Senaste kommentarerna i forumet

@frihetenfinns Hej! Har nu läst mer i din trådstart och tänker på det du säger om att det kanske bara inte handlar om alkoholen utan om vem du är och var du är. Du skriver också om att den största utmaningen nog är ensamheten när ångesten kommer samt att en sak med den här resan är ju att man inte kan veta någonting om sig själv längre och hur man fungerar. Förstår att du känner dig förvirrad och liknar det som jag ofta kände när jag drack, jag visste liksom inte var jag började och var jag slutade. Vad som var vad. Jag gick hos en psykolog innan jag slutade dricka, så var där bakis i början. Jag tänkte att det var annat i mitt liv, inte alkoholen som gjorde mitt liv tungt med ångest, oro och skam. Att psykologen skulle hjälpa mig att ”fixa” det. Men jag satt med min hemlighet, att jag drack, och gick liksom runt det i samtalen och det blev inte ett sant och ärligt samtal. Jag kom inte framåt och mådde på något sätt sämre i samtalen. Drack när jag kom hem. Jag började inse att alkoholen stod i vägen och att jag måste vara sann mot mig själv och mot psykologen om jag skulle få ut något av våra samtal. När jag gick min tredje gång, hade jag slutat dricka och var på min andra dag nykter. Jag berättade om mitt drickande. Psykologen sade att hon hade svårt att nå mig tidigare men visste inte riktigt varför och det var för att jag ”gick runt” ett stort problem, att jag drack. Efter den gången kunde vi på riktigt starta terapin och få kontakt. Som nykter fick jag bättre tillgång till mig själv och jag vågade öppna mig helt om mig själv, om skuld och skam.

Vad jag menar är att alkoholen stod i min väg för att få kontakt med mig själv. Den tog mig inte vidare i mina tankar och känslor. Det stoppades upp med alkoholen som jag sökte lindring i men som dövade mig och som fick mina tankar och känslor i rundgång och jag kunde inte komma ur rundgången. Det bara malde på i en negativ cirkel. Tankarna och känslorna var inte riktigt förankrade i verkligheten, de var fast i en alkoholdimma/alkoholhjärna som förvred verkligheten och mina känslor som skapade ångest. Alkoholångest.

Det fanns underliggande skav, problem i min ryggsäck men som förvärrades av alkohol. Det blev självdestruktivt. När jag blev nykter försvann den ångest som alkoholen medförde. Så alkohol och underliggande problem är ingen bra kombo, det ena förvärrar det andra. Det krävs mod och det kan vara läskigt att våga möta sig själv ”naken” utan alkohol och det som skaver, men det är bara sig själv man möter egentligen. Man kan inte lösa något med alkohol i kroppen, det lägger bara locket på och lager på lager. Enda vägen ut är genom vägen in i sig själv. Som ett öppet sår som inte vill läka för att det är smutsigt och inte rengörs, men om man behandlar det på djupet, inifrån och håller det rent så kommer det att läka fint.

Processen omfattar flera livsområden och de hör ihop. Det ena påverkar det andra och tar man bort en ingrediens, tex jäst i bullarna, så kommer de inte att jäsa. Kanske en dålig liknelse😂.

Sköt om dig! Du kommer att finna det du söker om du nyfiket närmar dig och undersöker det❤️

Idag är de full rulle med kalas och körningar, önskar er en fin lördag ( för det är de va?) känner mig helt vilsen av långledigheten och inte alls koll på vilken dag det är riktig. Ledigheterna går alldeles för fort i alla fall 🌸

Tagit mig tid till reflektion på morgonen: de gör jag ju aldrig. Inser att jag alltid är med något barn, aldrig ensam. Aldrig en promenad, aldrig en vän, aldrig träning . Hela tiden kör de på för att jag vill vara alla till lags. Ångesten blir brutal om jag väljer att lämna ungarna några timmar för träning eller en timma för en promenad för att jag vet att de vill vara med mig och vad har de resulterat i? Att jag när botten och istället blir full hemma för att få fly bort, komma ifrån. Helt fel sätt men så skönt att reflektera över detta: måste ta mig tiden att göra saker på egen hand även om de bidrar till dåligt samvete: hellre så än att de ska se mamma för full SÅKLART!
Prioriterade inte att skriva i boken igår kväll utan får göra de nu på morgonen istället över gårdagen, behvöer hitta en bra stund för den varje dag 🌸

