Senaste kommentarerna i forumet

Tänker lite likadant. Just nu är det så mycket vi inte kan påverka eller ens sia om, så det är inte lönt att oroa sig.

Vi kan bara påverka vårt eget beteende, och där har vi alla ett stort ansvar att tex inte resa iväg under påsken hur tråkigt det än är att avstå.

Vi har också ett ansvar för vårt eget mående, och det blir absolut inte bättre av alkohol. Men det är en utmaning i sig att bli nykter, och nu är det en ännu större utmaning.

För varje dag som går känns nykterheten mer och mer naturlig för mig. Att slippa känna mig decimerad av bakiskänslan är SÅ befriande! Så många timmar i mitt liv som bara försvunnit i ett töcken och eländesplågor pga bakfylla.

God kväll Boink (och du som läser)! Jag tror definitivt att alkoholen ligger till stor del bakom ångest, oro mm. Det blir bättre med tiden men jag skulle råda dig att skaffa verktyg att hantera det med. Det är mycket som väcks till liv med nykterheten och det mesta är positivt men man måste också lära sig att handskas med negativa aspekter utan bedövning och det är emellanåt tufft.

Finns massor av tips här på forumet och personligen har jag störst nytta av promenader och frisk luft, helst varje dag. Märker direkt att oron ökar när jag inte sköter kosten och kroppen.

Sedan upplever jag mig som överkänslig emellanåt (rätt ofta), tar in alldeles för mycket intryck som startar stressreaktioner som jag tidigare medicinerat med alkohol. När det blir som jävligast har jag tagit till tipset jag fick här: att djupandas igenom det. Det funkar och i kombination med avsevärt mycket bättre sömn, som jag även tackar tyngdtäcket för, så går det åt rätt håll.

Om du inte redan tittat på klippet om post akut abstinens som flera tipsat om här, så rekommenderar jag verkligen det. Det förklarar väldigt väl varför man känner sig låg en längre tid efter man slutat dricka.

För övrigt behövde jag inte ens Youtube igår för att skratta, det kom av sig själv och det lättade upp en hel del av det tunga. Idag har varit bättre, har förhoppningar om morgondagen. Är så kräkless på att bekymra mig för sånt jag inte kan påverka, viruset t ex, framtiden kommer tids nog, vi kan bara göra vårt bästa för att förhindra värre konsekvenser. "Vårt bästa"... Här kommer min självkritiska del att övertyga mig att jag kan göra mer, kan alltid bli bättre...

Landar någonstans i att det redan varnas för eskalerande alkoholproblem pga covid-19. Jag MÅSTE ta mig igenom detta nykter och inte bli en del av den statistiken. Vilken misär jag skulle skapa på kort tid när jag ändå jobbar hemifrån. Försvinna in i dimman, trötthet, jakt efter mer, självförakt, värdelös sömn, familjen... Nä jag fortsätter med mina andningsövningar, kost och motion, det har ju funkat hittills.

Tack till er, för tips och pepp!
Jag har faktiskt lyssnat en stund på ”skål ta mig fan” men den var inget för mig.
Jag brukar tänka tillbaka på alla ggr jag vaknade upp och inte kom ihåg att jag gått och lagt mig.
På den ggn jag spydde i en fruktpåse i mataffären eller i en Ica kasse under tiden jag körde bilen eller hängandes ut genom sovrumsfönstret på andra våningen i sommarstugan?
På hur magen inte fungerade och på paniken när man misstänkte att man kanske hade blivit påkommen på ett eller annat sätt.
Usch ja! Inte svårt att hålla nollan då?
Hoppas ni alla har en fin kväll⭐️?

Och för det andra har jag inget liv; ingen sysselsättning, inga intressen, ingen att göra saker med. Jag dricker för jag har inget annat att göra! Det är inte så lätt att förändra sitt liv när man har Aspergers och ADHD! Hur mycket jag än kämpar, vill och försöker så vill ingenting gå vägen! Så trött och ledsen!

Svar till Min tur:
Att spegla är en sak, javisst, men folk i min omgivning är ju ELAKA mot mig!
Jag är väldigt klarsynt när det gäller mitt beteende och att det behöver förändras. Men jag uppfattar ju folk som mobbare! De har verkligen sagt saker med en aggressiv ton och kommit med värsta personangreppen! Fattar inte hur det kan vara okej enligt dem och många andra! Vem skulle inte bli ledsen och arg när man blir sågad längs med fotknölarna och ett aggressivt beteende helt plötsligt av såna man anförtrott sig åt?!

