Senaste kommentarerna i forumet

Idag blev jag konfronterad av min man. När vi drack vin igår öppnade jag ännu en flaska medan vi sippade på vars ett glas i vardagsrummet. Jag stod alltså och smygdrack i köket. Detta har pågått en längre tid och jag måste ändra mig. Funkar inte att ha det så här. Tror att det är p.g.a att min pappa drack rätt mycket och nu har han skrumplever. Maken kan låta rätt överlägsen när han pratar om det och jag tar illa vid mig och smygdricker istället. Jobb sköter jag, men kan gärna ta ett glas vin på kvällen. Ja, jag menar ett glas. Men fredag o lördag blir det tyvärr 3-4 glas utan några problem. Blir så irriterad på mig själv.

2 månader avklarade. Nöjd och stolt. Men var faktiskt mer stolt när jag hade klarat 3 dagar ?. Nu har det mer blivit en vana och vanor glädjs man väl inte lika mycket av.. Vana är på gott och ont. Det är skönt, men kan också vara farligt att bli för bekväm.

I mitt första inlägg beskrev jag en del av de försök jag gjort de senaste åren för att kunna må bra... inget av det jag gjorde gav effekt, allting drunknade i alkoholen. En ändlös kamp för att bli lycklig. Allting jag gör nu däremot, har effekt! Inte så att jag hittat kärleken, hittat min högre syfte och blivit rik. Men jag mår bra, jag är nöjd, det är ok och jag känner mig bekväm! Det är ljusår i skillnad mot var jag har varit!

Jag är trött. Sover mycket. Klart att kroppen fortfarande ställer om sig och att det tar på krafterna att känna så mycket nytt.
Jag gör mycket saker jag inte gjorde tidigare men jag har fortfarande mycket tid över sen jag slutade dricka, vilket betyder att jag har tid att vila. Flera gånger i veckan måste jag lägga mig ner och somna till en stund mitt på dagen. Under dessa stunder drömmer jag ofta väldigt talande drömmar, alko-drömmar, mardrömmar eller helt underbara drömmar!
Idag drömde jag att jag hade två lägenheter och att jag hade glömt bort min nya! Jag insåg att jag skulle behöva flytta över mina grejer i den nya, eftersom jag av ren vana gick hem till den gamla. Jag skulle också behöva säga upp den gamla och göra en adressändring. Jag skulle även behöva berätta för andra att jag har flyttat ?
Ja... behövs inte så mycket tolkning av den va?! Har dessutom drömt en variant av den drömmen vid ett tidigare tillfälle, men nu var den klarare.

Första delen av min nykterhet var spännande. Jag kickade på nykterheten och alla underbara förändringar och att äntligen klara livets motgångar galant! Nyförälskelse och pirr i magen!
Nästa del, stadie två i min nykterhet, då kom lugnet, jag kunde ganska snabbt njuta av resultatet av mina ansträngningar. Saker, förändringar och människor visade sig medan jag bara kunde ta emot. Lite lyx på nåt vis ?

Jag har nog alltid haft lätt för att göra förändring, att påbörja något nytt. För det är lite sådär... effekterna kommer ofta fort. Det jag har svårt för är när jag gått igenom det där andra stadiet. Som jag gjort nu... Svårt att hålla i förändringen.

Jag börjar bli lite för bekväm, börjar tycka att jag är värd MER (utan ansträngning). Tar det liiite för lugnt. Lite bitter och tjurig dessutom, tycker synd om mig själv. Tänker lite mer bakåt än framåt. Petar i mig vitaminer istället för att laga riktig mat. Mer socker. Gör hellre roliga saker istället för viktiga.

Jag är fortfarande van att gå till min gamla lägenhet. Men jag vill ju bo i den nya. Dags att ta det där klivet nu, och hålla i förändringen jag påbörjat.

