skrev Stormenlilla i Behöver all hjälp jag kan få
Fira löning med en massage! Det tycker jag låter som en mycket bättre grej för kroppen!
Dag 17! Grattis till det också ???
Jag tycker att det är jättebra att du har strategier, dom känns sunda. Man är inte jobbet och hälsan är så mycket viktigare.
Kram ?
skrev Charlie70 i Min assistent Syster Anna tvingar mig att skriva detta
Jag håller utkik efter dig så svagis! Trist att du sover si och så fortfarande. Varit hos doktorn och fått något än? Inte bra när det knackigt med sovet. Lika viktigt med det som att vi inte stressar för mycket - helst inte alls. Och så vill jag bara berätta att mina virkprojekt är hitintills en grytlapp, som iofs används, men snygg är den inte. Har inte kommit igång efter den där förkylningen jag hade för några veckor sedan. Däremot tänker jag mycket på virkning och beundrar andras alster på FB! Konstigt kanske, men det har blivit lite av en hobby i sig.
Kram!
skrev svagis i Min assistent Syster Anna tvingar mig att skriva detta
Jag letar upp dig och skickar vänförfrågan! Kul :) Skriver inte så ofta där men litegrand + att vi kommer åt Messenger den vägen! Vill så gärna se bild på dina virkprojekt :)
Jo kudden är så skön. Sover lite si och så ändå.
Kram
svagis
skrev Andrahalvlek i Behöver all hjälp jag kan få
Jag brukar fira löningsdag med att köpa vin. Även om det är en tisdag. Löning ÄR ju verkligen värt att fira!
Men det gjorde jag inte idag. Istället firade jag löningsdag med att gå och få massage - så skönt ? Ska boka en ny tid 25/3, för det här ska bli en ny nykter tradition för mig!
Idag pausar jag helt från årsredovisningen till överförmyndarnämnden. Slutspurtar på torsdag istället, och jag hoppas kunna lämna in pärmen på fredag för att kunna njuta av helt ledig helg.
Fått mycket gjort på jobbet idag. Imorgon blir det heldag på annan ort, så resten av jobbet får vänta till tor-fre. (Fast heldagsmötet imorgon är också jobb förstås.)
Jag har lärt mig mycket efter mina två utmattningsdepressioner (2007, 2018). Båda gångerna gick jag tillbaka till samma arbetsplats och arbetsuppgifter.
Mest handlar det om hur jag förhåller mig till stress, och det går si och så i perioder, men en hel del kan man förändra med hjälp av ändrade rutiner och tydligare gränser.
Här är tre exempel på rutiner som jag praktiserar med framgång:
1) All kommunikation av typen ”jag vill att du gör... ” ska ske via mail. Om det framförs muntligt, så vill jag ha mail också. Då har vi en överenskommelse skriftligt, jag vet vad som meddelats vem och när, och det är sökbart och kan sorteras in i mappar.
2) Jag kollar inte min mail på jobbet förrän kl 11.00. De första timmarna kl 8-11 ägnas i huvudsak åt arbetsuppgifter som kräver en pigg hjärna och fokus under lite längre tid. Kollar jag mailen direkt på morgonen kan jag lätt sysselsätta mig hela dagen med det, och då tenderar jag bara att springa på flera bollar samtidigt.
3) När jag som imorgon ska träffa koncernkollegor på annan ort så kollar jag inte mailen alls. Istället praktiserar jag fullständigt här-och-nu. Likadant försöker jag göra i alla möten, enskilda såväl som i grupp. Att bara ”sitta av” möten är slöseri med tid, då avstår jag hellre.
3) Jag kollar inte heller mailen när jag är ledig, varken kvällstid eller på helgerna, eller när jag är hemma sjuk. Min tjänst är självständig och framåtsyftande. Inga mail är så viktiga att de inte kan vänta, och i så fall har vb skickat mailet till fel person. Vi har chefer i det dagliga arbetet som sköter det dagliga och akuta som inträffar. Givetvis vet de cheferna att jag inte är på plats, och skulle det brinna så kan de nå mig på sms. Men det får inte missbrukas!
Jag var helt enkelt tvungen att styra upp mitt eget arbete mer, och sluta curla medarbetarna i tid och otid. Det är förvånansvärt mycket som löser sig om man inte är på plats eller tillgänglig ?
