skrev Qwer1 i 10 fria dagar
@Onkel F blir så bitter och dryg när jag inte dricker menade jag 😝
skrev Onkel F i 10 fria dagar
@Qwer1 Lösningen är att inte dricka! 😉💕
skrev Qwer1 i 10 fria dagar
Jag blir så bitter dryg när jag dricker
skrev vår2022 i jag är livrädd
@aldro Låter verkligen hemskt och illa som du har det i din relation. Vad bra att du inte började dricka för att att mildra alla tunga tankar och känslor, det löser ingenting, gör det bara värre. Den viktigaste att tänka på är barnet, skydda barnet. Om mamman totalt tappar greppet och dricker så måste du som pappa vara den starka och skydda ditt barn. Hålla dig nykter och ta det fulla ansvaret för barnet. Som jag uppfattar det så blir det alltid samma onda cirkel med bråk och alkohol inblandat. Du skriver att det påverkar dig oerhört och hur kistan där i bröstkorgen håller på att explodera. Du skriver också att det känns bättre när du fått skriva av dig. Mitt råd är att du tar hjälp, det som händer är förgörande, blir en ond cirkel och barnet far illa. Du berättar om att du själv farit illa som barn med en psykisk sjuk mamma och grova saker som hänt. Låt inte detta gå vidare till ditt barn, ta ditt ansvar som pappa och ta hjälp. Håll dig nykter, det är mycket som står på spel och skulle du börja dricka är det också förödande för ditt barn. Ditt barn behöver dig. Socialtjänsten kan vara ett stöd för er och inte minst för ert barn. Kämpa på nu och drick inte!
skrev Flarran i jag är livrädd
Hej! @aldro, När jag läste om hur du har det just nu. Då lärde jag mig en hel del om saker som jag inte har fått något riktigt grepp om tidigare ska jag säga. Blev faktiskt så här på tidig morgonkvist när jag drack alkoholfri cider en aning nyktert tacksam över hur bra jag har det. Har skrivit i min tråd om att jag lyckades att inte berusa mig igår fast känslan till det fanns. För att bemästra en svår situation som du utan tvekan har, så är det lätt att ta till dumheter som alkohol. Man kan hamna i ett hav av stormiga känslor av många olika orsaker. Jag har väl inte så värst mycket att komma med då jag inte har varit i någon djupare relation, eller känt så värst mycket kärlek och såna grejer utan väl mest levt i min egen värld och skyddad från det mesta. Det förstår jag nu när har läst om din knepiga situation och uppenbart jobbiga vardag. Tycker att du är duktig som kämpar på.
Önskar dig allt gott kompis!
skrev aldro i jag är livrädd
och när allting var bra såklart att hela relationen ska storma . förhållandet hon ringer full e allmänt elak osv . dessutom framför andra o snackar skit om mig. allt för o ge hat. hon gör detta aktivt. tror de är 3 helgen på raken nu. annars äre väl 5 år regelbundet. har svårt o gå vidare dock. ja va på bolaget idag. men gick ut därifrån tomhänt och köpte inget. nu efter den här attacken ångrar ja det. min farsa sa alltid innan han blev sjuk att när hela havet stormer sitt lugnt i båten. ja klarar inte av o sitta lugnt i båten. ja har för mkt känslor. nu e ja ba arg för ja ej har alkohol. ja kan ej hantera känslor när dom e intensiva utan preparat de går inte. och bara för jag gick ut tomhänt o vände på allting från bolaget idag så sitter man här nykter . barer stängda. o ingen alkohol. och känslor är gånger en miljon. tog alimemazin för o sova . men inte ens de hjälper. jag kan inte hantera känslor utan stöd egentligen. går inte . de är för mkt. mkt sen barndom osv som gör att man e skadad oxo. kan bli riktigt mörk…. när de blir mörkt blir de ganska illa. kan säga att alkohol gör de lättare för stunden. men man får ta smällarna . o när man tagit bakissmällarna är de intensiva bättre. men idag får ja hantera detta nyktert. och de är ett rent helvete. när de blir mörkt för mig, då går de verkligen enda ner i botten. rakt ner . har väldigt