Senaste kommentarerna i forumet

Grymt jäkla bra jobbat, 19 dagar! Snart tre veckor ju! ?????

Hur känns det?? ?

Tusen tusen tusen tack för dina otroligt fina ord.. ???kram

Jag ska idag försöka sysselsätta mig med något för att inte tänka så jäkla mkt. Men detta kommer bli så otroligt tufft då det blivit så så så mkt A senaste månaderna. Det skrämmer mig lite. Sen är tyvärr min Naltrexon (mot sug) slut o har ej råd att hämta ut. Så är lite jobbigt. Men inte mkt att göra åt. Just nu blir det en extra kopp kaffe o en lista ska skrivas på saker som behövs göras o tankar tänkas. Men ångesten är brutal. Idag är det stund för stund. Men känner mig så ledsen att inte ha A hemma eller tanken på att försöka att inte dricka. Så jäkla sorligt att känna så. Jag känner mig otroligt maktlös o liten i detta beroende.

Det är helt normalt, kroppen ska återhämta sig.
Sen beror det ju på hur mkt du har druckit och hur ofta och länge. För en som supit mkt och länge, så tar det nån vecka innan man piggnar till. Så är det iaf för mig!

Skål, ta mig fan! Torbjörn Åberg

Tack för omtanken, Vinäger. Uppdaterade mig om din "status" från din tråd och läser att du mår bra och flyter på en fin våg! Så glädjande att höra <3
Nu är jag inne på andra veckan tillbaka på heltid, känns hittills enbart positivt att vara med i matchen igen utan att missa hälften av allt som händer på jobbet.

Mår väldigt bra. Fokus ligger på att ta hand om mig själv och navigera mot min riktning. Det är träning och mat för att stärka min kropp och hälsa, som också ger så mycket energi tillbaka. Dock med betoning på försiktighet, mål 1 är kort och gott att bygga upp en veckorutin med 2 dagars träning. Nästa riktning är mer tid tillsammans med barnen och till sist att jobba mot en inre frid med stunder av att bara stanna upp, känna och andas.
Så glad för mitt nya intresse att jag har börjat läsa. Sen förr har jag nog läst en enda bok, har för mig det var på gymnasieskolan i svenskakursen där man var tvungen för att få betyg.. vi pratar nu skönlitteratur, inte typ fakta och "självhjälpsböcker" inom personlig utveckling m.m. som man tyvärr plöjt några genom åren i hopp om mirakel.
Har alltid avundats de som kan slukas och försvinna i en bok och nu har jag lyckats hitta det och börjat byta ut sista timman som annars tillbringats framför tv'n till att lägga mig med min bok. Verkligen underbar avkoppling jämfört med TV, inga ljud, inget flimmer.

Förvånas över lättheten senaste tiden att hantera alkoholen. Har ju inte målet (ännu) att bli hel vit, men förnuftet är helt och hållet införstått med att ju mindre desto bättre mår jag och det är lättare och lättare att avstå. Även om jag med samma argument som att jag unnar mig lite godis och skräpmat imellanåt kan ta ett glas vin till middagen på fredagkvällen, kanske även en öl sen till På spåret för att inte glömma av att låta mig njuta av livets frukter mellan "duktigare" dagar för att få balans.

Har börjat med tester hos psykologen förra veckan för Bipolaritet och nästa gång skall jag göra för lite andra saker. Känns lite konstigt att gå hos Psykologen nu och försöka återge när man haft det som värst nu när man är inne i en väldigt bra period. Rädslan gror dock ständigt inom mig för att jag när som helst kommer dyka neråt igen. Skönt då att jag nu är "inne" i vården om det händer.

Kram alla krigare

2 dagar utan alkohol, är det normalt att vara så sjukt trött. Har svårt att koncentrera mig på jobbet. Sitter mest av tiden. Känns som jag är i en bubbla. Orkar inte bry mig om världen runt omkring?.

Upp igen! Du är på väg!
Nästa gång kanske du känner igen känslan och ser vart det är på väg. Stanna upp.
Ny dag idag!
?

