skrev Qwer1 i 10 fria dagar
14 dagar idag utan alkohol. Satan vad skönt. Känner inget sug
skrev Qwer1 i 10 fria dagar
@Himmelellerhelvette låter ju as bra!
skrev Himmelellerhelvette i 10 fria dagar
@Qwer1 Var snäll mot dig själv, jag drack massa a-fria öl första månaderna sedan har det mattats av mer och mer. Efter ett år behövde jag dom inte längre. Kan ta någon eller några någon gång i månaden nuförtiden. Kram
skrev Amanda L i 10 fria dagar
@Valkyria_@ Det finns väldigt många som inte kan dricka ” måttligt som alla andra”. Jag var en av dem. Har inte druckir varje dag, men när jag drack fanns ingen botten… detta eskalerade och jag förstod till slut att jag blivit beroende. Men så länge jag inte dricker det första glaset så är det inga problem.
Jag dricker dock precis som Qwery gärna alkoholfri öl och tycker att jag kan dricka så många jag vill… Har även en drink som är god: Sweppes Indian zero (utan socker). Tilldet lite apelsin eller grapefruktjuice plus is. Mycket gott!
Mitt tios är att hålla upp tre månader så hinner du återhämta knopp och kropp och bli av med det mesta suget.
Det finns mer i livet än alkohol…❤️🙏🏻
skrev Qwer1 i 10 fria dagar
@Valkyria_@@ tråkigt, 😪 drick alkoholfri dryck. Det kanske funkar? För mig funkar det. Finns även alkoholfri vin bubbel sprit (tror jag) 🌹
skrev Valkyria_@@ i 10 fria dagar
Jag sa upp alkoholen i början på månaden. Då oxå min dåvarande pojkvän som drack från tidig monne till in på natten. Det har varit tufft, allra helst de tillfällen då man brukar ta alkohol. Så självklart åkte jag dit igen. "bara" 2 glas...ppfff...
Jag blir så jävvla förbannad på mig själv. Varför kan jag inte dricka måttligt!? som alla andra.
Jag håller mig på avstånd från min familj som vet om det. Vill inte se deras blickar. Är hon full nu?
Hon snubblade, har hon druckit?
Det gör så ont...
skrev Qwer1 i 10 fria dagar
@Kennie @Loppan ja heja oss alla! Fan vad gött
skrev Qwer1 i 10 fria dagar
@Kennie @Loppan ja heja oss alla! Fan vad gött
skrev Alkoholdjävulen i Gjort slut med Alkoholdjävulen!
Du fixar det, bara bestäm dig! 🙌
skrev Loppan i 10 fria dagar
@Qwer1 Äsch var inte för sträng mot dig själv tycker jag. Det är väl toppen att du kör alkoholfritt! Efter stressiga dagar dricker jag ibland en hel liter alkoholfri dryck av något slag. Inte supernyttigt kanske men jämfört med vin är det både hälsosamt och billigt. Heja oss! 👏
skrev Kennie i 10 fria dagar
Du kanske inte behöver bli av med alkoholfri öl? De är väl inte så värst onyttiga? Men det är väl ändå bra på sikt att inte ha ett beroendebeteende med dem heller. Kan du ha 4 som maxgräns per dag nu? Och sänka till 3 om nån vecka?
skrev Qwer1 i 10 fria dagar
Nästan två veckor utan alkohol. Men hur fan blir jag av med alkoholfritt öl? Dricker 4-6 st varje dag. Älskar öl smaken
skrev Qwer1 i 10 fria dagar
Nästan två veckor utan alkohol. Men hur fan blir jag av med alkoholfritt öl? Dricker 4-6 st varje dag. Älskar öl smaken
skrev Källarmannen i Gjort slut med Alkoholdjävulen!
@Alkoholdjävulen Starkt gjort 💪 Är nog det som gäller för mej också. Tack för peppen 🙏
skrev Varafrisk i Ångesten tar mitt liv...
@Sisyfos Tack! Jag hade förmodligen inte reagerat om inte min dotter legat på sjukhus. Precis som jag skrev så tänker jag att Berra har inga onda avsikter. Men nu fick ordet hispan en helt annan klang för mig när min dotter ligger inne på psykiatrin.
/Varafrisk
skrev Alkoholdjävulen i Gjort slut med Alkoholdjävulen!
Den 9 oktober 2023 skrev jag ett avskedsbrev till Alkoholdjävulen!
På samma sätt som jag tog farväl av min far för drygt 25 år sedan.
Båda breven har jag för symbolikens skull knutit fast i en sten och kastat i en sjö.
Jag vill tillägga att jag har druckit för mycket alkohol de senaste 15 åren, sista åren i stort sett varje dag, men jag har inte druckit en droppe alkohol sedan jag tog farväl av Alkoholdjävulen (18 dagar).
Det som är konstigt är att det inte ens har varit svårt att låta bli att dricka.
Kanske detta kan vara till hjälp för någon annan?
Mitt avskedsbrev:
Hej Alkoholdjävulen!
Idag gör jag slut med dig Alkoholdjävulen!
