Senaste kommentarerna i forumet

Jag tänkte att hur svårt kan det vara
Och det blev ju svårt efter kl 19 då jag började laga middag.
Bara 1 glas
Till matlagningen..så gör ju alla söderut...

Hej!

Hur har det gått för dig? Hoppas på BRA! :)

Pellis, Hel och Soffi, för fina pepp inlägg??
Alltid lika kul att få?
Kramar till er och kämpa på???

Känner igen ångesten.. och precis som du orkar jag inte mer. När ska vi ta tag i det, om inte nu? Push och pepp till dig! Håll ut! Sätt små mål. Tillochmed måndag 9/12? Sen nytt beslut? Eller kanske mindre mål känns lättare...? (Jag siktar på 9/12...såklart helst längre!)

Känner mig desperat. Önskar jag kunde hoppa av vardagshjulet, ta in på behandlingshem i 3 månader. Med omprogrammering till tillfrisknande, ny styrka, nytt jobb, mer fritid, mer vänskap, mer kärlek, träning, hälsa, yoga, skratt, glädje, sol, natur, livskvalitet! ?

Hoppas intervjun gick så bra du önskade! Man behöver fasen lite flyt med i livet och jag hoppas innerligt att du nu får det lugn du eftersträvar!

Denna självmedicinering alltså... förstår så väl kopplingen till stress och prestation... Och detta torpedläge... för mig gick det så långt att när jag pluggade väntade jag medvetet till sista stund just för att få den där explosiva kicken, då smattrade tangentbordet och böckerna bläddrades igenom i orkanstyrka. Efteråt.... ja då behövde det belönas, firas och varvas ner...

Har ingen egen erfarenhet men läst om att My Skarsgård har helg kurser. Hon är läkare och nykter alkoholist.
Lycka till ?

Tack för peppning Soffi, du sprider mycket värme och omtanke på forumet. ?

Ja det blev en riktig dunderkrasch. Magnituden av den förvånar mig inte eftersom mitt mål inte har varit att trappa ner. Allt eller inget. Däremot är det extra svårt att hantera de vardagliga känslorna med en så onödig kemisk ångest, som om det inte är tufft ändå.

Skulle jag på något mirakulöst vis lyckas kravla mig upp ur det här träsket nu direkt och inte trilla dit igen, så skulle jag känna mig stolt. Vet ju hur lång tid det brukar ta innan orken/"noget" infinner sig.

Be för mig nu alltså, för att mitt barn ska få en spiknykter glad mamma. Är så less på att må dåligt, på att allt ska kännas som en ändlös kamp utan riktig återhämtning. Nej så klart ger inte a nån återhämtning heller men en liten stund av fejkad sinnesfrid.

Tid har ingenting med tillfrisknande att göra, men det ger en hopp att det fungerar.
Vissa tror att om jag håller mig nykter en period så ska det nog gå lättare men det beror på vad man gör för sitt tillfrisknande under tiden.
I början räknade jag varje dag, varje vecka och månad för att se hur läng jag kunde hålla mig. Ibland har det varit tungt och då fick jag tänka att ”bara för idag” ska jag hålla mig nykter.
Firar min årsdag en gång om året och räknar ner när det börjar närma sig, det har blivit några år nu.
Tar inget för givet, nykterheten är en gåva.
Lycka till ?

Hej ,
Jag undrar om någon av er har erfarenhet från helgkurser / vevkokurs eller i månads behandling?
Skriv gärna era erfarenheter, jag själv vill inte gå till kommunen eller jobbet och söka hjälp.

du har gått igenom.
Men nu får du hjälp, FinaLisa har rätt - ställ krav på den, och du har en stöttande partner.
Försök att se att det ger dig bättre förutsättningar.
Du kan klara det här!

Det låter som att du har en väldigt stark insikt om att du inte vill dricka någonsin igen och jag tror att det är när man verkligen INTE VILL längre som man har förutsättningen att lyckas.
Behåll den starka viljan även när lönen kommer!
Så kan du också börja leva varje dag.

och tåget tuffar på. Härligt!
Gillar ditt uttryck "knutar" istället för problem. Kanske för att jag är ganska duktig på att lösa upp även hårda knutar.
Fortsätt njuta av den nyktra resan!

Att inte dricka idag. Läser att du snubblat men tagit dig upp på vägen igen - Starkt!
Och det där med att man måste jobba med sig själv. Så sant. Det är inte lätt men också så givande emellanåt.
Du klarar det här!

Så Fantastiskt Underbart Härlig det måste kännas, FinaLisa! Hejjar på dig och önskar dig en fortsatt framgångsrik resa ?