Jag har mycket energi i kroppen. I vanliga fall skulle jag behöva alkohol för att komma ner i varv. Nu har jag istället tränat, använt mig av medveten andning och läst en del. Och varit i känslan. Slutat söka nästa känsla/kick utanför mig själv. Slutat springa ifrån krypningarna under skinnet. Stannar medvetet i mig, låter energin omvandlas till ett lugn i mig. Elden.?

(så himla flummigt. Så får det vara just nu.?)

Skulle egentligen skriva ”dina dagar” men autocorrect tyckte att ”fina dagar” stämde bättre.
Hade också ett obehagligt sug igår. Vi surfar på!??‍♀️ kram ?

Ja jag klarade dag 6 så nu är det rekord satt sedan i sept någonting... Det var överdjävligt där ett tag, men vad fan säger man, skyll sig själv kanske? Jag kan förstå att religioner har fått för sig att djävulen och liknande kreatur verkligen finns, för det var inte svårt att föreställa mig honom där med en brinnande gaffel som han petade i mig och peppade mig att skaffa alkohol. Tänker att Dille borde ju funnits alla tider, tänk den som blev utan alkohol på säg... medeltiden... plötsligt och utan vård... lätt att se saker och plötsligt är man en profet. Äsch. Jag vet inte. Jag tror ju på Gud. Lite. Eller nåt. Är inte ateist iaf, har haft en tro hela livet i olika grader. Just nu tror jag på MIG främst men även "nånting". Men är inte "nånting" som ska klara av den här pärsen, det är JAG. Nu blir det en lång dusch så jag får svettas ut lite, dricka mängder med vatten och smörja hela mig med fetaste möjliga kräm. Sen ska jag slappa tills make och barn kommer hem. Spela CrossBoss och Lilys Garden på fonen kanske. Ha en bra dag gott folk!

Jo jag tänker mig att det är alkoholen som orsakat, inte abstinensen så att säga... men kan ju vara någon brist som man brukar få när man druckit mycket ett tag... hoppas det löser sig. Kör vitaminkick iaf.

Jo jag har då haft ruggigt märkliga drömmar. Haha inatt var jag och dejtade med någon ung nördig svammelpelle som visade upp alla sina skumma hobbys, samlingar av plastredskap, skalbaggar osv. medan vi försökte hångla. Sen fick han inte upp den och jag lovar den var liten som en hamsters! Då började han svammla på och drog fram extremt mysko sexleksaker och stammade ursäkter medan jag ringde min pappa (som jag inte har i mitt liv sedan många år av bra anledningar). Hahaha! Jo jag ska ta två nätter nu då jag inte tar sömntabletter, maken är hemma imorgon och nästa dag så då kan vi binge-titta någon tv-serie i nödfall. ;)

Ja hyn har blivit bättre, den var bara dålig i början. Hårbotten inte lika kul men jag får nog ge det några dagar. Den är nog orsakad av alkoholen, inte av abstinensen.

Tack för pepp! Mycket uppskattat!

Att höra. Bara bra här. 15dagar idag. Det känns så skönt. Hade oxå sug igår. Konstigt. Lite rastlöshet ibland men det botar man med annat?? börjar känna att förkylning är på antågande men knaprar vitaminer så förhoppningsvis håller det sig i schack!! Går vi mot 3 veckor? kram??

Det är stort i vår värld. Att klara en vecka är en milstolpe. En helg utan alkohol för det första. Nu är du redan snart en månad på väg. Och det som imponerar är att du slutade i julhelgen och var nykter redan över nyår. Du kunde ha tänkt att du slutar efter nyår och så hade du ”passat på”och druckit rejält fram till dess. Ditt beslut känns stark och tydligt. Du erkänner också för dej själv att du inte riktigt gillar tanken på att aldrig få dricka igen. Genom att erkänna det ligger du steget före. Du gillar det inte men måste lära dej leva med det. Då är du mer beredd när suget kommer. När alkoholhjärnan börjat säga att ”nu har du visat att du kan vara utan. Det var nog inte så farligt, du överdriver. Ett glas är inget problem”. Osv. Då är det viktigt att vara på sin vakt. Och ha ett fast beslut.
En mening jag läst nånstans hade jag som rättesnöre, kanske fortfarande: ”När du fattat det du vet är det rätta beslutet, ifrågasätt aldrig någonsin det beslutet.” Att sluta dricka då man blivit beroende är det rätta beslutet.