Jag borde ha gjort det för länge sedan, men inte haft mod och styrka.
Nu undviker jag att se i backspegeln och väljer att se framåt i livet.
Mitt liv kommer inte att vara suddigt längre, utan vackert, klart och fyllt av kärlek till mina kära!
Nu sätter vi punkt för vårt förhållande och jag vill ALDRIG se dig igen!
skrev Sisyfos i Ångesten tar mitt liv...
Kul att höra från dig Berra! Alltid roligt att läsa dina livsbetraktelser. Tog mig en funderare på ordet hispan och tänkte först att det är ju så du alltid skriver, dvs använder den typen av uttryck utan att lägga någon värdering i dem och tänkte initialt att det var en överreaktion från VaraFrisk. Å kanske är det det, samtidigt så har ordet en negativ klang och om man tänker tillbaka på hur psykiskt sjuka behandlades och bemöttes så blir det en annan bedömning. Å tredje sidan så skulle det bli mer svårläst och inte kanske passa in i dina övriga uttryck om du bytte ord.
Nu tycker jag kanske inte att vi ska ha en debatt om detta i din tråd och jag har själv ingen klar åsikt i frågan utan noterar mest att det inte var helt enkelt att ta ställning. Jag gillar ditt sätt att skriva och ditt sätt att betrakta och konstatera utan värderingar och jag tycker att det är modigt av VaraFrisk att uttrycka sin åsikt.
skrev miss lyckad i Han ska få en rejäl snyting....
Grattis till ett gott liv MM.🌟..Jag firar 8 år som nykter i November. Jag bor kvar i huset du/ ni peppade mig att köpa. ❤️..Tack för fint stöd och pepp. Varm kram, miss Lyckad. 🥰
skrev Varafrisk i Ångesten tar mitt liv...
@Berra Det är alltid intressant att läsa dina inlägg. Min dotter har efter ett långt skov hamnat i en djup depression. Hon ligger inte på hispan….hon ligger på psykosavdelningen. Jag brukar som oftast inte skriva h dig därför kan det kanske verka lite snorkigt av mig att kommentera detta, jag tänker även att du har endast goda avsikter. Men…för oss är det en djup sorg att hon är så sjuk och vi är många som lider m henne.
Ha det fint🍁
skrev Berra i Ångesten tar mitt liv...
Onsdagskväll i det förlovande/förlorade landet Sverige!
Ja det blev en konstig rubrik på dagens inlägg, hur ska jag kunna försvara det?
Vet inte, funderar inte heller, utan jag kör på bara, det lät ballt i alla fall.
Man kan bedöma situationen ifrån olika infallsvinklar, det som låter underbart för en del, kan låta som världens förfall för andra, beroende på hur man ser på det.
Det är en helt vanlig vardagskväll för mig och frugan, vi har ätit hämtmat för att vi var för lata att laga egen.
Thaimaten från den lokala matvagnen gick ner med en väldans fart, nedsköljd med ett glas bubbel.
Ja bubbelvatten alltså, det är vardagsdrycken för oss båda, jag låtsasöl (eller fjollöl som en del säger) på helgen, och frugan max ett glas vin, mer än så blir det sällan, hon brukar få tömma BIB'en i slasken för att den har blivit för gammal.
Vi dricker bara det vi behöver, inte mer, finns ingen anledning till att dricka mer för att känna något buzz i huvudet.
Vi får omedelbart paltkoma och ryggläge i soffan hägrar, eller en av oss ser på TV'n i sovrummet.
Vi brukar tävla om vem som somnar in först, våra jobb tar verkligen musten ur oss båda.
Kanske är det åldern, men mest skyller vi på det höga arbetstempot som vuxit sig starkare senaste decenniumet.
Klarar jag mig förbi tjugo över åtta klarar jag oftast resten av kvällen, men det är många teveprogram som jag har missat slutet på, så för att komma ikapp så blir det till att streama resten på play.
Det händer inte så mycket annars på vardagarna, helgerna däremot är alltid fulltecknade.
Vi har stängt stugan inför säsongen, klappat igen och bommat, alltid lite sorligt men samtidigt skönt att slippa den stressen av att behöva åka ut, det har varit kolsvart varje gång vi kommit ut på fredagskvällen.
Släpa på en massa väskor och matkassar med en ficklampa i munnen är inte alltid det mest önskvärda, råkallt i stugan med många stearinljus tända, iskalla täcken i sängen, jo lite mysigt har det ju varit i alla fall.
Men det är över nu, nu går vi in för vinteride igen, vinterdäcken satte jag på i Söndags, utemöblerna har plockats ihop under en presenning, jag håller på och justerar upp termostaterna på alla element i ett alldeles för kallt hus.
Förra helgen var vi några stycken som gick på globen och såg 4,5 h standup, det var skönt att få motionera smilbanden, det lättade ett tungt och höstdämpat hjärta, jag var glad i flera dagar efteråt.
Jag har också fått pris i en stor fototävling, det tog bara 35 år att få komma på prispallen, äntligen en belöning.
