Senaste kommentarerna i forumet

Håller tummarna för att det är din (och min) tur att lyckas den här gången. Självklart många andras också, förstås. Tycker mig läsa in en massa extra beslutsamhet och en del positiv självsäkerhet i dina senaste inlägg. Så härligt. Förstår din känsla av att inte våga ropa hej ännu... Men samtidigt måste vi få glädjas när det går bra. En balansgång, det där.

Kram

Hej,

Det verkar finnas många nya som tampas med samma problematik här. Tränar dagligen men ofta på dagtid just nu, men kommer köra mer på kvällar och mitt problem har ofta varit tränar jag för sent är sömnen svår.

Skulle jag inte träna på kvällen finns det andra saker att aktivera sig med som att ta en promenad med min hund ? Har en bra plan och etablerat en bra stödperson med en plan så detta ska gå vägen även om det kommer finnas mycket prövningar.

Får du bra stöd av din man? Solsemester kan ju vara nyckel fullt så mycket då sol, bad och vin brukar förknippas ? Klokt att byta ut dessa!
Hejar på dig med och du kommer också ta kontrollen!

Kram

Tack för tipset och en vännina till mig har provat samma tabletter som dig (dock beställt via UK) och tänkte göra samma sak. Hon hade fått en bra effekt redan efter några dagar :)

Underbart att du också hittat rätt väg. Det behövdes visst ett nytt år!
Ja, nu kör vi!!
Dag 9! Wow!!
Inget sug idag heller.
Kram?

Melantonin. 10 mg
Receptfria i USA. Inga biverkningar. Läkare skriver ut här.
Imovan- lite starkare. Sover du bra på.

Melantonin. 10 mg
Receptfria i USA. Inga biverkningar. Läkare skriver ut här.
Imovan- lite starkare. Sover du bra på.

Hej Torino.
Jag är ny här sedan en vecka.
Är på semester med min man på solig ort.
Ett jättebra tips är att gå och träna/ om än så lätt, på kvällen när suget sätter i- endorfinerna ersätter suget och du blir trött och lite utmattad i kroppen. Att slänga i sig en flaska vin efter det känns långt borta! ( Ja, jag kunde heller inte ta mig ett glas, drog alltid i mig en hel flaska-glupsk som en pelikan!
Ett problem jag hade de flesta kvällar i veckan-utan att vara bakis...
Tränar regelbundet också... 2-3 ggr/v.
Men nu har jag flyttat träningen till kvällarna. Då det är min akilleshäl.
Jag hejar på dig.
DU ska ha kontrollen över ditt liv tycker jag. INTE en flaska vin..
Du kommer att klara det.
Ps jag är inne på min 1:à vecka... kommer säkert att ha några rejäla svackor också...
Kram

Eller hur! Jag tog tjuren i hornen och har satt upp en plan tillsammans med en kontakt här ifrån linjen, där vi kommer ha en avstämning om en vecka och det känns mycket bättre. Speciellt när du sätter mål och speciellt skriftligt. Visst känner man igen sig i mycket som andra skriver och nästa kusligt på många sätt tycker jag.

Jag hoppas också att han blir mer förstående och han vet inte heller hur svårt det kan vara att sluta. Men jag gör något åt saken och det är han väldigt glad för så det känns skönt – första veckan är som värst är min erfarenhet då jag hade ett uppehåll tidigare i år på några veckor. Planen är en vit månad och går det som planerat ytterligare två till så att man verkligen får tillbaka kontrollen. Lätt att säga nu men en dag i taget precis som du skriver ? Jag är hoppfull i alla fall och glad att JAG vill ändra på mina vanor.

Jag visar inte heller upp allt eller berättar, jag skäms och det är ju dessvärre skamfyllt fortfarande för många. Fick kommentaren igår att jag lika gärna kunde gå och sätta mig med alkisarna nere i parken och att drickandet är patetiskt, sånt känns rätt bra men de ger effekt. Han är också stöttade och dricker inte under tiden vilket uppskattas av mig. Men som du säger väldigt glad för att detta forum finns så att man kan skriva av sig och få stöd ?

Ville bara kolla läget och hoppas att du mår bra?
Kram ?

att du hittat hit! Jag är ju också ny här på forumet men känner verkligen att det fyller en viktig funktion just nu. Jag har läst massor med trådar och det är nästan läskigt hur mycket man känner igen från sitt eget liv, det slår mig hela tiden... Jag förstår att du på ett sätt är tacksam att blivit avslöjad, det gör ju att allt ställs på sin spets på ett helt annat sätt än när man fortfarande lyckas smyga och dölja... Hoppas att han blir lite mindre likgiltig med tiden och att han inte "skammar" dig, om du förstår vad jag menar.. Det är så viktigt att ha förståelse och inte bara besvikelse (även om den är befogad) från den man är närmast.