Tagit mig tid till reflektion på morgonen: de gör jag ju aldrig. Inser att jag alltid är med något barn, aldrig ensam. Aldrig en promenad, aldrig en vän, aldrig träning . Hela tiden kör de på för att jag vill vara alla till lags. Ångesten blir brutal om jag väljer att lämna ungarna några timmar för träning eller en timma för en promenad för att jag vet att de vill vara med mig och vad har de resulterat i? Att jag när botten och istället blir full hemma för att få fly bort, komma ifrån. Helt fel sätt men så skönt att reflektera över detta: måste ta mig tiden att göra saker på egen hand även om de bidrar till dåligt samvete: hellre så än att de ska se mamma för full SÅKLART!
Prioriterade inte att skriva i boken igår kväll utan får göra de nu på morgonen istället över gårdagen, behvöer hitta en bra stund för den varje dag 🌸

@Carisie heja dig som jobbar med människor ♥️

Önskar även dig en fin helg!
Kändes verkligen som en urladdning i samtalet med sambon va så skönt! Nu ska vi bara följa detta också 🌸🌸🥰

@roppåhjälp Ja jag har det bra 😂 Mina patienter sover & flåsar på i sina respiratorer 😮‍💨 och mår så bra jag kan ge dem 🙄

Pyssel & fix helt enkelt... önskar dig en bättre fredag 🌸 och helg

@frihetenfinns kändes så bra ♥️ önskar dig detsamma! Blir matlagning, dusch och soffhäng ikväll 🥰🥰

@vår2022 ja de va verkligen skönt oftast finns inte tiden eftersom äldsta är vaken lika länge som oss 😴 smart ! De ska jag ta upp och säga att vi behöver göra får kolla när äldsta är iväg på något. De har nog ofta blivit så att de rinner ut i sanden och vi är tillbaka i gamla spår och jag knäcks itu psykiskt och han är arg

@Carisie det va de verkligen!
Ja detta livet är onekligen en berg och dalbana på många plan. 😆men de som inte dödar de härdar 💪🏼🌸 hoppas din fredag varit bra hittills 🥰

@vår2022 Hej igen och tack för allt du skrev, det hjälper mycket att få ta del av andras processer och förstå vad som händer, som jag skrev i svaret ovan är jag förvirrad och lite vilsen och det känns som om jag gått igenom en dörr och hamnat här och om jag vänder om och går tillbaka till det som var innan så kommer jag alltid veta att jag varit här, på den här platsen, och att jag då förnekar något hos mig själv om jag flyr bort härifrån. Det är så fruktansvärt sorgligt, vet inte om det bara handlar om alkoholen utan om vem jag var och vem jag är nu, tänker att du formulerar det så bra. Tack, hoppas helgen blir fin!

@Lilja.forever Hej kära du, hur har du det? Det går sådär för mig, ännu ingen katastrof men ändå inte så som jag vill ha det. Det är så svårt! Bara förvirring och vilsenhet inför allt detta. Tänker på det du skrev här ovan och kanske kan vi hjälpa varandra? Hoppas du har sol där du är. Kram!

@Monica01 Hej igen, hur mår du och hur går det för dig? Allt väl inför helgen?

@roppåhjälp Så bra det låter, att ni kunde prata i lugn och ro och det låter på det du skriver som att du ser så klart, och kunde säga vad du behöver, så väldigt bra! Heja dig och hoppas helgen blir lugn och kärleksfull, önskar jag dig och er alla!

@Monica01 Hej, nej jag har inga tillfällen inbokade nu där jag skulle behöva ta ställning till alkoholen, det är mer livet och ångesten i stort som är min största utmaning, att inte göra som jag gjorde igår, då jag bestämde mig för att dricka folköl istället för att ta ansvar och hantera tankarna på bättre sätt. Men imorse när jag klev upp hällde jag ut den sista ölen som ett statement. Och just nu känns det som om den våg som sköljde över mig igår är över, den som lät mig dricka, och att jag vill fortsätta på den väg som är anledningen till att jag började skriva här, en väg där jag vill bli hel utan alkohol. Så jag tror att om jag hamnar i en bar igen så kanske det inte är min största utmaning, utan ensamheten när ångesten kommer. Eller så ljuger jag bara för mig själv, en sak med den här resan är ju att man inte kan veta någonting om sig själv längre och hur man fungerar, vilket också är spännande, att få lära känna sig själv. Så kan jag tänka när jag mår bättre, igår var jag bara arg och förtvivlad. Tack för att du frågar!

