Senaste kommentarerna i forumet

Bra jobbat?!
Jag föll ju som du vet. Men tar nya tag idag. Det är det fina i kråksången..?! Aldrig försent. Alltid en ny chans. Denna gången håller det?!

Vad härligt o höra att du redan märker av flera fina fördelar?!
Lyckönskningar ? inför veckan!
Hejar på?!

/Fibblan ?.

Så häftigt FinaLisa?!
Tack för fina ord hos mig i helgen?!
Bättre till mods idag?! Hoppas du vaknat på rätt sida och att det blev en fin julkonsert och julmysigt hemma???️?!
Önskar dig en fin dag!
Stor kram!
/Fibblan ?.

Godmorgon Lingon!
Det blir en bra måndag det här tror jag, för både dig och mig?! Jag har sovit helkass, men mår under förutsättningarna väl ändå ☺️. Helgens misslyckande och jobbiga känslor lämnar jag bakom mig ☑️.
Skönt du sovit gott och vaknar med samma beslutsamhet som du somnade med?!
Ha en fin dag☀️!
Kram!
/Fibblan ?.

Vaknar utsövd och bestämd. Också idag håller jag löftet till mig själv att vara nykter. Tänker inte bryta löftet till mig själv om jag så ramlar ner i en vintunna!

Ok, här fick mitt skämt mig att stanna upp o fundera; skulle jag verkligen det? Absurd tanke eftersom sannolikheten för scenariot är noll. Men hann känna doften o tanken på en kallsup och ett längt uppstod. Jävla dumt skämt med andra ord.

Eller så kan jag konstatera att jag kan hantera tanken på A utan att agera på tanken o längtan. ✊

Nu ska jag ha en måndag i december. Det tror jag blir en bra en?

...med del 2! Så himla härligt att läsa hur bestämd du är. Ingen kan rubba dig, du står stadigt! Jag kommer absolut att följa din nyktra resa.

Jag har aldrig nått någon botten liksom men behöver verkligen ta itu med mitt liv. Har hängt här inne i ganska många år men aldrig riktigt lyckats vara spiknykter en lång sammanhängande period. MEN är på god väg och ger inte upp! Ha en fin dag! Kraaam

Godmorgon, nu startar del 2 på min 14 dagars snurra. Usch, ska tillbaks till ”brottsplatsen” där jag för en vecka sen spårade ur totalt, kastade inredning, slog sönder fin och dyr inredning, gjorde hål i taket och jo kastade blommor in i fönstret.... allt detta när kvällen var över, en jättetrevlig kväll med ett annat par. När de gått då började jag supa... jo men visst hällde i mig en vinare och gick bananas. Varför? Ingen anledning alls, jag bara spårade... jag som är en hyfsat högt uppsatt chef inom ett väldigt aktat företag. Vem är jag?? Tydligen två helt olika människor. Fy fan vilken ångest att ens tänka på det ?. Nu ska jag tillbaka, han lovar allt är återställt och jag behöver inte ens tänka på det. Ehhh nääää men lätt då ?. Vill inte, vill bara stanna här hemma hos mig själv i min egen säng, själv. Men jag har lovat... jag kommer.

Puh, en stark påminnelse. Never again. Som det känns nu är det helt onödigt att dricka, det kommer inget positivt ur det över huvudtaget. Såg att det kommit alkoholfritt bubbel, kanske läge att prova? Har absolut inte tänkt klart överhuvudtaget kring hur jag ska hantera alkohol framöver. Men att vakna till den ångesten, vad sa jag, vad gjorde jag, hur kom jag hem?? Det orkar jag inte med igen. Aldrig mer! Tyvärr tror jag att när jag väl tagit första glaset så har jag dragit ur pluggen och då kan det följa 10 eller oräkneliga glad efter det utan att jag kan hindra det. Jag kan vara en aning seg på att ta första glaset (kanske för att jag vet att sen är det klippt?) men sen är det nedförsbacke... varje gång.

Men nu är det måndag och en massa jobb att sätta tänderna i. ??

Ett härligt citat som jag hörde i tisdags kväll, känner så väl igen det.