Hostig, huvudvärk, allmänt sliten efter en tuff arbetsvecka. Ynklig som sjutton ?

Men nu har jag ätit en god och jättestor snitzel (största jag sett faktiskt) och ligger i tv-soffan och glor på alternativt Lets Dance. (Som är väldigt bra!)

Dricker alkoholfri öl och äter chips och choklad. Så nu känns livet rätt bra igen. Jag är inte speciellt bortskämd utan nöjer mig med lite ?

Hoppas hostan ger med sig i helgen, för det känns obekvämt att hosta i andras närhet och jag behöver vara fullt frisk för att orka helt enkelt.

Sommaren närmar sig med stormsteg och jag har halkat efter massor med sommarschema och rekrytering pga allt annat som måste göras i dessa coronatider.

Och om jag har svårt att hinna med - hur väl hinner då vården förbereda sig inför sommaren? Inte alls sannolikt ? Och om man inte hinner med det planerade så blir det rejält akut och katastrof i slutändan tyvärr.

Trots en tuff vecka på många sätt så har jag inte en enda gång tänkt att alkohol vore en bra lösning på mina problem. *klapp på axeln*

Bra! Jag tror inte att man kan nå förändring utan att bli speglad av andra. Det är svårt att se eget beteende och det ligger dessutom i beroendets natur att inte se och att förneka för sig själv.
Jag hör dig när du säger att du inte låter dig behandlas illa, det ska ingen göra!
Själv har jag haft turen att träffa många duktiga fantastiska och genuina människor i min kamp med något undantag för ett riktigt litet rötägg på VC.
Hoppas att du har en fin och nykter fredagskväll?

Tänkte det kunde vara du Charlie. Så bra ju! Skall testa det?

Pilla... Jajjemen vi gör det väldigt bra! Imorgon vaknar vi vackra igen. Så skönt?
Kram till er??

Måste bara säga att vi gör det bra ?trots allt!
Kram Pilla?

Svar till Min tur:
Ja jag vill bli bemött här, men är känslig för konfrontationer, kritik och ifrågasättanden, jag är en HSP (högkänslig person), så ni måste vara "snälla" med mig annars blir jag så sårad, och när jag blir sårad går jag i försvarsställning.

De är inte mina anhöriga! Det är allt ifrån folk jag träffat i olika sammanhang, såna jag knappt vet vad de heter men de har tydliga bestämda åsikter om mig och drar sig inte för att helt fräckt gå fram till mig tex på Ica och yttra dem, till en tjej som jag var nära vän med och plötsligt fick värsta raseriutbrottet över en skitgrej, hon betedde sig helt sjukt bara, jag hade känt henne i många år och aldrig tidigare sett tendenser hos henne som kunde förklara utbrottet och de elaka sms hon sedan skickade i flera dagar efteråt! Jag förstår inte än idag, jag accepterar inte sånt beteende så jag blockade henne överallt och bad henne dra åt h-e. Ja, sen har det förutom det varit mest ytligt bekanta som försökt kontrollera mig och kommit med halvtaskiga "sanningar" och uppmaningar.
Med en sån historia i bagaget som jag har, är det inte konstigt att jag tror det värsta om folk! Men förlåt att jag överreagerade, jag misstolkade det du skrev pga att andra har uttryckt sig liknande som du, fast med betydligt värre ord.

Härligt! Så bra jobbat???

Jag har precis börjat lägga ett nytt 1000-bitars pussel så nu har jag lite att göra! Herregud, när lade jag ett pussel senast? Tjugo år sen, eller nåt... ?

Just i dessa Coronatider har nog vi introverta lite lättare än de extroverta för vi kan roa oss själva. Man får lära sig uppskatta det lilla! ?

Jag brukar vilja ”sova på saken”. Alla beslut som inte kräver omedelbart agerande blir bättre av två saker: 1) bollplanka med andra, 2) sova på saken.

Det som faktiskt händer när man ”sover på saken” är att den logiska hjärnhalvan låter den kreativa hjärnhalvan frispejsa lite. Och tada! Ett problem som kändes omöjligt igår är plättlätt nästa morgon.

Jag har upplevt det själv så många gånger att jag är övertygad om att det funkar precis så, men det förutsätter att hjärnan inte är indränkt i alkohol. När man somnar full får man ingen bra sömn, man slocknar bara som ett ljus.

Våra hjärnor jobbar i princip hela nätterna. Bearbetar och sorterar, stoppar in i fack och små lådor, katalogiserar. Tack och lov är vi oftast inte medvetna om det ??

