Senaste kommentarerna i forumet

Säger de som säger sig veta...
Men när år läggs till år så händer det ju ändå någonting, livserfarenhet typ?
Med åren så blir man ju lite visare, lite klokare och lite mer förståndig, eller?
Det var väl därför man lät åldermännen styra i de mindre byarna förr i tiden.
Visst fanns väl inte styrkan där rent fysiskt, men de fick respekten för att ha levt väldigt länge.
Men sådant gäller inte längre på våra arbetsplatser, bara för att man har jobbat där länge så får man ingen cred för det.
Ingen lyssnar på det som har hänt tidigare, man låter de yngre få upprepa samma händelsen än en gång,
Medan de äldre säger ”vad var de vi sa”, varför lyssnade ingen på vad vi hade att säga?

Varför all dess åldersnoja tänker väl ni?
Jo ett streck till på min vandringsväg, gammal har blivit äldst, ännu en gång i vår familj.
Men jag tycker nog att de andra nära fortfarande lyssnar på mig, även om de inte alltid gör som jag säger.
De har väl mer blivit en form av rekommendationer, gubben gaggar vidare, det är gamla grejer som trillar ur hans mun.

Idag har vi haft huset fullt av gratulanter, och gårdagen gick åt till att förbereda kalaset med inköp, bakning, städning osv.
Jag har en fru som är i det närmaste perfektionist, ingen ska kunna klaga på hennes överdåd av kaffebröd, tårtor, kakor m.m.
Och visst är de uppskattade, de flesta kommer och minst lika mycket för att umgås, snacka av sig lite vad som har hänt på sistone.
Och ljudnivån är alarmerande hög, vår favoritfamilj stannar in i de längsta, och det har blivit lite av en tradition att vi då äter middag ihop, alla nio personer (och en halv), idag fuskade vi med hämtmat, det fanns ingen ork till att ställa vid grytorna.
Nu ligger tystnaden som ett mjukt täcke över oss, och ingen orkar prata mer, alla har åkt iväg och vi bara njuter av tystnaden.
T.om TV’n står på låg volym, vi laddar för en ny arbetsvecka, stor suck!
Frugan packar väskan, hon ska iväg på en tjänsteresa under morgondagen.
Förr i tiden betydde detta att min stackars hjärna planerade för fullt just nu vad kul jag och min alkoholtörstande hjärna skulle hitta på när ”kärringen inte var hemma”.
Jag är så trött på allt detta dividerande i min skalle, och det känns verkligen skönt att jag inte behöver oroas över detta längre.
Jag är fri att ta övertaget över mina inre tankar, det enda jag behöver fundera på är vilken typ av hamburgare jag ska köpa.
För lat är jag, det är inget att skämmas över, ingen här lagar mat för bara en person, inte i den här familjen, möjligen fil & flingor.

Och tänker man tillbaka till dessa tider då man drack, ja usch.
Ringa runt till kompisarna, ingen som är sugen på att gå ut och dricka en öl?, vadå en öl!
Hela hjärnan var fullt upptagen med att planera något, vad som helst, bara det innehöll någon form av alkohol, i massor.
Alkoholsuget är svältfödd hos mig, den lilla slingan i skallen är förkrympt och nästan förtvinad, men ack så lätt att väcka till liv.
Jag har alltid en stor respekt för den lilla ådran som mycket snabbt kan växa mig övermäktig.
Därför håller jag mig avsiktligt borta från alla eventuella tankar på att någonsin kunna dricka alkoholen igen.
Det blir så mycket surr i pallet då, även om det ligger långt fram kommer aldrig hjärnan att få någon ro.

