Senaste kommentarerna i forumet

Jag känner igen mig exakt så som du beskriver det! Känner att jag verkligen måste ta itu med problemet nu! Är också orolig för den där djävulen som helt plötsligt dyker upp när man mår bäst! Dricker ju inte för att jag mår dåligt utan för att jag mår bra!??‍♀️?

Grattis till dem Ensammenintestark! Tiden flyger iväg här inne, dag läggs till dag...

Idag är det torsdag, igen.
Dagarna tuffar på med väldigt få inslag av sug efter vin, däremot fortfarande mycket reflektioner kring de här första veckornas erfarenheter.
Jag vet inte varför det är annorlunda för mig den här gången, jämfört tidigare vita januari. Men i samma stund jag skriver det så inser jag ju att det som ÄR annorlunda, är att jag skriver och läser här.
Det är i det närmaste trolleri, även om det handlar om grundläggande saker som:
Gemenskap. Att vara lyssnad på/läst. Uppmuntran. Stöd.
Helt enkelt (fast svårt) det som människor behöver för att kunna skapa förändring i livet. Ingen människa en ö.
Många gör den här resan på egen hand.
För mig är det milsvid skillnad i perspektiv och horisont, i och med detta forum.
Makes you think. Andras erfarenheter, möten. Det är ju så vi människor blir till från allra första dagen i livet.
Det jag vill säga med det, är egentligen tack för att ni finns här, läser och tänker, åt varandra ibland. Stöttar när någon halkar. Tar emot när någon faller. Och puttar på när någon tvekar.
Så för mig har erfarenheterna så här långt, inte bara handlat om att klara av mina vita dagar. Utan också nya insikter kring vad det betyder att få dela med sig.
Oavsett hur våra vägar löper framåt, parallellt eller åt olika håll, så kommer jag alltid känna mig berikad av de insikterna.

Ja, mina tankar rör sig mellan evigheten och fredag kväll.
Inte konstigt att det svindlar till ibland, inte de vanliga perspektiven.
Jag känner inte att jag slåss mot något. Inte ens suget. Jag känner mig arg ibland, över den situation jag befinner mig i, arg över sånt jag missat. Men jag försöker verkligen ha en holistisk syn på mig själv. Alla delar hör ihop, allt är jag, men jag kan förändras. Upplever inte heller någon kidnappning. Än.
Jag är dock varje dag väldigt ödmjuk. För mig är tricket, så här långt, just detta: En dag i taget. Att plocka sönder ”evigheten” till ögonblick som jag förhoppningsvis- och om jag bestämmer mig för det- vart och ett kommer att kunna hantera.
Livet är ju megastort och magiskt, och på samma gång:
Ja eller nej till det där glaset.
Varken större eller mindre beslut än just det.
Kram alla som läser, och kämpar!

Fyra veckor är ju jättebra???
Kram ?

Vilken pepp från er! Tack! Verkligen!?

Idag, dag 30, känner jag mig dock så orkeslös. Sån känsla jag skulle druckit på innan. Men nu, låter jag kroppen vara orkeslös.
Fyller på med mat. Yoga.
Men ikväll ska jag träna ett tufft pass på gymet! Får se hur jag orkar. Eller kanske just det som behövs.

Jag har inget sug efter alkohol.
Konstigt! (Varför?)
Skönt! (Befriande!!)
Skrämmande! (Var lurar A? Triggern?)

Kram och styrka till er alla!??
Vi surfar på!!

Tack för inkik i min tråd, och tack för fina ord. Jag följer dig och håller hårt på dig!
Glad att vi har varandra. Ett lite löst virkat skyddsnät att landa i.
Din forskare använder jag mig av då och då. Kram!

Espadrill, förnumstighet nej tack.
Ej heller moral eller pekpinnar.
Inget av det är verkningsfullt på den här planhalvan.
Som så mycket annat i livet så behöver viktiga beslut i någon mån vara lustdrivna eller hur?
Det svåraste om jag kokar ner några av tråk-effekterna av ett nyktert liv är möjligheten till lite socialt accepterad glömska. Men det måste finnas vägar runt det, tänker jag.
Och något stort som jag har upptäckt i nykterheten och som är nytt för mig:
NÄR jag inte dricker minskar behovet av den där glömskan.
Finns helt enkelt inte så mycket jag behöver glömma bort.
Jag behövde inte vila från tankarna på;
Hur det med min kropp
Hur är det med mitt minne egentligen
Hur är det med min handstil
Hur är det med min energi på jobbet
Hur är det med min vikt och när vägde jag mig senast.
Glömskan är helt enkelt inte så central som den har varit.
Jag har aldrig uppfattat det så tydligt under mina tidigare vita månader, eller vita vardagsveckor.
Och om jag är på gott humör så känns detta som en skatt att hålla nära eller en karta som vecklar ut sig, lite dag för dag.
Önskar dig en fin dag!
Kram.

till nykter tid??????? / mt

Bravo svagis att se festen som erfarenhet av din nya identitet som nykterist ? Dit har jag inte kommit själv än, har inte heller haft tillfälle att praktisera. Ser fram emot att höra hur du upplevde det?

