Senaste kommentarerna i forumet

”Klockan är tolv, och allt är lugnt”

Tänker på brandvakterna man hade förr i städerna, som gick runt med en handklocka och varje heltimme slog han tre slag och ropade högt vad klockan var och att allt var lugnt, ingen brand inom synhåll.

Det är fjärde advent och allt är lugnt...skulle jag kunna ropa högt.

Nu ja...
Lugnet mellan stormarna egentligen.
Idag påbörjade jag julstädningen direkt urstigen sängen, visste att det skulle ta tid så där stod jag i bara kallingarna och körde badrummen, gnuggade och polerade så allt blänkte, därefter lossade jag duschmunstycket och spolade av allting.
Ner i golvbrunnen åkte de morrande dammråttorna bakom toaletten och under badkaret.
Kvar låg dropparna som pärlor på porslin och emalj, man kunde spegla sig i kranen och handfatsproppen.
Imman började så sakteliga släppa ifrån badrumsspeglarna och snart kunde man skönja en skäggig snubbe med rufsigt hår och en svettig panna i dem, japp bara att ta nästa badrum medans ångan var uppe.
Ett par dö’a sladdriga råttor kunde jag plocka ur golvbrunnen och handfatsavloppet, en grå massa av hoptovade hår och tvålrester.
Inga av hårstråna kunde vara mina, de blir aldrig så långa, även om konkurrensen kommer så sakteliga ifrån öron och näsa.
Håller upp dessa stinkande geggiga slamsor inför frugan och frågar om hon vill ha tillbaka dem, men icke..
Kan inte låta bli, måste retas med henne lite, varje gång.
Frukosten smakar gott, men det luktar lite mysko ifrån händerna!
Nu min andra städsektion, golvkosmetolog, dammsuga och därefter med våttorkning, skaka mattor, dammsuga soffan ifrån hundhår .
Det tar i vanliga fall två timmar, men nu nalkas det jul och vi tar det på lite större allvar, så tre och en halvtimme senare är vi färdiga.
Svetten på ryggen har nu skapat en svettband ända ner till ändan, kallingarna har en Y-front på baksidan.
När golven ligger blanka och väntar på att torka så är det dags att ta hand om kroppen, in i duschen.
Klär på mig och skjortan stretar envist, jag eftersvettas fortfarande.
Jo det är ett jäkla tempo när vi väl kör igång, jag spar inte på krafterna och kör hela linan ut, är helt slut.
Jag och frugan sätter oss i soffan med varsitt stort glas isvatten och pustar ut.
NU...kommer den där härliga känslan, fy sjutton vilken upplevelse det är att sitta i ett tipptopp rengjort hus.
Det luktar fräscht och allting ligger i ordning, inga fotspår av fötter på ett grådammigt golv längre, inga sockriga fläckar av läsk eller för all del rödvinsfläckar (men det var ett tag sedan vi hade några), inga hundtassar vid ytterdörrarna.
Renbäddat i sängarna, rena handdukar och badlakan, tvättkorgarna tomma och torkställningen full av fuktiga kläder väldoftande av sköljmedel, köket skinande rent och blankt, inga smulor på golvet, diskmaskinen urplockad.
Det finns inte en grej att sätta fingret på längre, t.om nya hushållsrullar och toarullar.
Vi har provat att leja ett RUT-jobb förut, det kändes fräscht det också, men inte samma sak som när man har gjort det själv.
Vi städar alltid lite mer noggrant inför julen, men långt ifrån som våra föräldrar gjorde, torkade ur linneskåpen osv, nä’ru.
Och när man städar hårt, så städar man bort lite av sitt dåliga samvete också, det var väldigt vanligt för mig när jag tidigare var bakis och hade bakfylleångest, jag städade bort lite av ångesten, eller putsade av den mera kanske.
För att få bort den helt, det gick aldrig, lika uppskattad som en restskatt, man får betala för något man har haft för mycket av tidigare.