@roppåhjälp Vad fint att ni tog er en stund för att prata igenom hur ni vill ha det. Det är så lätt hänt att man klagar på varandra istället för att sätta sig ned och prata utifrån sig själv och sina behov och vad man själv kan bidra med för att det ska fungera. Då blir det ett öppet och ärligt samtal där man inte behöver gå i försvarsposition utan man vill istället bidra till att det ska fungera. Tänker att det är viktigt att ni sätter en plan på när ni ska följa upp samtalet ni hade, att ni prioriterar detta. Hur det gått, om något behöver skruvas på och hur det känns. Det blir annars lätt att det rinner ut i sanden och att man återgår i gamla spår där man bara klagar på varandra och sitter fast.

Att skriva i en tacksamhetsbok är en jättebra idé, det ger goda känslor. Ha en fin dag tillsammans!❤️

@roppåhjälp Så skönt! Att ni fick kommunicera med varandra på ett konstruktivt sätt 🙏🏼 Hoppas ni kan stämma av det braiga samtalet 🥰

Jag har tänkt på dig. - ser tillbaka på mitt liv 🎢 Men det är ju så livet är ibland. Ha en fin dag
🩵

@vår2022 va fina ni verkar bara tillsammans och vilken härlig relation! ♥️ hoppas jag i framtiden kan känna den tryggheten i min relation som jag känner när jag läser om er ♥️

@frihetenfinns wow wow och åter wow precis de vill jag ha! På pricken! Tiden får utvisa vårt förhållande 🌸
Igår fick vi sitta ner och prata om massor. Vi inser att vi aldrig får tid att reflektera tillsammans och gå genom saker och att allt bara byggs på. Alltid är något barn vaket. De kändes så bra! Jag grät en del över min självkänsla, jag bad honom ta bort all alkohol ifrån huset sa att jag kan enkelt säga här nu att jag inte kommer smyga igen men jag vet inte sen och jag vill inte att möjligheten ska finnas. Sa också att första månaden här hemma kommer jag ta noll alkohol och sedan får vi se, jag vill inte att barnen ska se mig full utan att de ska va en bra relation till A. Sa att jag tycker han smådricler för mycket, han talade på att de är ren njutning. Sa att man inte måste dricka öl för att greja han sa åter igen att de va njutning och jag sa att då är de ju någon form av riskbruk även om du inte blir full men att du känner att du måste ha för solen skiner eller för att du ska orka greja. Han sa- jag skadar ingen i alla fall. Dumt sagt tkr jag. Vi landade i alla fall i att - vi får se hur de går för mig sedan och att han kanske behvöer ge fan i det om jag inte kan hålla mig måttlig första gången han sa så. Är alltid så van att höra - de e ju inte jag som har problem.
Vi pratade verkligen om allt möjligt igår och jag kunde se oss igen som jag inte gjort på ett par år så än finns de hopp.
Vi bestämde att vi måste ge varandra tid för träning för de har vi inte gjort alls vi har gått och kvävts hemma båda två. Massor som sagt talade vi om och just nu vill jag bara krama om honom; vi måste fixa detta! Och jag vill verkligen må gott i mig själv. Pratade om hans humör, ja massa olika som sagt.
Vet inte när vi ska få dom möjligheterna igen att reflektera så men jag inser ju verkligen att vi behvöer det !

Jag tror han är den personen du skriver om bara han får ta hand om sig själv i form av träning eller egentid med än vän. Likaså jag. 🌸

Ligger i sängen här och måste rusa innan jag kissar ner mig 😆 sen är dagen igång.
Idag känns de bättre i kroppen och idag ska vi hitta på saker allihop.
Innan dagen sätter igång ska jag ta mig en kopp kaffe och skriva tacksamhet i min bok, som han även vet om nu så att jag verkligen kan ta mig tiden till den.

