Senaste kommentarerna i forumet

Jag förstår vad du menar. Men jag känner inte igen mig där. Blev för mycket ett tag bara och har insett att det inte funkar. Vill inte må så mer. Vi får se.

Det blir lättare och lättare ju längre tiden går! Grattis & lycka till framöver.
Vi får kämpa på?

Jag tycker AA funkar väldigt bra men det är väldigt olika i hur man trivs i de olika grupperna. Jag är glad att jag hittat en helt fantastisk grupp åtminstone! Men det är klart lättare i större städer då det oftast är möte två gånger om dagen i flera grupper dessutom. Att träffa människor som på ett eller annat sätt har problem med alkoholen känns tryggt för mig. Alla vet vad man snackar om. Det finns de som är tio gånger värre men även de som har problem mindre än en själv. Inget dömande utan en genuin vilja att hjälpa. Som en klok sa, gå dit, ta till dig det du känner är bra, låt resten rinna av dig bara.

... det kunde jag också hälla i mig på en helg. Återställare på morgonen ibland, följt av mer vin på em och kvällen. Vill inte tänka på hur illa däran jag hade varit om jag fortsatt. Jag fick verkligen nog av mitt självbedrägeri, skammen och ångesten och slutade tvärt. Jobbigt men också befriande. Du förhandlar med dig själv om att trappa ner istället för att sluta helt av rädsla för biverkningar. Jag hoppas att det funkar. Själv skulle jag aldrig fixa det. För mig är det allt eller inget som gäller, skulle dricka hela flaskan om jag hällde upp ett glas vin. Men vi är olika i våra beroenden och du vet nog bäst själv hur du ska lyckas. Motivationen verkar du ju ändå ha. Om den haltar är det svårt att ta itu med problemet på allvar.
Lycka till❣️

Pepp är toppen som stöd. Men att verkligen 100% bestämma sig är bäst. Du slutar för din skulle. För att du ska må bättre. Det finns försök och försök. Jag har försökt många gånger. Men det har ändå funnits utvägar, spelrum, och ursäkter. Var ärlig med dig själv om hur hårt du försökt. Ångest för något man gjort/sagt eller enbart kemisk är en bra kick-off, men den räcker inte långt (smärtan har inget minne). Ångest minskar (förträngs) och försvinner. Då krävs något annat. Att man bestämt sig för att gå en annan väg, utan återvändo. Ett vägval om dagen om det hjälper. Går inte det så är hjälp av olika slag det bästa. Mitt tips är (som vanligt) att skriva ner ångesten detaljerat och ha till hands när det känns ”för bra”. Om du vet med dig att du gett allt och ändå halkat dit så är det ändå en viktig lärdom till nästa försök. Ge inte upp.
Den här gången klarar du det!

Du skrev att du gått i behandling i 40 veckor. Var det du eller någon annan som ville det. Gjorde du det för någon annan än dig själv? Gick du även på AA-möten under denna tiden? Annars kan jag tipsa på det. Det är nog inte för alla men vi måste hitta vår egna väg ut ur helvetet!

Veva filmen är mitt tips när du tänker att du kanske man ska dra ner på alkoholdrickandet. Jag säger inte att du inte klarar det men det är lätt att lura sig själv. Vi är mängder med människor som har olika slags problem med just alkoholen. Jag har hört de mest hemska historier. Jag har själv varit med om hemska upplevelser. Men oftast har det ju gått bra och det är den bilden som man romantiserar. Åtminstone gör jag det i perioder. Jag slutade dricka 1 oktober 2017 och var så trött på det. Jag ville verkligen inte dricka mer.