Jag satt på den abonnerade bussen som jobbet hade hyrt för att köra oss till julbordet.
Bakom mig satt en nyanställd med sin chef, och han myntade detta som jag själv har sagt tidigare.
Smålog för mig själv när jag tjuvlyssnade på dem båda...
Chefen lite nyfiket frågade varför, och han sade lite undanflyende att det hade aldrig varit hans grej.
Jojo tänkte jag, finns det sådana?, eller ligger det något annat i bakgrunden?
För en tiondels sekund tänkte jag vända mig om och se mannen i ögonen och säga, ..verkligen?
Men höll på inandningen och avbröt vridningen av kroppen med att ta höger hand och låtsades klia mig i nacken istället.
Jag vill inte sätta sanningen på prov och avslöja något som skulle genera honom, jag är ju inte elak av mig.
Tänkte på hur det skulle ha tagits emot om det var jag i min nyktra början, kanske hade det stjälpt mer än hjälpt.
Nej, jag fortsatte att tjuvlyssna med stort intresse, det här kan bara bli bättre tänkte jag...
Han fortsatte...Nej det är ett helvete faktiskt...
Jasså va’då’rå frågade hans chef?
Man får sådana konstiga blickar och frågor, folk tror att man är från en annan planet, liksom...
Precis som om man undanhåller något, de blir misstänksamma på något sätt...
Chefen tvärtystnade som om hans frågor hade blivit pinsamma, eller hade de det?
Chefen harklade sig tittade ut genom bussfönstret i mörkret och säger, men vilket snöoväder vi har fått hörrö!
Och genast byttes samtalsämnet till något så vardagligt som vädret, det som var så intressant att lyssna på.
Suuuuuck, tänkte jag för mig själv inombords, fanken också.
Nu tänkte jag på om jag skulle återkoppla till föregående samtalsämne genom att vända mig om och säga att jag har också varit nykter under en längre tid, men varför sätta grodd i något som andra kanske inte har något intresse i.
Chefen som drickare skulle nog känna sig i minoritet i en klunga av tre personer, ha!
Det enda som skulle kanske kunna hända att jag avslöjade mig som tjuvlyssnare, vad vet jag.
Men det gav mig en tankeställare, jag är inte ensam, vi är fler som har problemet med alkoholen, både när vi drack, och även efteråt.

På julfesten lottades jag till ett bord med bara herrar, de andra mycket yngre än mig, och jag fick en form av ofrivillig ledarposition.
Kämpade med att hålla igång konversationen vid bordet, de andra ifrån olika avdelningar och hade inget gemensamt alls.
Utan mig skulle det ha varit tvärtyst, ingenjörerna för sig, programmeraren, utvecklaren, snubben på golvet osv.
Men vi lyckades hålla igång ändå, vid kaffet kommer killen på golvets kumpan slirande, kaffekoppen skvätter oroligt över oss andra med tårtfatet i andra handen, den som han koncentrerade blicken på att inte tappa, men kaffet då?
Han sätter sig ner med blöta och röda ögon, pratar långsamt och osammanhängande, jagar tårtan med skeden och dräller den ena tredjedelen utanför fatet, en tredjedel i munnen (eller mer runt), resten i knät på hans fina kostym.
Det är svårt att för oss andra att svara allvarligt på hans frågor då vi alla andra bara fäster blickarna på grädden på näsan och en sladdrig jordgubbe i mungipan, det fnissas lite bland grabbarna, men det uppfattar han aldrig.
Igenkännande känner jag en orolig känsla i min mage, det där var jag för kanske 25 år sedan, så ser det ut, fyllan.
Biter mig lite i underläppen när minnena flödar över hos mig, men tänker...det där kan jag inte göra någonting mot.
Inte ändra på min historia, och inte förändra hans som skapas här och nu, vi måste alla genomlida förnedringen tills vi inte klarar av den längre, och därefter ta konsekvenserna av den och förhoppningsvis göra någonting mot den.
Ni har hört det förut, förändring är bra, lite läskigt till en början, men det blir bättre med tiden.

