Senaste kommentarerna i forumet

Espadrill,
Jag vill inte säga hejdå även om det allra mest fantastiska vore att du inte behövde läsa-skriva mer här.
Jag vill inte riskera att låta ”duktig” för jag vet inte hur det ska bli framåt... tänker idag tex på varför jag ska envisas med längre tid än en månad.
Positivt är att jag glömmer a, allt oftare. I början kändes min hjärna ockuperad av alla tankar, faktiskt tröttande,
Jag har konstigt nog börjat känna igen mig själv lite mer, alltså den jag var för länge sen. Det känns spännande, särskilt som jag nästan glömt bort hur jag tänkte ”förr”. Ska fundera lite mer på det.
Svagis, (känns alltid lika svårt att skriva)
Tack för fina ord, och hoppas din helg blir fil trots inställt kalas.
Tänker på er och önskar er en fin lördag, till att börja med! ??

Tycker absolut inte du ska straffa dig själv, på något enda sätt!

Hej Esoadrill och grattis till din månad! Det är stort. Och skönt att höra att det ändå varit enklare än vad du trodde. Det är ju också en vinst/erfarenhet.
Jag tycker personligen inte att det är ngt problem att du skulle skriva här om sina strategier och hur det går. Dels är vi säkert många som är nyfikna och vill lära oss mer om hur det går att dricka begränsat.
Det är ju inte någon lag här på att inte dricka, vi har ju olika mål, och jag tänker attt det går att ha glädje av forumet på många sätt.
Men om nån börjar skriva smaskiga vinrecensioner skulle det väl inte vara så lämpligt.
Jag håller på dig och ditt fortsatta ”hållbara” drickande,
Jag tog också en sen bio ikväll! Kanske såg vi samma. I så fall var det vi två som gick när det var 7 spännande minuter kvar pga vi skulle hämta mat som vi beställt på en restaurang som stängde precis i tid för att inte hinna se klart filmen...
Kram, berätta hur allt går!

Wow vilken lista! Överväldigad! Bra uppslag!

Ännu inte en droppe! Märker att jag mår precis som sist efter 3 dagar! Det är hemskt men vill minnas att efter detta vänder det. Ångesten ligger som på som ett lock... Man ser verkligheten mellan luddet runt huvudet. Man känner sig allmänt sjuk o ynklig. Fy fan

Först - tack Tjalle för ditt lilla varningens ord om att göra för mycket - jag hör dig och lyssnar på erfarenheten....känner inte någon jättepress nu utan det var mest i morse när jag insåg att jag blir så begränsad om inte kroppen fungerar och blev rädd. Första tanken var: Men då slutar jag äta tills jag väger 70 kilo igen!! :-D Sen kom jag på bättre tankar :) Det som har funkat bäst för mig tidigare är att vara med i Viktklubb där man loggar allt man äter och dricker för att ha lite koll. Då minskar man ca 1 kg per vecka och det är inte för mycket. Man behöver inte heller sluta med allt utan kan äta det man vill men inte lika mkt.

Sen - tack Charlie för din medkänsla. Ja jag blev grymt besviken men har inte känt mig så pigg den här veckan och som sagt hälsan går först. Det är ovant för mig att lyssna på kroppen som jag gör nu men det känns jättebra. Gick omkring i många år som en "vandrande hjärna" och kroppen var därnere nånstans och bara fungerade, men nu är jag 56 år och kroppen har tröttnat på min nonchalans antar jag :-D Så jag bara hoppas kunna sakta men säkert få både kropp och hjärna i lika bra balans igen som de var en gång i forntiden.
Nu blir läsning och sen sovmorgon :)
Kram
svagis

Det låter ju superbra att du fick en bra kontakt på VC och att du provar medicin som ska hjälpa ditt mående. Heja! Kom ihåg att du ofta får biverkningar av SSRI-medicin i början så bli inte orolig om du mår sämre någon vecka till att börja med, det verkar de flesta göra. Men jag har både saliv och sexualitet (vanliga biverkningar=muntorrhet och minskad lust) kvar trots min medicin så det är inte säkert att du får några biverkningar på sikt. Du ska utvärdera efter någon månad och se om du är nöjd annars finns det flera varianter man kan pröva och jag började med 10 mg varje dag men efter 5 månader ökade vi till 20 mg per dag och det är jag nöjd med. Så känn dig för!

