Senaste kommentarerna i forumet

och eftersom jag fick artros i högerknät så tog jag tag i övervikten genom att återigen bli medlem i Viktklubb.se som jag vet funkar bra för mig. Det låter lite som det där portionsmåttet på Apoteket eftersom det går ut på att du får äta allt men inte ohämmat. Just nu är jag motiverad att ha lite mer koll på hur många kalorier jag stoppar i mig varje dag. Dessutom blev en oväntad bonus att bara en koll på vad jag skulle bli tvungen att bokföra om jag drack alkohol som tidigare stärkte min motivation att fortsätta nykter.

Idag har jag ätit hemgjord makaroner med bacon och lite ost plus tomatsås, kapris, vitlök och chili - och fortfarande hållit mig under de 1300 kcal jag får äta per dag. Efter 10 dagar hade jag gått ner 1,5 kg så det är ett långsiktigt arbete, precis som med nykterheten :)

Ville bara skriva för jag vet hur det känns!! Har också både genetiskt och socialt arv kring beroende och fetma.
Kram
svagis

Har inte hunnit igenom din tråd men ser du varit med ett tag och att februari inneburit jobbiga prövningar. Vi är många här som bryr oss och gärna stöttar så gott vi kan. Är det ett återfall som blivit svårt hantera? Styrka, kraft och mod till dig.

Jag är här och tycker bara synd om mig själv. Förlåt. ?

Verkligen ingen bra kombo ?

Det är svårt att veta hur du själv känner inför detta. Det framgår inte av ditt inlägg alls. Och då är det svårt att ge respons också.

Ledsamt är det i alla fall ?

Inte bara heja på och vara på samma dag-kompis. Äter också SSRI och det är ju inte toppen när man häller alkohol på det heller. Man blir full snabbare och intensivare känner jag.

Vem bryr sig...?

Jag närmar mig min första nyktra helg på evigheters evigheter med stor nyfikenhet. Vad gör man på helgen om man inte dricker och är bakfull?

Orolig är jag dock inte. Jag har bestämt mig ?

Har också i alla år haft problem med vikten, och det påverkar både min fysiska och psykiska hälsa.

Två tankar fick jag när jag läste ditt inlägg:

1) Noll intag av alkohol kommer att vara positivt för vikten. Levern är annars upptagen med att förbränna alkohol - nu kan den förbränna fettet istället. Plus att alkohol innehåller en massa kcal.

2) Att äta helt vanlig mat men i begränsad mängd kanske kan funka? Apoteket har ett ”portionsmått” där man ska fylla ett stort mått för grönsaker, ett lite mindre för kolhydrater, och ett ännu mindre för protein. (Ser ut som ett dl-msk-tsk-mått modell större.)

Just portionsstorleken är mitt största bekymmer med maten.

Att vakna stark som en björn låter toppen!

Kram ❤️

Helgen var kanon.
Men jobbig.
Barn från 06:00 till 22:00 för att somna i soffan och repetera på söndagen. Hehe

Tänker hur nice det varit att ta en kall öl när man lagar mat eller chillar. Men mitt absolut BÄSTA TIPS är att visualisera morgonen!!!
Känslan av att vakna heeeelt utvilad utan minsta bakis är fantastisk och får mig att hålla mig borta helt från alkohol.

Så fint och sorgligt beskrivet samtidigt. Och sant. Livet blir förstås inte en räkmacka för att man slutar dricka.

Och 43 dagar är svinbra! Go girl!

Kram ❤️

Precis som min pappa har jag genom åren haft återkommande depressioner, från tonåren till nutid.

Min senaste läkare kallade det ”kronisk depression”, vilket kändes otroligt jobbigt att höra ? Det kroniska innebär inte att jag mår dåligt hela tiden, utan mer att depressionen kommer i skov. För mig är den årstidsbunden, och den triggas av stress.

Sen många år tillbaka tar jag därför SSRI-medicin. Det som påverkas positivt av SSRI-medicin är hormonet serotonin, som är ett må-bra-hormon. Lågt serotonin leder till depression.

Alkohol påverkar också serotoninet positivt. Tillfälligt. Redan dagen efter sjunker nivåerna drastiskt.

Alkoholen fuckar upp hjärnans kemi helt enkelt. Så egentligen är det inte så konstigt att vi mår så dåligt när vi slutar dricka. Hjärnan måste få tid att i lugn och ro reparera sig och stabilisera systemet.

https://www.omsystembolaget.se/kropp-halsa/alkohol-kroppen/alkoholrelat…

Det som påverkas positivt av SSRI-medicin är hormonet serotonin, som är ett må-bra-hormon. Lågt serotonin leder till depression.

Alkohol påverkar också serotoninet positivt. Tillfälligt. Redan dagen efter sjunker nivåerna drastiskt.

Alkoholen fuckar upp hjärnans kemi helt enkelt. Så egentligen är det inte så konstigt att vi mår så dåligt när vi slutar dricka. Hjärnan måste få tid att i lugn och ro reparera sig och stabilisera systemet.

https://www.omsystembolaget.se/kropp-halsa/alkohol-kroppen/alkoholrelat…

”Kronisk depression” sa min senaste läkare. Så jag äter SSRI sen många år tillbaka. Men alkohol gör inte depressionen lättare att leva med, tvärtom!

