Senaste kommentarerna i forumet

Det kallas att vara nykter på "vita knogar" när man bara är nykter men inte förändrar sitt liv i övrigt. Det verkar vara en hård kamp, ett liv i uppförsbacke. Det går men är inte särskilt roligt.

Att byta ut ett beteende mot ett annat däremot kan öka glädjen i livet och minska alla de känslor som är anledningen till att vi dricker.

Enligt AA så är de tolv stegen vägen mot ett mentalt, andligt och kroppsligt tillfrisknande. Det görs genom att ge upp illusionen om att man kan kontrollera sitt drickande. Genom att hitta sin "högre makt" och be om hjälp. Genom att städa i sitt inre, skriva ner allt som skaver inombords och dessutom berätta allt detta hemliga, mörka, för en annan människa. Sen handlar det om gottgörelse, ge utrymme för daglig bön & meditation och framför allt ge vidare till andra. På vägen har man förhoppningsvis fått nya, bättre vanor, nya vänner i AA, nytt självförtroende och ny självkänsla och en vilja att göra gott för sig själv och andra inom alla områden i livet. Jag tror på att detta genomgripande program ger mer nytta än bara samtalsterapi och mediciner, även om vissa blir hjälpta utav det med. Vitsen är ju att leva ett liv fri från A. Fri från beroende av egen fri vilja utan att sakna A. Och om tanken på A kommer så har man så mycket erfarenhet och kunskap om sjukdomen att den tanken får flyga vidare lika snabbt som den kom. ?

Har aldrig närmat mig AA av just den anledningen du beskrev att de känns så långt borta från mina problem. Men jag börjar förstå att det här med alkoholproblem är så mycket mer än själva beroendet. Under mina nyktra perioder har jag förstått att jag mår dåligt även om jag inte dricker. Jag använder alkoholen som självmedicinering mot symptom som i grunden inte beror på alkohol. Och dricker jag lagom mår jag ganska bra men det där med lagom verkar inte vara möjligt i längden och så fort det tippar över så faller allt.
Vill komma till att jag fastnade för det du skrev. "Att vara nykter är inte samma sak som att leva ett bra liv. För ett nytt, bättre liv krävs mycket mer"
Det är tydligt här att så många stålsätter sig att sluta dricka till varje pris och är sedan förtvivlade över att inte allt bara blir bra sen. Jag en av dem.
Det är när man slutat dricka som det stora arbetet börjar och där är nog AA om någon gång allra viktigast.
Tycker det låter som du är positivare än förut och att det går framåt om än sakta. Gör ont när du skriver att du inte förtjänar din barn. Att dom är fina är väl det största beviset av allt att du gjort många sakar rätt! Kram

Det kan nog vara en av de jobbigaste bitarna med att bli nykter. Att man måste lära känna sig själv i situationer när man kanske aldrig varit nykter innan, t.ex kalas m.m. Å dessutom lära sig att trivas med den personen. Det är i alla fall mitt största dilemma, att trivas med mitt nyktra jag när jag är bland folk, jag känner mig extremt tråkig, ointresserad av andra och stora sällskap bara slukar energi. Där vacklar jag mycket i min syn på total nykterhet för det får mig att innesluta mig och ge upp det sociala.
Jag har heller aldrig varit stark nog att ge mig fan på att klara av det.

Precis som du skriver, för att klara det måste man först och främst vilja det.

Kram

Har läst din tråd och tänker att livet faktiskt är orättvist och asjobbigt. Att då adda detta med alkohol gör ju inte det bättre precis...snacka om en nedåtgående spiral. Och detta gör jag friviligt fastän jag ser konsekvenserna. Men kan du och alla andra här bli nykter så kan jag....

Hur länge bör man vara alkoholfri innan behandling med antabuse påbörjas? (Vid hög och frekvent konsumtion).

Javelin, jag beklagar din förlust. Vad oerhört starkt av dig att hålla dig nykter när du gick igenom en av de värre dagarna du varit med om, dessutom i sällskap av din vän som ville dricka med dig och med tillgång till all möjlig alkohol. Det hade varit lätt att sträcka sig efter flaskan, men du kunde istället känna lockelsen av ett nyktert, värdigt liv - så starkt även i denna svåra stund - att du hade kraft att avstå. Det känns skört, men du är verkligen målmedveten. Jag är också glad över att du dokumenterar det här, det är inspirerande och hjälpsamt även för andra att se att det faktiskt går att ta sig igenom såna här oerhört svåra dagar i livet och ändå bibehålla siktet på målet, även om känslorna i stunden är ofattbart tuffa.
Varma hälsningar,
Sofia, Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Men vad bra att du hittade tillbaka, välkommen! Har läst din tråd och ser hur du kämpat. Känner igen mig så mycket i ditt resonemang. Vill inte ta hjälp utifrån, de långa perioderna i dimman, självföraktet/skammen mm

I slutändan har vi bara nuet vi kan påverka och du vill ha förändring mot för hur den senaste tiden varit. Att skriva här är ju ändå ett konkret bevis på en aktiv förändring, fortsätt så! ?

