Senaste kommentarerna i forumet

@Kennie Hej!
Tack för ditt svar, som jag såg väldigt sent.

Enklast hade ju varit om alla slutade dricka alkohol! Intalar mig att jag inte hade haft ett problem då. Att det är det sociala som gör det svårast. Men antagligen så är det inte sant.

Ska verkligen som du säger, byta ut vätskan i glaset. Och framförallt försöka att inte göra en för stor grej av det, för blir det en grej så tänker jag för mycket och då klarar jag det inte.

Väldigt viktigt för mig att inte ha någon alkohol hemma heller, då är det helt kört.

Hur tänkte du och gick tillväga de dagar det var som svårast?

Tack igen /PA

@Qwer1 🙏🏻👍❤️

@Amanda L tack! Hoppas på det

Alkohol är en "vän" som vi alla har en känsla till. Den är vår bästa och sämsta vän när tillfället kommer och vi umgås med den. Sorg att inte umgås med den uppstår när vi inte längre kan träffas...
Så går mina tankar kring alkoholen.

Den finns alltid dör, men den förstör också väldigt mycket.
De som inte är beroende av alkohol har inga känslomässiga band till den annat än fest

@Vanor Vad menar du med funktionell alkoholism?
Och har du försökt få hjälp? Vårdcentralen kan vara en möjlighet eller jobbet… Ring till alkohollinjen så kanske de har fler förslag. Numret finns under fliken Stöd. Du kan vara anonym…
Du behöver hjälp att sluta dricka.
Gör ett försök innan du verkligen skadar dig för mycket.❤️

@Qwer1 Bravo! Hoppas du kan vila ut - och kanske göra något kul?😀

@Vanor Det är sjukt svårt att ändra. Jag misslyckas gång på gång, och skäms och skäms. Men någon gång hoppas jag att jag skall lyckas.

@Amanda L jobbigt!

Nu kör jag en vit månad (oktober)

@asterisco Hej! Jag har också varit en partypingla som dragit igång fester och med klackarna i taket. Det har också sedan varit massor av ångest dagen efter då jag inte riktigt minns allt från kvällen. Jag tänkte att livet skulle suga utan att kunna dricka och komma i partymode, men till slut orkade jag inte med ångesten samt att drickandet eskalerade till att dricka varje dag. Jag tror att det måste finnas ett värde i det man gör och för mig blev det mer värt att sluta dricka än att fortsätta, med de effekterna det gav mig. Till min förvåning så kan jag känna partymode som nykter, men lite annorlunda än som drucken. Jag kan dras med av musik jag gillar och som förhöjer känslor, dansa och skratta. Den jag inte längre orkar med är att festa med fulla människor och går innan fyllan kommer. Det är också så oerhört mycket mer värt att vakna nykter, pigg och fräsch utan ångest. Sedan har jag också upptäckt som nykter är att andra faktiskt inte dricker så mycket, jag drack bra mycket mer än andra och snabbare. Jag har varit nykter i snart 2 år och ju längre tiden gått som nykter desto mer tacksam för att jag slipper vara partypinglan mer. Idag känns den ”rollen” som en annan värld och jag kan se dessa partypinglor på fester och tänka, fan var jag också så där dryg! Som nykter känner jag ett tryggt lugn, med balans och med bra självkänsla, jämfört med när jag var partypingla. Det beror på att jag fått kontakt med mig själv där i djupet, hanterat det som skaver och kommit fram till vem jag är och vill vara. Det kunde jag endast göra genom att vara nykter, sann och ärlig mot mig själv.

Ge nykterheten tid och dig själv möjligheten att undersöka och komma underfund med vem du är, vem den lilla duktiga flickan är och hitta dig själv där du mår bra❤️

@Kennie Tack för ditt svar. Känns så ensamt i trådarna ibland. Är nyfiken på att höra mer. Allt det du skriver låter såklart klokt men för mig har alkoholen varit en flykt också från verkligheten. Och ja jag vet att det är grundorsakerna jag behöver ta tag i först. Men jag gillar känslan av att bara tappa fotfästet en stund… men ångrar det lika snabbt dagen efter.

Utmaningen tycker jag är att umgås med andra fulla människor. Tycker det är extremt jobbigt att lyssna och prata med någon genuint när de inte är genuina själva när de druckit.