Min kille är stöttande på så sätt att han också håller sig ifrån alkohol helt och hållet nu, han handlar inte hem något och har hällt ut det vi hade och det är jag tacksam för. Han vill ha ett längre uppehåll men är inte beredd att sluta dricka helt, vilket jag förstår då han inte har samma problematik som jag har. Jag är dock orolig för hur det ska gå när han börjar ta sig ett glas då och då igen.. Får ångest av bara tanken på att sitta med honom på en uteservering och dricka Cola när han tar en kall öl.. Men, men det får bli ett senare problem att tackla tänker jag. Just nu är jag i alla fall innerligt tacksam att han avstår helt för min skull.

Men de djupaste demonerna delar jag inte med honom, han vet inte hela sanningen om hur illa det är ställt. Han vet/ har sett mycket men har definitivt inte hela bilden klar för sig. Och jag klarar inte riktigt att blotta mig helt för honom i det här, inte för någon faktiskt. Därför är det här forumet och ni som delar den här bittra erfarenheten av vad alkoholberoende gör med en helt ovärdeliga just nu! <3

Så bra ❤️❤️❤️❤️

Chattar med en psykolog på appen Ahum (tips) som är så himla fin i sitt sätt att skriva. Hon sa åt mig att analysera fredagen utefter "sorkk". Googlade och gjorde mitt bästa. Skitjobbigt att sammanfatta allting och verkligen konfrontera exakt vad som hände (det jag kommer ihåg). Skiträdd för vad hon kommer tänka. Men känns bra att få feedback ifrån någon utifrån som inte har en känslomässig kopplig till alltihop. Som kanske kan se ett sammanband kring vart det gick snett och hur jag kan undvika såna situationer i framtiden.

Klokt och modigt av dig! Utefter det jag har läst verkar vi ganska lika du och jag, och jag tror att det är viktigt att planera i förväg. Inte vara impulsiv och leva i nuet, utan att göra sig en plan och utan några omständigheter hålla sig vid den. ❣

glada upptäckt blev det när jag kom in till min vårdcentral idag och såg reklam för Alkohollinjen :-)

Jag är oskyldig men jag tror mig veta vem som fixat dit dem <3 Faktiskt första gången jag ser dem ute i verkligheten ! Stort!!

Visst är det spännande att efter en tids ångest så tycks det falla i glömska, allt det där sjuka man gjort. Förra veckan gjorde jag det värsta hittills på fyllan och nu en vecka senare är dagarna relativt smärtfria och en vinkväll känns inte helt tokigt. Då är det viktigt att komma ner på jorden igen och påminna sig om vad man utsatt sig själv och andra för vid så många tillfällen. Lättare sagt än gjort, såklart, men livsviktigt!

Udda ställen kan man lugnt säga – garderoben, pet flaskor påfyllt med vin ifrån en box, under sängen men jag gick aldrig så långt att ta med mig alkohol utomhus, dock hade detta säkert inträffat längre fram om jag inte valt att dra i handbromsen.

Det hemska var ju att det var min sambo som konfronterade mig och insåg själv hur sjukligt mitt beteende hade blivit. Välja alkohol eller den man älskar då blir valet väldigt tydligt, trots att detta har hänt för så var denna gång väldigt alvarlig i hans to och jag är glad att han kom på mig.

Tror också på att ha ett längre uppehåll som enda vägen. Får du ett gott stöd av din pojkvän?

Min sambo är ganska likgiltig just nu och jag kan förstå hans besvikelse. Därav kände jag att det var skönt att dela detta med andra för att hitta stöd och tips på hur andra har klarat denna resa ?

Styrkekramar /

Verkligen tack!
Det är ett härligt ställe detta forum! Så enkelt, ärligt och respektfullt. Önskar lite mer av sånt i det verkliga livet.

det här med att ha gömmor på de mest udda ställen.... När jag "nykterhetsstädade" den 1 januari fick jag slänga ett antal gömda flaskor och burkar, urdruckna iofs men gömda för att de inte skulle hittas i soporna.. Jag hällde tom över vitt vin i Loka-crush flaskor och lade i väskor och dylikt.... Så sjukt beteende och en tydlig indikator på att man har allvarliga problem. Grattis till dig som insett att du måste göra ett val- innan det är försent! Och jag tror som de andra att du behöver avstå alkohol helt och hållet under en tid framöver. Det måste i alla fall jag, tar jag ett glas nu så trillar jag dit igen... Hundra på det så det är inget alternativ för mig.
Styrkekramar till dig! <3