Och kronisk är ju en sanning med modifikation, den kommer ju i skov. Årstidsbunden för mig, och stress har också triggat igång den.

Jag försöker tänka att tankens kraft är stark. Negativa tankar sänker mig - positiva tankar höjer mig. Och orkar jag inte tänka positivt så kan jag åtminstone försöka tänka neutralt. Men negativa tankar förvärrar bara mitt mående!

Jag har den diagnosen.
Charlie

November och februari är mina absoluta hat-månader! Ingenting är speciellt kul då - med eller utan alkohol!

Men kanske är det så att vi är så vana vid att dämpa alla negativa känslor med alkohol att vi inte vet hur vi ska hantera dem naturligt?

Bara-vara är en svinbra strategi ?

Ja. Helt klart är det bra med positivt fokus, t om nödvändigt. Ibland blir jag bara lite mätt på min egen ton i huvudet och känner starkt att det måste vara ok att ha halvtomma dagar. Allt är inte underbart som nykter. Men det verkar vara väldigt vettigt, för mig. Återigen, balansen.
En för hurtig ton till mig själv kan resultera i nån sorts revoltkänsla.
Men nu så, kämpar vi vidare och lyfter blicken! Ps. Tycker också alkispodden ofta är bra.

Idag har större delen av arbetsdagen bestått av bilkörande, tur och retur totalt ca 40 mil. Med ljudbok i högtalarna ?

Men idag lyssnade jag dessutom på två avsnitt av Alkispodden. Avsnitt 82, med 25-åriga Vera som varit nykter i 11 månader, väckte mycket igenkänning hos mig.

Avsnitt 81 handlade om skillnaden mellan vardag och helg. Är vardagarna för en alkoholist bara en nödvändig transportsträcka till nästa tillfälle man får dricka? Vad gör man egentligen på helgen om man inte dricker, eller är bakfull?

Många tankar väckte det avsnittet hos mig, för snart är det ju min första nyktra helg på evigheters evigheter!

Jag är så van att planera. För helgen. För Alla hjärtans dag. För tjejmiddag, bokklubb, fest. Planera för middag med vänner. Eller bara för en fredag kväll hemma med mig själv.
I princip allt detta planerande inkluderar a. Nu känner jag mig ibland lite rotlös. Har svårt att se fram emot helgen (som förr), försöker planera in god och omsorgsfullt lagad mat, det hjälper lite. Men det blir ändå mer en räcka av dagar, utan riktigt avslut (på veckan) eller ny start på nästa vecka.
Dock, har jag lätt att glömma att a verkligen inte var förbehållet fredag, lördag för mig.
Det är bara det att det där vardagliga inte var så planerat.
Tenderar att glömma, så ikväll ska jag göra en ordentlig tanke-inventering på mindre lyckade dagar, morgnar, kvällar.
Har ingen tendens att bryta denna svit av snart 40 dagar. Men däremot behov av lite annan lust och glädje. Just nu är den där mindful-känslan inte riktigt här.
Skulle inte säga att det är något kämpande heller, mer lite tristess, och att jag vant mig lite vid vissa fördelar, så de känns inte fullt så bombastiska som den första veckan.
Positivt: Att det inte verkar påverka mitt beslut. Dvs dividerar inte om “ska jag” eller “inte” .
Positivt: Min hy har blivit extremt mycket bättre, och jag fortsätter att gå ner i vikt.
Negativt: Många dagar med ungefär samma temperatur, ca rumstemperatur.

Vi tragglar på. Men vin-drickandet var sannerligen ingen fest varje dag. Stanna upp och stå kvar är som du säger, ledorden! Kram.

Hej Fenix!

Tittar in snabbt för lite praktisk info.
Du funderar på att flytta din tråd, för att hitta den klicka på ditt eget användarnamn, så finns en rubrik med startade forumtrådar. Vill du flytta den, klicka redigera och välj vilken tråd du vill flytta till eller skriv här och anmäl ditt eget inlägg så hjälper någon av oss här på admin dig så fort vi kan :)

Varma hälsningar,
Rosette

Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Starkt kämpat med usliga dagar och känslor i nykterhet. Tragglat mig igenom en rad sådana.

Innerst inne förstår jag det är starkt av mig göra det utan att dricka alkohol. Ändå sååå svårt med den där självsnällheten o acceptansen av mina mindre angenäma sidor. Trött, orkeslös, ledsen o lättretlig, fy 17, sådan vill jag inte vara.

Hoppas innerligt att i långa loppet är det en vinst rida ut dessa dagar. Att våga stanna upp och vara i sina känslor istället fa dämpa/fly dem med alkohol. Må tålamodet vara min vän, amen!

Styrkekram

Bra jobbat! ?Vi säger ja till livet utan dämpning! Kram???

43 dagar utan alkohol. Jag stöter verkligen på hinder och triggers. Jag möter dem nykter. Det är såhär det är. Livet utan dämpning. Mycket bättre. Men jag förstår varför jag druckit. Jag har inte orkat stå upp för min inre röst. Nu vill jag vara jag fullt ut!
??????