Senaste kommentarerna i forumet

Grattis?
Så lika vi ligger! Jag är på dag 110 idag.
Jag läste din tidigare tråd väldigt mycket innan jag tog beslut att sluta. Tack till dig och guld för mig.
Ha en mysig kväll?

Vad trevligt du kikar in?
Hur känns flashbacks för dig?

Känner igen det!
Så lustigt du frågar för idag när jag åkte hemåt från jobbet så fick jag just det. Hur jag brukade åka till systemet och köpa vin, fredagskänsla och mys.

Sedan drog jag ut det... drack så jag somnade i soffan. Så fick vi besök av dottern och hennes kille och nästa morgon minns jag inget av det.
Fyyy så hemskt. Inget mys alls. Jätteläskigt?

Nu har jag det så bra. Så tacksam? Ja, vi är på god väg! Så mycket värt att bevara nykterheten. Aldrig glömma?

Berätta hur det är för dig. Kram?

Torn, tack och vad skönt du fick sovmorgon! Jag ser fram emot sovmorgon imorgon och jag lär väl vakna 06.30 o sörpla kaffe tidigt?
Ha en mysig kväll?

Det behövde jag just nu kände jag. Vill höra recension på bubblet sen!

Tusen tack! ❤️
Trodde aldrig jag skulle klara så här länge men alla andra försök har nog varit ganska halvhjärtade för jag kan ju sluta närsomhelst eller hur det nu var...

Men vad bra Soffi! Ha det så trevligt ikväll ☺️

Finns det ingen annan än föräldrarna du kan bo hos om du skulle åka hem till Sverige? Låter som om du behöver komma bort från där du är och hitta ett sammanhang där du inte bara är hemma. Och att mannen dealar om att låta dig dricka mot att du gör något för honom (om jag förstod dig rätt) ? Vill han verkligen ditt bästa då? Gör allt du kan för att lägga av, jag blir orolig och ledsen för din skull, du är värd att må bättre!

Har varit nykter ett tag och har jobbat med mig själv genom 12stegsprogrammet och med hjälp av min Sponsor. Nu hjälper jag andra som har samma problem. Har nu ett liv som är bättre än de bästa.

Den kom direkt till regeringskansliet:
Ansökan om att få dricka en städ-öl.
Ni vet ju hur det är med sådana ansökningar, det tillsätts utredningar, hålls förhör, diskuteras och debatteras...

Det kom iaf ett relativt snabbt svar:
Ansökan avslås då sökanden inte med tillförlitlig säkerhet kan lova att hon inte inkommer med fler ansökningar under kvällen om den första beviljas.

Nu var det bråttom! Jag skulle ju till systemet för att köpa vin till min älskade gubbe och nu gällde det att handla snabbt så att beslutet inte hinner överklagas och jag måste köpa vin OCH öl...

Sagt och gjort, jag for iväg och handlade, öhm …. tre flaskor vin.
En röd och två alkofria bubbel :-)

Tittade på klockan och insåg att -Herregud, jag måste ha kört alldeles för fort hit *skäms* tur att det inte var fartkontroll..
men *skratt* kan ni se kvällstidningsrubriken:
Medelålders kvinna fast för fortkörning.
Kvinnans förklaring -Jag hade bråttom till Systemet för jag har bestämt mig för att inte dricka alkohol.

Det är tydligen inte slut på dumheter som man kan göra även om man inte dricker...

Nu har jag jobbat fyra dagar på min arbetsplats. De allra flesta av mina vanliga fika- och lunchkompisar jobbar hemifrån. Det är sjukt ödsligt i lokalerna.

Kvar är två mellanchefer vars stress stressar mig oerhört mycket, även om jag bara uppfattar den på avstånd i vårt kontorslandskap.

Kvar är också min egen stressade chef, näst högsta chefen, som igår sa till mig ”jag får dåligt samvete bara jag ser dig”.

Orsaken är att hon för 1,5 vecka sa ”vi måste sätta oss och snacka ihop oss”. Det har inte hänt än - för hon har inte haft tid. Och jag tänker inte varken krusa eller jaga henne.

Jag svarade henne väldigt lugnt: ”Det är lugnt, jag jobbar på. Jag kan ta egna beslut”.

Och det gör jag. Jag är van att ta egna beslut, även om ramarna just nu känns lite extra sladdriga så ett ord eller två från henne hade hjälpt mig i mitt arbete.

Men ett stressat beslut från henne gjort med vänster armbåge har jag ingen nytta av, då kan det kvitta. Då får jag hitta mina bollplank på annat håll.

Varje dag den här veckan har jag deltagit i våra morgonmöten. Inte för att det berör mina faktiska arbetsuppgifter, utan mer för att visa min närvaro och mitt intresse för verksamheten. Idag efter morgonmötet sa min chef: ”Du behöver väl inte delta på mötena, vi blir för många i rummet med tanke på smittorisken.”

Då höll jag på att gå hem direkt. Sen sansade jag mig och jobbade på som vanligt större delen av dagen. Och i eftermiddag har jag förberett mig för att jobba hemifrån från och med måndag.