Ha en underbar dag på jobb eller med ledighet allesammans massa kramar till er ! Kanske jag kikar in ikväll, ska försöka med det 🌸

@vår2022 @Monica01 Tack för att ni skriver till mig, tacksam att inte vara ensam. Har tänkt en massa ikväll och det är så mycket ångesthantering i detta med alkoholen, och säkert mer, ville bara säga hej för nu innan sömnen, och tack igen.

Vilken prövning att vara i en bar, men så skönt att din känsla var som du beskriver.
Har du några speciella tillfällen framför dig som du oroar dig inför? ❤️

@roppåhjälp Åh jag vet inte om jag kommit vidare, men jag lämnade en relation där alkoholen styrde mycket, tex att vi var tvungna att gå ut och äta om det inte fanns vin hemma, ofta tyckte jag ju också att det var kul men jag kände att jag drack för mycket, att det inte kändes bra. Då hade jag inte alls de här tankarna om mig själv även om jag redan då drack för mycket, det kan jag ju se nu. Han var jättefin som människa men fast i beroendet och jag ville bort från det...
Det jag verkligen vill ha i en relation (och det behöver nog alla) är att bli sedd, känna att jag kan prata fritt utan att vara rädd att säga fel, och bli lyssnad på, och respekterad, och jag skulle vilja att den jag levde med visade kärlek genom att göra vad den kan för att jag ska må bra, det är vad jag längtar efter i en relation, att kunna göra det för den andre, om det inte finns måste man skydda sig tänker jag. Sedan kan det ju finnas tusen anledningar till att man vill och måste stanna, men jag tänker att vi måste få ha den tryggheten i våra liv. Skulle du kunna tänka att han måste förtjäna dig? Jag har försökt tänka så i relationer som inte känts bra , den tanken har varit som en sköld även om den inte får mig att agera i stunden. Hoppas din dag idag blivit ok och att din ångest lagt sig. Vi lägger handen på hjärtat (här ska det vara ett hjärta).

@roppåhjälp Åh jag vet inte om jag kommit vidare, men jag lämnade en relation där alkoholen styrde mycket, tex att vi var tvungna att gå ut och äta om det inte fanns vin hemma, ofta tyckte jag ju också att det var kul men jag kände att jag drack för mycket, att det inte kändes bra. Då hade jag inte alls de här tankarna om mig själv även om jag redan då drack för mycket, det kan jag ju se nu. Han var jättefin som människa men fast i beroendet och jag ville bort från det...
Det jag verkligen vill ha i en relation (och det behöver nog alla) är att bli sedd, känna att jag kan prata fritt utan att vara rädd att säga fel, och bli lyssnad på, och respekterad, och jag skulle vilja att den jag levde med visade kärlek genom att göra vad den kan för att jag ska må bra, det är vad jag längtar efter i en relation, att kunna göra det för den andre, om det inte finns måste man skydda sig tänker jag. Sedan kan det ju finnas tusen anledningar till att man vill och måste stanna, men jag tänker att vi måste få ha den tryggheten i våra liv. Skulle du kunna tänka att han måste förtjäna dig? Jag har försökt tänka så i relationer som inte känts bra , den tanken har varit som en sköld även om den inte får mig att agera i stunden. Hoppas din dag idag blivit ok och att din ångest lagt sig. Vi lägger handen på hjärtat (här ska det vara ett hjärta).

@frihetenfinns Hej! Det som är bra med detta forum är att det finns en öppenhet och stor förståelse för hur ”galet och knasigt” man kan tänka och att vi är så många som kan känna igen oss i mycket av våra berättelser om våra liv. Så på så sätt är vi inte så unika gällande det. Det är också givande att kunna prata direkt från hjärtat om det som skaver med varandra och stötta varandra att komma vidare i sina tankar och känslor. Den egna tråden blir lite av självterapi. Det är skönt att kunna säga och uttrycka sanna känslor, det i sig är terapeutiskt och kan lätta upp i känslor. Man kan också se det man uttrycker i skrift ur ett annat perspektiv, när det bara inte är tankar som far omkring i det egna huvudet.