Och beslutet att vara nykter känns självklart idag också ?
skrev Se klart i Erkänna
Så kände jag idag när några jobbigare dagar övergick till lust, kraft och faktiskt glädje, över inget särskilt, bara livet en vanlig tisdag.
Insåg att det handlar om det vråltråkiga ”vänta ut”. Passar inte oss människor, eller iaf inte mig, men belöning kan jag faktiskt utlova. Kram!
skrev Ledsen själ i This is it
Då ska jag ta tag i det?
skrev Andrahalvlek i This is it
Jag tycker att du ska söka hjälp Ledsen själ, för ångest är vidrigt på alla sätt.
Kunskap är viktigt, och det har en KBT-psykolog. Sen får man ”hemläxor” och utsätter sig för olika saker, i den takt man klarar.
Kan verkligen rekommendera det!
skrev Ledsen själ i This is it
Att skriva denna tråd att OJ vad jag känner igen mig. Den jävulska ångesten som blir bättre utan alkohol utan tvekan. Kan själv inte åka o handla än typ i affärer med bommar som ica eller annat. Är såå rädd att få en panikattack och som dina Andrahalvlek att drt blir så fyskiskt. Jag börjar skaka o det ser ju ALLA tänker jag och som du skriver wasabi att det blir värre när man undviker det men det är inte så lätt när man är rädd för rädslan att få en panikattack. Jag försöker köra min egen kbt. Att utmana mig men är långt från fri från det. Har ni erfarenhet av kbt? Hjälper det för tror jag måste ta hjälp snart. Tack för ni skriver om detta viktiga ämne förutom alkoholen såklart. Kram till er??
skrev Andrahalvlek i Nystart Version 2
Att betablockerare och SSRI är samma sak alltså.
SSRI innebär att upptaget av serotonin ökar i hjärnan. Det är lågt serotonin som gör att man blir deprimerad.
Alkohol ökar serotoninet, då mår vi toppen. När vi är bakfulla störtdyker nivåerna, då mår vi botten.
Det som medicinen gör är att det påverkar receptorerna i hjärnan som tar emot serotonin att ta emot serotonin-molekylerna som finns fler gånger. Det finns inte så många, men de återanvänds med hjälp av medicinen. Enkelt förklarat alltså, jag är ingen läkare.
En vanlig biverkan är att man mår mycket sämre när man har börjat med medicinen. Svår ångest blir ännu svårare. (Men en del reagerar inte alls negativt.) Det tar normalt två-tre veckor innan kroppen vant sig. Samma sak när man höjer eller sänker dosen.
Det är därför väldigt olämpligt att sluta med medicinen abrupt. Och jag är tveksam till att sluta överhuvudtaget eftersom jag ogärna vill tvingas börja med medicinen igen, med tanke på hur jobbigt det är att sätta ut och in den.
Senaste tio åren har jag trappat ut sakta några gånger. Efter tre mån har jag blivit deprimerad igen. Allt känns nattsvart. Inget annat har förändrats i mitt liv. Därför har jag dragit slutsatsen att bristen är kronisk hos mig. Vissa behöver insulin för att må bra, jag behöver serotonin.
Man får motverka de jobbiga biverkningarna med träning, det är effektivast. Och sen får man härda ut helt enkelt, ha tillit för att det blir bättre.
Med medicinen funkar jag normalt. Känner mig varken avtrubbad eller euforisk.
Efter några månaders nykterhet hoppas jag dock kunna trappa ut medicinen igen. Eftersom alkoholen fuckar upp serotonin-systemet så hoppas jag att det ska läka nu när jag är nykter.
skrev Ensam1984 i Det är min tid nu! Part 2
I dag har det varit helt ok. Men jag märker att jag äter för mycket. Behöver stoppa i något för att fylla tomrummet antar jag. Så var det förra gången också, men jag fixar det. Det är redan tisdag, dag 5 och det är jag nöjd över.
Är som sagt innan, husvakt denna vecka och nu snöar det ute, mysigt tycker jag.