Jag vet ingenting om din fysik och om eventuella skador pga a men kan det inte till viss del vara så att kroppen passar på att skrika extra högt nu när vindimmorna lagt sig? Det bästa du kan ge dig och din kropp oavsett är nykterhet, det ser man ju tydligt i din tråd?

Det som är bra med KBT är att det skapar en struktur för samtalen så du slipper känna dig i fokus på det vis som en gör med en psykolog eller psykoterapi. KBT-terapeuten har ett antal frågor att ställa till dig och utifrån dem så bestämmer ni hur ni ska arbeta tillsammans vilket gör stor skillnad för mötena. Om en känner sig lite osäker inför att öppna sitt inre för en främling så kan detta hjälpa ganska mycket.

Visst beskrev du att du har druckit regelbundet sedan tonåren? Då tänker jag att du kanske har självmedicinerat med alkohol ända sedan dess och att det är hög tid att pröva om det finns någon "riktig" medicin som stöttar ditt mående? Jag är absolut ingen läkare men har erfarenheter som gör att jag inte kan låta bli att uppmuntra dig att ta tag i ditt mående. Det låter som att du verkligen kan få hjälp att må mycket bättre i grunden s.a.s.
Kram!
svagis

Du är på rätt väg nu och dina inlägg är så positiva nu och lyser av livsglädje på ett nytt sätt. Blir så glad för din skull, verkligen. Bra jobbat!
Du inspirerar och jag blir sugen på dans, sång och gemenskap som du går på.

Kram!

är säkert helt ok. Minns när jag senast slutade med A, mådde pissdåligt och gick till VC och läkaren menade att det tar några månader att få ordning på kroppen efter A-slut. Jag har inga symtom på att något är allvarligt fel men det är en del oro och fantasier som far genom hjärnan just nu. Plus att mina leder protesterar mot övervikten jag går omkring med.

Känner mig stabil som stål inför festen. Det ska bli spännande (för mig själv alltså) att pröva min nya identitet som nykterist.
TACK för ditt inlägg <3 Ha en fin dag nu!
Kram
svagis

Tack Charlie🍀 Forum likt denna behövs verkligen

Bra jobbat!! Och jodå, jag känner precis igen situationen på jobbet. Brottas själv med en liknande situation där vissa kollegor osynliggör det arbete jag är tänkt att göra eftersom de inte vill se en utveckling av sina arbetsuppgifter i den riktningen. Men ledningen har andra planer och jag är satt att genomföra. Ingen okomplicerad situation men jag vet ju att det inte är något agg mot mig personligen. Vi får kämpa på med våra strategier! Inte fly.
Kram
svagis

Jag tänker så här enkelt om ditt exempel om "tvåglasdrickaren":
Den personen har aldrig blivit beroende på grund av att den aldrig har passerat gränsen som hjärnan har satt.
Om du har en vinflaska och dricker två glas på onsdag, två glas på lördag och nöjer dig med det så kan du hålla på med det utan att hjärnan blir beroende.
Men om du dricker en hel flaska vin på onsdag och en hel flaska vin på lördag så är mängden alkohol för stor och hjärnans receptorer blir beroende.
Då vill den ha mer. Och har man en gång druckit sig till ett beroende så går det inte att backa bandet och börja från noll igen. Tyvärr, så är det?
Men det kan ju finnas något enstaka undantag...men nä, tror inte det, inte i längden.
Så det enklaste är att inse sanningen och ställa om till a-fria drycker och hitta sitt nya, nyktra och fräscha jag?
Lycka till ?
Kram ?

Hurra! Jag är så stolt över 10 dagars nykterhet???. Jag vill hålla i känslan att detta är det enda rätta.

Igår blev en lite bättre dag. Jag pratade med en vän och inser att jag måste skapa strategier för att hantera några personer på jobbet som får sin energi av att fånga upp andra som är i ett svagt läge och få dem att känna sig dåliga (läs jag). Skulle tro det kan beskrivas som subtil mobbing. Inte så bra egenskaper precis. Men nu är personerna där och jag måste hantera det. Har fått höra att andra slutat på grund av detta. Så jag får tydligen slåss på två fronter framöver, känns dock som att a-djävulen är mer utmanande än situationen på jobbet. Det hade jag inte sagt för tio år sedan, då var jag inte lika trygg i mig själv och hade nog låtit mig ätas upp av dessa personer (ja inte bokstavligen snarare själsligt). Men nånting har jag byggt upp längs vägen efter skilsmässan och tillsammans med min sambo. Känns snarare som att jag ska ta situationen på jobbet som en utmaning på ett positivt sätt. Personerna är nämligen i grunden svaga och kommer att backa vid konfrontation.