Jag har också införskaffat en ny bärbar dator som jag skriver på just nu, istället för de där billiga datorerna som blir utrangerade på bara något år eller två.
Så visst har det hänt grejer, men prylar en en sak, samvaro är något helt annat.
Försöker umgås med barnen och barnbarnen så mycket det ges tillfällen till, och vänner för all del.
Får lyssna på många olika livsöden varje, en vän som hamnat i en djup depression och hamnat på hispan.
En hantverkare på jobbet som fick en hjärtinfarkt men nu är tillbaka, en annan som har ett trasigt knä men kan inte sjukskriva sig förrän jobbet är klart, han är egenföretagare, en kollega har opererats för en ofarlig tumör i hjärnan (för andra gången...), min mamma blev bedragen på en massa pengar, osv osv.
Det känns som om livet svischar förbi, och jag hinner inte riktigt hänga med i farten.
Ibland orkar jag inte ta del av allt elände, utan sluter in mig i min egna kokong och känner mig egensinnig.
Det krigas i världen, oljekatastrof i blekinge skärgård, det är mest bara trista nyheter på teven.
Jag försöker tvinga mig själv att bara koncentrera mig på saker som känns positiva och gör mig glad, en sorts självrespekt för sådant som annars skulle kunna göra mig deppig.
Att varje dag känna tacksamhet att vi har mat på bordet, tak över huvudet, ett arbete att kunna gå till, att vi håller oss friska och har lyckats med vår avkomma, en varm säng att krypa ner i, och kanske den mest elementära känslan av att imorgon vakna upp utan kvalfylld bakfylleångest.
Vi har en planerad julfest på jobbet, och jag känner inga problem att ta bilen dit och hem, det har blivit en självklarhet, har heller inga problem att välja sådan dryck som inte gör mig påverkad.
Jag ser och vet hur den påverkar andra och känner ingen dragningskraft till den längre.
Jag gläds av den när andra blir glada och uppspelta, men lika äcklad av den när jag ser dess baksidor.
Jag har varit en del av den, men inte längre, det känns som om jag har kommit lite längre i utvecklingen.
Snart är det en vanlig torsdagsmorgon, jag kommer att vakna som vanligt till en ilsk väcknington på mobilen, snoozar några gånger tills det är alldeles för sent.
Borsta mina tänder till en fasansfull spegelbild och undra hur i helsefyr kunde jag komma att se ut så här?
Jag känner mig inte gammal, men min kropp säger att jag har mycket livserfarenhet.
Blöter mina händer och rufsar runt i håret som har mycket kuddanarki, när de kalla vattendropparna når hårbotten så känns det som om hjärnan vrider på tändningnyckeln igen.
Tar min medicin klär på mig mina byxor och lite halvskrynkliga skjorta, för idag ska jag vara sådär "trevlig" när vi får utländskt besök som jag ska vara värd åt resten av veckan, inte min favoritapproach när jag helst vill bara vara som vanliga jag, naturlig och förnöjsam på mitt sätt.
I bilen lyssnar jag på morgonnyheterna över hur många som blivit skjutna eller hur många sprängningar det varit under natten, man blir nästan förvånad när det inte har hänt något förfärligt längre.
Jag gäspar mig ut på motorvägen och hamnar snart i köerna, och tänker...denna dag, ett liv..
Och ja, man ska nog vara tacksam för att jag just har ett liv, inte alla förunnat
Ännu en dag i det förlovade eller förlorade landet Sverige...
Berra
skrev _alces_ i Det är dags nu!
@Vinägermamman läser ditt första inlägg från 2018 och finner vissa likheter. Drabbades själv av utmattningsdepression för 10 år sen. Sa upp mig, jobbade inte på flera år. Just då drack jag inte särskilt mycket, det kom senare när jag skulle tillbaka till livet med jobb och ha folk omkring mig hela dagarna. Jag började dricka vin för att slappna av, orka, stå ut.
Och så har det fortsatt. Mer och oftare.
Nu står jag inte ut med tanken på att mitt liv ska fortsätta i samma spår. Det är dags för förändring.
Jag tror på att vi klarar det. Och faller vi så tar vi nya tag. Förhoppningsvis lär vi av misstagen och blir starkare och klokare.
Förändring tar tid.
Kram
skrev locuststar i Nu har det gått för långt
Tack för stödet. Tålamod är väl det som gäller, hoppas komma fram till att nykterhet är bättre. Provar SMART Recovery-möten nu, verkar bra!@Kennie
skrev Adde i Div åsikter eller...?
Ännu en länk ! Men så viktig !! Jag känner så väl igen mig i synen på hur en alkis "ska" vara, det tog tid för mig att inse att jag hade parkbänken i vardagsrummet....
https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/kEgvnX/karin-adelskold-om-alko…
skrev Adde i Div åsikter eller...?
Vi har haft våra meningsskiljaktigheter genom åren men nu vill jag ge honom kredit för hans bok och alla tips för sjukvården !
Läs den och sprid den ! Den är så viktig !
https://accentmagasin.se/alkohol/alkohol-forkortar-sa-manga-liv/?fbclid…
@Qwer1 Underbart! ❤️