Har inte så mycket att rapportera, inget speciellt jag funderar på. Jag kör på som vanligt :)
Så väljer att inte dricka i dag, istället äter jag alldeles för mycket och njuter av tystnaden
skrev nystart i Nystart Version 2
Tack för ditt svar. Hur fungerar SSRI-medecin och finns det biverkningar? Vad jag hört så börjar man ta t ex betablockare så kan man aldrig sluta med dem, eller är det också en myt? Nu vet jag inte om dessa är samma sak eller inte.
skrev Andrahalvlek i This is it
När man kan förhålla sig mer neutral till ångesten, dvs inte bli rädd utan mer ”okej”, så lindras den.
Samma sak om man uthärdar saker trots ångest. Jag har stått i kassan på Ica och toksvettats medan jag tänkt ”det syns inte utanpå” (jo, svetten syns ?). Hade jag då avbrutit hade ångesten blivit värre. Just då, och vid senare tillfällen då jag ska handla.
Nej, förnuftig är man absolut inte just då mitt i ångestattacken. Just därför måste man ha skapat en strategi att ta till när det händer.
Tex djupandas, gå ut och få frisk luft och lyssna på fåglarna en stund, tvinga sig att agera som vanligt osv.
Ångesten utgår från känslor, men med vårt intellekt kan man bemästra känslorna.
Ersätt automatiska tankar av typen ”fy, vad hemskt jag tror jag dör” med medvetna tankar som ”nu fick jag ångest men det går över snart”.
Svinsvårt, jag vet. Men allt man övar på blir man duktigare på.
Mot tredje nyktra helgen - heja oss!
skrev Andrahalvlek i Erkänna
Du skulle aldrig vara avundsjuk om du var glutenallergiker och inte kunde äta de semlor som serveras på jobbet idag, eller? Möjligen skulle du bli lite ledsen för att ingen tänkt på att fixa ett alternativ till dig. Men att moffa i dig en semla i ren protest skulle du förstås inte göra. Då skulle du ju bli jättesjuk!
Tänk på alkoholen likadant. Du tål det inte, du är allergisk. End of discussion liksom.
Kram ❤️
skrev Wasabi i This is it
Du har nog rätt Andrahalvlek. Ångesten blev större för att jag undvek grejen. Nu har jag skippat den två ggr vilket känns så jävla töntigt och fegt. Det är inte ens en stor grej men det har blivit det nu... det var extremt nära en panikattack igår. Jättejobbigt var det för man kan inte se på något rationellt när man är mitt i det.
Idag mår jag sådär... fortfarande ledsen och irriterad, ångesten hänger kvar. Inte så hemskt som igår men inte bra heller. Hoppas det här släpper snart.
Jag kämpar på ? det går över, det blir bättre. Jag vet ju det. 18 dagar idag.
skrev Se klart i Knyttets sång
För den här gången iallafall.
Som att komma ur ett anfall av huvudvärk eller mild kramp som kommer av att hålla-i-sitt-beslut. Med vita knogar om så krävs.
Nu känns det som sol över min dag.
Energi och kraft, var höll de hus när jag behövde dem?
Övar på tålamod. Och att vänta ut, och vänta in.
skrev Pilla i Erkänna
Hur är det möjligt att känna avund när jag hör någon annan berätta om deras vindrickande??
Kan känna en längtan efter vin nu
Och måste verkligen påminna mig om hur det var när jag provade att dricka normalt.Just nu har jag en svacka och ber om att den ska ta slut och att jag ska gå stark ur detta?Dag 60 idag utan vin i allafall/Pilla
skrev Charlie70 i Min assistent Syster Anna tvingar mig att skriva detta
Vad skönt att du arbetar hemma i dag med snöoväder utanför fönstret. Jag har försovit mig igen. Skulle delta på ett möte om 20 minuter men det hinner jag ju inte... Så nu tar jag det lite lugnt i stället. Vi ska helst inte stressa. Tror stenhårt på det. Bo1995 som har massor av nyktra år bakom sig säger samma sak. Du köpte dig ju en ny kudde för ett tag sedan svagis. Är du nöjd med den?
Nu blir det te. Hinna in till ett lunchmöte sedan har jag samtal på habiliteringen. När jag känt efter hur kroppen mår bestämmer jag mig för om det blir ett jympapass i dag eller inte.
Vi är nyktra och vi stormar mot vecka 10!
Förresten. Har du FB? Nu har jag ett nytt konto som heter Mitt nick + AH, blev Charlie AH. Bild på en ko.
