skrev Nilja i Det där lilla livet

Imorgon är en ny dag och då ska ja upp tidigt som sjutton. Tänkte baka scones, eller något annat gott frukostbröd. Mmmm...det är härligt. Varma scones till frukost, lite ost och marmelad och en kopp te. Det är livet, just det där. De fina små sakerna som tillsammans skapar helhet på något sätt. Jag vill säga tack till er alla, tack för att jag får läsa era kloka ord och tack till mig själv, för att jag äntligen tagit tag i livet ❣️??

Kramar,

N. ❤️?


skrev PimPim i Min assistent Syster Anna tvingar mig att skriva detta

...däromkring. Man är redigt klar i knopp och lättsam i kropp. Längtar också! Så starkt av dig att kämpa så! Grattis till dina två veckor! ???
Kram PimPim?


skrev PimPim i Dax nu

Ska tänka på dig kl 8:00 (om jag är vaken då) ? Hurtbullan där!
Önskar jag hade haft sån energi. Jag har fullt upp med huvudvärken och att få sömn nu...

Kram PimPim?


skrev Hel i Kan inte fortsätta så här....

och inte ett uns av längtan efter vin. Lugnt och fint. Mannen har druckit upp alla "rester" i veckan så även han är nykter. Jag känner mig så nöjd med vetskapen om att få vakna utan bakisångest imorgon. Det är något att vara tacksam för.


skrev svagis i Min assistent Syster Anna tvingar mig att skriva detta

Ja jag känner mig så himla glad att jag tagit mig igenom den här första tiden :) Lättad över att ha gett mig själv ett nykterhetslöfte och börjat tänka i nya banor när det gäller vad man kan dricka istället för A. Men jag undviker faktiskt de alkoholfria ölen och vin för jag är lite rädd att det ska trigga mig. Så det blir te på kvällarna istället vilket är rätt mysigt om man gör lite procedur kring det, särskild tekopp osv. Jag har lurat mig själv på det sättet och nu börjar det nästan kännas naturligt :)

Men det är ju bara början....har varit ledig från jobbet hela den här tiden och ska börja jobba igen i nästa vecka. Är lite orolig för hur det ska gå för jag har ett ganska stressigt jobb. Så när jag åker hem från jobbet på tisdag eftermiddag måste jag ha en tydlig strategi för hur jag ska undvika sug och att fötterna vandrar av sig själva till Systembolaget....ska ta en omväg och hitta på nåt trevligare tänkte jag...kanske åka till badhuset på hemvägen istället? Ta en bastu...tja varför inte...

Jag döpte ju min tråd till Syster Anna som är mitt alter ego, min inre, stränga röst som ser till att jag inte super ihjäl mig. Hon har legat lågt de senaste dagarna och det är skönt :)

Summering av dag 14: Kroppen mycket bättre, själen riktigt rofylld, imorgon ska jag gå till mitt veckomöte på AA!
Kram alla därute
svagis


skrev Fibblan i Dax nu

Ja, han får ta hand om sig och så tar du hand om dig☺️! Och det gör du med råge! Träningspass 08 på morgonen - nu snackar vi sunda livet here we come?!
Ingen träning för mig, men väl Lokapimplande istället för vinpimplande i soffan ikväll?! Och egentligen finns det inget bättre än morgonträning. Bara svårt att få det att hända tillräckligt ofta. Minns känslan dock..?!
Den känslan man har med sig resten av dagen är 100 ggr bättre än ett rus i ett glas..
Checkar ut en nykter dag 4 tillsammans med dig ☑️ !
Kram!
/Fibblan ?.


skrev Rolf i Jag vill inte leva så här.

Dag 12 - Orkar inte skriva idag. Dålig natt, morgon - känner ångest. Nykter i varje fall.


skrev Fibblan i Karriär och en massa vin = oro, ångest och skam!

i massor till dig PimPim ?!
Usch vad mkt tungt på en gång..?.
Starkt gjort att inte "råka" hälla i sig något. Men precis som du säger, det blir ju bara värre av det och du är stark och beslutsam trots sorgen i dig och omkring dig!
Heja dig?
Varma kramar!
/Fibblan ?.


skrev Nilja i Tråk.