Så vad händer annars i mitt liv, tja allt och samtidigt ingenting, kanske inte jätteintressant för er andra att läsa om.
Men jag lever nyktert, och det fungerar alldeles jättebra, ett kalas och en glögg utan minsta tvekan.
Som vi brukar på morgonfikat på fredagar så frågar vi varandra vad vi ska göra i helgen.
En kollega som är jämnårig med mig söker kärleken på tinder efter att levt ensam i nästan tio år, förra helgen lös det i hans ögon när han skulle på typ tredje daten med samma brutta, nu försjunken ner i bordet och svarade motvilligt på förra helgens brinnande förhoppning, det verkar inte gå så bra och jag är uppriktigt ledsen för hans skull, han förtjänar bättre.
Ett ämne som vi nog ska ta på tu man hand, och inte inför en grupp där gärna grabbigheten kan få ett fäste.
När frågan kom till mig så svarade jag utan att tänka mig för, jo jag ska på födelsedagskalas.
Jasså, vem är det som fyller år?
Det är syrran svarade jag stolt.
Jahaja kom responsen omedelbart, hur mycket fyller hon?
Jag....sjuttio år!
Det tystnade direkt i rummet, och genast gick det upp för mig, herrejesus så j.vla gammal jag kände mig.
Jo jag är en sladdis, och mitt mellannamn skulle nog ha varit spruckna kodisen, oväntad med älskad ändå.

På kalaset träffade jag svågerns syrra, hon hade aldrig sett mina barn så det är minst 26 år sedan.
Hon hade blivit gammal hon med, men fortfarande en väldigt trevlig och omtänksam person, och social måste man nog vara om man har varit hårfrisörska i hela sitt yrkesverksamma liv.
Men som alltid med gamla människor så halkar man nästan alltid in på sjukdomar, jag hatar att prata om sjukdomar.
Vet inte varför man alltid ska prata om det, det är mig det är mest synd om, eller?
Känn medömkan, ja oj vad synd det är om dig med ischias, Parkinson, gikt, onda knän, sover dåligt och en ojämn avföring.
Det är som om de letar efter fel på sig själva, de har tid för att hinna känna efter.
Jag har nog också en väldigt massa fel på min kropp, men jag orkar inte riktigt känna efter, då skulle jag nog bli ännu mer nere.
Ja själv är jag en alkoholist, en nykter sådan!
Undrar hur det skulle mottas, nä ser du, det där är ingen sjukdom, det är något som du själv ansvarar för, det handlar om disciplin.
Skitsnack, ska vi ta en allvarlig diskussion?

Nu är det där ingenting som togs upp då, utan bara tankar som kom efteråt, när man blir så där bra eftertänksam.
Man hinner tänka igenom mycket när man ligger ensam vaken en sen söndagsnatt i sin säng och sammanfattar veckan som gått.
Som vanligt har jag umgåtts med de som jag älskar mest, min familj, min energireserv, mitt livskapital.
Söndagsmiddagarna är ovärderliga med barn, svärson, och barnbarn, önskar bara få en god svärdotter också så jag får en komplett familj och en lite lyckligare son som just nu känner sig lite vilsen och ensam.
Det gör ont i ett fadershjärta att se sin son ledsen, men man kan inte välja ut en flickvän åt honom, det vore att backa generationer bakåt i tiden, men han jobbar på det, och jag kan inget annat än att heja på.

Så veckans roman tar här sin ände, tack för att du orkade läsa, skulle uppskatta om ni ville bara säga ett hej tillbaka eller lämna ett hjärta där nere i hörnet så jag vet om ni fortfarande läser mina inlägg.

Berra

Fin helg med barna o vänner med granpynt o julmys. Två alkoholfria öl o pop corn till På spåret...

Viskningar från A-hjärnan men eftersom helgen varit upptaget med massa annat pyssel har jag lätt distraherat mig. Skönt.

Imorgon peth-prov på beroendekliniken. Hoppas att en tydlig nedgång syns. Borde göra det. Oavsett så är morgondagen en nykter måndag. Ska bara fylla min kropp med klok näring o omhulda med kärlek under veckan. Då får inte alkoholen plats.

Kram till mig och till dig som behöver en mitt i kampen?