Kram till dig igen svagis!
skrev TessMa i Samma sak om igen
Blir det idag. Behöver få antibiotika till urinvägsinfektionen. Håller humöret uppe trots att kroppen inte vill samarbeta. Till helgen flyttar vi och som tur är har vi denna gång anlitat en kille som sköter själva bärandet och körandet från det ena stället till det andra.
I övrigt tar jag med mig sonen till stranden idag. 26 grader och sol är utlovat och värme är bra för min kropp.
skrev svagis i Min assistent Syster Anna tvingar mig att skriva detta
Tack för kramen Charlie! Den värmer :) Härligt med nytt täcke <3 för det är du värd!!!
Vaknar idag till snöoväder utanför fönstret. Stannar hemma och arbetar idag :) Nykter förstås.
Kram
svagis
skrev Se klart i Knyttets sång
Pastor Se klart uppskattar mkt era tankar och pepp.
Vakna vacker; ja, jag har kontroll.
Men igår gick luften lite ur mig.
Blev så TRÖTT på mig själv och mina egna förnumstigheter.
Trött på att vara den vuxna i mitt eget rum precis hela tiden.
Jag längtar efter att få vara den barnsliga i rummet. Mitt liv är så proppat med vuxenhet (inser jag när jag skriver detta), att det liksom inte finns en enda plätt där det går att tappa kontrollen.
Såklart hör detta ihop med alkoholens roll.
Uppdrag; hitta ett rum för kontroll-tapp (rimligt) utan alkohol.
God tisdag på er. ? Med eller utan semla!
skrev mulletant i Första dagen på resten utav mitt liv
Det är tommare än tomt när någon som ska vara där är borta. Kram, hoppas hoppet finns kvar?. Eller att ni fått visshet om vad som hänt. / mt
skrev VaknaVacker i Knyttets sång
Så bra jobbat! 51 dagar idag!!????
Vet du vad jag tycker är det bästa med nykterheten? Att jag bestämmer! Inte alkoholen. Att komma till ro i nykterheten får ta sin tid liksom men jag har makten nu. Så härlig känsla för självrespekten kommer sakta tillbaks? Ha en fin dag???
skrev VaknaVacker i Förändring i livet
Ja, visst är vi! Kunde inte vara bättre? vi läser, är glada och ledsna, lär och reflekterar tillsammans... och så har det ju kommit ett gäng nya också.
Tack till dig och ha en bra dag??
skrev Andrahalvlek i This is it
Inte överjävlig ångest förvisso, har upplevt värre, men tillräckligt jobbig för att oroa mig.
En sak har jag lärt mig den tuffa vägen - ångesten blir alltid värre om man undviker. Det du skulle ha gjort idag men avstod från gjorde kanske ångesten värre?
En annan sak har jag också lärt mig - alkoholen ger mig en paus, men sen kommer ångesten tillbaka etter värre. Som om den lagras under pausen och sen exploderar. Mitt i natten i värsta fall ?
Jag tror att våra hjärnor läker, hoppas det i alla fall. Och den läkningen är inte smärtfri tydligen.
Tyvärr har jag genom mina två långa perioder av utmattningsdepression, vanlig depression och sömnstörningar upplevt så mycket ångest att jag fått nog för en hel livstid.
Jag vet att det bara blir värre om jag ligger kvar i sängen. Jag sysselsätter mig istället - helst fysiskt. Repetitivt arbete funkar också, typ diska, tvätta, strimla papper, räfsa, skotta snö osv.
Djupandas långsamt in, håll andan, ännu långsammare ut, håll andan - och repetera några gånger funkar också. Då signalerar man till kroppen att ”allt är lugnt” och den går snabbare ner i varv.
Det sista man ska bli är rädd. Acceptera istället för att kämpa emot: ”okej nu fick jag ångest, men det går över”. Definitionen av panikångest är just att man får ångest för att man har ångest. Triggad av rädslan.
Kram ❤️
Dagarna sniglar sig fram. Ingen Kalle i sikte... ?
Åkte och dansade i kyrkan ikväll och hämtade dottern efteråt. Då gör jag åtminstone nånting.
Känner mig extremt låg till sinnes, som om jag aldrig kommer att bli glad igen. Tungt. ?