Tack Rolf för dina fina rader om den fest, glädje och lycka som finns i oss själva! Jag kan bara hålla med dig till 100%. Kroppen tackar mig varje dag genom att reparera de skador som A hade skapat. Nu sover jag istället när jag är trött, promenerar när jag är rastlös och andas djupt när jag har ångest :)
Kram
svagis

filmen ligger överst på sidan när du kommer in på Alkoholhjälpen under "Rådgivarna" (tror jag det heter !)
Vinäger har nog mer koll än vad jag själv har men OM jag lagt upp den nånstans här så har jag troligen knyckt den från Carinas egen fb-sida :-)))

Här är den iaf : https://www.youtube.com/watch?v=HUngLgGRJpo&feature=youtu.be

Funderar på om jag skulle sätta upp en blogg och skriva om detta med att leva med en narcissist och samtidigt kämpa mot alkoholen. Måste ju dock se till så den är ordentligt anonym isåfall, vore ju ren katastrof om hon hittade den av någon anledning.

Edit: Verkar inte som man kan vara helt anonym så skippar nog detta till att börja med, men borde nog börja skriva ner saker och ting för mig själv. Kan ju alltid publicera sådant senare när livet förhoppningsvis har vänt.

Heja allihop!

Det är gott att läsa hur allt går. Jag har hamnat i ljudböckernas värld och det här med igenkänning, som du skriver GP, är så viktigt för det egna, inre arbetet. Det är inte nödvändigt att allt stämmer in, men om man någonstans kan nicka instämmande i någon annans berättelse, ger det ändå rätt bra ledtrådar, tycker jag. Även om utredningen kommer igång och även om man får en diagnos på pappar, ligger ju det största arbetet på en själv att skapa en vardag.

När jag börjar med något, då gör jag all in, så här kommer de senaste dagarnas lyssningstips:

"På högvarv: att leva med ADHD" av Mikael Ressem gav mig många nickningar, även om jag sannerligen inte är en typisk ADHD-personlighet. Det är ju heller inte den diagnosen som jag har fått, men jag är tveksam till att man kan stoppa in människor i fyrkantiga lådor. Magnus Ugglas "Enda sättet att genomlida en konsert är att själv stå på scenen" lyssnade jag på direkt efter Ressems. Hos Uggla hittar jag färre igenkänningsfaktorer, men det är underbart att höra om hans överlevnadsstrategier. Han läser dessutom själv, bara det är värt timmarna med boken. Mitt största "wow" och "oj" kom däremot i "Drunkna inte i dina känslor" av Doris Dahlin och Maggan Hägglund. Det här med att vara stark-skör passar väldigt väl in på mitt impulsiva liv. Highly sensitive persons är väl alla som tar till bedövningssubstanser, skulle jag tro.

En annan fördel med ljudböcker (som jag alltid tidigare har tyckt varit värdelösa eftersom jag inte har kunnat koncentrera mig tillräckligt för att lyssna) är att jag får en annan röst än min egen som maler i huvudet. Det har faktiskt hjälpt mig att somna också. Jag har tagit ett abonnemang på en sådan där streamingtjänst och det räddar mig just nu från den leda som jag upplever. Jag har inte längre ett sug efter alkohol - men istället ganska jämngrå dagar.

Under hösten bestämde jag mig för att långsamt förvandla mitt liv till ett sundare liv, med betoning på just långsamt. Jag funderade mycket och bestämde att långsiktighet är hållbarhet och långsamhet är bra för min personlighet. Jag gjorde således upp en plan tillsammans med en väninna en måndagkväll: till mars ska jag ha gått ner i vikt och börjat motionera, men jag skulle inte mäta, inte bestämma antal kilon etc. Mitt liv skulle alltså bara långsamt transformeras till det bättre, för att skydda mig från de adrenalinkickar så starka att jag tappar bort mig (typ hypomani) som kommer när jag gör tvära kast.