Välkommen in hit varesig om du vill skriva eller läsa trådar. Det finns mycket stöttning här på alkoholhjälpen. Ha det bra ❣️??

Kram.
N


skrev Fibblan i Jag har problem

Bra jobbat!
Soffhäng här, men förstås utan vinpimplande. Ny Loka smak rött äpple/päron, mums?!
Känns dig stolt och sov så gott när det är dags för det☺️.
Kram
/Fibblan ?.


skrev Nilja i Det där lilla livet

Det låter ju riktigt skönt!
Visst är det underbart att vakna utan att vara bakis. Ingen ångest, inga minnesluckor. Det är en magisk känsla att vakna upp och känna sig pigg ??


skrev Ensamdrickaren i Det där lilla livet

I sängen och spelar wordfeud samtidigt och tänker vad skönt det ska bli att vakna vacker och ickebakis?


skrev Västligvind i Jag har problem

Efter en nykter fredag ska jag nu efter min träning ta en dusch och gå och lägga mig och läsa.

Inget vinpimplande i soffan här inte! ?
Samma strategier. Hålla mig sysselsatt. Hålla mig ifrån triggers. Ta det lugnt. Andas. Nytt val varje dag. En dag i taget. ❤️?


skrev Västligvind i Du och jag

Prova på Yinyoga! Det är inte en svår yoga utan mer som avslappning där man ligger flera minuter i enkla positioner. Mer meditativt än träning.
Träning behöver ju inte vara gym eller pass. Det kan vara simning ensam lugnt, ridning, yoga eller kanske att gå med i en promenadgrupp.
Jag själv hatar gym och passträning så jag tränar på annat sätt.

Du kanske kan prova en ny hobby som håller dig sysselsatt? Ett tips är att hålla sig sysselsatt och trött i kropp och knopp. Inte sitta uppe framför tvn (då kanske man blir sugen för man annars kanske tagit ett glas). Om man istället går och lägger sig och läser en bok, spelar mobilspel eller nått bryter man mönstret. De flesta har inte ett inlärt mönster att dricka i sängen :)

Det gäller att bryta de mönstren man haft innan där man druckit. Skitsvårt är det. Men det fungerar. Just nu sitter jah tex i soffan, min man har tagit en öl och tvn är på. Nu kom jag prec hem från min träning så ska ta en dusch och sen gå och lägga mig och läsa.. Annars kommer jag bli sugen. För det är vad jag brukar göra. Ta ett glas vin i soffan en fredag.

Ha en fin kväll! ❤️


skrev Nilja i Det där lilla livet

Några tips på vad man kan göra nu när man valt bort A? ??


skrev TessMa i Samma sak om igen

Denna dag har varit tuff men jag blir så mycket starkare med stödet från er! Stort tack?


skrev Nilja i Det där lilla livet

Sitter just i detta nu och kollar på film i soffan. Jag har inte riktigt tänkt något på A än så länge. Ganska skönt faktiskt. Det kanske kommer gå bra det här ändå?
Visst...det har bara gått tre dagar men vad gör det. Jag är stolt över mig själv att jag tagit detta beslut.

Jag kommer använda den här tråden som en liten dagbok ? Så kan alla som vill följa mig och se min resa.

Kram,

N ?


skrev Nilja i Måste dra ner på drickandet

Ibland går livet upp och ner.
En dag nykter är alltid bättre än inga ?Jag önskar dig en fin fredag ?


skrev Femina i Första dagen på resten utav mitt liv

Man kan säga "Jag har ett alkoholberoende" likväl som man kan säga "Jag är alkoholberoende" men det känns ändå lite annorlunda att säga "Jag är alkoholist", tycker jag. Kan inte riktigt sätta fingret på skillnaden.

Ännu värre blir det när folk säger "att jag erkänner att jag är alkoholist". Vadå erkänner, tänker jag? Nog för att förnekelse, smusslande och skam finns med i bilden men inte ska man behöva skämmas över att ha en sjukdom? Vilken typ 2 diabetiker skäms även om hen ätit sig till sin sjukdom? Vilken rökare "erkänner" att hen har lungcancer? Eller vilken kvinna "erkänner" att hon drabbats av cellförändringar i underlivet? Som något skämmigt, eventuellt orsakat av många sexpartners?