Jag har ett par saker jag behöver ta tag i. Såna där saker som kan vänta ett tag till. Som tar emot. Som blivit liggande i en att-göra-lista i flera år. En dag till gör inget? Eller så får jag kanske se det som en utmaning. Jag dras lätt till bekvämlighet men blir för uttråkad av det. Har jag för står press på mig kraschar jag. Så en sak i taget, en dag i taget. Men framåt ska jag! Börjar med dessa obehagliga och liggande göromålen... och fler personer runt mig måste få veta.

Dags att börja flytta på riktigt! Livet i den gamla lägenheten är inget för mig. För där super jag till.

Dag 62 blir även den nykter. Kvällen ska spenderas med en fin människa ?

Visst ger det mycket att peppa andra, men ibland går det inte för att man måste ta hand om sig själv. Ingenting att få dåligt samvete för eller att be om ursäkt för.

Skickar styrka och hoppas att du får en helg med god återhämtning!!

Det händer så mycket med mig just nu...
Jag har varit så gnällig sista tiden. ALLT är jättejobbigt. Jag är så TRÖTT. INGENTING fungerar, allra minst jag, när jag inte dricker. Jag har börjat fundera på om jag har bokstavsdiagnoser som jag dränkt och gömt under alkohol hela mitt liv.
Jag vill hitta förklaringar, svar på omöjliga frågor och möjligen undermedvetet ursäkter för att börja dricka igen.

Igår kväll trillade en insikt in. Fastän jag vet att alkohol gör mig avtrubbad så hade jag ändå inte fattat att jag får skärpta sinnen när jag inte dricker. Nu VET jag.

Situationen var sådan att jag hade tagit med mig en flaska alkoholfritt vin till middagen hos min särbo. Jag drack det till maten medan gubben tog en halv flaska av mitt tidigare favoritvin. Så föll det ur mig att: "-Det här alkoholfria vinet är faktiskt riktigt gott! De jag provat tidigare har mest smakat saft." Varmed han frågade om han fick smaka, vilket han självklart fick. Han tittade lite undrande på mig, för han vet ju hur mycket jag uppskattar ett gott vin, och sa att "Jovisst men det saknas ju nå't, det är ju inte vin, du borde smaka lite på mitt nu när du inte druckit på så länge så att du kan jämföra". Sagt och gjort, även om jag kände mig lite orolig för vad det kunde leda till så tog jag en liten sipp ur hans glas (mindre än en halv mun, så nej, jag tar inte upp det som ett återfall). Sedan kom chocken - vinet brände i munnen!! Hjärnan larmade om att jag fått i mig gift!! (Och jo, hjärnan hade ju rätt, som kemist vet jag ju att alla alkoholer är giftiga för människor, men det är ett sån't där faktum som jag tidigare inte riktigt ville kännas vid.) Jag var tvungen att ganska snabbt skölja ur munnen med vatten. Vad hände? För bara sju veckor sedan drack jag just det vinet med 14% alkohol som saft, en flaska räckte sällan...
Det handlar nog helt enkelt om att jag inte är dövad av dagligt drickande längre.
Jag har ju de senaste veckorna märkt av det, men inte kopplat. Jag känner lukter tydligare, har förklarat det med "hormon-obalans" då lukter brukar plåga mig under PMS. Men i övrigt har jag ju inte haft några tecken på obalans i min cykel...
Jag har blivit mer ljudkänslig, vilket jag trott beror på tröttheten, när jag är trött vill jag ha tyst omkring mig.
Jag orkar inte umgås med folk i större grupper - för trött för att sortera intrycken...
Och så nu - allt smakar så mycket mer!

Stackars min lilla hjärna! Inte nog med att den jobbar på att hitta en ny kemisk- och hormonell balans. Den får också så många fler intryck från alla mina sinnen.
Jag får nog sluta upp med att gnälla - det är klart att jag blir trött!!
Jag får helt enkelt lägga mitt hopp till att en ny balans infinner sig snart där jag klarar att hantera intrycken. För just nu, i skrivande stund, känns det verkligen inte lockande att lära sig dricka den där brännande medicinen igen för att döva allt.