100 dagar är jättestarkt.
Jag har läst ikapp lite, om dina ups and downs, och kan bara beundra hur du hanterar allt.
Din resa inspirerar!

Gårdagen segade sig fram i ett töcken, dels beroende på sömnbristen men också i känslor av uppgivenhet, misströstan och självförakt. Inatt har jag sovit, säkert 8 tim. och mår så mycket bättre, kommer in här och möts av glada gubbar och hjärtan ❤Tack FinaLisa och Lingon1 ❤
Jag behöver verkligen bli hörd och sedd av någon i detta nu. Mötas av omtanke och förståelse.
Så värdefullt. Fanns inte ett uns av längtan efter a igår , bara äckelkänslor. Inser att jag behöver jobba med min självkänsla, är ingen ny insikt iofs. men viktigt att jag fattar det nu .att jag måste visa mig själv omtanke och respekt, vara ärlig i mina beslut och löften.
Så vad som än händer idag så ska inte dricka.

Du jobbar på bra!
Jag har en ganska lik situation som du. Med särbo som dricker goda viner på helgen men i övrigt inget. Jag har druckit massor i min ensamhet på vardagar och naturligtvis även med särbon på helgen.
När jag kom till insikt om att jag måste dra ner på mitt drickande var det en stor vånda hur jag skulle göra med helgdrickandet och vad jag skulle säga till särbon, jag ville ju inte vara av med de myskvällarna, samtidigt som jag kanske måste pausa även dem ett tag.
Jag valde att börja ta med alkofritt och dricka det medan särbon njuter av sitt vin. Det funkar jättebra! Och vi har minst lika mysigt som tidigare!
Så fortsätt på ditt nyktra liv!

Jag har sovit i natt igen! Vaknade först vid tjugo över fyra och jag känner mig utvilad. Och, jag klev ur sängen utan att hela kroppen knakade och gjorde ont.
En lycka så stor att jag knappt kan förstå det!
Jag har tvivlat en hel del det sista om det är värt det, att hålla sig nykter. Men om det här hänger ihop med min nykterhet, och det tror jag, så är det värt ALLT.

Visst, nya tvivel kommer säkert att komma. Men då hoppas jag att jag går tillbaka och läser det här.

Sedan, tack Dee för ditt inlägg. Du är absolut på något där, att jag måste våga vända fokus inåt. Den tiden kommer kanske också ...

Ok lite tröttare än vad utropstecken och ett Yey indikerar, men Fake it til you make it, bitches✊ (Tror någon skrev något liknande härinne om att vara nykter; en får ”låtsas” att en är nykterist till en fattar och ÄR det. Innan dess är det att följa manus som är; Nykter, emotionellt närvarande, göra aktiviteter som bygger upp sig själv.

Märkte ju igår hur suget kan komma, som det initialt kändes, ingenstans. Att det kommer smygande lite på em/kvällen kan jag hantera; det har jag beredskap för. Att det kommer när jag passerar systemet, ja det kan jag fatta och hantera för det är förväntat osv osv. Men igår.... jag var SÅ oförberedd! Är tacksam för att jag fattade att det var kroppens invanda mönster; att NU ska väl A-hjärnan få sin måndagsdos?

Det är i sådana stunder jag måste komma ihåg manus; jag är nykter, emotionellt närvarande och gör aktiviteter som stärker mig. Inte resignera till att GAH! Suget är så starkt och jag kan väl lika gärna dricka liiiite. Vem skulle det skada? Osv osv.

För det var så hjärnan tänkte direkt igår; ”Just do it! Du känner ju själv; Du har INGEN kontroll över det här! Jag kan komma närsomhelst o golva dig, din fåniga, svaga fan.”

Men så tog jag upp telefonen. Gick in här. Skrev. Insikten kom till mig i samma sekund jag skrev att suget kom från ingenstans. Då såg jag mönstret plötsligt. Det som var omöjligt för mig att se och förstå när jag bara var i mina tankar där suget skrek kunde komma fram när fingrarna fick jobba på tangenterna när jag skrev.

Ytterligare en insikt kom till mig nu som jag inte formulerat för mig själv tidigare; hur viktigt det ÄR att göra något rent fysiskt för att distrahera destruktiva tankar och sug! Någon skrev (förlåt att jag inte minns ditt namn) i min tråd vid mitt första försök till nykterhet här med hjälp av forumet, att ha strategier som är fysiska. Att ha rätt tankar är bra och viktigt men att jag MÅSTE ha fysiska strategier när suget kommer. Promenera, drick ett glas vatten, städa, gymma etc.