Två timmar senare inledde jag en vattenfasta som varade i fyra dagar, laddade ner en app där jag kan registrera matintag och motion. Efter fastan inledde jag en strikt plan och jag mäter och väger varenda dag. Jag kickade iväg, precis som jag förutspått och livet har fått guldkant igen. Det är så typiskt mig.

Jag begriper att det inte är idealiskt, men samtidigt har jag något att hålla i. Jag jobbar mycket igen och jag vet mycket väl att detta är strategier för att hålla undan otympliga känslor och tankar. Men det funkar och jag tänker att det här är just mina ränder: jag bestämmer mig för en sak och gör sedan tvärtom. Att ändra mina vanor betyder inte att ändra mig som person. Jag kommer inte att kunna bli en sådan som utför allt enligt plan - jag dör tråkdöden då. Men jag kan kanske lära mig att inte kasta mig ut för okända stup. Mina okända stup är alltid känslomässiga, dvs inte fysiska. Jag kan alltså mycket väl se konsekvenserna av att ge mig på sådant som kan skada mig fysiskt. Men jag är närmast blind och döv när det kommer till känslomässiga engagemang. Ressem och Dahlin/Hägglund har hjälpt mig att börja förstå min personlighet. Det svåra är att lära mig att acceptera och hantera den.

Kram!
Gojan

Tack Santorini för din enträgenhet och den tid du tar dig att lyssna och förstå och hitta just de orden som jag behöver.
Tack Garageper för att du får mig att fundera och tänka till om saknaden och vanor, att leva livet lika gott och till och med bättre utan A.
Tack FinaLisa för att jag får mig att känna mig klok och att jag får känslan att jag är på rätt väg.
Tack Vinäger för att du med din erfarenhet i detta forum finns här bland oss nya och att du ger mig självförtroende att skriva trots rävarna bland oss.

Idag är en bra dag, dag 25 av mina nyktra dagar. Börjar få lite mer hopp om sömn, sover inte fullt lika oroligt längre, börjar få mer energi och mer fokus. Det ger en trygghet att inte behöva oroa sig för att inte kunna somna.

Hjälpte min son igår med att förbereda sig inför teoriprov i idrott. Sonen går i sjunde klass. Ämnet var hälsa, kost, motion samt hur droger påverkar oss människor. Ett kompendium på 16 sidor och diverse youtube klipp. Oj oj det var svårt att behålla mitt behärskade jag. Vilken smörja som skrivs om A, det var rena säljmaterialet för att börja dricka. Intrycket som skrifterna gav var att det är normalt att dricka A och det kan vara bra för blodtrycket och hjärtat. De har förvisso inte fel, det är ju objektivt normalt med tanke på att 80% av befolkningen dricker A. Ja det finns studier som visar på att blodtryck och hjärta kan få en fördel, men att dricka ett glas om dagen har fler baksidor än fördelar. Visst fans det baksidor och varningens finger i texterna men det vara bara för de som inte kan klara av att dricka normalt. Har en viss bias (uppfattningssnedvridning) nu när jag själv är inne i arbetet att bli nykter, men jag kan inte sluta förundras över att vi samhället är så accepterande till kulturen om A, det säljs in i alla led trots dess baksidor. Undrar hur många av dessa 80% som ens har en grundläggande förståelse för att varje onykterhet är ett steg till för ens undermedvetna att rättfärdiga nästa glas. Alla som blir onyktra kommer utan undantag sakta utveckla ett beroende som vårt medvetna jag inte förstår, för hunger, sug och känslan om vad vi instinktivt vill ha finns inte vårt medvetna jag, det är en känsla som växer sig starkare genom belöningssystemet för varje gång som vi dricker. Det får oss att tro till slut att det är vad vi behöver för att fungera, ett glas på kvällen efter jobbet, i slutet av veckan för att vi är så slut, på lördagen för att vi ska fira, före fotbollsmatchen, under fotbollsmatchen, efter fotbollsmatchen eller när fotbollsmatchen inte blev av, eller bara för att.