Blev inte nyktert för mig igår men det blev inte för mycket och jag minns hela kvällen. Hoppas att jag kan hålla nollan nu till nästa helg om det kommer något tillfälle då. Hur har det gått för dig, kämpe??

Först; Välkommen hit!
Läste igenom din tråd och känner igen mig så mycket.
Jag är också superkänslig och analyserar folk och situationer in absurdum. Något som blivit mer än övertydligt sedan jag slutade dricka. Letar också efter något annat än alkohol för att trubba av det, för det kör ju slut på en.
Jag har också upplevt fler "bakfylledagar" sedan jag blev nykter än jag hade när jag drack. Tror att det har dels att göra med att kroppen och hjärnan börjar ställa om till annat bränsle och det tar kraft samt att man verkligen behöver hitta ett alternativ till alkoholen för att få stopp på skallen så att den inte övervarvar dygnet runt.

Vi kan ju hjälpas åt med tips vad man kan göra!?

Sedan det där med att skriva ner sina mål. Fick också göra det för många år sedan på en kurs. Vi skrev ner våra "ouppnåeliga" mål/drömmar i ett brev till oss själva, Fick sedan en stund för oss själva att fundera över dem och sedan uppmaningen att "glömma" dem. Som alltid när man lämnar en kurs så tar ju vardagen över alltför snabbt och man glömmer nästan vad man varit med om.
Brevet damp ner i min brevlåda 5 år senare - blev nästan bestört över att jag då levde i min dröm!! Häftigt hur man fungerar!!

Slutligen; Grattis till en vecka! Starkt jobbat!

Ikväll blir det inget iaf. Ensam med kidsen så är det stort No No. Skall gå in nästa fredag och läsa här så kanske man har förstånd att avstå.

Nu är det en vecka sedan jag kapitulerade. Och så vaknade jag med jordens huvudvärk, känner mig ordentligt bakis, yr och lite illamående. Inte en droppe alkohol, hoppade tom över likörgodiset igår. Känns så orättvist, det är ju lördagmorgnar som man vill känna av nykterheten som mest. Får väl bara acceptera att den här återhämtningen kommer ta tid.

Det jag kan konstatera är att jag aldrig någonsin vill gå igenom en sån här vecka igen. Alla undantryckta känslor har emellanåt lamslagit mig och det här är ju bara början. Och usch så lättretlig jag har varit?, trodde jag skulle självantända när jag hade städat och upptäckte nåt stort svart ludd på toamattan, skrek till maken att han kan hämta sitt navelludd i storlek av en j-a hamster för den kommer inte få vingar och flyga till sopkorgen... ?!? Alltså det är INTE jag. Jag brukar extremt sällan reagera på skitsaker. Kan ju bli lite orolig för vad det är för människa som gömt sig i alkoholdimman... eller så beror det kanske på den nya situationen i livet, som en övergångsfas få man verkligen hoppas. Ska bita ihop och göra en bra lördag, skjutsa barnet på träning och boka bord på en restaurang ikväll som jag tar bilen till ?.

Trevlig helg!

Vilken bra insikt du har i ditt riskbruk. Kanon bra att du insett att du vill göra en förändring. Det är faktiskt bara vi själva som kan ändra på våra vanor. En dag i taget tanken har funkat bra för mig. Jag har dragit ned på mitt drickande rejält sedan jag gick med i forumet. Här inne stöttar vi varandra i kampen mot alkoholen.
/Mrx

