill maxa på många olika områden i våra liv.
Känner du igen dig?
Det gjorde i alla fall jag.

Jag känner också igen hur jag var här förra vändan och öste på med olika slags saker jag skulle göra för att må bra. Träna. Äta bättre. Läsa god bok. Lägga mig i tid...var det något mer...ja-a...just ja...sluta dricka.
Jag blev milt påmind av mina medlemmar att det kanske kan vara bra att ta en sak i taget och sedan smyga in det andra allteftersom. För min del gick det INTE bra den gången...så jag är här på en ny vända nu.

Du beskriver att du ska:
- skriva dagbok här varje dag
- gå på bedömning via allmänpsykatrin
- städa ditt rum
- köpa nya blommor
- (fortsätta få stöd av Beroendecentrum?)
- ta Stesolid
- tvätta
- promenera
- göra planeringar på din whiteboard
- ta reda på hur du hanterar dina känslor
- motarbeta tankar på att inte vilja leva
- göra en visuell avprickningslista för antal dagar som du är nykter
- gå på AA
- gå på behandling en gång i veckan
- äta LCHF

Och sist men inte minst - kurera ditt ryggskott

Jag skriver det som en punktlista lite för att du ska se vilka krav du ställer på dig själv.
Vad ska du prioritera först? Att kanske rent fysiskt röja rent i ditt rum så att du har det rent omkring dig. (Men akta ryggen) Tvätta lite
Imorgon? Planera att köpa några plantor
På söndag? En skön promenad (det ska tydligen bli fint väder i nästan hela Sverige då)
På eftermiddagen kanske planera någon måltid för måndagen och tisdagen för LCHF, kanske bara middagen till att börja med?

Lite så. Steg för steg..du måste hushålla med din energi nu. Annars är det så lätt att känslor och annat bara kokar över.

Jag är också nynykter och använder det här forumet till att skriva i varje dag. Använd oss till att skriva av dig lite känslor som pyser fram kring ex och annat. Det är också ett jättebra sätt att skriva dagbok här, för då kan du automatiskt uppdatera i inlägget vilken dag du är på och dessutom få lite glada tillrop av oss andra.

Den varmaste fredagskramen jag har får du av mig nu. Det här fixar du!

- - ?
Honungsblomman
Dag 12

Tack men dagen har gått som i limbo. Pigg och energisk till ångestfylld och deppig. Inte för jag saknar vinet så otroligt mycket men mer för att min ångest har generellt blivit värre sista tiden. Blir det inte bättre funderar jag på att prata med min läkare angående antidepp medicin.(min förväntansångest har liksom blivit lite värre igen.) Bara så man kommer lite mer ovanför vattenytan och kan börja våga mer. Kram??

Hösten gick helt okej och jag kände att det mesta var på väg att bli bättre. Sen har våren varit ett smärre helvete även om det blev en månads nykterhet samt två veckor här och där. Men totalt har det helt spårat ut och jag har även börjat dricka starksprit igen som jag inte gjort på länge (förutom utomlands för att kunna somna men det var på ett annat sätt).

Så i dag börjar jag skriva den här dagboken som ett sätt att hjälpa mig själv för nu känner jag faktiskt en vilja att sluta dricka vilket jag haft lite avsaknad ifrån under våren - märkligt nog.

Egentligen är det inte så intressant varför jag druckit en massa men ångest, blandat med svek och ensamhetskänslor kanske kan sammanfatta det så smått.

Förutom att skriva här varje dag ska jag även försöka ha en liten plan som jag ska följa. Både långsiktigt men även för morgondagen. Små steg för att skapa bättre rutiner är rätt väg att gå. Vidare så har jag även blivit kallad till allmänpsykiatrin för bedömning. Ett framsteg för att kunna få hjälp med underliggande problem som jag har svårt att hantera just nu med mina nycklar.