En halvtimmes gottande av att det kändes fräscht, sedan bar det iväg till matbutiken, dags att julhandla med alla andra i sista minuten, skinka, rödbetssallad osv.
Skuffen fylld av julmat på väg hem igen kunde jag inte låta bli att låta även bilen få en yttre putsning, det blev en biltvätt.
Det är löjligt, men det känns alltid som om bilen går lite mjukare och bättre när den är nytvättad, psykologisk grej.

Vi låg lite tajt i tidsschemat och upptäckte att skinkan måste in i ugnen redan i kväll, det blev en nödlösning med kvällsmaten, pizza.
Konstigt, hela kylen knökfull med mat men vi väljer ändå att köpa middagen, inget får röras innan julafton.
Köttermometern pep för en timme sedan, och jag tog hand om skinkspadet som svärsonen ska ha till brunkolen på julaftonen.

Julen är så fylld av traditioner, jag både hatar och älskar den på samma gång, vill egentligen inte vara slav under den.
Vill ha den kvar och samtidigt förändra den, skapa nya traditioner.
Tomten har fått en renässans i år efter att varit borta ett tag, vi har en bäbis att föra bakom ljuset tills hon upptäcker att tomten bara var en stor fejk, men att klapparna består, det kommer att ta några år, så länge får vi njuta av det, tindrande ögon.

Någonting som känns skönt, vi har inte behövt trängas på Systembolaget i år, det blir en vit jul, inte ute men i sinnet.
Vi har barn att ta hänsyn till, och julen är deras tid, det anstår inte oss vuxna att förstöra den med en massa fylla.

Imorgon en sista dags jobb innan julen, en till på fredag och en tvådagars vecka kan man stå ut med.
Har blivit ålagd en relativt svårt och tungt jobb under morgondagen, vi är bara två som jobbar då, och chefen tyckte väl att det var bra att han håller sig på ett långt avstånd just då, så han slipper ta ansvar om det inte löper riskfritt.
I och för sig är det väl bra om vi har fritt spelrum så vi inte blir störda hela tiden, men tänker inte ställa upp och jobba i julhelgen för att han har planerat det så dretig, även jag har en julefrid att ta hand om, min alldeles egna.

Så om vi inte hörs innan....

Från oss alla till er alla, en riktigt God Jul.
Ta det lugnt och låt inte stressen förta glädjen med julen, låt förnuftet ta täten och låt alkoholen stå kvar i skåpen, det blir bäst så!

”Klockan har slagit ett, och allt är lugnt”

Berra

Just idag så är jag säker på att jag avstår på nyår även om mannen dricker och/eller bjuder. Inser att jag behöver se mitt tillfrisknande separat från min man. Jag tar ansvar för mig och han får ta ansvar för sig och sitt. Däremot så kan vi stötta varandra på vägen. Dricker han...ja jag skulle inte tycka om det men hans beslut.

Första utmaningen kommer den 24:de dec när vi ska ut och äta lunch med ett helt gäng där de flesta kommer att dricka. Funderar på vad jag ska dricka, vad jag ska säga om någon frågar. Vill vara förberedd.

Som du skriver, alkoholen är fantastisk på att döva ångest och kanske ge ork som egentligen inte finns där. Vad är det som gör att du tror att du ska gå sönder? Är det ensamheten? Tänker om du delar med din man, kan det vara en väg till att inte känna dig så ensam? Fint att du delar här tycker jag?

Tack för att du läst ? Det stämmer, det är mycket i rörelse just nu och många förändringar. Ja, visste inte att tristess var en av mina förrän idag. Tar till mig det du skriver om att det inte är farligt och går över. Ikväll ytterligare en kväll som jag lägger mig nykter. Gott så?

Jag måste också kämpa järnet nu dom här dagarna men fan vad glada vi kommer vara när vi inte har druckit. Det är värt det för den känslan!