Har inte skrivit på några dagar, men det håller än. Fortfarande nykter och det funkar bra, inget särskilt sug, mer känslan att det är lite tråkigt kanske. Maken tog en whisky och en rom å cola igår, sen var han nöjd. Ja, det är så med folk som kan hantera alkohol, jag kan inte hantera det och behöver avstå.
Vi fick samtal från ett par vänner som vill komma över kväll och träffarna med de här vännerna är detsamma som bubbel och vin för damerna och rom för herrarna. Jag ska ner på bolaget strax och köpa alkoholfritt bubbel. Jag kommer vara öppen med att jag kör sober october, det kommer dom att köpa och inte bry sig nåt speciellt om. Jag har inte berättat för maken om mitt seriösa försök med att bli nykter eller om det här forumet. Han vet ju att jag dricker för mycket och har problem men han tror att jag bara kör lite hälsosamt ett tag med lite viktnedgång och så och han börjar bli lite taggad han också ? Han tycker det är skönt med stillsamma helger med mig och ytterst lite alkohol. Ha en skön lördag ?

Vaknade tidigt o kände mig pigg, hjärnan funkade oj en sån skön känsla.
Lagade en god frukost till mig o frun och nu en sväng till jobbet men sen dubbla träningspass med löpning och styrka.
Märker också att den där svullna känslan försvinner o plötsligt är man riktigt fit ☺️
Tänk vad mycket skit A gör med våra kroppar o sinnet, ett sånt gift.
Ska testa Alkispodden idag tänkte jag o se om det ytterligare kan stärka ens vilja till nykterhet.
Ha en underbar lördag utan A alla ni där ute

Grattis till dag 4 o att ha klarat den lömska fredagskvällen.
Serier o träning känner jag igen ?
Ha en underbar lördag så ser vi fram emot dag 5

Starkt och bra gjort!! /Magge

Välkommen hit och bra jobbat att skriva här :) Lycka till och kämpa på! /Magge

Har lyckats hålla mig borta från middagar etc. utanför hemmet.
Men nu var jag på jobbresa med övernattning, vilket brukar förknippas med mycket alkohol.
Hade stålsatt mig i tanken att bara tacka nej, utan vidare vid sittande middag.
Dock så var det ingen vanlig middag..... Utan en matstudio där vi lagar egen mat med en sommelier som älskar alkoholhaltiga drycker, och hela tiden betonar hur vin i alla moment förgyller upplevelsen. Puh...
Mitt NEJ blev mer upplyst i det sammanhanget (tyckte jag ialla fall). Några deltagare vet om mitt beslut, men blev ändå en grej.

Tror det var första gången jag har tackat nej utan ”giltig” anledning. Kändes lite off just i stunden, men funkade bra hela kvällen.
Var delaktig socialt och hade kul.
Men blev trött fort när inte alkoholen speedade mig, höll ut till 01.00 innan sängen.
Var trött dagen efter, men vid gott mod. Inte krossad med fet ångest. Vilket gör allt värt det.
Gillar mitt ”nya” liv!

Tacksam för allt stöd jag får av min omgivning. Ger en extra styrka att klara svåra moment.

Snart 6 veckor nykter.

..när jag läste ditt inlägg Finalisa☺️! GRATTIS till 4 nyktra dagar! Förstår att det känns bra i dig idag?! Och att du förstås vill ha mer av den könslan, fler sådana dagar! Och det ska vi se till att det blir - eller hur??
För både dig och mig??!
Jag är på dag 2. Tyvärr har jag börjat ta till nikotin igen istället nu..Ångesten är så stark och har hållit ett grepp om mig i flera dagar nu. Inte nöjd med att jag börjat snusa igen, men får va nöjd över att jag lyckades hålla mig nykter igår, fredag. Satsar på en helvit helg?, och därefter en helvit vecka och därefter ännu en osv osv i all oändlighet..???!

Nu hållit vi i FinaLisa!
Styrkekramar ?
/Fibblan ?