Alltså vänta lite nu... 60 dagar kvar tills målet är uppnått ? Jag räknar hellre ner än upp, tycker det är psykologiskt enklare. Vad är kvar liksom? 60 sköna dagar ??

Just nu känns utmaningen görbar, utan större ansträngning. Men förmodligen lurpassar A på mig i skuggorna och anfaller när jag minst anar det och jag är invaggad i en falsk trygghet. Så det gäller att ha ögon och öron öppna. ?

Nåt lite skumt är att mitt luktsinne har förändrats, det är mycket känsligare nu efter en veckas nykterhet? Ville bara notera ner det för mig själv för att komma ihåg det... inget mer med det.

Helgen har varit lugn och skön, har en berg och dalbana inom mig när det gäller mina känslor och jag har ett stresspåslag som är lite jobbigt. Det är just dessa känslor jag reglerat med hjälp av den hjälpsamma vännen A. Nu när A inte är bjuden in i mitt liv så får jag oxå hantera känslorna själv. Lite utmanande, men det ska nog gå. ??☹️???????????????? Alla känslor i en enda röra... ?

Nä, nu är det dags för lite reparerande sömn. ?❤️

Varje söndag skejtar jag i en ramp här i närheten, idag var första gången jag inte var bakfull... Det gick mycket bättre än vanligt.
Skönt med ett kvitto på en av fördelarna med nyktert liv.

Mindgasm- visst är det helt crazy? ?? Tänk dig den semesterresan... den vi druckit upp både du och jag... usch. Jag är uppe i plus 800 kr idag. ?? ? Dricker för ca 100 kr per dag (eller gjorde) men har såklart handlat på systemet för bra mycket mer... ??

Fina Lisa - du är en förebild för mig, 54 dagar - wow!! Bra jobbat. ?? Jag har som mål att nå 66 vita dagar denna sväng och hittills nemas problemas, älskar att vara nykter! ? Är inte sugen alls.... men ska vara ytterst vaksam på bakslag runt dag 17 då. Jag lever i en 14 dagars cykel och mina största utmaningar är nog barnveckor... då är jag ensam vuxen och helt ensam när barnen somnat. ?? Ensam med mig själv och A ?

Vara Frisk - jag håller på dig! Du klarar det, vi är här tillsammans och stöttar och peppar. ?? det är vad som är skönt kan jag tycka, vi möts här och verkligen förstår varandra. Jag är oxå väldigt ensam, alla mina vänner har försvunnit efter vägen... av olika anledningar. Ensam är stark tänker jag ibland... men frågan är om det stämmer? Jag håller på dig och hoppas du bestämmer dig för att det är dags att låta kroppen och knoppen läka. Stor kram ?

Mindgasm- visst är det helt crazy? ?? Tänk dig den semesterresan... den vi druckit upp både du och jag... usch. Jag är uppe i plus 800 kr idag. ?? ? Dricker för ca 100 kr per dag (eller gjorde) men har såklart handlat på systemet för bra mycket mer... ??

Fina Lisa - du är en förebild för mig, 54 dagar - wow!! Bra jobbat. ?? Jag har som mål att nå 66 vita dagar denna sväng och hittills nemas problemas, älskar att vara nykter! ? Är inte sugen alls.... men ska vara ytterst vaksam på bakslag runt dag 17 då. Jag lever i en 14 dagars cykel och mina största utmaningar är nog barnveckor... då är jag ensam vuxen och helt ensam när barnen somnat. ?? Ensam med mig själv och A ?

Vara Frisk - jag håller på dig! Du klarar det, vi är här tillsammans och stöttar och peppar. ?? det är vad som är skönt kan jag tycka, vi möts här och verkligen förstår varandra. Jag är oxå väldigt ensam, alla mina vänner har försvunnit efter vägen... av olika anledningar. Ensam är stark tänker jag ibland... men frågan är om det stämmer? Jag håller på dig och hoppas du bestämmer dig för att det är dags att låta kroppen och knoppen läka. Stor kram ?

Du ska verkligen vara stolt?
Visst är det skönt när man klarat en hel helg ?
Kram ?