Jag bestämde mig för att sluta dricka när jag vaknade om torsdagsmorgonen. Då hade jag druckit i en vecka med varierande mängd och otaliga spyor. Rummet ser ut som ett bombnedslag och jag är så trött på att städa upp allt nu efter ännu ett fyllerace. Men det är bara att ta det steg för steg så får jag ett fridfullt rum igen.

Att jag inte ens lyckas sköta om mina blommor som jag verkligen trivs med är ett under. Så jag får väl bara bege mig ut och inhandla lite nytt friskt liv till mitt rum.

I alla fall drog jag till Beroendecentrum i går torsdag (för vilken gång i ordningen vet jag inte) efter att ha hittat en öl och svept den om morgonen. Jag är så trött på det BCM nu. Ångesten att sitta och vänta där är hemsk. Men jag hoppas innerligt att det var sista gången nu. Jag känner mig motiverad och börjar få hjälp på olika håll och då ska banne jag dra mitt strå till stacken.

I dag var jag där och hämtade lite stesolid igen för att slippa den värsta abstinensen och det blir väl hyfsat mycket bättre i morgon tror jag. På söndag borde det mesta vara normalt igen men tiden går så jävla sakta i väntan på att saker ska bli bra igen. Men nu gäller det att jäkta långsamt.

I dag har jag på dagordningen att jag ska städa upp rummet, tvätta sängkläder och sen förhoppningsvis ta en promenad till i kväll. Sen får jag tvätta mina normala kläder i morgon. Jag måste bli bättre att använda min whiteboard dessutom på sikt. Annars håller jag allt i huvudet och då finns risk för överladdning.

Senaste återfallet, varför tog jag det? Om måndagen drabbades jag av värsta ryggskottet och kunde knappt ta mig ur sängen på tre dagar och efter det har jag haft svårigheter att börja mig ner till golvet. Här kämpade jag emot men när jag drömde om mitt ex sen om torsdagen och jag fick några enorma känslostormar var det som jag inte brydde mig. Jag kände mig gammal, misslyckad, ensam utan trygghet med en enorm dödsångest. Hur ska jag stoppa mig från alkoholen ifall något sådant svämmar upp igen? Jag saknade lust att leva och brydde mig inte. Här måste jag hitta en lösning.

Jag brukar inte slå på mig själv och känna besvikelse eller skam och skuld men nu efter senaste återfallet så blir jag besviken på mig själv. Det skulle ju inte hända. Pinsamt med ett rum som halvt stinker och som drabbar övriga jag bor med. Jag kan bara be om ursäkt här och visa för mig själv att det inte ska bli så framöver. De är åtminstone bra de jag bor med även om jag är den hårdaste mot mig.

Så långsiktig plan är att skriva dagligen här i min dagbok. Även att jag ska sätta upp ett streck på något synligt papper för varje nykter dag framöver. Då får jag åtminstone återkommande påminnelser om den här alkoholen. Även AA är inplanerade nu. Jag har gått dit tidigare och det har fungerat bra. Jag får upp på den hästen igen och lägga mig platt. Vidare så har jag en behandling som är en timme i veckan - då det är lite vad jag orkar med att boka upp mig på tror jag. Det skulle öka chansen att inte misslyckas men två dagar efter första samtalet så kraschade jag. På nästa tisdag så skulle vi snacka mycket om återfallsprevention och vad man kan göra etc.

Jag känner mig motiverad men det är enklast när man mår skit. Jag ska fixa detta nu! 24 timmar åt gången eller kanske bara en timme åt gången. I dag ska jag inte dricka oavsett.

Viktiga saker som jag också tror kommer hjälpa mig är att äta enligt LCHF. Det triggar mindre i hjärnan samt så mår jag 30-50% bättre av den kosten vilket kommer få mitt välmående i snabbare balans.

Just nu känner jag mig lite ledsen, men även motiverad och till en viss bit av besvikelse. Sen finns det väl en miljon andra känslor dessutom.