Är ny här
Ligger på lördagsmorgonen och undrar varför jag var tvungen att fullkomligen hälla i mig ett halvt flak öl igår. Hade inga öl hemma som planerat. Klart att kompisen som skulle komma och hjälpa till att greja med huset tog med sig ett flak öl....
Jag som sagt till mig själv och frugan "nu blir det lungt fram tills nyår".
Dricker aldrig på vardagar, men har sjukt svårt att hålla mig till rimliga gränser när man tex har kompisar hemma och skall fixa med huset eller liknande. Tar man en öl så finns det ju inget stopp sen. Blir inte otrevlig eller dum på nåt sätt. Lite vårdslös med verktygen kanske.

Men skäms gör man, 35 år, förälder. Frun säger inte så mycket, ingen annan heller för dom som kommer och hälsar på dricker lika mycket.
Men jag känner själv att detta är inget jag vill att mina barn skall ha i sin uppväxt. Vill inte vakna upp dagen efter och fundera på varför jag va tvungen att dricka massa öl.
Ville bara skriva av mig lite, skall försöka att låta bli första ölen framöver.
Verkligen inget blir ju bättre av skräpet.

Detta är min dag 1 utan giftet, nu är det dags för en nystart på alla fronter!

Trist att du inte mår så bra fysiskt och så förkylning på G ovanpå det..inte konstigt inte livet känns så roligt just nu.
Men du, vinsterna med att du avhåller dig - de kommer att komma?!
Vad kan du göra idag för att ta hand om dig lite extra och som kanske ger den där belöningen utifrån, om inte annat. Förstår att det känns trist, men hang in there?! Du gör det så bra?!
Styrkekramar ?

/Fibblan ?

..jag har ont i huvudet varje dag
jag är enormt trött
jag är småförkyld

känns liksom inte som att min avhållsamhet från alkohol belönas alls

jag vet att det är bättre för mig när jag låter bli men jag kan knappast påstå att det är roligare..

Njuter återigen av att vakna utan bakrus. Ska verkligen hålla fast vid denna känsla och ta fram den när suget sätter in.
Har även tagit en provmånad på HBO Nordic och har nu en uppsjö av serier att se på när rastlösheten blir för stor.
Idag blir det träning och lite annat praktiskt göra och sedan tv-soffan.?
Ha en skön helg alla fina forumvänner!????☀️

Kramar
???

Vill verkligen ge alla pepp, och välkomna alla nya tappra hjältar. Vill bemöta alla som jag vill bli bemött själv. Men jag orkar inte ? Har varit på jobbresa fyra av fem arbetsdagar, och med mitt bagage av utmattning är det på gränsen för vad jag klarar av. Sorry. Förlåt. Återkommer.

Grymt bra gjort Västligvind ❤️

Samma sak för mig har precis hänt. Att vi är ärliga mot oss själva är viktigast. Att vi är ärliga i det här forumet är nästan lika viktigt. Här får vi möjlighet att bollplanka med människor som på riktigt förstår problemet.

Heja oss!

Jag är inte riktigt redo för analysen än. Har bara nosat på den lite. Arbetsveckan har fortsatt i 190 knyck. Och nu är jag helt slut, på typ alla sätt.

Jag har två perioder av utmattningsdepression (2007, 2018) i bagaget. Jag har dessutom en handikappad numer vuxen dotter (20 år) som har krävt enormt mycket under hela sin livstid, och kommer att fortsätta att göra. Jag älskar henne över allt annat, men situationen är mentalt utmattande. Att ens påstå det får mig att våndas av dåligt samvete, samtidigt som det är sanningen.

Återkommer.

Jag var på dejten och ändrade mig från chaffis till en social drinkare. Vi tog en öl före restaurangen. Ett glas bubbel till förrätten och delade en röd till middagen. Tog två ganska lätta drinkar under konserten. Inget spårade ur och jag hade koll. Nu ligger jag i sängen och är fast besluten om att det inte blir mer förrän tidigast nästa helg. Gud hjälpe mig att jag inte förstört två veckors underbar nykterhet nu. Snälla ni, döm mig inte för detta. Jag ska vara stark. Vill ju bara leva normalt. ?