Ordet "alkoholist" har ett stigma över sig och särskilt kanske hos folk som inte vet så mycket om sjukdomen. Mycket gamla fördomar lever kvar. Man kanske kan tycka att jag gör en höna utav en fjäder, helt i onödan... Men ord HAR betydelse. En lokalvårdare kanske känner sig kränkt utav att bli kallad "städare" och en förskolelärare vill inte bli kallad "dagisfröken" för det handlar om respekt. Ni fattar ju.

Snart ska jag åka och hämta dottern från jobbet. Det kan vara rätt skönt, nästan meditativt, att köra bil när det är lugnt på vägarna, rödljusen slår om till grönt när man närmar sig och jag lyssnar till musik. Senast fick jag min favorit, Celine Dions nya skiva, i julklapp utav min syster. Den går varm, om och om igen, på CD-spelaren.

Önskar er alla en fortsatt fin kväll. ?


skrev uddda i Day By Day..

Nä sant att det ej hjälper att höra att man ej är ensam, för ensam är det man är när man väl sitter hemma eller försöker överleva livet. Sen klart att andra har sitt o annat eller kan finnas på avstånd är aldrig detsamma som i det verkligen livet.

Ush då, låter lite som du är i en ond cirkel. Jag hoppas verkligen att du är så försiktigt när det kommer att blanda A o benzo även om det är i "mindre" doser, kan en tanke för mkt, ett sne steg, en droppe eller en tablett ge mer problem än så mkt annat.

Men hoppas du tar dig igenom allt o ej låter hjärnspökena komma åt dig. Har du ingen stabilare kontakt än "akut läkare" känns som dem ändå bara kan hjälpa "akut" istället för den långsiktiga hjälpen du verkar behöva?

Hoppas det blir bättre för dig snart. Finns här om du vill prata.

Kram ?


skrev DetGårBättre i Day By Day..

Kämpa på! Det hjälper inte att säga att du inte är ensam! Men det finns fler. Jag slåss enormt mot alla hjärnspöken just nu och använder alkoholen som vägen ur (om än den blir längre). Kanske hade inte benso hjälpt nu men det gav mig en vilja att fortsätta dricka när jag inte fick det jag bad om. Min akutläkare sa dessutom att de skriver inte ut benso. Det han han kanske rätt i men jag har fått det när jag gått dit tidigare iaf. Även fått det av en läkare som förstod sig på problematiken. Ta dessa ifall det skiter sig - och det funkar bra. Men nu fick jag lite klen skit som bara gör att jag inte vet vad jag "gamblar" med och då tar man till det man vet hur det fungerar även om det är en högre insats!

Men kämpa på. Lidandet är fruktansvärt ibland. Finns dock inte så jävla mycket man kan göra åt det. Många gånger är det bara att rida ur stormen. Sen ta små steg åt rätt håll. Bagaget kommer vi alltid bära med oss men vi behöver inte fylla det med sten!


skrev uddda i Day By Day..

Jag har skrivit mitt år på engelska för att det är en text jag lagt upp på ett annat forum. Men jag vill försöka förklara hur mitt år varit o varför jag kan känna att det är sjukt tufft. Det har varit så så otroligt mkt som skett. Men ändå står jag här, med det mesta någorlunda under kontroll. Jag blir ofta shockad att jag än står här utan att gått ner mig totalt men delar gärna med mig.

Wow, how can i put this year in words. Okey let me try.. This is a little piece of my year! I Lost My Self, My Grandma, Little Brother, Father, Boyfriend, Safety (Npu) Lost friends, got friends. I was approved dept relief. Then i went to Greece, London, Egypth, Poland, Croatia, Bosnia, Paris and got to see places in Sweden i never had done before. I also was sober for two month. Took care of my home, bagage, health, private life and believe it or not still 3 years drugfree. Got some bad allergy confirmed, IBS, bad liver function, got my third diagnos. I have got some new glasses and read over 5 books. Learned alot about my self and others. Turned 30 years old. Made choices i never wanted to do. Got a beautiful little Niece. Spend the Christmas alone. I have hurt my self alot and others, cried myself to sleep most of the year, but also laugh alot. BUT I AM ALIVE and still kinda strong. At least i try.


skrev DetGårBättre i Hur många gånger?

