Senaste kommentarerna i forumet

Sticka eller handarbeta, skapa över huvudtaget är verkligen mindfullness. Själen får ro.
Grattis till alla dina nyktra dagar ?
(Jag är "bara" 9 veckor efter dej :) )

Så fint att läsa att du står över trots omständigheterna. Jag har ofta skrivit att jag beundrar er som har en partner som dricker och som har hemma, men ändå klarar nykterheten. Jag har det så förspänt med en man som ställer upp till hundra och är helvit när jag är där. Och ändå... Ja, du vet ju hur många gånger jag ramlat under färden.

Är så glad för din skull. Även du verkar ha hittat hem. Så ung och så klok. ? Underbart!

Nu häller vi ur. Nu håller vi upp. Nu håller vi i. Nu är det vår tur.

Kram till dig

Visst är det är det skönt utan förnekelse! Skönt att ha få vara här i forumet!

Tack Pilla!

Har läst i en annan tråd att du har en bror som är i eländet
Vill bara säga det har jag också ..
Visst har vi förnekat att vi också har problem med alkohol,bara brorsan har det! inte jag!
Visst är det skönt att hittat forumet.
Välkommen hit?
Kram Pilla

?
Full som en kastrull kan iaf inte beskriva mej längre. ?
Beslutat att det inte kan få finnas alkohol hemma längre, precis som förr i tiden när jag bodde själv. Det fanns alltid tusentals anledningar att slurpa i sej vad som än fanns. Blir sugen ibland men då är det inte mkt att göra åt den saken.❤️

Tack för att du frågar och ursäkta att du får vänta på svar!
Ser att det är full fart här i din tråd,Va härligt?
Varje dag just nu kommer en tacksamhet över gåvan jag fått att avstå alkohol.Så skönt att vara på andra sidan?med stöd av många här bland annat av dig ?
Kram Pilla

Tack för grattis Charlie, Kattis, VaknaVacker och Vinäger ?

Glömde mitt nyktra löfte i tråden idag. Att idag är jag nykter. Inte för jag har övervägt att dricka men skönt att ha det sagt, varje dag.
Begrundade detta över en kopp kaffe i min nu ganska välrensade trädgård. Vad har jag gjort av min tid, jo jag har gått på halvfart mest hela helgerna. Det har jag kallat återhämtning vilken ingen direkt kan ifrågasätta m tanke på att jag jobbar mycket. Inte jag själv heller även om jag ofta känt att farten varit 3 kmh. Men egentligen handlar ju knappast livet om att göra mer, och det är i sig inte skäl att vara nykter.
Men balansen mellan aktivitet och vila blir bättre så här.
Man kan också säga att det blir lite tråkigare, för toppar och dalar är inte lika markanta.
Jag vet inte hur det är med er, men jag har redan fått ungefär tusen skäl till varför det är bättre att vara nykter än att dricka. Och då spelar det liksom ingen roll om det också finns ett antal nackdelar, tillfällen att sörja, eller glädjeämnen jag inte får tillbaks.
Därför att dricka är inte ett alternativ för mig. Jag har detta liv. Det ska vara nyktert. Det är mitt och ingen annans ansvar att göra det bra, roligt, spännande.
Såsom den präktiga människa jag blivit ligger nu stek i ugnen sedan förmiddagen. Apropå. Att livet som nykter inte sprakar hela dagarna. Men kristallklart är det åtminstone.
Nykter idag, som sagt. Kram!

Just nu vill jag bara bära dig igenom detta. Låsa in dig i flygplanet så att du inte hoppar. Krama om dig och viska i ditt öra att vi kommer ut på andra sidan till slut.

Kan du sjukskriva dig? Finns det någon som kan axla det ansvar som du har, eller åtminstone hålla ställningarna ett tag?

Du är på bristningsgränsen för vad du klarar av. Det handlar inte bara om nykterhet förstås - du är i värsta fall på väg in i väggen. Dra i handbromsen nu!

Ingenting av allt detta blir bättre för att du dricker. Inte ens på kort sikt, och absolut inte på lång sikt.

Kram ❤️

Söndag, vaknade 07.19, helt utvilad efter en hel natts ostörd sömn. Så skönt att sova gott! Sedan jobbade jag/chattade fram till 12, tog en 1h powerwalk, åt lunch och var så trött att jag gick och lade mig att sova i nästan 2h.

Har en skugga av nervositet över dagen eftersom min dejt kommer över ikväll vid 18.