dåliga tankar . man vill ej leva liksom. på nåt sätt tror ja att ja borde dra mig ur relationen helt för de är något som pågått o aldrig blitt bättre. hon har ju diagnoser och skiftar enormt i beteende. ja har ju såklart diagnoser oxo o är inte felfri. men efterssom tråden handlar om mig så skriver ja av mig. ja brukar ju bli dumpad oxo flera gånger i månaden. och de är inte ens av några rinliga anledningar. ni kanske tänker att de hänt för ja druckit? eller är en fuck up? nej nej nej. de kan vara bara man ställer en fråga fel. allt har blivit väldigt toxic på något sätt . o på senaste känns de mest som att hon ba tar pengar av mig o beter sig som skit. ja behöver egentligen inte ens ge ekonomiskt stöd till henne. bara till sonen. känner mig ganska utnyttjad faktiskt. allt har blitt väldigt konstigt. ja får heller inget tillbaka riktigt . skulle säga ja mest blir behandlad som skit. såklart kan ja va jobbig ibland oxo. men hennes reaktioner till småsaker är en miljon gånger om och hon ger 5 miljoner knivar tillbaka i hjärtat. och de pågår oftasts i en hel vecka. tills hon till slut förklarar sig o säger att hon inte vet varför hon blir så. de är en konstig relation. jag är kvar i den och har svårt o gå vidare . men egentligen behöver ja ej va kvar. kanske bäst o gå skilda vägar om båda ba upplever man e toxic mot varann. hon verkar inte tåla mig helt enkelt. men nästa dag är de helt tvärt om. idag e hon full på vin. då blir hon såhär varje gång. ja blir inte så. har blivit kaos när hon blitt så dock om jag e full samtidigt. men de va länge sen nu. jag slutade upp med det för några år sen. hennes del har fortsatt o fortsatt. som en endless tortyr. varför är jag kvar? ja skulle inte tåla om hon träffa nån annan tex. kan ej hantera. o dessutom min unge under samma tak som nån annan. hade nog gjort att ja försvunnit från kartan ett par år. även om ja mister kontakten me sonen vilket är enorm smärta. men de är de flyktbeteendey ja får när de är för mkt tror ja. vet inte hur fe skulle va om vi inte va tsm. har inte haft barn me nån förr o varit i den situationen. men har svårt o tänka mig att svaga jag skulle överhuvudtaget klara av de . så ja gissar väl på att ja skulle försvinna o radera henne för evigt i livet o gå vidare. ja har raderat mkt i livet. mkt händelser me psykisk sjuk mamma o allt som man bara grävt ner raderat som de inte hänt. d e rätt grova saket som hänt . vem som helst blir skadaf av de , om inte kriminell eller psycho. men har konstant bara grävt ner allt. allt finns i en kista långt ner i bröstkorgen. och varje gång saker blir tunga, är de som att kjedjorna runt kistan som är extremt säkrade håller på att brista medan kistan försöker komma loss o öpnna sig. o när de sker dricker man alkohol, då orkar inte kistan hålla på längre o blir lugn för den blir bedövad. ikväll försöker den bryta sig loss. de spricker snart o exploderar. imorgon är hög risk för att jag är extremt destruktiv. ja vill inte vara de. allt var på en bra rutin. ja va glad ja va glad ja lyckades dricka balanserat senast. ja ville satsa på en månad till. ja har tränat varje dag osv. allt va så jävla bra . tills en person kommer och ger mig 5 miljoner knivar i bröstet utan större anledning. känns som ett mörkt moln är påväg över mitt liv. o ja vet ja ej kmr kunna hantera de . medicinen börjar verka hyfsat nu dock. ja tog lite mer . tar väldigt väldigt lite i vanliga fall. vilket är bra. kanske fe känns bättre oxo när ja suttit o skrivit . vet inte . de kommer antagligen tillbaka.
skrev Hoppfulle Kalle i Den enorma kraften hos alkoholen
@Amanda L Hej Amanda och tack för din kommentar. Vad härligt att höra att du snart "fyller" ett år och att du upplever så mycket positivt med nykterheten. Månne också jag komma dit så småningom.