Jag är en jävel på att tänka och analysera. Det är en bra egenskap. Men i mitt mående och i mitt beroende är det till del en svaghet. Jag tenderar att fastna i huvudet, så att säga. Intellektualisera allt. Det gör också att jag distansierar mig från mina känslor och överrumplad när de är ”för” starka vilket leder till att jag känner mig maktlös. I den upplevda maktlösheten tar självföraktet och självhatet över och jag resignerar för destruktiva handlingar. Tidigare i livet har det handlat om olika självskadebeteenden som bulimi men också om att leva i ett äktenskap med ökande psykisk misshandel och senare alkoholbedövning. Jag hamnade i en svår utmattning där min terapeut fick mig att börja förstå att jag består av kropp och knopp. Att också kroppen måste höras och vårdas och älskas. Att jag inte kan vara bara ett huvud. Speciellt inte när tankarna blir destruktiva o sakta försöker ta död på kroppen. (Jag var dagar från att läggas in o sondmatas då jag nästan inte klarade av att svälja längre. Jag tuggade mat i timtal utan att klara att svälja. Bara klar soppa gick ner...)

Hennes råd ekar i mig nu. Sätt ner fötterna i golvet ordentligt. Trampa till så att du känner hur du är HÄR! Att du känner din kropp från golv till hårfäste. Nyp dig. KÄNN! Var NÄRVARANDE!

Ska lägga den här insikten på minnet nu; när suget kommer; se till att jag känner kroppen min. Minnas mitt manus. Gå in här och skriva och läsa det jag nyss skrivit. Grunda mig och återfå balansen✊

Just idag är jag ok♥️ Idag ska jag vara nykter. Mitt sug i i A-hjärnan viskar i bakgrunden men jag störs inte. Låter viskande vara där. Får ju förstå att A-hjärnan inte vet vad den ska göra nu och känner sig vilsen. Så jag låter den viska. För samtidigt får den ju höra mitt bestämda NEJ och jag tänker att den krymper och blir svagare och svagare med tiden jag blir starkare. Så jag får ha tålamod med både mig själv och att jag får lov att ge tid till mig själv att växa men också ha tålamod med att få A-hjärnan att minska.

Babbelibabbelibabb? Nu har jag pepptalkat mig själv för denna morgon? Nu ska här promeneras (fysisk aktivitet så att hjärnan kopplar in kroppen ordentligt?) o jobbas med roligaste jobbet???♥️

Varm kram till oss som kämpar på oavsett var på resan vi är?

Och tack Stormenlilla för dina fina och kloka ord??♥️?

Ok lite tröttare än vad utropstecken och ett Yey indikerar, men Fake it til you make it, bitches✊ (Tror någon skrev något liknande härinne om att vara nykter; en får ”låtsas” att en är nykterist till en fattar och ÄR det. Innan dess är det att följa manus som är; Nykter, emotionellt närvarande, göra aktiviteter som bygger upp sig själv.

Märkte ju igår hur suget kan komma, som det initialt kändes, ingenstans. Att det kommer smygande lite på em/kvällen kan jag hantera; det har jag beredskap för. Att det kommer när jag passerar systemet, ja det kan jag fatta och hantera för det är förväntat osv osv. Men igår.... jag var SÅ oförberedd! Är tacksam för att jag fattade att det var kroppens invanda mönster; att NU ska väl A-hjärnan få sin måndagsdos?

Det är i sådana stunder jag måste komma ihåg manus; jag är nykter, emotionellt närvarande och gör aktiviteter som stärker mig. Inte resignera till att GAH! Suget är så starkt och jag kan väl lika gärna dricka liiiite. Vem skulle det skada? Osv osv.

För det var så hjärnan tänkte direkt igår; ”Just do it! Du känner ju själv; Du har INGEN kontroll över det här! Jag kan komma närsomhelst o golva dig, din fåniga, svaga fan.”

Men så tog jag upp telefonen. Gick in här. Skrev. Insikten kom till mig i samma sekund jag skrev att suget kom från ingenstans. Då såg jag mönstret plötsligt. Det som var omöjligt för mig att se och förstå när jag bara var i mina tankar där suget skrek kunde komma fram när fingrarna fick jobba på tangenterna när jag skrev.

Ytterligare en insikt kom till mig nu som jag inte formulerat för mig själv tidigare; hur viktigt det ÄR att göra något rent fysiskt för att distrahera destruktiva tankar och sug! Någon skrev (förlåt att jag inte minns ditt namn) i min tråd vid mitt första försök till nykterhet här med hjälp av forumet, att ha strategier som är fysiska. Att ha rätt tankar är bra och viktigt men att jag MÅSTE ha fysiska strategier när suget kommer. Promenera, drick ett glas vatten, städa, gymma etc.