Jag har misslyckats tidigare med att skära ner, vita månader har heller inte funkat. Men nu kände jag för första gången att enda utvägen är att sluta helt. Aldrig tidigare har jag känt det på samma vis, jag var helt enkelt klar.
Det är en märklig känsla att aldrig mer få bli berusad, aldrig mer skratta med andra berusade människor. Bara den saken som att aldrig mer ta en kall starköl efter att ha klippt gräset.
Men jag tycker inte längre att det är värt det.
Jag är nu förändrad på många plan, orkar mer och fastnar inte i soffan med bordet fullt av burkar.

Man måste ha viljan att förändra tror jag, då klarar man allt!

Sen måste man fylla tomrummet som uppstår, jag har återupptagit träningen igen efter 3 år. Renlevnadskänslan har fått mig att tänka på vad jag äter.
Det drar med sig så många positiva saker!
Vill du bara så löser du det.
Det har hjälpt mig att få skriva av sig lite här, jag vill ju inte svika er så det blir en extra boost.
Lycka till!

Vet inte exakt vad den där KBT personen ville förmedla med sin kommentar, men det låter i mina öron lite konstigt att du inte gav utslag på frågorna om du dels tömmer en box på en dryg helg och även toppar med starksprit? Det bör bli ganska mycket över gränsen för ”formulärfrågor” kring alkohol. Sen vet jag inte men jag lever inte mitt liv efter vad nått formulär säger. Du tycker uppenbarligen att det är ett problem baserat på ditt initiala inlägg och då är det det som gäller oavsett formuläret.
Det är ditt problem och du bestämmer över det. Allt annat är riktsnören.

Sen vet jag inte heller om man kan säga att man HÖR barnen när man är påverkad. Studier har visat att barn kan avgöra om man är påverkad även vid väldigt små mängder. Tyckte jag skötte det rätt bra med barnen tills de påpekade att jag inte borde dricka så mycket (och de såg inte ens allt).
Hur som helst så behöver du kanske hjälp på något sätt under tiden du är nykter eller drar ner. Om det är din enda livlina så kanske du måste hitta nya livlinor att tillgå när det är tungt. Att prata med sin partner är oftast betydligt bättre än att inte göra det. Att gömma ett (allvarligt) problem i förhållanden är oftast inte ett framgångsrecept. Att han konstant bjuder dig är ju en liten enabler för dig. Du behöver inte bära hela ansvaret för att du dricker. ”Han tyckte ju att jag förtjänade det”. Låter destruktivt.
Men nu har du ju kommit längre i tankarna och kanske är redo för en rejäl plan?

Självklart blir det fönstervägen, att gå genom ytterdörren är allt för enkelt. ?
Jag gör mina val och inte alltid är det lätt att veta om de är rätt eller mindre bra.
Mitt val att inte dricka är klockrent bra! ? Jag är dock irriterad över att jag fortsätter tänka så mycket på alkohol. Både på de hemskaste ångest dagarna och hur illa jag mått men även tankar som romantiserar och låter mig längta efter den sköna effekt det kan ge mig.
Det negativa är klart övervägande men jag skulle önska att allt runt A blev suddigare och totalt meningslöst liksom. Säsongen som är just nu gör att alkohol är mer på tapeten än vanligt.
Det är otroligt skönt ändå att veta att jag inte kommer dricka oavsett vad som än sker och vilken dag i ordningen som är värd att fira. ?
Det gör mig väldigt varm inombords och glad för både min och mina närmaste käras skull.
Snart, om ca 5 veckor bör det av mot äventyret med ryggsäck och nyfikenhet. Har inga planer på att förverkliga mig själv, det behövs inte. Har aldrig riktigt förstått vad det innebär? ? Lite rädd är jag ändå att rastlösheten ska slå hårt mot mig och suget kicka in. Jag laddar upp med böcker. Det finns i dagsläget inga som helst planer på att avsluta min nykterhet bara för att jag eventuellt blir rastlös på en palmbeklädd korallstrand.
Ta hand om er i helgerna!
GP