Vår sommar höst i ett ständigt vinrus.Oj så less jag är. Ute är det grådimma och jag känner att mitt liv har samma nyans. Tack o lov att detta forum finns kvar för nu vill jag börja om.
Jag vill vara en sån där som inte dricker.

Hej...tackar som frågar, läget är bra o har paus mellan möten just nu.
Suget finns där varje dag speciellt när arbetsdagen är slut men bara att kämpa på o blivit mycket träning nu när man är klar i knopp och själ.
Ja vi verkar bo i samma stad med dess ”fantastiskt” gråa höstväder bara det kan ju göra en deprimerad men vi är ju vana.
Ha en fortsatt bra dag utan A och imorgon kan vi säga 10 vita dagar ?
Kram

Tack Midget! Jag vet inte hur, men jag tog mig igenom gårdagen utan alkohol. Det var inte lätt, en av de värre dagarna jag upplevt och det var nog extra tur att jag inte drack med den sinnesstämningen. Hade garanterat blivit för mycket. Min vän blev besviken och hoppas väl på att vi ska ta igen det i helgen istället.

Soligt idag och jag ser framemot en ledig helg samtidigt som all smärta får mer utrymme. Idag måste jag ta en längre promenad, har ätit typ allt jag kommit över för att hitta nån form av tröst och det är ohållbart och fyller inte ens sitt syfte. Som jag tidigare skrivit så måste något nytt in om det här ska fungera. Motion och friskluft.

Oavsett hur det här kommer att gå, så är jag glad att jag dokumenterar det här. Jag har aldrig någonsin mått så här dåligt, aldrig. Ändå har jag hållit mig nykter i snart två veckor. Blir faktiskt förvånad när jag vaknar och har klarat en dag till... speciellt efter gårdagen med all tänkbar alkohol serverad framför ögonen. Bland alla tårar och sorg hade det varit så lätt att bara sträcka sig efter flaskan. Vad fick mig att låta bli egentligen? Tro mig att jag ville hälla i mig volymer, men jag vågade inte. Det är sanningen, jag vågade inte för jag vet inte när jag får stopp på det nästa gång. Längtan efter ett nyktert liv, ett värdigt liv, är så stark att jag går på nån reserv jag inte visste jag hade. Men det är såå bräckligt. Risken att jag trillar dit är överhängande på grund av allt som pågår runtomkring. Det är så överjävligt bara. ?

Tänker att om det nu händer att jag ger upp den här gången, så har jag den här erfarenheten att gå tillbaka till nästa gång jag hittar styrkan att kämpa för ett nyktert liv. Förhoppningsvis har det lugnat ner sig i livet i övrigt, mycket värre kan det inte kännas.. Blir så ledsen av att ens tänka så här. Genuint rädd. Hur lång tid ska det ta innan jag kommer på banan igen? Hur mycket extra ångest, smärta och skam ska jag tillföra under den tiden? Fysiska skador? Nä usch jag vill inte gå igenom det igen.

Jag suger på denna spännande karamell ett tag....???

Kramar
???

Jag tycker du är fantastisk som tagit hjälp och så målmedvetet kämpar dig framåt.
Att få hjälp av en terapeut är ett måste om man har ett virrvarr av tungt bagage att bära på. Man blir så hemmablind av sig själv så vissa saker går helt enkelt inte att se inifrån.
Alkohol hjälper ju att för stunden lindra symtom på det smärtsamma i själen men tar ju inte bort orsaken. Sedan skapar för mycket alkohol ångest och nedstämdhet.
Så det blir en ond spiral som bara går neråt. Så du gör helt rätt i att bearbeta det som gjort att du mått dåligt.
Då kan du också bli oberoende av alkohol och få ett mycket bättre liv.
Jag tror för egen del att jag aldrig kommer kunna dricka "normalt".
Vet inte ens om jag vill det...
Allt eller inget känns det som.

Ha en fin torsdag ?
Kram ?

Hur är läget idag❓
Hoppas allt är lugnt och fint?
Förstod på dig att vi bor i samma stad och således har vi då samma oktoberväder.?
Hoppas du hinner med en promenad mellan dina åtaganden, det rensar hjärnan från alkosuget....

Kram ?

Jag var nykter även igår, så nu har jag klarat sju veckor! Hejja mig!! :-)