De gånger jag har varit sjukskriven för utmattning har dock min hjärna varit så uppskruvad att det har varit omöjligt att somna - hjärnan har liksom tjötat och tjötat på tomgång som värsta fylltratten.

Då gäller det att sakta men säkert få hjärnan att dra ner på takten, vilket är lättare sagt än gjort när den beter sig som en stressad hamster i ett hamsterhjul. Hjärnan blir liksom som ett självspelande piano som bara maler på.

Jag har några knep som jag brukar ta till. Jag går, äter, pratar långsammare, försöker begränsa externa intryck, och utövar mindfulness.

Eftersom jag har tränat mycket mindfulness historiskt (sjukskriven första gången 2007) så krävs det inte så mycket träning för att kroppen ska känna igen sig och inta ett mer chill mood.

Mitt stora problem är dock att jag ”glömmer” att träna mindfulness förebyggande. När jag mår bra slutar jag att utöva mindfulness. Och det är väldigt dumt.

I morse vaknade jag kl 4. Det var min hjärna som väckte mig: ”Du får vakna nu, vi har snackat ihop oss - så här ska du göra....”

Och sen fick jag en lång to-do-lista levererad. Bara jobbgrejer - och riktigt bra lösningar, men varför väcka mig så tidigt? Klockan ringer ju först kl 6 ?

På lunchrasten gick jag in i vilorummet för att utöva mindfulness. Funkade inte alls. Jobbtankarna tog sig hela tiden in och störde. Suck.

Men jag har lärt mig att läsa av de tidiga symtomen, så jag gick hem kl 14.30 för att kurera min kvarvarande hosta och huvudvärk och släppa alla jobbtankar. Nästa vecka blir det mindfulnessträning i vilorummet varje dag.

Men först en riktigt lugn helg.

Stort grattis till snart fyra månader!
Jag slutade 9/2 så jag är exakt två månader efter dig ?

Jag tror att det är en sorgeprocess man går igenom. Man sörjer alla fina stunder man har haft med alkohol. Även om man vet att de fina stunderna övergår i misär, och det är därför man avstår och inte tänker börja igen.

Min upplevelse av annan typ av sorg är att den kommer i vågor. Först sörjer man konstant, sen då och då, sen blir det glesare och glesare mellan tillfällena. Och till slut kan man minnas de fina stunderna utan att det är plågsamt alls.

Men se upp bara så du inte glorifierar de fina stunderna för mycket - för då kan det vara Alkoholdjävulen som gör en framstöt!

Då kan det funka att tänka ”hela filmen till slut”. Inte bara tänka på de första glasen - utan tänka på alla glasen, och minnesluckorna, illamåendet, baksmällan... Allt för att få tyst på Alkoholdjävulen.

Boken ”Skål! Ta mig fan” av Torbjörn Åberg som Rosa76 nämner är verkligen bra! Han beskriver de svartaste stunderna otroligt bra. Finns som ljudbok på Storytel.

Jag lyssnar 30 min varje kväll innan jag ska somna. Om och om igen, samma bok från början till slut. Allt för att ”hjärntvätta” mig ?

Ps. Tack för ditt stöd i en annan tråd.

Hej...att bara hålla upp några dagar med antabus hjälper inte, det finns kvar ett par veckor i blodet efter att du slutat ta dem, speciellt om du tagit dem under en längre tid..Även om du inte fick några större biverkningar första kvällen du drack så får du det andra kvällen, a finns kvar i kroppen och triggar antabusen också, även efter ett dygn...Kombinationen e inget bra....Lycka till nu och håll dig till antabusen istället, mycket bättre:)

Det flyger över mig också...saknar den där känslan när man svept den första groggen...Jag har lyssnat och lyssnar om på "Skål ta mej fan" finns på Storytel. Han beskriver väldigt bra vilken "djävul" vi har att strida emot som nykter. Tycker ff att det är sjukt orättvist att andra kan dricka ett glas rött och sen säga: Åh, det var gott men ett glas räcker, tack....
-Jag vet hur jag fungerar och ETT glas räcker aldrig....
Kämpa på "Min tur", fundera över hur ofta drickandet var positivt...