Hur många gånger orkar man falla? Vad beror ens drickande på? Varför tappar man garden? För jag kan väl inte vara den ende som lyckas med de här tre sakerna? Var nykter i nästan tre månader men förr den 17-18 december när jag bara hade åtta dagar kvar till tre månader. Upp på hästen igen men nog föll jag den 27 december. Efter det har jag druckit dagligen. Inte så mycket som jag "brukar" så har klarat mig hyfsat men det har ändå hittills gått tre boxar rödvin samt runt 30 stycken 3.5% öl. Jag har haft hyfsad koll på det hela men det är ändå ett helvete att slita sig ur från.

Drog till psyk i tisdags natt men de skickade bara hem mig då jag hade 1.37 i promille. Problemet är att jag dricker ju för att jag ibland mår så satans dåligt att jag inte vet var jag ska ta vägen. Inför den 17-18 december när jag tog mitt återfall gick tankarna "psyk eller bolaget". Valet efter fem sekunders tänkande var enkelt. Jag orkar inte vänta i två timmar på psyk etc. Nu visade det sig dock att jag fick "hjälp" efter fem minuter senast.

Allt dåligt mående grundar sig i vad jag tror är en stress som inte är bra för mig. Är det inte det ena så är det det andra. Alla omkring mig har femtusen lösningar. Då vill jag bara fly och känna "låt mig va". Sen vill jag vara älskad! Sen blir jag sentimental och sen är det igång.

Drog till beroendecentrum i onsdags för att få hjälp. Blåste 0.76 men hade gissat på 0.77. Är man alkis på riktigt då när man nästan vet sin promillehalt? Visst, jag är ju sån i mitt liv, ska jag bli bra på något kan jag lika gärna bli bäst. Så inte så konstigt att jag landar så nära. Dock drog jag inte till beroendecentrum för att få hjälp mot abstinens eller liknande. Men jag kunde inte dra till psyk för då hade jag fått samma svar som senast.

Jag fick två olika lugnande preparat men ingen stesolid och det är det jag behöver för jag vet hur det funkar och det hjälper mig. Har aldrig haft problem att trappa ur på stesolid utan äter oftast mindre än läkare tidigare rekommenderat. Men det spelar ingen roll! En idiot till läkare har klassat dig med beroende och då ska du inte ha det som hjälper dig. Blir dessutom så sur att hälften inom vården är rabiata idioter medan hälften är grymma proffs. Nu hade jag otur.

Resultatet blev att jag säkrade upp med 3.5%:or i onsdags och trots att jag tog den där jävla medicinen så kunde jag inte somna. Var så speedad i hjärnan och hade panikattacker. Somnade efter många timmar (med hjälp av lite alkohol?) och gårdagen var sådär. Men fick åter säkra upp med den där ölen. Svårt somna igen. Trött och seg om dagen sen. I dag köpte jag tre liter vin. Det är gambling. Förhoppningsvis kan jag balansera det. Vakna i morgon och må okej. Kanske klara hela dagen och sen svepa om kvällen. Sen långa promenader. Men jag vet inte. Worst case så super jag till det, skriver mindre lustiga meddelande och sen har jag bränt ett flertal viktiga broar för mig.

Jag återkommer till dessa jävla cykler i mående om och om igen. Tankarna om att bara bli bortsläpad till ett hus långt ut på landet där jag har noll press och krav på mig. Där jag kan fokusera på lite hästar och höns och släppa min egen stress. Det är i mitt huvud lösningen men den går ju inte att använda titt som tätt. Jag måste hitta en långsiktig lösning. I den ingår att inte dricka men det är inte 100% som vissa tror. Det är kanske de sista 25% som behövs.

Fuck ångest!

Skriver mest för att bara kanalisera ut mina känslor så jag kan återgå till dessa och förhoppningsvis kan någon hjälpa i sin väg mot ett bättre liv.

Ta hand om er alla där ute!