Inte deltagit på ngt aa-möte idag, men pratat länge och väl med en online-vän om min insikt kring mitt alkoholberoende. Och lyssnat på Sober Curious. Känns viktigt att varje dag påminna mig om att jag slutat dricka, en del av att jag måste ha respekt för att alkoholen kommer försöka börja pocka på och jag kan inte bara fortsätta som vanligt, jag måste göra saker annorlunda.

Nu ska jag träna dansträning framför tv:n, en del i att prova nya saker! :)

Hoppas ni har en fin söndag där ute!

Känner igen! Oj vad många snabba helgmiddagar det har blivit. Vill bara duka av och sätta igång med något annat..
igår upplevde jag för första gången att jag hade ro att sitta kvar vid bordet och bara vila i stunden, har tagit drygt tre månader. Så ha tålamod med dig själv!
Kram.

Håll upp och håll ut!

Sök på Craig Beck på Yotube! Han är duktig på att förklara vilket gift alkohol faktiskt är.

Vet inte skillnaden på social ångest och vanlig ångest, men det senare är jag tyvärr väl bekant med. När den var som värst kunde jag inte gå i affärer tex. Tunnelseende, svettningar, fick inte fram ett ord.

Men genom att läsa böcker lärde jag mig i teorin att ångest alltid blir värre om man undviker. Man ska istället stanna kvar, uthärda och sen känna hur ångestattacken klingar av. Som en födslovärk typ, ungefär lika plågsamt också ?

Om jag går till affären, får en ångestattack, ställer min kundkorg och går ut ur affären så undviker jag - och då blir bara ångesten ännu värre nästa gång jag ska gå till affären. Och går jag inte ens till affären undviker jag också, plus att jag begränsar mitt liv.

Så jag har stått i kassan - försökt andas djupt och lugnt medan svetten lackat, huden har bränt som eld, med blicken tomt stirrande framför mig. Samtidigt har jag repeterat som ett mantra i skallen ”Det syns inte utanpå, det går över”. Till slut har ångesten gått över faktiskt.

Men det är SÅ jobbigt att vara så ångestriden. Att du nu är nykter kommer att göra stor skillnad! Fortsätt gå ut med hunden - hitta ett mantra att repetera i skallen.

Kram ❤️

Dagarna flyter på och det är rätt skönt. Jag är så glad att jag inte har spenderat den här karantänmånaden full/bakis på repeat. Det går helt enkelt inte att leva så. Eller jo, men inte om man vill få ut någonting av livet och relationer. Om jag vill leva i skuld och skam, dö i förtid, förstöra min kropp och mina relationer och aldrig växa som människa då kan jag fortsätta dricka. Jag tror faktiskt jag skippar det.

Den sociala ångesten är fortfarande ett problem. Jag har försökt gå ut med hunden själv ett par gånger och jag får nästan panik. Det är så svårt att förklara hur jag känner men jag ska försöka. Det känns som att jag döljer något, att jag inte borde vara där (alltså gå ute på trottoaren med min hund), att jag inte hör hit. Att jag beter mig konstigt och inte normalt. Jag måste "låtsas" och bete mig normalt annars så blir jag avslöjad, typ. Vet att det är något sorts impostersyndrom - ni kan googla om ni vill. Jag har typ alltid känt såhär mer eller mindre, det är väldigt jobbigt. Jag hoppas att det blir bättre med tiden... annars kanske jag måste kontakta en psykolog.

Precis...barnens besvikna blickar vill vi inte se mer!! Igår när suget kom gick tonåringen med flickvän ut. Tyckte det såg ut som att flickvännen hade druckit. Jag frågade sonen om det. Skulle aldrig sett barnen då jag var så inne i mitt eget egoistiska döljande och drickande. Suget försvann kvickt. Skämdes. Och insåg att jag inte har ”råd” att dricka eller försvinna från barnen någonsin igen! Vi är här för att stanna hos dem!? Ha en härlig söndag du med!

Vinäger, jag har så svårt att ta emot så stora ord.. förebild. ”Äsch då, inte jag”... tänker jag. Men nåt händer av så fina kommentarer. Så jag säger även TACK! Det var fint sagt! Detsamma! Vi är alla stöttande förebilder åt varande!
Kram?

Varit på en utav de ytterst få gudstjänster som öht äger rum nu. Vi var en handfull besökare.

Det är tungt nu. Svärfar har idag slutat dricka vatten...

Jag vill försöka förklara. En normal frisk familj har sunda relationer, har stöd och tröst av varandra och kanske släkt och vänner. De har en fungerande vardag. De kan hantera kriser på ett sunt sätt. Vi drabbas alla utav svårigheter till och från. Det är en del utav livet.