Jag är så glad för din skull! Ingen ska behöva stå ut med psykisk ohälsa om det finns bot och ofta gör det ju det. Så jag håller tummarna för dig nu och känner starkt på mig att det kommer gå fint - tack för att du delar med dig! Och tack för hoppfulla och snälla meningar om min vikt <3
Kram
svagis

Precis så ska det tas - suget! Inte förhandla, inte agera på det....avvakta, tillfredsställ andra behov under tiden och....vips har det sjunkit undan :) Men det är läskigt när det händer :( En inser hur viktigt det är att vi tar en dag i taget och inte slappnar av för mycket och börjar ta en massa för givet. Starkt jobbat!
Bad och lakrits låter som en härlig kombo istället <3
Kram
svagis

Om jag svarar utifrån min personliga uppfattning tror jag det är okej att ta med dottern. Det bästa är om du kollar med någon ur personalen vad de tycker om att hon följer med.
/Mrx

För din kommentar och berättelse. Jag ska läsa mer om dig. Nu biokväll!

När det blir tyst i våra dagböcker här beror det väl ofta på att vi har trillat dit - och visst var det så för mig. Min mamma gick bort för några veckor sedan, och sorgen dövas skönt med alkohol - så kändes det då.
Nu försöker jag bromsa igen, men är inte lika övertygad som förut.
Jag gillar ju att dricka vin. Rödvin. Känns som balsam för själen. Och även om det ibland blir en hel flaska så är aldrig min baksmälla besvärlig - tvärtom, den kan vara lite mysig.
Men visst vet jag att jag har druckit för ofta. Jag ska fortsätta bokföra noga.
Vi får se hur det går.
Ha en fin helg, ha en helt nykter helg ni som strävar efter det - själv vet jag inte.
Kanske är det sorgen som gör att jag alltjämt inte är övertygad.

Uppe före tuppen och skjutsade dottern. ?

Idag är det fredag och jag var i kyrkan igen. Förutom de fasta inslagen:andakt, mässa, lunch och guidad meditation så alternerar yoga/qi-gong/Heliga Danser och stilla rörelse.

Vet inte om jag håller på att bli sjuk eller nåt. Känner mig trött och låg idag. Fick en längtan att dricka vin men påminner mig själv om konsekvenserna. Kanske har det varit lite för mycket aktiviteter på sistone. Den lätta manin slår över i nedstämdhet och olust. Nu har jag inget att ta till för att ändra min sinnesstämning... ? Men, jag vet att det går över. Distraherar mig med nåt på SVT Play tills det är sovdags. ?

Plötsligt kom det. Suget. Hade jobbat, handlat mat och skulle köra hem. Suget. Vin. Whisky. Hungrig. Stress. Pms.
Stop! Jag vägrar argumentera med mig själv om det här, tänkte jag. Jag vill inte dricka alkohol. Jag ska äta mat och sen får jag se hur jag känner.
Jag har ätit. Fortfarande pms. Arg. Bråkade med mannen. Exploderade. ??

Suget svalnar. Jag ska inte dricka. Ska unna mig ett bad. Lite lakrits. En film.
Vad orsakade suget? Jag har inte lyssnat på kroppen, stressat mycket. Behöver återhämtning i helgen.

Ha en fin nykter helg!!
??

På måndag vet jag om jag kan eller inte, är det försent att anmäla sig då?
Om sambon jobbar och jag inte kan ordna barnvakt, skulle det vara okej att ta med min 2-åriga dotter till träffen eller skulle det bli konstigt?

De där extrakilona kommer säkert ramla av i en rasande fart nu när du inte dricker alkohol.
Förutom att det är fruktansvärt mycket kalorier i alkohol så äter (åt) åtminstone jag en väldigt massa onödiga saker i orimliga mängder när jag var berusad.

Jag var till VC idag. Fick prata med en läkare och fylla i ett papper där de satte poäng på mina svar. Tydligen hade jag väldigt höga poäng. Han skulle skicka det pappret till någon på psyk och jag fick en remiss dit. Han var väldigt duktig och jag kände mig trygg med honom men det var lite språksvårigheter så jag hade lite svårt att förstå allt han sa.
Jag fick lämna ett urinprov, drogtest. Sedan ska jag tillbaka på måndag och ta en massa blodprover. Det ska bli spännande och se om alkoholen har påverkat något.
Jag fick Cipralex utskrivet som jag ska börja med i morgon.
Så nu är bollen i rullning mot ett lyckligare liv.
Ha en fin fredagskväll och skål! (trocadero i glaset)
Kram ❤️

...vi är ju flera här som vill förändra vårt drickande, inte sluta helt. Jätteintressant att se hur det går för andra. Jag prövar, bromsade konsumtionen i november ihop med min man, som var den som mest behövde det. Sen började vi tillåta oss lite små mängder igen, jag bokförde och höll mig under nio glas i veckan. Det funkade till en början.
Sen dog min mamma...
Och där var vi igång igen. Nu är begravning och så avklarad, och jag har tagit tag i bromsen igen.
Jag tror att mitt exempel är rätt typiskt...vi är sårbara, vi som en gång har varit högkonsumenter+. En tuff livshändelse så är det lätt att trilla dit igen.
Nu får vi se. Fortsätt skriva, så kan vi dela erfarenheterna av våra försök.