Så nu ska jag hem och möblera om lite så att mitt köksbord ska bli mitt nya skrivbord. Jag ska låna dotterns kontorsstol och ockupera hela köksbordet med mina papper.

Jag har skapat två nya videomötesgrupper: videofika och videopausgympa. Jag hoppas och tror att kollegor hänger på efterhand.

Jag funderar också på vilka rutiner jag ska ha. Jag tror att det blir en rask promenad innan och efter arbetstid, och en cykelrunda på lunchrasten.

Plus videopausgympa på förmiddagen och videofika på eftermiddagen. Eventuellt bokar jag in videolunchdejt med någon kollega.

Det ska nog bli bra ?

Stolt sak du vara! Tre veckor utan alkohol är jättebra! Det är den allra första tiden som är absolut värst och dem har du ju redan passerat, så GRATTIS!
Och, vad bra att du är här, där du kan få massor av stöd och tips och chans att skriva av dig eller ställa frågor.

Varm kram!

Jag tycker att du är livsbejakande, och inte ett dugg flummig.

Du vill utvecklas och bli en mer harmonisk människa - det är underbart. Fler skulle göra så - ta kommandot över sitt eget liv.

Man kan inte förändra någon annan. Man kan bara förändra sig själv - och föregå med gott exempel.

Och du föregår verkligen med gott exempel JoYo ❤️

Är varken flummig på in eller utsida men tycker så mkt om dina inlägg och din inspiration! Trevlig flummig helg ♉️☯️⚛️ ?

Jag är helt ny här och fastnade i din läsning så jag brände vid min helt nya kastrull...
Det är som att läsa om sej själv mer elr mindre. Ångest, depression, utmattning o högkänslig hör till vardagen. Medicinerar med antidepressiva men delade gärna en box med maken en vanlig tisdag typ
Jag har inte alkoholmissbruk med mej från barndomen mina föräldrar var helnykterister. Morbror var däremot alkoholiserad och bipolär.
Jag kraschlandade för 3v sen och är sen dess nykter, tror inte jag kan dricka måttligt och bara ibland helt enkelt. Med mej på resan har jag maken som också helt låtit bli alkohol lika länge som jag. Vi sabbade för varann tidigare men sporrar varann nu istället.
Vi har försökt dra ner på alkohol i så många år men det slutar alltid i fylla o på senare tid även bråk. Har 3 barn som bor hemma som hört mer än det borde ha behövt. Skäms oerhört över det men är samtidigt stolt över de vita veckorna.
❤️❤️❤️

inte så mycket hopp men det är bra att du säger att det är ett bra tecken. DET ger mig hopp. Så från hopplös till hoppfull på några timmar tack vare dig och Andrahalvlek, när ni säger att det kommer gå bra.

Tack ❤️

Jag läser hopp i ditt inlägg
Att inte veta var man ska börja nysta är ett bra tecken
Betrakta haveriet från utsidan en stund. Så gör jag med kaos.
Sedan börjar man med en sak i taget en dag i taget
Så svårt och så enkelt ?

Vill kika in och säga Hej till dig i din fina tråd här?‍♀️
Här hos mig rullar det runt flashbacks från den gamla dåliga tiden.Känner du igen det?
Vi är väl på God väg nu!?
Kram Pilla

Ja så mycket bättre att låta offerkoftan åka tvättmaskin och torktumlare än att du snurrar runt därinne och blir blåslagen på alla sätt.

Du är tre hjältar i en person för mig nu:
*Gissar att du jobbar i vården och ni gör hjältedåd varje sekund just nu. 860 400 hjältedåd på ett dygn, 604 800 i veckan...
*Du är en mamma som sätter dina barn först och vill vara tillsammans med dem och ha kul. Det där med att "bara" vara tillsamman i dessa orostider är jätteviktigt
*Du jobbar hårt på att bli nykter, på att ta vara på dig själv också mitt i allt kaos.

Full av beundran! Önskar dig bästa nyktra helgen!

PS. Offerkoftor ska tvättas vid 95 grader (minst) och torktumlas länge på hög värme, de ska krympas hårt! DS

Fy, så jobbigt du har haft det och har det fortfarande. Att dessutom behöva ”bära” andras oro i det läget när man knappt står på benen själv är övermäktigt jobbigt.

Bra och skönt att du kan ”pysa”
här hos oss. Alla behöver en ”pysventil” när det bara blir för mycket. Och att pysa på jobbet om man har arbetsledande ställning är både svårt och direkt olämpligt. Alltid hålla masken i alla lägen är tröttsamt också.

Men du ger helt rätt som kastar in offerkoftan i tvättmaskinen - den passar dig verkligen inte.

Och det är klokt att fokusera på barnen - även om jag nog tycker att du behöver lite egentid också. Sitta på en stol och tomglo.

En sak som jag försöker tänka på, när det är kaos omkring mig, är att jag av erfarenhet vet att allt löser sig. På något sätt. Och löser det sig inte så är det också en lösning. Vi kommer ut på andra sidan, även om vi inte vet när det sker.