Nå, nog sagt om detta, men säkert nån mer som har erfarenhet av jobbiga personer på jobbet. Igår kväll när jag kom hem var situationen som upplagd för att svepa lite alkohol innan maten. Ingen i närheten och sambon skulle jobba sent. Redan på väg in kom tankarna med full fart från ingenstans. Men det var ändå inte så mkt kraft som gick åt för att slå tillbaka mot tankarna. ?✊?

Nu ser jag fram emot ännu en dag nykter. Lycka till alla ni därute, är så tacksam att dela detta med er. ?Utan AH hade nykterheten troligen strandat vid detta laget?

Ha en bra nykter dag alla ???

Grattis Maggie???
Så målmedvetet och träget, du har insett värdet av att hålla alkoholen på avstånd?
Jag ligger ett par veckor efter dig men vi delar likadana upplevelser. Heja oss ?
Kram ?

Wow!//Charlie

Jamen nu är det ju äntligen partaj för dig i morgon svagis, kul! Du känns stabil i det tycker jag mig läsa (?) Minns att du uttryckt lite oro inför de här partajet tidigare. Det här med hälsan är ju inte bra att gå och oroa sig för heller... Det är ju bara du som vet om du har anledning till reell oro eller om det är troll i hjärnan som sätter igång tankarna. I vilket fall har jag upplevt din nyktra period som en exponentiellt uppåtgående kurva när det gäller att känna trygghet i nykterheten och förbättrad fysisk och psykisk hälsa. På bara några veckor har mycket blivit så väääldigt mycket bättre. Enbart tack var DITT superjobb med nykterheten svagis! Jag finns här och hejar på dig!
KRAM!

30 dagar nykter PimPim!! Hurra! ??
Bra jobbat ???
Kram ?

Starkt att kunna hälla ut skiten.
Fint av din vän att finnas som stöd.
Lycka till, en dag i taget ?

Hej Alta! Ditt inlägg är fullt av egna argument för varför du inte ska hantera motgångar med alkohol.
Du skäms dagen efter
Sover inget på natten
Blev inte lugnare av vin
Hade inte roligt när jag drack
Tycker inte ens alkohol är gott
Dricka är ett sätt att straffa mig själv

Ett sätt är att tänka på dina egna erfarenheter och argument när suget sätter in. Att tänka igenom effekten/konsekvensen av att dricka när du överväger att ta ett glas. Saken verkar ju stå alldeles klar för dig, nämligen att alkohol inte är ett bra sätt för dig att hantera motgångar. Det gäller nu för dig att finna grejer DU gillar att göra i stället och som kan ge dig det du behöver när du upplever motgångar. Det är ett jobb vi alla gör här - att finna alternativen.
Känns som om det blev ett litet rörigt inlägg från min sida och vet inte om det hjälper dig ett dugg. .
Charlie

Ja jag har läst nu. Inser att det blev ju bättre hela tiden utan A. Samlar nu ork att fortsätta resan. Drack igår lite, ångest idag. Högt blodtryck, kallsvettas till o från.
Tog en öl idag. Kände genast att det kändes dåligt. Hällde ut allt jag hade. Nu får det räcka. Imorgon ska jag kliva upp o inte vara bakfull.
Ska ha kontakt med en god vän så fort det känns jobbigt.

Är precis det jag tror tar tid, som du skriver.
Min man avslutar också den vita månaden till helgen. Vi får heja på varandra här, och jag tänker som du. Sovmorgon och vila behöver vi.
Kram!

Men kanske är det som du skriver att något mätbart skiljer oss från Jensen-människorna.
Något som jag funnit viss frid i genom erfarenheter i mitt privata liv, främst har det handlat om ett av mina barn som haft det väldigt kämpigt. Men även i mitt jobb som är i en bransch med stora strukturella förändringar (läs besparingar) och där jag också varit chef under många år.
Det är hur verkningslöst det är att
1) jämföra sig med andra (barn)
2) lägga energi på det som inte går att påverka (jobb)
Men jag tänker såklart precis som du, också. Tankarna kan flippa mellan grinighet över att det är synd om mig som inte kan dricka som min man tex. Eller att ens hålla på med allt detta, och kanske i onödan för jag kanske kommer kunna vara måttlig hela livet bara jag sätter upp rätt regler.
Men ännu oftare landar jag i att jag mår väldigt bra av den här nykterheten. På många sätt. Jag upplever att jag ger mig själv något viktigt. Tid och kraft.
Vilka svåra och olika balansräkningar vi står inför.
Om jag någon dag ska ta mig ett glas vin blir det dock inte på Jensens ?
Det låter väl bra att fundera över nya strategier när månaden går mot sitt slut.
Och som jag skrivit förut så hoppas jag att du berättar hur det går!