Jag har också många gånger känt att jag vill vara en duktig flicka här, det beteendet är man så van vid. Men ju mer sann jag blivit mot mig själv, desto sannare har jag blivit i det jag skriver här. Jag insåg att när jag kanske velat ”mörka” lite, så mörkar jag även mot mig själv. Att då är jag inte heller sann mot mig själv. Och då är det även svårt för andra här att vara ett stöd. Sen finns det såklart gränser för vad man vill ta upp och prata om och den gränsen sätter man själv. Men gällande alkohol så är det mer givande och meningsfullt för en själv om man är sann, framförallt mot sig själv. Det var modigt av dig att skriva att du köpt tre folköl, fast det tog emot. Det tycker jag är att vara sann mot sig själv.

Jag tror att man någonstans själv känner om det gått för långt. Jag kände det långt innan jag slutade helt, men jag ville inte ta i det eller erkänna/kapitulera inför mig själv. Jag tänkte att livet skulle bli så jävla trist och grått utan mitt vin. Det var liksom värt att få bakfyllan och ångesten bara jag fick mitt vin, som eskalerade under en långt tid till vin varje dag. Det hade blivit normalitet för mig att det var så. Trodde faktiskt inte att man kunde må bra och ha en kul liv utan alkohol. Alkoholromantiken var inetsad i mig, fast det oftast inte blev så romantiskt efter några glas.

Jag tror att det var för att det inte längre blev värt för mig att dricka och sen må taskigt som gjorde att jag blev motiverad till att sluta helt. Jag vågade ta chansen att se hur det kunde bli och kännas som nykter och jag blev överraskad av hur bra jag började må. Förstod inte att alkoholen kunde ha så stor inverkan på mitt mående och mina tankar som det hade. Nykterheten tillsammans med terapi, gav mig en magisk skillnad i mitt mående och en bra start på min nykterhetsresa. Polletter trillade ned och jag fick saker på plats. Både mycket motgång men även medgång och ett steg i taget tog mig vidare där jag är idag. Sen är jag väldigt nyfiken på vem jag är, hur jag fungerar och varför och i sampel med min omvärld. Så resan jag är på i livet är spännande att utforska, mest varje dag. Lika intressant är det att samtala med dig om livet😁.

Så, det var massor om mig. Skriv och berätta mer om dig, om du vill såklart! Sköt om dig❤️

@vår2022 Hej! Följer den andra tråden där vi båda har deltagit och läste det du berättade om din nuvarande relation, så fantastiskt att du och ni kommit dit där ni är idag. Jag läste också lite i början på din tråd som startar när du kom in här, jag ville försöka förstå vad jag är i nu, så många likheter, det är så inspirerande att du klarat dig hit. Läste att du försökt klara dig själv och ramlat tillbaka flera gånger innan du startade tråden här, och tänkte att jag kanske inte är där än att jag klarar av att fatta något beslut. Och att det är frågan om jag ska försöka dricka kontrollerat eller inte alls som gör det omöjligt att bli helt frisk? Jag hoppas ju fortfarande på att inte behöva avstå helt, men är rädd att det kanske inte finns någon annan väg. Att det hunnit gå för långt. Jag märker att jag vill vara den duktiga flickan även här inför er, den som lyckas, den som är den starka osv, och att jag kan vara ärlig med er så länge jag inte dricker igen, och det gör mig så fruktansvärt trött på mig själv, känner nästan förakt över det, men faktum är att det har varit några dagar med känslomässig press (ofta fattar jag inte hur pressad jag är förrän efteråt, i stunden anpassar jag mig och verkar kontrollerad och inkännande, men efteråt blir det kaos.) Har haft täta impulser idag att döva, de har sjunkit undan men så kom de igen, så jag köpte tre folköl på vägen hem som jag ännu inte druckit, trots att min regel nummer ett för mig själv var att inte dricka ensam. Så. Nu sa jag det och vet inte vem jag är. Men har inget mer hemma idag och ska inte skaffa heller. Tack för att du skriver!

@roppåhjälp Och när vi går på fest tillsammans eller var för sig, så dricker min man aldrig vin eller sprit längre, av eget val. Han mår själv mycket bättre av det. Han kan dricka någon starköl, om det bjuds på det då vi inte längre går på bolaget, eller medhavd 3,5 öl och jag är ju alltid chaufför😁. Ofta är det han som vill åka hem först och jag har lika roligt utan alkohol, eller t.o.m. roligare för jag blir ju aldrig bakis längre och har koll på vad jag säger och gör😂