När jag skulle ta fram julgransmattan var den - borta? Kan inte fatta vart jag lagt den. Nåja, det ordnar sig. Det får också ordna sig med julen trots att det inte är särdeles välstädat - med tanke på det är vädret är tacksamt... Har inte haft så vidare dagar de senaste (allt är inte sol fast det är nyktert) så jag tar till mig dina ord: nu kan det bara bli bättre! / mt

Uppesittarkväll img, klarar jag den tristessen utan A. Måste göra det, hatar dom där dagarna runt jul.

Tack Stormenlilla för att du hejar på mig! Förebild? Är det sant att du tänker så? ? Tack! Jag blev så knäckt men nu tycker jag också att det var konstigt gjort av dem.
Det är en helt annan alkoholkultur här i staden än där jag bodde innan och det gör mig osäker ibland. Där bjöd vi hem varandra spontant på fika, här tar man en spontan aw. Där betydde en fika på stan att man drack kaffe och åt en kaka, här har caféerna alkohol och fika på stan blir oftast någon lättare mat och vin. Det är ju förstås bara att göra sina egna val tänker ni säkert och det är det ju, men jag tycker att man får vara på sin vakt överallt. När jag var hos frisören senast kom hon glädjestrålande emot mig och frågade om jag ville ha ”lite viiiiiiiiiin?!” Va, sa jag, och tänkte att hon måste skoja. Men det gjorde hon inte. Vi har börjat bjuda på vin! Eh, jag tar gärna kaffe som vanligt, om du har...? Sjukt konstigt att sitta där med foliepaket med starkt luktande färg i håret och dricka vin tycker jag men det är tydligen vanligt här.
Hälsningar en lantis som försöker bli city-pingla ? det går sådär ?

"Granen står så grön och grann i stugan..." ?
Ja, vår plastgran hänger med fortfarande. Den är definitivt grön! Den är nedsläpad från vinden och klädd utav barnen. Fjärde advent och årets mörkaste dag. Nu kan det bara bli bättre! ☃️

Läser många kloka tankar från dig i din tråd, det kommer att gå bra för dig!
Bla det här med att ta hand om sig själv, det har tagit väldigt lång tid för mig att förstå vad som menas (är nog faktiskt inte riktigt hemma i det än), men du har redan hittat vad du ska göra - jättebra!
Det enda som inte verkar klokt, utan tom helt uppåt väggarna idiotiskt, är att det finns folk som inte accepterar att man är nykter!? Helt makalöst! Undvik dem!

Har läst igenom din tråd och förstår att du kämpar med många kamper samtidigt.
Bra då att du ändå klarar att hålla dig nykter!
Tristess är även en av mina triggers. Tyvärr går den ju inte att undvika helt. Jag intalar mig att det är inte farligt att ha tråkigt och har blivit bättre på att acceptera att ibland får jag bara vänta på bättre tider. För mig hjälper det, det är ok att ha tråkigt så länge jag inte "botar" det med alkohol.
Bara att ha koll på sina triggers är en vinst.

Styrkekramar!