Jag är en jävel på att tänka och analysera. Det är en bra egenskap. Men i mitt mående och i mitt beroende är det till del en svaghet. Jag tenderar att fastna i huvudet, så att säga. Intellektualisera allt. Det gör också att jag distansierar mig från mina känslor och överrumplad när de är ”för” starka vilket leder till att jag känner mig maktlös. I den upplevda maktlösheten tar självföraktet och självhatet över och jag resignerar för destruktiva handlingar. Tidigare i livet har det handlat om olika självskadebeteenden som bulimi men också om att leva i ett äktenskap med ökande psykisk misshandel och senare alkoholbedövning. Jag hamnade i en svår utmattning där min terapeut fick mig att börja förstå att jag består av kropp och knopp. Att också kroppen måste höras och vårdas och älskas. Att jag inte kan vara bara ett huvud. Speciellt inte när tankarna blir destruktiva o sakta försöker ta död på kroppen. (Jag var dagar från att läggas in o sondmatas då jag nästan inte klarade av att svälja längre. Jag tuggade mat i timtal utan att klara att svälja. Bara klar soppa gick ner...)

Hennes råd ekar i mig nu. Sätt ner fötterna i golvet ordentligt. Trampa till så att du känner hur du är HÄR! Att du känner din kropp från golv till hårfäste. Nyp dig. KÄNN! Var NÄRVARANDE!

Ska lägga den här insikten på minnet nu; när suget kommer; se till att jag känner kroppen min. Minnas mitt manus. Gå in här och skriva och läsa det jag nyss skrivit. Grunda mig och återfå balansen✊

Just idag är jag ok♥️ Idag ska jag vara nykter. Mitt sug i i A-hjärnan viskar i bakgrunden men jag störs inte. Låter viskande vara där. Får ju förstå att A-hjärnan inte vet vad den ska göra nu och känner sig vilsen. Så jag låter den viska. För samtidigt får den ju höra mitt bestämda NEJ och jag tänker att den krymper och blir svagare och svagare med tiden jag blir starkare. Så jag får ha tålamod med både mig själv och att jag får lov att ge tid till mig själv att växa men också ha tålamod med att få A-hjärnan att minska.

Babbelibabbelibabb? Nu har jag pepptalkat mig själv för denna morgon? Nu ska här promeneras (fysisk aktivitet så att hjärnan kopplar in kroppen ordentligt?) o jobbas med roligaste jobbet???♥️

Varm kram till oss som kämpar på oavsett var på resan vi är?

Och tack Stormenlilla för dina fina och kloka ord??♥️?

Lycka till med ditt nya liv....ja det är ju exakt så det är, jag håller på att bygga upp ett nytt liv, en tillvaro som jag klarar av att hålla mig nykter i.
Fick veta igår att öppenvårdsbehandlingen kommer att starta snart...hon frågade om jag fortfarande vill gå den...självklart sa jag.
För även om det går relativt bra dom flesta dagar så känner jag att jag behöver alla verktyg och strategier för dom dagar som är tunga och jobbiga.
Jag kan inte känna att jag är säker i min nykterhet....rätt var det är så slår suget till och då behöver jag kunskap för att ta mig igenom det.
Ska bli intressant att gå behandlingen och också skönt att vara sjukskriven...så man bara får andas och fokusera.
Har varit svårt att fokusera helt på nykterheten när man har fullt upp med jobb och allt som är runt omkring.
Det känns också lite som att dygnet har för få timmar nu när jag är nykter...finns så mycket jag vill göra, så det ör svårt att få tiden att räcka till...men det är positivt.
Har ju gått från att vara uttråkad och less på livet till att vara aktiv och med en livsglädje och det tackar jag nykterheten för☺

Fantastiskt! Jag blir verkligen glad för din skull, för allas skull! Hejja dig Fina Lisa! Kraaam

Yes, jag håller mig på Framgångståget????️ och där sitter jag och njuter tills vidare.?
Ha en fin tisdag ?
Kramar
???

Hej Soffi!

När det gått en tid in i nykterheten brukar det bli irrelevant upplever jag.
Jag räknar så till vida att jag har koll på årsdagen, jag tror jag kommer skänka både en och två och tre tankar kring tid på årsdagarna j framtiden, men det är inget man behöver lägga mer energi än nödvändigt över.
Tro mig, jag räknade också jättenoga ibörjan, sen skaffade jag mig en app som räknar åt mig, tiden blir mer irrelevant och ditt fokus på ditt mående kommer bli mer relevant med tiden men tills dess, spegla dig inte så mycket i ”alla andra”
Det här är din inre resa, du och jag gör samma resa här på pappret men i praktiken bestiger vi helt olika berg. Vänd ditt fokus inåt!

Happy tisdag,
Dee