Ingen panik över att det är fredag och att jag inte får dricka a ikväll, så skönt. Ser fram emot en kall alkoholfri öl till fredagstacosen:) Mycket av all stress och irritation har släppt och tankarna fladdrar inte hela tiden till: när kan jag dricka, hur ser kvällen ut, finns det ngn som skulle behöva skjuts i familjen i kväll, har jag vad jag behöver hemma för att klara helgen....Fy fasen vad dessa tankar och all planering har tagit mycket tid och energi, men just då var det värt det, all belöning låg i a. Har funderat mycket på hur a plockar bort allt annat i livet som borde vara viktigare, bara en så enkel sak som känslan av att må bra var helt borta i min värld.

Jag väljer att inte fokusera på att "jag aldrig mer får dricka" jag lägger bara fokus på att NU är det inte rätt att dricka. Till alla som kämpar....ni har inget att förlora på att satsa på att vara nykter och jag älskar mina nyktra morgnar mest av allt. Önskar att ni alla får tanka energi denna helg i vårsolen! Kram!! Rosa76

När jag tar min antabus på VC får jag alltid blåsa innan. Just av den anledningen.
Men va bra egentligen, då vet du ju att den fungerar?
Glad helg☀️

Du skriver att du har ett beroendeproblem och önskar hjälp med det. Det är ett bra steg att skriva av sig här på forumet. Enligt min erfarenhet är många hjälpta av det och att det kan vara ett steg i att hjälpa sig själv. Jag har inte stött på någon som har en dömande attityd här och jag tolkar inte andrahalvleks kommenter som det heller. Snarare en kommentar med mening att stötta.
Du verkar ha haft otur i dina möten med professionella och det beklagar jag. Men du kanske behöver ta en titt på dig själv, en spegling i andras bemötande i hur du själv är och framför allt vad du vill.
Vill du bli bemött? För det är inte alltid man får de svar man önskar.
All lycka till till dig! Och önskan om att du kan se den stöttning som finns här på forumet?
Som sagt, om det är det du vill.

Jag har varit nykter sedan 9 december 2019. Vad blir det.. snart fyra månader?
Jag mår bra nu. Jag är pigg och min kropp börjar svara på motion, bra mat och solljus☀️
Men fan! Det är så sjukt och så konstigt! Har inga planer på att dricka igen. Får inte och kan inte men varför känner jag att något saknas!? Jag saknar att fly in i dimman, att få inbilla sig att allt är ok. Känna lusten i planeringen och inköp av en flaska gin som jag vet kommer ge mig lugn och som bara är min ensak?
Så jävla sorgligt!

Jag tar mig glotid så det kan vara jag som skrivit det. Finns inget bättre. OBS att glotid exkluderar skärmar, TV och annat. Jag dricker te och tittar ut i luften. Tror det är viktigt för oss alla att få sådan tid. Tid för reflektion och avkoppling. För en hållbar nykterhet.

Bra jobbat med allt VaknaVacker!

Kram!

Just det där att kunna se sig själv i ögonen i spegeln utan att känna självförakt är så skönt. Möter min egen blick stadigt. Så tacksam för det.

Tänker ofta på det att alkoholism är en sjukdom. Känner empati för andra men inte för mig själv. Var så arg på mig och mitt drickande.

Men nu mår jag bra?
Har ruskigt mycket att göra som så många av oss har. Hektisk vecka har det varit, hoppas få lite "glotid" i soffan. Vem av er skrev det??

Läser här varje dag. Ni alla är bäst?
Sov gott, nu går denna björn i ide' för natten??

Idag är en dag jag skulle druckit bort om jag drack. Himlars vad många dagar jag skulle druckit bort om jag drack.
Idag har jag känt stress pga tristess. Corona-viruset gör en osocial och jag visste inte att jag var så social som jag ändå är. Lite åt det introverta men gillar att umgås. När jag har den energin. Men nu avbokas alla roligheter... Jaha, då får man hämta energi i träning. Lite kallt att träna utomhus så det blev inne, hemma.
Jag vill leva och göra allt det där som jag tagit för givet. Corona oron har blivit ett vakuum i en bubbla av inget. Ovissheten stressar. Jag får väl göra vad jag skulle råda en annan. Att yoga, meditera, läsa, gilla läget, surfa på vågorna ??‍♀️

Små och stora, i tankar och handling. Läser att du vill något så starkt, för dig själv. vilken viktig sak.
Om du testar att ta en dag, en timme i taget. Och försöker lägga allt annat åt sidan. Inser att den där nykterheten kommer kräva mycket av dig. Men att du kan fixa det.
Och vila lite i att kroppen vill bli friskare- av sig själv, och den kommer att hjälpa dig! Stötta och ge tillbaks. Kroppen är fantastisk, och snäll. Blommor, god mat, bra!
Kram på dig.