Och inte bara ångesten som äter upp mig, utan allt skit som händer när man inte har kontrollen.
Jag blev faktiskt rädd för mig själv på slutet när jag drack, tappade ofta kontrollen och all vetskap om vad som hade hänt.
Att leva med den ovissheten dagarna efter, vänta på att någon skulle ringa, messa eller maila om att säga upp vänskapen.
Och på slutet behövde det inte ens några stora mängder, ångesten kom av sig självt som en gammal vana, som ett gift i mina nervbanor inducerat av alkoholen.
En vana som skulle finnas där, var helg skapad under fredagen och med ångest som inte var avklarad under lördagen, som sedan späddes på ännu mer under lördagen och sedan komma i dubbel dos under söndagen.
Det var därför jag alltid hatade söndagar, ångestens dag med kallsvettningar, magont och ett kryp under huden.
De gånger jag försökte prata med någon om det, fanns bara ord som ”Äsch, det dr har ju inte hänt, nu överdriver du”
Men i min upplevelse så var det ju en verklighet, det var som om man förminskade min verklighet.
Det hände så mycket i min stackars skalle, att jag kände att något måste göras....
Roten till allt det onda var ju faktiskt alkoholen.
Och ett bra sätt att få hjärnan på andra tankar var ju att belamra den med nya, allt som gav hjärnan någon form av näring förutom drogen alkohol som den var så beroende av, var bra.
Att hålla den sysselsatt med annat var min medicin, tills längtan efter alkoholen hade ebbat ut.

De säger att åldern inte har någon betydelse, det har den visst det.
Ju längre tid jag har avhållit mig från alkoholen, desto mindre tänker jag på den, den självläker så länge jag inte ger den näring.
Kanske, kanske är det därför vi nykterister hela tiden räkna dagar, ju längre tid det har gått, desto mindre tid tar den av våra tankar.
Varje vecka tänker jag extra mycket på den, just söndagar som med tiden har växlat från min värsta dag i veckan, till den bästa.
Just därför skriver jag allra helst på söndagar i forumet, och den tiden på dygnet när jag har som bäst tid för mina egna tankar.
Det är just nu, och jag känner en tacksamhet för att jag har fått det liv som jag verkligen förtjänar, ångestfritt!

Det enda jag behövde göra var att göra mig av med en efterhängsam kompis som kallade sig herr alkohol.

Berra

Kontentan?Låter som att du skulle stannat på sjukhuset. Men jag är inte kunnig på något sätt inom detta. Har du någon hos dig? Tänker att det är bra om du inte är ensam.

Jag fick ta EKG, det såg inte något konstigt ut. Jag hade väldigt högt blodtryck. Sedan tog dom lite blodprover och jag fick en brits att vila på i väntan på provsvaren som de sa skulle ta ca en timme innan innan de kom och läkaren skulle kolla på dom och mig.
Efter 8 timmars väntan på britsen gav jag upp och åkte hem. Det kom aldrig någon doktor, de hade mycket att göra sa undersköterskorna.
Jag kan tycka att bröstsmärtor ska tas på allvar.
Nu är jag hemma i alla fall, inte ett dugg bättre i bröstet, snarare tvärtom.
Har ganska lågt förtroende för vården just nu. Känns sådär om det har något med hjärtat att göra, andfådd och smärtor vid minsta ansträngning..
Är inte ens 30 fyllda ännu

Hej å välkommen hit!
Vissa av oss fumlar och trillar dit igen, men här är man alltid välkommen ändå.
Tips är att starta en egen tråd med en presentation. Ingen brådska, men det blir enklare att följa för både dig och andra :-)
Att du ens hittade hit och skrev något är en framgång i sig. Inte bara för dig utan för oss alla ??

Har läst mycket av vad som skrivs här & det känns som en gemenskap som är stark här, vilket jag som nykommlig redan känner av här.
Vill bara säga ett tack för att man får börja komma in hos Er gemenskap & prata om hur det är..
Grattis till Er alla som har nyktra dagar & kämpa på!
Min reda börjar här & nu..