Idag är det dag 12 och jag känner fortfarande bara ett stort äckel inför A och samtidigt en stor rädsla att jag ska lockas in i skiten igen. I tisdags eftermiddag var jag hos tandläkaren. Jag har bråkat med en tand sedan jul och det börjar gå mig på nerverna. Tanken är att tanden ska rotfyllas men samtidigt finns det en spricka i den och därför är det fortfarande inte avgjort om rotfyllningen kan fullföljas eller om jag måste ta det drastiska beslutet att dra ur den. I vilket fall som helst är det tärande att gå med tandvärk till och från. I tisdags var det rensning av tandrotkanaler och jag var där ca 80 minuter. Det verkar inte som bedövningen tog riktigt så förutom bedövningssalva fick jag två rejäla vanliga bedövningar. Till slut var hela vänstra ansiktshalvan bedövad och jag hade ingen känsel. För att göra en lång historia kort så slog det mig att en så harmlös sak som tandläkarbedövningar triggar mitt drickande. När jag rekapitulerade mina tidigare besök kunde jag konstatera att jag vid samtliga dessa tillfällen gått via bolaget och inhandlat "trösteflaskor". Idiotiskt beteende men uppenbarligen styrt av mitt omedvetna. I vilket fall som helst blev det raka vägen hem i förrgår, lite soppa och sedan bums i säng.
Idag fick jag boken hemskickad som jag beställde, dvs Tänka Klart av Annie Grace. Glad som ett barn på julafton kastade jag mig över boken men insåg rätt snabbt att jag måste besinna mig. Vill helst läsa hela boken på en gång men inser att detta är en bok som ska läsas med omsorg. Verkligen försöka ta in vad som står på varje sida så det har inte blivit mer än en liten introduktion. Skönt i alla fall med all hjälp man kan få.
Jag skriver ju under rubriken "förändra ditt drickande". I mitt fall står det dock tämligen klart att denna förändring innebär att helt avstå från A. Jag klarar inget annat. Att försöka lära mig dricka kontrollerat är uteslutet. Känns i alla fall skönt att inte behöva kompromissa med det.
Livet lunkar på och det är grått och trist. Tär lite på det mentala. Dock ska jag ut på en resa om två och en halv vecka och blir borta ca 3 veckor. Kommer ändå att följa er alla på forumet och förhoppningsvis också själv komma med inlägg.
Ha nu en skön kväll allihopa/Hoppfulle Kalle
skrev tavelram i Ej tagen på allvar
@Polerad tack för att du delar med dig! Det är skönt att kunna läsa om sånt här när det inte är så lätt att prata om.
Jag ska definitivt läsa på gällande alkohol och kroppen, tack för tipset!
skrev Polerad i Ej tagen på allvar
@tavelram Härligt att du hittat hit till AH, här finns mycket hjälp och stöd! Personligen hade jag haft svårt att hålla mig nykter utan AH. Det hjälper att skriva av sig och läsa om andras erfarenheter, men framför allt att få konkret stöd när man behöver det. Precis som @Denlillamänniskan skriver är vi många som är lite äldre här och har många år bakom oss med missbruk av alkohol. Det låter som att du har ett uttalat riskdrickande om du inte redan är fast i ett beroende.
Utav egen erfarenhet vet jag hur lätt det är att fastna och hur svårt det är ta sig ur missbruket. Rätt som det är sitter man där utan egentligen ha en aning om hur man hamnade där. För mig var det helt nödvändigt att rensa ut all alkohol som fanns hemma och framför allt att undvika alla miljöer där det alkohol fanns tillgängligt. För mig inbegrep det även socialt umgänge där det fanns alkohol eller där det förväntades att man skulle dricka.