Du kan bara göra ditt bästa - och det är alltid tillräckligt!

Kram ❤️

Känner lite likadant, men har en bit kvar ändå känner jag. Jag är inte ett dugg frestad att dricka - och fördelarna med nykterhet är otroligt många.

Men känslan av total nöjdhet har inte riktigt infunnit sig till hundra procent än. Kanske kommer den känslan vid tre nyktra månader, jag är halvvägs på väg dit.

Jag har läst att definitionen av lycka är att vara nöjd med det man har. Och det handlar inte om hur mycket man har utan om hur man förhåller sig till det man har - pengar, prylar, vänskap, kärlek, självkärlek.

Allt behöver inte vara så storslaget. Tvärtom. Det gäller att se det stora i det lilla.

Vilken skitvecka, känns som om jag åkt runt i en torktumlare och lyckades öppna luckan i morse. Det måste vara för att det är helg. Jobbet är ett kaos just nu och jag hinner inte med, oroar sönder mig för framtiden men har lovat att inte jobba på helgen. Så nu ska man plötsligt hitta nåt normalläge.

Bli den där glada påhittiga mamman... känns som ett omöjligt uppdrag idag, kroppen och själen värker och jag vill bara fly långt bort.

Tänker på det många av er skriver härinne, att idag ska jag vara nykter. Jag törs inte ens lova vad jag ska äta till lunch. Har väl blivit ett totalt nervvrak som inte klarar minsta lilla nederlag längre. Allt känns som dödsstötar, som att jag inte litar på mitt eget ord längre. För ingenting blir som jag sagt eller tänkt nuförtiden. Coronahelvetet tar verkligen knäcken på mig. Har dessutom flera anställda som så klart bekymrar sig, vill ha svar och framtidstro. Man ser deras blickar när man kallar till möte, som skrämda djur och det är så för så många idag.. Jag vet inte hur det blir framöver, förråden har sinat, bufferten är tömd och nu ska man gå balansgång genom en kris som påverkar hela samhället. Det får en att innerligt fundera över vilket liv man byggt upp egentligen. Vad är viktigt?

...Mina barn är viktigast, jag börjar där och det är det enda jag behöver fokusera på den här helgen. Vi ska ha så kul vi kan, vara utomhus och vara tacksamma att vi inte sitter instängda i en pytteliten lägenhet i New York i flera veckor/månader. Det kan vara värre m a o. Duger det inte så ska jag introducera en ny lek som heter Corona-på-Manhattan som går ut på att alla sitter i husets minsta rum och inte får gå ut. ? Nä då men det är viktigare än någonsin med perspektiv. Det finns alltid de som har det värre, jag slänger in offerkoftan i tvättmaskinen nu, den stinker.

Det ser ut som att du har hittat din väg, jag blir så glad för din skull!

@Odette. Så glad jag blir om mina tankar kan hjälpa dig :-). Det ser inte ut som att du har någon aktiv tråd här nu??

Jag är så tacksam att du finns här och delar dina tankar, du inte bara stöttar mig, du knuffar mig med din vänlighet åt rätt håll.
Önskar dig en riktigt bar Fri-yay!

Min ”magiska” nyktra dag 108 (108 = magiskt nummer inom österländska religioner).
Vill också tipsa om boken ”the power of now”/”Lev livet fullt ut” av Eckhart Tolle. (den ska man gärna läsa flera gånger eftersom den ger så mycket och olika beroende livsfas) För djup inre lugn, visdom och välbefinnande.
☯️??‍♀️?
(jag är inte alls så flummig som jag verkar här! IRL är jag en ganska svartvit stram och torr typ med en mycket färggrann insida.?)

Jag börjar gilla helgerna igen efter att ha varit irriterad på dessa dagar som vältrar in över min kontrollerade och nyktra vardag.
Men nu är det bättre. Framförallt jobbar jag så mycket nu att återhämtning i helgen är livsviktig.
Idag ska jag avsluta i tid, städa! (gillar) och i helgen vara ute, mitt enda mål.
Vara nykter är så självklart att jag inte räknar det som en uppgift längre, men det är det. Den viktigaste till och med.
Jag tänkte när jag drack att mitt främsta mål med att begränsa mitt drickande var att aldrig hamna i en situation där jag skulle tvingas att sluta dricka helt.
Det var det värsta som skulle kunna hända.
Nu har det värsta hänt förutom att jag slapp supa ner mig till att förlora jobb eller barn. Gränsen är hårfin.
När jag tänker på mina tankar då är det som att titta in i huvudet på en dåre, så skrämd/ panikslagen av något som i själva verket innebar lättnad, glädje och vila. Ett nytt liv.
Alla ni som tvekar över dagen idag, hur ska det gå.
Bara gör det. Bara gör det.
Jag är nykter idag och fylld av tacksamhet över det liv jag fått.
Kram alla som kämpar, och som hjälper mig att varje dag välja rätt. ❤️