Att det är så svår att sälja in att fest och glädje och lycka finns i oss själva, genom att lyssna på oss själva, är vi trötta på en fredag så finns det en underbar lösning som ger oss styrkan tillbaka och får oss att känna oss utvilade, det är att gå och lägga sig, det är ju fantastiskt skönt när man är trött och det är en smärre fest att krypa ner under täcket och ge oss själva det vi behöver på riktigt.

Hur går det för dig, hoppas full fart med vardag, ville bara kika in och säga hej(a)! ?

Underbara du, så härligt att läsa att du funderar och reflekterar, det är grunden till förändring. Utan reflektion så har vi inte en chans. Vi alla är olika, du, jag och alla andra vilket även innebär att vi är unika, den bästa av alla är just du för det finns bara en av just du. Frågan är nu hur ska du ta hand om dig själv för att kunna få den potential som du har, för den finns där och det vet du även fast du är hård mot själv. Du har listat ut att det inte är alkohol som får dig att blomma ut och bli det bästa av dig själv. Idag är en av de bästa dagarna som finns för det är här och nu som du kan ta ett beslut, det är liksom så med varje dag, att det finns bara nuet som vi kan ta kloka beslut, därav en dag i taget som du har så vackert kommit fram till. Gissar att du står inför en avgrund av vånda inför att orka stå ut med allt som det innebär att nyktra till, du har gjort det förr och vet vad det innebär men viktigast av allt du vet att du kan det för du har erfarenheten. Det är inte lätt och vi alla behöver verktyg och strategier för att klara det. All denna smärta och jobb som du står inför är inte lätt, men du kan, för varje ögonblick av smärta, ångest, trötthet, vånda, rastlöshet, tristress kommer gå över, hur jobbigt det nu är som kommer du att kunna klara det tillslut. Vilka verktyg behöver du nu? Vilka hinder ska du stöka undan? Vad behöver du?

Kram på dig, och glöm inte hur bra du är!

Tack för ditt svar. Du har helt rätt att jag inte kommer kunna spela på hennes regler, jag testade att vara känslokall och det höll 10 dagar. Det hade dock funkat för att avsluta relationen, det lovade hon mig om jag fortsätter på den banan, men hon lovade också att dra mig genom skiten, en så fight orkar jag inte och tror inte jag klarar. Jag har sett hela hennes familj och hur de manipulerar och behandlar den som för dagen är den felande. Jag kommer försöka att köra tvärtom, men detta är så svårt när man hela tiden blir provocerad, men om jag kan försöka ignorera alla försök till konflikt och första att när hon försöker förminska mig så menar hon det egentligen inte, hon är bara byggd så pga hennes uppväxt. Jag ska försöka överskölja henne med kärlek istället, ge henne egobosten hon behöver och försöka ta mig ur alkoholens klor. Jag måste bygga upp mig och skydda barnen och sen planera och se vad nästa stora steg ska bli. Men jag borde nog träffa någon att prata med, men det måste jag göra utan att hon får veta det isåfall för annars kommer hon ha ett till kort att spela.

Idag är det en ny dag,, ny dag med nya möjligheter. Dag 1 för dig, dag 19 för mig ?

Tufft det där med skammen/skulden över det som varit. Och din fru har ju såklart känslor kring det och rätt till sina åsikter. Samtidigt så är det ju så att när man själv ”släppt och gått vidare” så känns det mest orättvist när någon drar upp det gamla. Och det är ju på sätt och vis orättvist. Tänker att din fru borde jobba lite med sin roll och sina känslor i det här, för precis som du säger - man är i underläge och det är frustrerande.
Tänker också att du ska stanna. Du trivs, det låter toppen. Du blir inte fri genom att flytta. Det finns andra och bättre vägar att bli fri.
Lycka till!

Har jag inte blivit erbjuden.

Nej jag brukar simma, det är min favoritträning, men har ju inte varit möjligt med gips ;)

Angående sömn så kom jag just på att jag inte har haft mardrömmar sedan jag slutade att dricka.
Hade jag ganska ofta tidigare.