Jag gjorde också en plus/minus-lista, och för mig var det väldigt tydligt vad alkoholen kostade mig på alla plan. När abstinensen satte in tänkte jag på hur fruktansvärt jobbigt det var att vakna med ångest mitt i natten och hur brutala bakfyllorna kunde vara.
Läs på om hur alkoholen påverkar kroppen och hjärnan. Det är inte alltid så behagligt att inse hur man misshandlat sig själv, men det är klart motiverande. Lycka till och glöm inte att vara aktiv här på AH.
skrev tavelram i Ej tagen på allvar
@Denlillamänniskan Tack för svaret. Det känns väldigt skönt att kunna skriva av sig. Mitt största problem är inte hur jag är när jag är full. Det har nog varit hur jag beter mig när jag är bakis. Missat viktiga födelsedagar, saker jag lovat att göra blir inte gjorda osv för att jag ligger vrider mig i soffan och därefter skyller på att ”jag blev visst magsjuk från maten” eller ”jag har feber”. Men ska försöka att strunta i alla andras åsikter och köra på det jag vet är bra för mig!
skrev Denlillamänniskan i Ej tagen på allvar
@tavelram Du är ung, du är klarsynt och jag tror det är bra om du tar dina upplevda problem på allvar. Kör en nykter period och träna på alternativ till att dricka alkohol. Andra aktiviteter, annat sällskap och/eller alkoholfria alternativ. Skit i de du har omkring dig och deras åsikter. Det är ditt liv och du ska nog "köra din grej". Du är välkommen här, där vi ofta är mycket äldre och har erfarenhet av både överdrivet drickande, dess följder och hur man vänder sitt liv till det bättre! Skriv dina tankar, det brukar kännas klarare och bättre än att gå och grunna för sig själv.
skrev tavelram i Ej tagen på allvar
Hej allesammans, hittade in här idag och såg många fina inlägg. Jag undrar om ni har tips på hur jag ska bemöta mina vänner med mera.
Jag är 30 år. Har en blandning av personer omkring mig. Vissa som kan vara ute på AW till 01 på vardagar och ännu senare på helger och de andra personerna som inte följer med lika ofta och som säger tack och godnatt senast kl 20.
Kan dricka i sällskap 2 ggr/vecka och annars dricker jag någon/några öl på kvällen när jag är hemma.
Om jag dricker mer än 2 glas så kan jag inte längre stoppa mig själv. Blir alltid jättefull och vaknar med grov ångest som kan vara i dagar efter. Däremot blir jag aldrig sluddrig, brukar (för det mesta) minnas allt som sagts, är alltid center of the party och de jag umgås med tycker att det är väldigt roligt att ”gå ut och ta en öl med mig”, sen blir det såklart aldrig 1 öl.. Och jag är så trött på att vakna bakis, inte kunna kissa först än sent på kvällen för att jag har noll vätska kvar i kroppen och en slöja av ångest som hänger över mig.
Mitt problem är att ingen jag känner förstår mig när jag flertalet gånger försökt ta upp att alkohol är ett problem för mig.
Det är som att ingen tror på mig, jag får svar som ”jaha, jag märkte inte att du ens var så full! Du sluddrade eller vinglade inte ens”. ”Man märker inte att du är full, du är bara snäll och glad”
Vilket får mig att känna att ingen tar mig på allvar.
Idag har jag inte druckit alkohol på 4 dagar. Har utsättningssymptom som frossa, svettningar, likgiltighet i kombination med gråtattacker och ångest.
Känner mig rätt ensam i detta och har svårt att få någon på min sida. Dem jag känner som också festar långt in på kvällen, de är motsträviga och direkt bara förnekar att jag har ett problem då jag aldrig gör något dumt eller skämmer ut mig. Den andra delen av personerna verkar tycka att ”det väl bara att dricka något glas till middag istället, det är väl inte så svårt”.