Jag som satt här och såg fram emot att du skulle gå på fest! Så tråkigt att du måste avstå. Du som var så taggad och inte minst - väl förberedd. Blir nästan lite ledsen faktiskt... Men visst, det kommer fler gånger och hälsan är självklart ABSOLUT viktigast!

Först tack för kommentar i min tråd för ett par dagar sedan. Du vet ju att jag är på resande fot så jag skriver inte lika ofta just nu. Det låter kanon att du, sakta men säkert, tar tag i kost och motion. Se bara till att inte falla i den fälla som vi alkoholister ofta gör, dvs göra "för mycket" och "för fort". Det har säkerligen tagit många, många år att "bygga upp" kroppen och även slitaget, tex i form av artros som ju inte kommer över dagen.

Jag har själv ingen övervikt utan haft turen att väga lika mycket som jag gjorde när jag gjorde lumpen. Men det är inget jag tänker över. Det är förmodligen genetiskt plus att jag inte gillar sötsaker, förutom alkohol, då...………

Börja med stilla promenader. Försök att ta i lite extra i någon uppförsbacke. Det kan räcka med 10-20 sekunder. Det viktiga är bara att du får pulshöjning. Gör du det tillräckligt ofta kommer blodtryck mm att bli bättre.

Gröt på morgonen är alldeles utmärkt. Det har jag ätit de sista 30 åren. Havregrynsgröt (ibland blandat med andra gryn), skivad banan och någon annan frukt, beroende på säsong. Förutom att det är nyttigt håller man sig mätt. Jag har aldrig något sug efter mat innan lunch.
Lycka till och kämpa på men i din egen takt.
Tjalle

och det är väl märkligt men precis så känner jag också. Ibland när jag drack förut så var det en känsla av ett "jobb som skulle göras" - om jag köpte 6 starköl så var jag liksom tvungen att dricka upp alla oavsett om jag ville ha mer....? Det är precis så det känns nu för mig också, att jag "slipper" att dricka. Det måste ju vara den som vi kallar alkoholdjävulen som var min slavdrivare eller hur? Som satt på min axel och sa: Så, drick nu....drick upp nu! Å sen så knäpper du nästa!

Hur konstigt som helst när man får lite distans till sitt eget beteende.
Idag ska vi vara nyktra <3 Ha så trevligt på konserten!
Kram
svagis

här sitter jag med mina mörktturkosa naglar som skulle matcha klänningen i krossad sammet inför kvällens fest....
Men jag går inte så bra att jag klarar av att gå :( Även om jag lindar knät med elastisk linda, tar alvedon osv så får jag ont efter ca 5000 steg (har testat under veckan) och jag måste fortsätta med mina övningar här hemma och ta det lite lugnt däremellan. Idag när jag vaknade var knät stelt och ont och när jag dessutom fick yrsel på förmiddagen lade jag ner den här dagen.

Det är bara att inse att när jag slutade dricka alkohol så fick jag syn på andra problem i mitt liv. Alkoholen fungerade som ett slags smörjmedel för att få mig att orka fortsätta med saker som jag egentligen borde skippat. Och i grunden handlar det nu om att jag väger för mycket fortfarande, det är ju därför jag får ont. Pratade med min mamma imorse och hon har ju redan gjort denna resa...med fetma och alla krämpor som kommit på köpet (men hennes drog är socker). Hon berättade hur det började med knäna i 55-årsåldern, att hon började gå med krycka, tackade nej till operation, försökte gå ner i vikt, lyckades ett tag men gick upp allt plus lite till så småningom osv. Idag är hon nästan helt rörelsehindrad, har diabetes, högt blodtryck och jag inser att det är hög tid att jag prioriterar upp kroppen som helhet i mitt liv. Jag har gjort en del försök, precis som med att sluta dricka A, men det har inte fungerat så länge som jag druckit alkohol! I mitt fall har alkohol gjort att allt annat har fallit och allt känts meningslöst.

Fortfarande är det nykterhetsarbetet som är viktigast och jag har nu varit nykter i 1 månad och 9 dagar. Men eftersom avsaknaden av berusning gjort mig mer klarsynt och rädd om mig själv ska jag nu försöka mer aktivt att bli lättare så att leder och brosk orkar bära mig. Det är skönt men samtidigt jobbigt att behöva tänka på.