Julen närmar sig alltför fort. Och jag har inte tagit något beslut än.
Ska det bli en vit jul eller inte?
Jag har kämpat och hållit mig nykter hyfsat länge nu, tillräckligt länge för att inse att jag nog kan må bra utan alkohol.
Men, mitt mål från början var ju inte att bli helnykter utan att dra ner drickandet till en normal nivå (vad normal nu är så är det iaf långt mycket mindre än vad jag drack förut). Det blev dock så att jag kom på att det var så mycket enklare att vara helt nykter än att dricka lite emellanåt.
Ändå - jag tror faktiskt att jag vill dricka i jul, bara några glas sådär...
Dock - klarar jag att dricka bara lite? Och hur kommer jag att må efter, blir man bakfull när kroppen börjar bli avgiftad? Dessutom har jag ju läst om er som provar att dricka lite och halkar dit helt igen - men det gäller väl inte mig? Jag har ju lärt mig nu att jag kan överleva utan daglig "medicinering".
Det vore ju så gott och mysigt och socialt osv osv osv att dricka på jul. Det hör ju till! Eller?
Men, det kommer att sabba 110 dagar....
Tankarna kring det här har snurrat hela dagen.
OM jag ska dricka i jul måste jag handla imorgon.
Det enda jag vet nu är att jag måste ta ett medvetet och nyktert beslut. Det får inte ske att jag "råkar" börja dricka bara så där, för då tror jag att det är kört.
Får erkänna också att jag är rädd för reaktionen om jag tackar nej till alkohol när jag träffar familjen. Det händer ju fortfarande inte i deras värld att jag tackar nej, de vet ju inte om min nyktra höst. Vill inte få en diskussion eller en massa frågor...
Men jag är minst lika rädd för vad jag kanske eventuellt drar igång om jag provar att dricka.
Frågar mig också om jag faktiskt vill ha 2-3 glas - eller är det typ 7 glas (på kort tid) som jag vill ha? Jag vet inte...

Jag tror jag kan gissa vad ni kommer att råda mig till. Detsamma som jag skulle sagt till er andra med samma funderingar: -Nej! Drick inte! Prova hur en vit jul är!
Om det var så lätt...
Så jag skriver här nu mest för att jag måste skriva av mig och sortera tankarna.

Nu är mitt sug på hög nivå!!! Solen skiner ute, säkert 23 grader. Jag har tråkigt. Vi ska åka och handla julklappar, har väntat på att maken ska bli klar i princip hela dagen. Arbete har tagit tid. Jag har gått med hundar, tvättat, lagat mat, hängt med sonen osv. Normalt sett skulle vi sitta ute på någon uteservering med vin och öl. Tristess triggar mitt sug tydligen.

I all stress men också potentiellt skoj som har med julhelgen att göra.

Tänker på dig!

Välkommen?
Läs i trådarna, gör programmet o börja logga ditt drickande, skriv här i din tråd. Allt hjälper en att sortera tankar o beteenden och hjälper en i förlängningen att jobba med de förändringar en vill göra i sitt liv för att må bättre.

Hoppas att du mår bättre idag?

Verkligen en bra julklapp till sig själv! Den bästa man kan få, bättre hälsa ❤️

Är som många andra så inspirerad och imponerad av din resa, vad grym du är!

Kramar ?

Att någon ska bli sur?! Det låter helt absurt! Vad är det för dålig stil med att vilja gå på fest men inte dricka? Låter faktiskt som att det är väldigt konstiga människor om jag ska vara ärlig. Inga människor man vill vara med, för det är verkligen en jättekonstig sak att höra.

HEJA som gör bra val för dig själv och går på fest nykter. Vilken förebild! Självklart ska man inte behöva berätta för folk att det är alkoholfritt i sitt glas?? Var och en dricker vad dom vill. Vad är det som gör något till en lögn?

Du är värd bättre. Du är värd bra människor runt dig som firar dina bra val. ❤️

Stort grattis! ? Jag gör min första dag i dag. Hur har du klarat det? Hur har du tänkt?

Idag är det 3 helt nyktra veckor, jag har gjort en helomvändning.
Jag tänker fortsätta under "Det vidare livet"
Hoppas att jag stannar där.

Jag blir glad om jag kan inspirera.
Klokt av dig att ta en dag i taget, för ja, i början handlar det om att läka kropp och knopp och det är inte lätt och det tar MASSOR av energi. Så ge inte upp trots att det kan vara tungt.
Jag vet ju nu att det vänder, det blir bättre.
Och kan det bli det för mig, så kan det det för alla er kämpar här.

Allt gott!