Har ni några tips på hur jag ska klara av att stå emot både alkohol och de runt mig som inte förstår att det är ett problem för mig?
skrev aldro i jag är livrädd
man märker ju ganska stor skillnad på när de va regelbundet. man mådde ju skit länge då. ja drack ju denna gången men mår super bra väldigt snabbt och e motiverad för en månad till . känns bra liksom. känner lite att allt är ljusare på nåt sätt. en 32 dar nykter tog mig ur mörkret på nåt sätt. och sen visserligen drack ja ju me kompisar i helgen men skadan psykiskt är inte lika stor efter denna . att förändra sitt drickande och ha de utspritt med längre perioder emellan skulle nog kunna fungera. mår bra tränar äter min kost jobbet känns bra osv. ja tror att genom o ha de så regelbundet som ja hade förut skapade ju ett större o större mörker , längre o länge o ta sig ur de osv. allmänt deprimerad liksom. fredag snart igen och finns inget sug på samma sätt längre . har annat o göra i helgen liksom och vill oxo göra annat. känner av en kontrast där. förut vare mer som att man kämpade emot o inte dricka. ja tror de gäller för mig bara o hålla avstånd mellan då de händer så samlas inte ett större mörker över mej. kanske går ja o dricker me vänner igen om 30 dar inte vet jag. de är inget ja ser fram emot eller längtar till. de får ske när de sker . men en regel finns. o de är att de ska gå tid emellan. dricka ska inte vara en stor del av sitt liv. bara små kryddmått av de om man nu klarar av de .
skrev Andrahalvlek i Behöver all hjälp jag kan få
@Amanda L Haha 🤣 Min gamla tråd lever upp en gång per år på min pånyttfödd-dag!
skrev Ny dag i Det är dags nu!
@Vinägermamman Tänker på dig och saknar att höra hur det går ❤️🥰! Skriv oavsett, vi ska bli nyktra precis som vi vill!!!! Kram
skrev Amanda L i Behöver all hjälp jag kan få
@Andrahalvlek Grattis, undrade just vad du gjorde här?😀
skrev Amanda L i jag har fuckat upp
@ergo_erro Prova att ringa Alkohollinjen och prata med en rådgivare. Jag tror det kan vara bra att du får beskriva hela din situation och kanske få tips på hur du kan ta steg ett.
Alkoholen är ju ingen lösning på något enda problem. Men som Jenny skriver : du kanske behöver hitta alternativen?
skrev aldro i jag är livrädd
någon vidare hälsoundersökning fick ja inte göra då mina värden va så bra på allt. dom tyckte inte de va nädvändigt. inte ont efter senast ja drack. verkar ha repat sig under nyktra månaden.
skrev aldro i jag är livrädd
nykter dag 2 igen och fortsätta me kosten . dag 3 imorrn. nu kör ja en månad till nykter
skrev Amanda L i Den enorma kraften hos alkoholen
@Hoppfulle Kalle Livet kan bli så mycket roligare utan alkohol, men som vår2022 skriver så är det en process som tar tid. Det betyder inte att man behöver vara på vänt hela tiden, tvärtom tycker jag att det varit intressant att lära känna mig själv, fundera över livet, vad som gör att jag mår bra eller inte. Snart har det gått ett år och det händer fortfarande saker.
Jag kan numera vakna med förväntan inför dagen, så som jag sällan gjort tidigare.
Ditt äventyr har bara börjat och det kan bli hur spännande som helst! Även om det kommer att gå upp och ner så går det alltid framåt på något sätt. ❤️🙏🏻
skrev Stora Loppan i Nytt år, nytt beteende
@vår2022
Det är nog en läroprocess för mig att prova alkohol och inse att det inte funkar... Bra i alla fall att jag mår rätt OK igen. Jag har en plan för några veckor framåt och det känns tryggt och bra.