Om jag släpper fram min inre röst "Forskaren" lite i tråden då: Jo om det ska ske en livsstilsförändring så är det bra att göra det i etapper och göra små ändringar, låta dem bli del av den nya livsstrukturen innan du gör nya skruvanden på livsstilen. I det här fallet har det nyktra livet kanske hunnit bli såpass vant att det är lagom att skruva lite på kost och motion för att må bättre. Men inga drastiska ändringar! Ändra på småsaker, t.ex. ät gröt till frukost istället för kaffe latte och smörgås. Köp inget godis alls ett tag. Låt bli att baka focaccia hela tiden :) De ändringarna tillsammans med frånvaron av alkoholkalorierna borde märkas på vågen om några veckor.

Tja....nu fick ni titta in i mitt huvud lite :) Sådär låter det! Tacksam att jag inte känt något sug efter A idag och inte heller börjat med något annat som ersättning.
Som sagt, Charlie, det blir ingen fest den här gången - så ingen rapport heller. Men vi får ha tålamod just nu och tänka på sommaren och andra roliga tillfällen till fest som ligger framför oss <3
Kram
svagis

Detta forum stärker mig varje dag i mitt beslut att inte dricka A något mer. Själva dagboksfunktionen är också motiverande då det räcker med att gå tillbaka i sina egna inlägg när nykterhetsprocessen började...de anledningar man hade att sluta. Så BRA gjort Se klart och alla andra att vi hittade varandra härinne!
Kram
svagis

Du skriver om den upplevda gemenskapen och stödet här och jag tänker som du, att det skulle vara så mycket svårare att rikta tankarna åt rätt håll om jag inte läste vad du och andra skriver här. Min vita månad skulle inte vara mer än en one-hit-wonder och jag skulle vara tillbaka i gamla hjulspår till 100 % imorgon. Även om jag dricker imorgon har jag hunnit rikta om mitt sikte under dessa fyra veckor efter att ha kommit till en massa insikter. En stor skillnad för mig är att jag nu också vågar prata med verkliga människor om alkohol på andra sätt än bara som ett roligt inslag i livet.
Härligt att du har hittat din särskilda bonus med att sluta. Jag letar efter min bästa grej, har ju många bra men vill ha något som slår de saker jag jag försöker byta ut med att sluta med A.
Önskar dig en härlig helg! kram

sig, bara drygt en vecka kvar! Spännande. Skriver här för att lyfta upp tråden, så att de som eventuellt missat att det är en träff kan få chansen. Kollar på min nykterhetsapp och räknar in 69 dagar, känns rätt otroligt och fortfarande är jag nöjd och tillfreds med livet 95 procent av tiden. Kramar /Fenix

Och några funderingar som utvecklat sig under dessa veckor är:
-Det var inte alls så svårt som jag trodde med en vit månad. Lite tråkigt men inte svårt. Jag kommer att göra det igen men har inte bestämt när.
-Känner mig som en lite bättre (läs duktigare och hälsosammare) människa.
-Tycker att mitt liv känns lite tråkigare utan alkohol, mer intryckslöst.
-Tycker synd om människor som är bakis :) Som idag, några arbetskamrater var på AW igår.

Jag har satt upp regler och mål för mig själv fr o m imorgon. Jag oroar mig lite för att jag inte ska ha så bra kontroll som jag tror att jag ska kunna ha. Mitt nya mål är att aldrig dricka ensam. Varken ensam i rummet eller vara den enda som dricker i ett sällskap. Jag har också som mål om hur mycket jag får dricka vid varje tillfälle, men mängden är inte mitt största problem, det är frekvensen. Min man dricker sparsamt, så han kommer inte att sabba för mig (och han vet om mitt mål). Det är bara jag själv som kan sabba för mig.

Hur ser ni andra på detta, ska jag formulera ett straff som faller ut om jag misslyckas med mitt nya mål?

Och sedan undrar jag om ni tycker att jag är illojal när jag håller på och drömmer om att kunna dricka normalt och skriver om det här.

för ett mycket tydligt och begripligt perspektiv på min fundering. Det är ett bra sätt att undersöka djupet av mitt beroende. Jag är inte alls säker på att jag skulle fixa att dela en flaska vin under en vecka. Och om det visar sig vara problematiskt, ja då hoppas jag att poletten trillar ner även hos mig.
Bra att ha dig framför mig på min vandring, läser att du för en tid sedan har beslutat och genomfört förändringen i ditt liv. Jag är kanske på väg men kommer att tillåta mig misstag och snedsteg för att jag vet att jag är en person som mår dåligt av att tänka i termerna perfektion/felfri. Tack igen för ditt inlägg! kram