....känns som att du har snitslat en sansad och medveten stig på väg mot nykterheten. Tror, precis som du, att det är svårt att mäta "måttligt" och "normal konsumtion" etc. etc. Att det tvistar till hjärnan.
3 månader nykter låter som ett bra kvartalsbokslut. Att stämma av var du befinner dig idag, psykiskt, fysiskt...och sedan jämföra. Känns också som att ni är på väg mot någon form av bokslut för er båda också, med sikte på det nya i framtiden tillsammans.

Är du redo för att stå emot om han väljer att "ta ett litet glas" på nyår? Att tacka nej om han erbjuder sig att hälla upp åt dig?

Jag vet inte riktigt vart jag befinner mig i förhållande till mitt drickande faktiskt. Var så stark i våras, men det senaste halvåret har varit otroligt tufft på så många olika sätt. Jag måste samtala med maken på något vis, men vet inte om jag är stark nog att be honom stötta mig att avstå. Avstå helt känns så otroligt tufft, för det är det enda jag har när jag faller ner i ensamheten och ångesten. Har ingen annan kanal som riktigt kan ersätta den ännu. Är rädd att jag ska gå helt sönder, falla isär totalt. För mig ÄR det faktiskt på ett sätt en "styrketår". Jag kan känna mig så fylld av ångest på vägen hem att jag nästan får hejda mig själv från att kliva framför tåget eller gira in i en mötande långtradare liksom. Mina tankar som snurrar, snurrar och snurrar och så det djupa självföraktet - ja-a....nästan HATET mot mig själv. Efter ett glas vin tycker jag att jag är riktigt ok. Jag kan fokusera på att "bara" skala potatis, förhöra dottern på sin NO-läxa och bara sitta vid köksbordet och låta henne berätta om tokigheter och skoj hon gjort med kompisar, hennes kärleksbekymmer och annat. Jag är på plats, jag HÖR och jag är närvarande. Räcker till åt sonen. Kan planera ETT projekt i taget med maken. Livet smälter inte samman som i en enda höghastighetsfilm med en huvudrollskaraktär (jag), som jag inte känner någon sympati för. Näe....mycket ord märker jag. Vet inte om de blir förståeliga då de knappt är det för mig, men något i allt detta får mig att sitta här och skriva och tårarna rinner nerför kinderna. Är jag ledsen över något? Är jag lättad över att jag KAN skriva detta till någon?

Tack för det här forumet! <3

Det är väldigt jobbigt när man bryter sina löften till sig själv.. Jag sitter fortfarande i samma situation.. Att jag dricker i princip varje, iaf varannan dag. Inga mängder men tillräckligt för att bli trött och lite seg dagen efter, det där jag hade planerat har jag liksom inte energi för! Blä, är sååå trött på det här. Att jag har en sambo som bjuder på ett glas framåt kvällen gör ju inte saken lättare previs..
TessMa och Stormenlilla, tack för att ni skrev, det känns mindre ensamt! Stor kram till er ❤

Vaknade denna morgon upp med rädsla i magen. Rädd för framtiden. Rädd för att min man inte ska återhämta sig från den tuffa period detta år varit för oss båda. Jag har bett honom ordna en undersökning av sin hjärna. Detta pga att hans märkliga beteenden de senaste året. När han druckit alkohol men även nykter. Han har nu gått med på det. Vi bor i Spanien och livnär oss på eget företag. Tyvärr har vi tappat många affärer detta år vilket innebär att vi nu står i valet och kvalet. Hur ska vi göra i framtiden? Ska vi fortsätta satsa på vår verksamhet eller ska vi göra något annat? Vågar jag satsa som situationen är nu? Vi har bestämt att vi nu tar helgerna som kommer till vila och återhämtning. Så får vi se hur vi går vidare sen.

Dag 8 idag???En hel vecka nykter!!! Idag ska vi handla julklappar. Detta forum är till en stor hjälp för mig och jag är så tacksam att kunna komma in hit och läsa, skriva och logga mitt alkoholbruk. ❤️ Tack!