Jag har haft en del uppehåll i mitt liv, 2 graviditeter + 1 år amning x 2 & sen 6 månader av intensiv träning innan barnen. Så jag kan om jag vill, men just nu har jag fallit tillbaka till festliga jag för att det är sp skönt att lämna småbarnslivet hemma & gå ut & vara mig själv & få ”freaka ur” …

Men det går ju kanske i framtiden att bara ta Max 3 enheter. Men det får jag se då. Nu är det 3 månader nyktert. Det känns… tufft. Men jag måste stanna upp för jag ör inte i balans och då blir inget bra. Tydligen.

@Qwer1 När jag slutat dricka var jag enormt trött i början. Jag tror alkoholen tar mycket kraft, men man märker det inte eftersom en vant sig med tiden...

Tack för era synpunkter och erfarenheter! Jag har själv haft årslånga uppehåll, och inte känt sug eller att det varit jobbigt. När det blivit för mycket alkohol och konsekvenser som resultat, har jag självmedicinerat för att livet varit för stressigt mm. Alkohol fungerar ju till en början som problemlindrare, men blir ju i sig huvudproblemet när det blir för mycket.....Nu har jag återigen varit helnykter i över ett år och inte saknat alkoholen, men börjar känna/tänka att det skulle vara så gott och trevligt att kunna umgås normalt med alkohol igen (vilket jag kunnat merparten av vuxenlivet) men är också lite rädd.....läste att Tommy Körberg numera aldrig dricker alkohol hemma längre, och det är ju ett bra förhållningssätt, som dock endast fungerar om man bor i innerstan (som jag gjorde tidigare) och jag bor numera på landet. .....förstår att det kräver järnhård disciplin för att hålla sig till sina "regler" för att lyckas dricka igen, utan att falla tillbaka till nåt konsekvensträsk igen, vilket jag absolut inte vill! Mycket att tänka på, får se hur jag gör........

Hej,
Jag känner igen mig i det där med identiteten. Jag trodde jag skulle uppfattas som tråkigare, både av andra och mig själv. Men när jag insåg att jag behövde lägga ned drickandet för sin egen skull så blev det också tydligt att jag inte kan offra min hälsa för vad en del vänner eventuellt kan tycka. Och en vän ska väl vilja att jag mår bra...Nu upplever jag att jag har hittat andra egenskaper hos mig själv som är minst lika bra. Istället för att vara den som flamsar mest på festen är jag numera en som lyssnar bättre och är genuint intresserad av samtal. Att dansa är minst lika kul, mat är lika gott och jag har en sannare livsglädje. Inte lika explosiv, men ärligare. Det tog mig ett par år med toppar och dalar från det att jag slutade dricka tills jag landade i att verkligen gilla mitt nyktra liv. Men det är så värt det. Jag tänker också att det är naturligt att förändras. De flesta människor beter sig annorlunda när de blir äldre. Att stanna kvar i hur man festade i 20-års åldern är nog bara vi med riskkonsumtion som ser som ett alternativ. Så våga utforska hur du vill leva och hitta balans utan alkohol, det går!

Jag känner mig extremt trött. Vet ej om det betor på ölen(?)?.. 😭

Jag sa nej & förklarade för mina kollegor att jag inte kan dricka för jag håller stumt i glaset och jag vill inte vara bakis, vilket de respekterade & förstod. Dock tog jag en öl till maten och en cider ena dagen, men det kändes okej och jag klarade det!

Men är rädd för framtiden, det här var jobbsammanhang- här behöver jag prestera. Hur blir det bland vänner?

Hej @asterisco! Du sätter här så tydligt ord på funderingar och en oro som många brottas med, vem är jag och vad kommer hända om jag inte längre dricker och är den där partytjejen. Det är väldigt intressanta frågor, som många kan känna igen sig i. Skriv gärna och berätta mer om dina tankar kring det!

Det har nu gått några dagar sedan du skrev här och du hade lite funderingar kring hur det skulle kunna att säga nej till alkohol under jobbeventet den här veckan. Hur har det gått?

@Amanda L tack så mycket för responsen! Jag tänker så här. Det är så skönt att döva allt efter ett arbetspass. Funderar på köra vit månad i oktober. Se vart det landar!

under september nu höll jag mindre mängd och max 2 ggr men började istället bli varje helg. så de ökade igen på annat sätt. vilket resulterade till högersidan igen, brännande känsla där. allt de gamla vanliga tramset. o nu senast tappa minnet från kvällen innan. så nja nu börjar de väl gå i fel riktning igen. dag 2. högersidan måste vila o vet fortfarande inte riktigt vad de är men verkar ju va magen för känns när ja äter oxo o sånt. kaffe osv. måste lyssna på magen. o låta den va. kroppen säger ifrån så. ska ta mig igenom de här igen nu o får hoppas de blir bättre. trött blir man. aja . får hoppas ja mår bättre för varje dag nu o inte e döende godnatt