Men vi är en trasig, sjuk familj. Min man och hans bror har varit osams i 20 år. Vi träffade dem alltså i fredags för första gången på i princip lika lång tid. Plötsligt ska vi och dem samarbeta kring svärfars stundande bortgång och svärmors svåra situation. Det är mycket känslor som ofrånkomligt kommer upp till ytan.

Samtidigt lever vi i alkoholens förgiftade tillvaro. Ingen mår bra. Glädje sällsynt. Extremt litet socialt stöd. Vår familj har det tufft, alla på sitt sätt, även innan coronan kom och svärfar blev sjuk. Nu försöker vi bara överleva känns det som.

Jag är iaf nykter. Gud, hjälp mig. Hjälp oss! ?

...heter din tråd.
Mina tankar är; vad kan dämpa slaget mot marken om inte fallskärmen vecklas ut. Finns någon som kan möta upp dig? Var kan du hittta vila? Den sortens nätter du beskriver är obarmhärtiga.
Mina barn är viktigast skriver du. Finns det något sätt att den insikten kan ta dig genom dagen?
Vi äger verkligen inte alla svar, tänker på att du skriver om kris och dina anställdas oro. Ansvaret blir så mycket större för oss alla i dessa tider. Dra ner lågan på ett minimum.
Finns det något sätt att se på detta berg av bekymmer som ändå inte går att lösa på något annat sätt än att ta en enda sak i taget.
Att ha ansvar i dessa tider är olikt allt annat. Vi kan inte leka att vi har koll, för det har vi inte. Vi kan bara gå helt i takt med varje stund och försöka känna tillit. Den har du. Det är också ett snöre att hålla i.
Kram.

Dag två idag som sagt. Känner mig trött och frusen idag. Värmer mig med varmt te... Har ni andra kännt er frusna och dassiga redan dag två? Jag har ju inte druckit dagligen tidigare, snarare varannan dag...
Bara en undran...

Även jag blev förskräckt nu när jag läser tillbaka i din tråd. Jag vet tyvärr hur det känns att vara berusad (full) från morgon till kväll. Du kanske har slagit i din botten nu.

Ditt sista inlägg andas hopp. Håll i och håll ut nu. Snälla, för din egen skull. För din egen räddnings skull. ?

Många kramar till dig

Underbart, bra jobbat. ?

Vad du än tänker om dig själv nu är jag imponerad. Du beskriver så bra hur det är den första tiden, tankarna, känslorna. Det jobbiga förhandlandet. Så klok och medveten som du är om allt runt omkring dig är jag säker på att du fixar det.

Kram ?

Kikar in och försöker hitta motivation. Tack för era inlägg, önskar jag kunde skriva att nåt mirakel skett och allt är i ordning men knappast.

Skulle inte jobba i helgen men är tvungen, har egentligen ingen ork kvar. Nätterna är fulla av mardrömmar och det är väl inte så konstigt med tanke på allt som sker just nu. Skrämmer mig till vanvett att första tanken när jag vaknar är att jag behöver alkohol. Måste vara en gammal kvarleva från tiden jag oftast vaknade så, efter en natt av mardrömmar, dålig sömn, ångest, svettningar mm. Då var alkoholen min motivation för dagen. Att snart kommer allt det här hemska dämpas av några klunkar. "Det stora problemet" tar jag tag i sen när allt lugnat ner sig... alltid sen.

Viktigt att minnas hur det var men också hur nära det är att bli så igen. Jag måste erkänna att jag inte följer mina egna råd för att hålla mig på banan. Jag läser inte, lyssnar inte, tvärtom har små romantiserande tankar om bara några lugnande glas dyka upp dagligen. Jag vet vart den här vägen leder, jag vill inte dit men i det här läget är det inte möjligt att befinna mig på länge till heller. När jag läser igenom det här inser jag att jag redan signerat ett återfall eller avbrott av nykterheten. Någonstans har jag mentalt tagit klivet ut ur planet, hoppas fallskärmen vecklar ut sig och att slaget i marken inte blir för hårt, det här är ju redan pågående fritt fall.

Bra jobbat! ?
Vill tipsa dig om att faktiskt läsa på om hur hjärnan är kidnappad av alkoholen om du inte redan gjort det!
Den vill ha dopaminkicken och det är därför man blir så himla sugen på att dricka alkohol.
Har betytt mycket för mig vad det gäller att bevara nykterheten.
Kram?

Hej
Vad skönt att vakna upp efter en nykter lördag. Länge sedan sist. Men man var sugen till gårdagens middag men jag härdade ut. Känner att man blir rastlös av att inte ta det där glaset som man är så van att ha på helgen. Hoppas att det gått bra för er andra där ute. Kram

True. Ar pa dag 2 nykter nu. Svettig och ligger pa botten men tar det kvart for kvart.