Senaste veckan har jag skjutsat sonen varje morgon och hämtat dottern vissa dagar. Varit på en anställningsintervju. Gått min kurs. Nästa gång är det min tur att berätta min "life story".

Vi har bakat pepparkakor i helgen och idag har jag varit i kyrkan på gospelkonsert.

Allt det där låter ju rätt bra, eller hur? Men jag bråttas dagligen med ångesten, tankarna om A, framtiden, det förgångna, rädslor, ensamhet osv. Jag ber Gud om hjälp. ?

… men "bara" att ta sig upp igen.
Nej, jag vet, det är inte bara...
Men du KAN ta dig upp igen, du har ju samlat många nyktra erfarenheter nu till hjälp. Dessutom fick du nu en erfarenhet av ytterligare en sak du ska vara försiktig med, vad det nu var som fick dig att köpa öl?

Ge inte upp!

Härligt med en gnistrande förälskelse.
Ännu härligare att den får dig att vilja bli ditt a-fria jag igen.
Du vet att du kan :-)

Grattis till din fria helg! Att du klarar det trots att mannen dricker.
Och att du har fått ett jämnare humör och hittat knep att ta till istället för flaskan.

Fortsätt så!

Helgen har gått bra. jag har hållit min målsättning. Mår bra och känner mig stolt idag :-)

Låt kärleken spira i decembermörkret ????????
Härligt❣️
Kram ??

Har varit iväg på olika aktiviteter både fredag och lördag. Inte en enda gång har jag tänkt, som jag brukar att nu vill jag bara åka hem, hem till soffhörnan med vinet inom bekvämt räckhåll eller för den delen lite motvilligt hängt med fast jag bara ville vara hemma, ifred med mitt vin. Jag är inte sugen. Vill inte ha. Mannen har druckit och dricker fortf. öl och glögg, smyger med whiskyn. Men det märks kan jag lova. Nåja, det är hans val. Vem är jag att döma?
Jag är så glad att jag har valt annorlunda. Jag växer i styrka för varje a-fri dag. Tycker mitt humör har blivit jämnare, inga bergochdalbanor. När negativa tankar och känslor dyker upp försöker jag Motsatstänka, ersätta dem med en positiv tanke eller känsla. Andningsövningar att stilla oro med. Det finns knep att ta till för att inte ge upp och greppa flaskan istället. Lev väl där ute ?

Ok, jag har haft två bedrövliga månader... Men tänk - what a difference a day can make..! Jag har blivit blixtförälskad. Allt bara gnistrar och glittrar, jag går omkring och ler fånigt för mig själv. Han vill ha mig, jag vill ha honom... Magisk känsla.
Nu vill jag bli mitt bästa jag - utan a!

Andra advent idag. Jag brukar inte bry mig om advent så mycket för att jag alltid har tyckt att julen är ganska jobbig.
Men idag har jag tänkt på dig. Du tycker om advent och julen. Och du har det så tufft.

Så jag skickar en varm och julig adventshälsning. Bara till dig.
Kram

Först, tack FinaLisa och Javelin! Ja, jag njöt av dagen och jag tänker en hel del på läkningen som pågår...