Hej, vad bra att du börjar fundera på hur du dricker. Jag slutade i princip att dricka helt för tre år sen. Blev alldeles för ofta och för mycket. Innan jag slutade kändes det som en enorm grej att inte dricka, men så här i efterhand förstår jag att det berodde på att jag var mentalt beroende, vilket fick mig att känna att alkohol var så viktigt i en massa olika situationer. Nu känns det enkelt och självklart att vara nykter. Det har varit en mental resa med vissa svackor, men så otroligt värt det. Jag mår så mycket bättre, både fysiskt och psykiskt. Och man måste inte byta liv eller umgänge, bara slå en annan vätska i glaset..Efter ett tag inser man att det bara är det alkohol är, en vätska. Visserligen giftig och med potential att förstöra ens liv, men när man bryter beroendet förlorar den sin makt och glans. Det är tufft i början, men ha målet i sikte- hur du vill leva, hur du vill må.

Hej alla!
Har sedan jag var 22 år gammal (nu strax över 30) haft problem med alkoholen. Har även en pappa med ordentliga problem samt en mamma som dricker ofta och inte alltför sällan blir ordentligt berusad. Uppväxt med väldigt mycket alkohol och bråk.

Har i vuxna år oftast kunnat hantera alkoholen under ”vanliga” kvällar, men inte alltid. Jag kan lätt ta 3-4 glas vin själv hemma och vakna upp bakis dagen efter. Otrolig ångest och jag känner mig så smutsig av det.
När jag festar med vänner blir jag oftast en av de som är fullast, vaknar även då upp ordentligt bakis.
En aw på jobbet en tisdag kan innebära att jag vaknar upp bakis på onsdagen.

Jag kan inte hantera alkohol och jag har ett ständigt sug.
Jag är rädd att förlora mitt umgänge om jag slutar dricka, det känns som att de flesta jag umgås med (förutom familj och sambo som tur är) tycker att den roligaste delen med mig är att just sitta och dricka gott, bli lite salongs och ha det bra! Vilket ju är härligt, men inte efter flera år av att inte kunna kontrollera det.

Jag upplever också att jag gör och säger saker som jag ångrar när jag dricker. En viss personlighetsförändring även om det inte är någon superstor förändring.

Dela gärna era erfarenheter ni som tagit steget att sluta dricka ❤️
Nu ikväll argumenterade jag länge med mig själv om att det är måndag och att jag inte har någon anledning att dricka rödvin. Det gjorde jag inte heller så det är skönt, men det är ju bara en dag. Innan dessa har jag druckit alkohol lite varje dag nästan.

Vore skönt att ha några att bolla med då jag upplever att min omgivning inte tagit mig på allvar när jag pratat om detta tidigare.

//PA

@vår2022 Nej han började inte skära sig, dricka eller droga och det kommer inte jag heller att göra. Men jag förstår sambandet och att det är lätt att byta ett oönskat beteende mot ett annat. Tänk att det finns fler vuxna människor som inte kan trösta och lugna sig själva. Varmt tack för att du delar med dig av din kunskap och hur du har gjort för att komma till en plats där du är tillfreds. 🙏

@Kennie Tack så mycket för ditt peppande svar på mitt deppiga inlägg! Jag försöker, kämpar och anstränger mig hela tiden så ditt ”ta det lugnt” kändes gott och hjälpsamt. Tack 🙏

@Qwer1 Bra! Tänkte på dig och funderade om du vill dricka eller sluta ( och göra ngt roligare🤗).
Tyvärr kräver det ju en del vilja och jobb att sluta och det är bara du som kan genomföra det. Även om du får hjälp så måste du själv ta tag i det.
Jag hoppas att du hittar något bättre att göra av livet, inte bara döva och bedöva utan leva.
Det finns ju så otroligt mycket annat…
Behöver du hjälp, så ta det!
Du är värd så mycket bättre. 🤗❤️

Igår drack jag bara 2 stark öl.

@vitaNova Det är vra att ta hjälp om och när man behöver. Ensam är inte stark. Pröva all slags hjälp och använd dig av det som passar dig. Finns en sekulär grupo som heter Lifering. Googla på den ifall du inte passar för AA. Eller läs och skriv här, samt gå igenom Alkoholprogrammet här. Det räckte för mig…🤗🙏🏻