Du har nu tagit sig en bit på vägen som skriver, det finns för dig som för oss andra ett genuint intresse för förändring till något bättre, ett erkännande att man har problem!

Det kan verka svårt många gånger men helt plötsligt är det så lätt, olika för oss alla vad som är lösningen.

För mig har problemet varit hälsan som gett ångest, vilken jag dämpat med alkohol. Det är länge sen jag såg problemet så klart o nu gör jag något åt det.

Läskigt med alla känslor som jag bedövat. Gick till en terapeut och kände just ingenting, helt tom. Anade även en känsla av att om jag släpper masken så brister det.. har nu skrivit att jag vill fortsätta i samtal och att de handlar om att jag är en beroendeperson.. har försökt sluta så många gånger själv utan att lyckas, inser att jag behöver hjälp!
Tack för att ni hälsade mig välkommen, läser massor här och får insikter, kanske helst hur mitt missbruk påverkat/påverkar min familj.. ångest ångest..
men jag ska inte dricka idag det beslutet är taget

Nu puffar jag upp dig här ety vill inte leta efter dig på sida 2 ?
Vad hände sen, efter tåget och snart helg igen?
Massa jobb tror jag, men.
Här är vi. Och fredagen.
Drömde att det var torsdag (vad säger drömtydaren Freud) kanske att den ”vanliga” viniga fredagen inte finns mer?
Ser fram emot chips och sånt, papperstidning, dammsuga, samt promenad till sjön där nya bryggor bör läggas i till helgen. Vad har du för planer? Kram ?

Helt riktigt Andra halvlek
O Se klart ? bara börja motionera men kom ihåg små steg ? undvika skador o som för mig, energin borta i 2 dygn efter intervaller ?
Saskij detta gäller dig oxå, jättebra att möblera o röja men lägg det som ett litet längre projekt! Energin finns tyvärr inte där för att flytta berg ännu o viktigaste är att du mår bra o spar på energin med små steg ? själv sovit helt ok, vaknat rätt tidigt, käka frukost! inte gjort desto mer men ändå är energin slut vid lunch ??

Saskij. Det kan vi leva med, mycket kan vi leva med- bara vi håller oss nyktra. Jag skrev nån dag att det är stökigare hemma nu, och så städar jag och röjer ordentligt då och då. Det gör inget om nån knackar på och jag struntar i om disken inte är urplockad, för jag är nykter. Har inget att skämmas för! Det ÄR en minut i taget vi håller oss nyktra. Jag hejar på dig!
Tack vinäger för dina reflektioner. Vet inte med klokskap men jag känner att jag samlar ihop mig själv, som att min inre hönsmamma tar hem sina ungar till trygghet. Jag ansvarar för mig och ser till att jag mår bra. Det svåraste men allra viktigaste.
Andra Halvlek, du är super med din cykling! Jag ska börja lugnt- tack för påminnelsen.
Kram på er!

Vilket positivt inlägg. Du är sååå värd att få känna som du gör. Full av energi. Snart får du ändra ditt nick till Glad själ.

Önskar dig en underbar helg.

Kram kram

Det är så bra att du reflekterar över ditt liv och hur det har blivit som det har blivit.

Intressant att få ta del av din historia. Jag vidareutbildade mig också vid samma ålder som du och med småbarn hemma. Även om det var jobbigt ibland tror jag att vi hade nytta av vår livserfarenhet på högskolan/universitetet.

Tycker att du har varit klok som har fortsatt att söka stöd genom livet. Att inse att det finns hjälp att få är en styrka. Även om det kanske inte alltid känns så tycker jag att du har kommit långt. Och nu har du börjat investera i dig själv även i vardagen.

Önskar dig en fin helg och hoppas för din skull att du orkar stå emot ett eventuellt sug. Tänk på känslan att vakna utvilad och utan baksmälla. Att må så bra det går.

Kram till dig