Torino! <3 Ja det första veckan är svår, men härda ut!! Det blir så mycket bättre, jag är "bara" på dag 9 men det är redan lättare i både kropp och huvud och det är en väldigt skön känsla!
Kram tillbaka! <3

mig så mycket i vad du skriver.. Men jag inser att jag sopat alldeles för mycket under mattan... Liksom sagt till mig själv "äh det var väl inte så farligt ändå...." efter att typ blivit dyngrak på en i övrigt städad parmiddag med människor jag aldrig träffat förut, börjat stöta på värdinnans pojkvän (trots att jag var där med en date och trots att han var väldigt upptagen) och sedan spytt ner deras badrum *trumvirvel*... Ja du hör ju själv, heeeelt fruktansvärt.... och ändå har jag lagt en dimridå över det hela och intalat mig att värre saker hade kunnat hända. I dag skäms jag som en hund när jag ser tillbaka på mitt beteende men mitt under mina värsta perioder var det "inte så farligt ändå"...... När det gäller dig och nu så tror jag också att du är lite väl hård mot dig själv trots allt, du har ju gjort en GRYM resa det senaste året! Wow! Du inspirerar mig, så tacksam att du delar med dig!
Stor kram!

Jag kan inte göra detta med 50% engagemang. Eller ens 90%. Det är 100% som gäller och det VET jag ju! Fan det har gått så bra för mig. Jag har varit nykter så mycket, nästan hela sommaren. Och när jag föll så lyckades jag resa mig igen. Och igen. Många sköna nyktra dagar. Men nu efter jul är jag fast igen. Men nu djävlar! Jag kan inte äta antabus längre, åt minidos ett tag och det gick bra men efter flera veckor blev det biverkningar av svårare slag. Tuff klåda, migrän, depression och trötthet. Slutade och började om men det kom direkt. Så jag måste klara mig utan. Det suger! Jag kan inte ta mig iväg på möten eller liknande pga. funktionsnedsättningar. Maken har lyckats sluta dricka (med god hjälp av Antabus) men han köper snällt vin åt mig varje gång jag ber om det. Han är peppande och schysst mot mig men det är ju kanske inte så bra. Men om jag ber honom/vi kommer överens om att han inte köper vin till mig om än jag tigger och ber... vi lär väl bli osams? Och det ska väl inte ligga på hans ansvar att tvinga mig att inte dricka. Eller? Kan det funka? Jag vill ju samtidigt inte att han ska behöva handla åt mig när jag faller. OM jag faller. Kom igen nu Stor-Babs, det är dags nu! Men hörni snälla kan ni ge mig råd om detta?

Välkommen och all styrka till dig.
Känner igen väldigt mycket av det som du skriver och är själv på dag 1 - misstänker att jag kommer uppleva samma sak som du har gått igenom. Men jag tror att den avgörande faktorn är vilja och du vill :)

Kram

Sov dåligt i natt med mycket konstiga drömmar.... Men vaknade ändå hyfsat pigg och... glad! :) Väldigt ovan känsla måste jag säga. Jag är van att vakna sur med en stor portion ångestgröt till frukost.... Jag känner mig stark i det här beslutet och jag inser att när jag förut försökt mig på att sluta/skära ner på alkoholen så har jag inte varit så här beslutsam och motiverad. jag har gjort det för att jag insett att jag måste men har jag velat innerst inne? Jag tror inte det.. Nu VILL jag!

I går när jag åkte hem från jobbet (har ganska lång väg att köra så jag hinner tänka mycket) så kom en hel del ångest över mig. En massa suddiga minnesbilder som dök upp på näthinnan, sjukt jobbigt. Fan så jag har ställt till det för mig och min omgivning. Så mycket sjuka, pinsamma saker jag gjort som jag på något vis till stor del har förträngt... Är det så för er andra också? Att nu kommer "det sura efter" så att säga, det är inte så att jag inte haft ångest tidigare för saker som jag har sagt/gjort påverkad men nu ser jag det på något sätt utifrån och så mycket klarare. Och det är hårt!.... Men det är också bra tänker jag, i går välkomnade jag känslorna istället
för att trycka undan dem. Jag vill leva i sanning nu, inte i förnekelse. Jag vill vara sann mot mig själv, jag tänker att det är enda sättet. Det är slut på självbedrägerier, förnekelse och att sopa under mattan. Så här jävligt har det varit- bara att göra om och göra rätt från och med nu.

Dag 9 ändå.... Är stolt och glad, jag ska lyckas den här gången!

Tack för du svarar och ser. Det betyder mycket. Ja jag har oxå hört och läst det så nu kör vi nog på det? kram och hoppas din dag blir bra den med?

Tack för dina tips och vart fick du tag på dina tabletter? Hr hört att dessa skall fungera bra för många :-)