Haha den var bra? Jag har haft en bra dag tack. Varit på stranden med hund man och barn. Solen nästan värmde. Längtar till våren så man blir nästan galen . Varm choklad och kex med. Sådan balsam för själen. Tråkigt att läsa om din hälsa men med a ute ur bilden kan det bara bli bättre?Nu ligger jag i sängen och slötittar tv innan john blund gör sin entre. Sov gott så hörs vi säkert imorgon igen?? kram

Min tråd finns under Det vidare livet, en bit ner - kanske sid 2. Prövar länka.... https://alkoholhjalpen.se/comment/248600#comment-248600 Ska kolla hur det lyckades:) Kram till dig? / mt
PS Ser ut att funkat, finns mycket att läsa där. DS

Fick du för mycket beröm? Jag undrar om du inte vågar dig in här....kanske fått skrivkramp nu ;-)
Vi saknar dig i alla fall! Jättemycket <3 Hur går helgen?
Kram
svagis

jo jag kan hålla med om att han låter som en riktig toppendejt MEN....näe, det blir inget med det. Han var sig precis lik från förra våren när vi sågs några gånger. Han är rörig, ostrukturerad, pratar massor så man knappt hör, om sig själv och sina fyra söner, hur duktiga de är, att en ska läsa matte i Oxford nu, en annan är så snygg, han kan få vilken tjej han vill osv.... bla bla bla....och jag tolkar allt pratet som ett sätt för honom att kompensera sitt dåliga självförtroende. Han är liksom....hjälpsökande....vädjar till mig att tycka om honom - fast inte i klartext men....nej det blir ingen mer dejt!

Blir lite avundsjuk när du säger "min minsting" - saknar små barn i mitt liv så mycket <3
Alla säger att "det går så fort de där barnaåren" men det kände man ju inte då....nu är jag 56 och mina barn föddes när jag var 23 och 26 så det är många år sen...jag tycker barn är spännande!

Grattis till alla dina nyktra dagar JoYo!! Och helgen med bortrest man verkar rulla på också :)
Du är FANTASTISK <3
Kram
svagis

Ja du Ledsen själ, nog är det skillnad på oss nu från när vi drack. Rackarns så skönt!
Hoppas din dag blev bra?

Tack så mycket Ensamdrickaren, det är så skönt att inte dricka. Lättnad för systemet (hihi blev ju lite vitsigt) att slippa giftet. Mamma åt mig själv just nu?

Kram till er båda?

Skönt att höra att sambon tvingade in dig till akuten...bättre en gång för mkt osv.
Hoppas du fått ordning på andningen och att dina värden var ok. Tänkte att det kan ha med din naltrexon, campral eller vilken du nu tar, att göra? En biverkning som dykt upp?
Skönt om du skriver en rad och bekräftar att du är ok.
Kram
svagis

Rabbitgirl
Jag har faktiskt ett vinglas som är tejpat med markeringar för 2dl och 4 dl. Har också en Dräger alkoholmätare och en app som räknar ut vad jag har för alkoholnivå och vad jag får för nivå om jag dricker 2dl till.
Det som är bra är att jag kan vara helt säker på att jag aldrig kör onykter, men det är ju helt sjukt att jag ska ha ett mindre medicinskt laboratorium för att hålla reda på det ??

Om er kamp, fall och uppgångar. Det är skönt att jag inte är ensam men så tråkigt att vi ändå är så många.

”Fin” lunch vid havet idag med goda vänner. Ingen drack alkohol idag?Det var så mysigt att umgås och njuta av den goda maten. Det bestämdes också att vi ska åka på en weekendresa till Marocko tillsammans nu under våren. Ser verkligen fram emot det! Vi ska också flytta till en större lägenhet om ca 1 månad. Ytterligare en sak som jag ser fram emot. Min man börjar mer och mer vara sig sig själv igen. Det senaste halvåret gjorde honom personlighetsförändrad till en nivå som oroade mig ordentligt. Framtiden ser ljus ut ändå! Dag 35 nykter idag?

...Rabbitgirl och TessMa. Just nu önskar jag mest av allt att få gå till AA Swenglish möte på Södermalm. Det var kanon, men nu bor jag 25 mil bort och det funkar inte med AA i en liten stad :-/

Gym låter bra! Vill börja med det också...
Idag har det varit härligt att vara ute med vovven. Så fint väder här. Nästan lite vår i luften? Bra att sysselsätta sig... ?

Kikar bara in och kollar hur det går?

Kram

Var på Katarinamässan och lyssnade på Olles avskedspredikan. Jag var inte ensam!

Nu ikväll har jag varit på Sinnesromässa i kyrkan jag besökte förra söndagen. Träffade flera bekanta ansikten. Jättefint! ?