Ja, dagarna rullar på utan större missöden. I fredags var jag dock på ett ganska jobbigt projektmöte, var sen dit och ställde mig på första bästa parkering i all hast. När jag kom ut, kl 15 en mulen decemberfredag, var jag ganska mör i skallen och tänkte att lite vin en fredagskväll vore gott "som på den gamla goda tiden". Dessutom insåg jag att jag parkerat precis utanför systemet. Bingo! Liten brottningsmatch men jag kom därifrån utan något som kluckade och klirrade bredvid mig i bilen.
Började då fundera på att jag borde kanske skriva någon lista över vad jag försakar och vad jag vinner om jag fortsätter vara nykter. För att vara lite förberedd inför ett eventuellt nytt mål efter dag 100.
Till att börja med så har jag försakat att dricka den tillåtna mängden vin sedan jag beslutade mig att dra ner. 14 helger ger 14 flaskor vin, öhh, det tar väl nästan ett par veckor att ta igen.
För att inte tala om ifall jag skulle försöka ta igen hela mängden som jag försakat om man utgår ifrån sommarens konsumtion; typ minst 95 flaskor vin och 14 flaskor whisky alt gin... Urk.. jag mår illa :-s
Jag går miste om många lugna förmiddagar där jag inte kan göra så mycket mer än att vänta. Vänta på att känna mig hyfsat säker på att vara tillräckligt nykter att ge mig ut.
Jag håller inte igång huvudet med huvudräkning. Alla dagliga ekvationer och beräkningar över konsumerad mängd alkohol, trolig förbränningstakt och antal timmar sedan jag började dricka... Hjärnan ska ju hållas igång :-/
Jag missar också spänningen i att hålla utkik efter poliskontroller när jag kör bil och hjärtklappningen när jag blir invinkad till vägkanten. Hjärtmuskeln mår väl också bra av att jobba lite extra ibland?
Lördagsmiddagarna med gubben då, jo han saknar nog lite att vi inte längre delar en flaska vin. Men jag tycker att vi har lika trevligt som förut, iaf oftast..
Övrigt socialt umgänge har dock fått stryka på foten helt, orkar inte umgås med folk när jag inte längre kan komma hem och stänga ner hjärnan efter. Här har jag ju faktiskt ett issue på riktigt.
Sedan är ju det här med alla läkeprocesser som jag inte längre kan stoppa. Att få tillbaka sömnen är väl inte så illa, mer än att jag nu, från att inte ha kunnat sova nästan alls, har ett jättebehov av att sova. Och det här jag märkte alldeles häromdagen att jag kunde bli varm! Sedan jag slutade dricka har jag frusit såååå, men nu verkar ju kroppen faktiskt komma igång så smått! Det kan jag stå ut med.
Men mentalt... ...
Fick i våras diagnosen "svår PTSD". Var väl bland annat det som fick drickandet att eskalera så under sommaren och som i sin tur utmynnade i att jag insåg att jag måste dra ner.
Nu kan jag inte längre dränka alla Flashbacks som skickar mig tillbaka in i trauma. Men det är kanske dags. Det är nu över 10 år sedan... Valet står nu alltså mellan att lida mig igenom och försöka bearbeta ren och skär dödsångest eller, om jag börjar dricka igen innan bearbetningen är klar, troligen så småningom dricka mig till döds. Så går det alltså om man låter dimridåerna och alkoholglömskan skingras en stund...

Så tacksam att jag har ett nytt jobb som väntar i framtiden i alla fall! Utan det hade jag nog inte haft mycket motivation alls att ens tänka på att vandra vidare på en nykter alt "normaldrickar"-väg.

Nåväl, finns tid kvar att fundera över en vit jul eller inte. Än så länge nyktra funderingar.
Jag vill ju till 100 dagar :-)

Nu har jag varit helt ifrån alkohol i 1 vecka, så skönt!
Jag är pigg och glad, har spenderat dagen med familjen och bara levt.
Imorgon drar vardagen igång och stressen kommer tillbaka men jag ska inte falla tillbaka, jag ska passera bolaget varje dag utan att stanna, jag ska vila mig från stressen på kvällarna, inte skjuta upp den med alkohol.

Så skönt att skriva av sig här, berätta för nån som vet hur det är.
Hoppas du mår bra Fibblan.

Ja, in med ljus i tillvaron nu i advent.
Igår gick jag en långpromenad, plockade lite svamp som blev till en kvällsmacka till maken och mig, ihop med en Easy Rider IPA (0,4 procent, så himla god!). Blev lite hög på att det fortfarande går att plocka trattkantareller denna milda december.
Har precis som du, GP, känt mig lite upp och ned i veckan och sysselsatt mig med att fundera över om inte en flaska rödvin eller tre skulle göra tillvaron trevligare.
Men i morse vaknade jag så himla harmonisk, utsövd och lugn i varenda cell i kroppen, och tänkte på hur sällan man gör det efter en flaska vin föregående dag.
Tvingar mig ut på promenad även idag, trots ruskväder.
Ha det fint, hoppas ljuset i tillvaron hittar till er!