Kram!❤️
skrev Stora Loppan i Nytt år, nytt beteende
Bättre sömn. Riktigt bra dag! Lite trött, men hanterbart. Tog en kortare tur på skidorna på förmiddagen. Besök hos vän som jag inte träffat på länge hela eftermiddagen. Fika och promenad. Mycket att prata om. Roligt och trevligt och jag är inte så trött som jag brukar bli av umgänge. Hemma nu i soffan. Varvar ner med en kopp te. Inte mycket sug efter alkohol. Känner mig lite glad och förhoppningsfull.
skrev Hoppfulle Kalle i Den enorma kraften hos alkoholen
@vår2022 Hej igen. Det där med pannloben och känslohjärnan var totala nyheter för mig men det förklarar ju också mitt fullständigt irrationella beteende när det kommer till alkohol.
Jag har en hög utbildning, haft många ansvarsfulla positioner och även om jag inte alltid trivts med så mycket ansvar har jag känt att jag haft kontroll över arbetslivet och mina uppgifter. Stundtals har jag haft väldigt många bollar i luften och numera räcker det med en boll i taget.......
När jag under de sista åren har druckit alkohol så är det, mer eller mindre, precis som du beskrivit. Jag har inget att sätta emot och ibland dricker jag fast jag egentligen inte vill. Det är som min hjärna fjärrstyrs av en annan person och det är riktigt obehagligt. Det har gått så långt att när jag väl, dumt nog, tagit första glaset är mitt enda syfte att fylla på tills jag däckar. Har jag väl börjat brukar det fortgå allt mellan 2-4 dagar. Under denna period har jag noll konsekvenstänk och ingen riskbedömning över huvud taget. Jag är normalt en relativt försiktig person men blir lite som Dr Jekyll and Mr Hyde. Det är otäckt på riktigt........Vad som helst skulle i praktiken kunna hända. Jag är bara glad att jag har någon spärr som gör att jag åtminstone aldrig skulle köra bil när jag druckit (alltid något)
Min räddning, rent fysiskt, är nog att jag dricker periodvis och däremellan lever jag relativt sunt både vad gäller mat och motion. Det är ju också det som gör det så frustrerande att jag bygger upp någonting under en längre tid, både psykiskt och fysiskt, som jag sedan raserar på bara några dagar. Dessutom utan att få ut någonting av det utom eländes elände.
Jag blir inspirerad av allt du företar dig. Jag var från barnsben och upp till 20-årsåldern väldigt engagerad inom musiken och spelar bla piano. Jag var mycket på sjön, gillade att fiska, studera fåglar etc.
Idag kvarstår i bästa fall bokläsning och någon form av motion när jag inte dricker. Det blir väldig andefattigt till slut. Jag vill inte ha det så längre.
En liten, liten gnista kan jag känna och jag ska försöka låta den brinna men framför allt låta det ta sin tid.
God Natt och tack igen för dina inlägg. <3 Hoppfulle Kalle
skrev Lora i Ångest, skuld och skam
@ångest000 Den där jagande ångesten lägger sig efter ett tag. Den där kontrollförlusten kan kännas hemsk men även den lägger sig.
När man växer som människa skaver det i början men man får belöning så småningom. Tänk att utan alkohol kunna vakna varje dag och kunna stå för allt man gjort. Att kunna börja lita på sig själv. Det är värt att korka igen bara av den anledningen. Alkohol är ångestframkallande. Det tänkte aldrig jag på förrän jag upplevde skillnaden. Att sedan få tillfälle att lära känna sig själv skapar massa fördelar.
@Qwer1 Lösningen är fortfarande densamma! 💕
TID! Ge det tid!
Jag förstår fullt ut vad du menar när du skriver att du saknar att vara påverkad! Jag känner exakt samma känsla!.
Tråkigheten i att vara nykter kommer att ersättas av en förmåga att känna att du är en del av det verkliga livet.