#mulletant
Det var verkligen trevligt att få träffas idag! Vi håller kontakten! ?

Idag firar jag 3 veckors nykterhet men jag räknar ju inte - eller...? ?

Tack Charlie70 och detsamma till dig ! Vi är ju fantastiska som kämpar ✌

Här kommer ett fång med styrkekramar ?????
Ingen idé att lägga energi på att älta det som var.
Bättre med nya tag och hålla i minnet vilket som gav mest positiva effekter;
Dricka alkohol eller dricka a-fritt...?

Är säker på att du som jag vet svaret...?
Kram Fina Lennis?

Jag tror du har helt rätt, vi behöver programmera om våra hjärnor. Jag har under flera år bestämt på morgonen att ikväll dricker jag inte. Kvällen kommer och jag dricker. Igen och igen samma sak....svek mig själv och mitt barn. Under 2019 hade jag ett par vita månader (nästan) 1:a - 3 veckor skulle vara 1 månad. 2:a - drack dag 27 skulle vara nykter 30 dagar. Jag har snabbt efter dessa perioder varit tillbaka i samma pimplande nästan varje kväll.

Nu har jag faktiskt fått nog, 35 dagar nykter och målet nu är att fortsätta januari ut. Sen tror jag att jag fortsätter så jag har 3 mån nykterhet. Sen vet jag inte. Där är jag?Min man har också insett att hans hjärna inte kan hantera alkohol då han kan spåra ordentligt när han dricker. Så vi gör det tillsammans och det underlättar så klart. Men vi har olika mål och vårt drickande var också väldigt olika när vi var aktiva. Läste igår i en gammal tråd där det var en tjej som verkligen ifrågasatte hur hon skulle klara nykterhet. Hon kom in och skrev mellan jämna mellanrum. Efter 2 år var det fortfarande tufft för henne men bättre naturligtvis. Sista inlägget var efter 4 års nykterhet och hon verkade äntligen fri. Njöt av livet och listade allt positivt som hänt henne sen hon slutade. Det fick mig att hajja till ordentligt. 4 år! Det är lång tid, och kanske är det så att programmera om hjärnorna tar tid.

Önskar dig lycka till på din väg ?

Tror som du, att du börjar förstå dig på dig själv. Den insikten kan du komma väldigt långt med! Jag kämpar också på. 4 veckor i dag och jag ger mig en klapp på axeln.
Heja dig!

På det sättet som du beskriver höll jag på att resonera under typ 10 år. Jag hade bättre och mycket sämre perioder.
Det gick att sluta och idag vet jag att det var rätt. Varför?
Själva tänkande på vin tog otroligt mycket energi. Planera hur mycket "får" jag dricka, vara stolt att jag inte var bakis, ha dåligt samvete när jag var bakis.
Alkoholångesten var ständig närvarande.
Det var inte värd, verkligen.

Kämpa på, jag hoppas att du står ut med det hela!
Vet hur det är, ä sådär lite småsugen. men försöker hitta på saker som är kul
Som sagt, häng kvar!! Du är inte ensam...

För pepp och glada tillrop FinaLisa och JoYo!!
Helgen är snart över - yippie!!
Allt är så mycket enklare på vardagarna. Inte lika "normalt" att slinka in på Systembolaget för en flaska vitt.
Kämpar mycket med normalitet, vad nu det kan tönkas vara. ?
Hade en hemsk natt med svettningar och mardrömmar.
Självflrebråelserna står på kö och väcker mej med ångest.
Det känns som om jag inte åstadkommit något eller gjort en enda vettig sak i hela mitt liv.

För pepp och glada tillrop FinaLisa och JoYo!!
Helgen är snart över - yippie!!
Allt är så mycket enklare på vardagarna. Inte lika "normalt" att slinka in på Systembolaget för en flaska vitt.
Kämpar mycket med normalitet, vad nu det kan tönkas vara. ?
Hade en hemsk natt med svettningar och mardrömmar.
Självflrebråelserna står på kö och väcker mej med ångest.
Det känns som om jag inte åstadkommit något eller gjort en enda vettig sak i hela mitt liv.