Dag 50 idag alltså, och halvtid om jag siktar på 100 dagar.
Sammanfaller typiskt nog med gubbens födelsedag. Vaknade redan vid 3:30 och har funderat och vänt och vridit....
Inser att bara denna vånda borde få mig att låta bli alkohol även idag. Men, det kommer att bli en jobbig dag om jag inte dövar skallen.
Samtidigt tänker jag att jag kanske inte har koll på hur mycket jag tål nu efter sju veckor nykter, att jag passerar salongsberusningen som jag brukar vara duktig på att stanna i när jag befinner mig i sällskap och blir för onykter. Vore fruktansvärt pinsamt att bli för full just idag.
Men, jag längtar så efter avslappningen och lugnet som lite vin ger, jag kommer dessutom att bli mycket trevligare att umgås med istället för att jag sprätter till för minsta lilla för att sinnena är på helspänn. Om jag nu kan stanna vid lite? Tänk om jag drar igång nå´t i stil med att jag får lust att "ta igen förlorad" mängd efter första glaset. Det kommer ju att finnas "fri tillgång".
Ja, ni hör... Jag som "egentligen inte" har problem med alkohol för att jag aldrig gjort bort mig. Finns det någon utan problem som skulle ha sådana här funderingar? … Nej … :-s
Jag har till och med "problem" med vad jag ska klä på mig, jag som bara brukar öppna garderoben och ta något: "-Det här blir bra!". Nu känns det jätteviktigt att ha rätt kläder om jag ska vara nykter. För att slippa gå och fundera på vad andra tänker om mig och min stil, eller brist på stil...
Avskyr att ha nerverna utanpå!!! Det har jag aldrig haft innan, när jag drack.
Om jag ändå fick sitta hemma i soffan i myskläder och dricka te...

Nyfiken blir man och nervös hade jag varit....men bor i Göteborg.
Hade varit inspirerande att träffa o prata med er andra om kampen mot A, vi sitter ju alla i en liknande situation ☺️

Sitter och funderar en hel del nu på morgonkvisten.
Trodde ju när jag slutade dricka att det var själva drickandet som var problemet, men nu har jag fått några gånger med drogterapeuten och jag börjar inse att det är så mycket som har lett till att jag valde att ta till a.
Hela mitt liv har ju kantats av medberoende, frustration och en fruktansvärt låg självkänsla.
Jag har ju som kommit till en punkt där jag ansett att jag inte förtjänar att må bra...och det är mycket som ska bearbetas och omprogrammeras, det är tungt vissa stunder, men samtidigt har jag kommit till insikt om att om jag inte tar tag i det här så kommer jag inte att klara av att hålla mig nykter.
Märkte också igår hur frustrerad jag är över att mamma inte förstår/kommer aldrig att förstå hur ofantligt mycket jag har gjort för henne sedan hon blev sjuk.
Det iallafall från emot att få gå på AA ikväll, det är alltför längesen jag var dit och det ska bli gott för själen att få träffa mina vänner igen☺

Visst är det skönt att känna sig avslappnad i nykterhet, så befriande. Det gäller att hålla i den känslan när det svänger, för det gör det. Men det blir lättare och lättare efter tid, så håll kvar känslan. Fina Lisa du är värd ett fint kärleksfullt liv <3
Kram

det är alltid skönt att få lite sympatier..
Idag är en ny dag och om jag inte känner efter alltför noga mår jag kanske nästan bra.
Det var väldigt fin uppmuntran du gav mig.
Hoppas jag kan peppa dig när du behöver det.
Kram

Dee, ditt sista inlägg här i tråden var kanon bra. Precis som du skriver är det ett gyllene tillfälle att träffa andra människor som kämpar mot A djävulen. Jag har bara positiva minnen av förra träffen. Visst tvekade jag att anmäla mig men är tacksam för att jag vågade.
/Mrx

Vänd på steken, den du verkligen inte vill träffa där kommer säkert heller inte hoppas på ett bekant ansikte. ??‍♀️

Det kan va skönt att stå upp för oss alla, ett gyllene tillfälle när exakt alla äger en gemensam historia.
Häng med ❤️

Har gått ett tag och vet nu att en stor del av mitt drickande sker när jag är glad gjort ett bra jobb eller gjort något som är förknippat med glädje och framgång och tycker det är märkligt att det är då det triggas i gång och inte dom gånger man mår dåligt eller något negativt som hänt .
Mot ny vit dag?

Har förberett balkongen inför vintern. Tränat i eftermiddags sedan blev det häng i soffan framför tv:n hela kvällen.
En halv a-fri öl och mineralvatten till kvällsmackan.
Så skönt och avslappnande det är att inte dricka vin!!
Godnattkramar
???

Jag förstår att det kommer vara en prövning i denna sorgen att träffa din "vinpolare" och tillsammans trösta varandra, men som du tidigare skrev "alkohol är inte ett alternativ"! Försök tänka in det än mer nu i dag, jag tror på dig! Kram!

Håller med de andra här! 30 dagar och så ett bakslag, som du dessutom bröt direkt! Det är guldmedalj på det..?! Jag tycker det är så svårt att bryta, när man börjat slira..men nu är jag på dag 3 igen☺️! Och såklart, denna gång kommer det hålla hela vägen ??!
Tråkigt att höra att du vandrar på en mörk och lerig stig just nu?. Men så länge du vandrar den och inte ger dig iväg på omvägar, så kommer det så småningom bli ett annat underlag! Men det är slitsamt med dessa toppar och dalar. Jag vet. Men återigen, utan att va provocerande peppig, så betyder det också att det kommer att vända..?
I dalen nu. Och det är tufft att vara där.
Men vad är det för tanke som pockar på imorgon?
Stor kram
/Fibblan ?

Tack för pepp i min tråd?!
Hoppas du också lyckats hålla dig på rätt sida staketet idag?!
Kram
/Fibblan ?