I somras tog jag återfall. De flesta dagarna väldigt kontrollerat drickande men det ökade ju successivt. Från tre öl en kväll satt man och tyckte synd om sig själv i sin ensamhet dagen efter och varför nöja sig med tre öl då? Jag kämpade på med att äta ordentligt och dricka ordentligt med vatten för att inte börja morgondagen med att dricka för då vet jag inte riktigt hur det slutar. Men hux flux var jag nästan där. Mådde pekka. Fick trappa ner under tre dagar. Sen slutade jag dricka igen. Inte en droppe på tre veckor. Sen satt jag där med mitt vin igen. Ute och svängde på puben. Blev stennitad. Nej, det är inte så jag vill leva. Jag vet vilka risker det för med sig. Så jag traskade ner på AA igen och ska även testa lite annan hjälp.

I bra perioder är det inte så svårt att stå emot. Men jag måste lära mig vad det är för signaler för mig som får mig att börja dricka. Varje gång jag haft högt tempo, gärna i samband med flytt så dricker jag. Om det är för att varva ner eller unna mig vet jag inte. Kanske en kombination.

Än idag kan jag tänka (andra dagen nykter) att det är nog när jag dricker vin det går fel. Så om jag köper en liten flaska vodka och somnar på den kommer det ju funka. Det gick rätt hyfsat i somras ändå. Eller håller mig till lite öl som inte är 7.5% - det borde kunna funka också. Dock sabbar det om jag ska köra LCHF samtidigt. När jag sen vevar filmen så vet jag ju att den där jävla vodkan på kvällen inte kommer bestå. Jag kommer missa köpa hem det någon dag. Om söndagen definitivt. För köper jag två flaskor om lördagen vet jag att jag dricker bägge. Då måste jag ut på puben och där kan jag inte varva ner timmen innan jag ska sova. Då blir det party. Sen blir det ett sexpack 3.5% på vägen hem för att jag är ju i gasen. Sen dricker jag ju inte dessa om kvällen för att jag somnar direkt. Vaknar dagen efter, mår skit och sen dricker jag de där 3.5% och vips är jag i en dimma och står på systemet och köper tre lite vin om dagen. Sen avgiftning(nedtrappning - sömnproblem! Utöver det ångest deluxe.

Så min rekommendation är att inte släppa ner ditt skydd. Samtidigt är vi experter på att slå bort allt som andra berättar för oss. Vi är ju lite bättre än alla de som fallit. Jag kan fixa det! Det är nog inte så farligt. Sen att 99% av alla inte fixar det - det skiter vi i för vi är den 1%. Övriga saker skulle vi aldrig riskera om vi skulle ha så jävla dåliga odds.

För mig funkar AA-möten. Bra gemenskap och man blir påmind av allt jävla elände. Samtidigt är det fantastiska historier dessutom. Men jag släppte ner mitt skydd, slutade gå på möten. Körde mitt egna race. undermedvetet började jag antagligen planera att ta mitt återfall. Jag fattade det inte då men det måste ha varit så.

Bra kämpat med drygt två veckor! Fortsätt på den vägen så kommer du inse att livet är mycket bättre utan alkohol! Hellre ensam än en flaska som vän faktiskt... även om det kanske inte känns så alltid.

Hej alla!

Jag höll upp i mina 60 dagar och jag mådde faktiskt riktigt bra. Under sommaren har jag druckit. Mycket måttligare än tidigare, och jag har varit helnykter på stora tillställningar som 40-års kalas etc. Men jag tycker själv att jag har: 1, druckit för mycket (dvs mer än vad jag själv egentligen vill), och 2, så mådde jag generellt mycket bättre av att inte dricka alls. Visst är det skönt att ibland ta ett glas vin eller en öl med vänner, men det blir oftare fyra glas vin och det påverkar hur jag mår dagen efter (inte som en rejäl bakfylla eller så utan snarare en generell nedstämdhet som jag slipper om jag inte dricker).

Så nu blir det att hoppa upp på vagnen igen på obestämd framtid. Jag kanske kan prova igen längre fram, men nu är det rätt för mig att inte dricka alls under en längre period. Dag 1 således!

Kram!

Var där igår, tyckte den var lite sämre än dag 3. Har du försökt hitta på något för att få distraktion?

Appen cairy är ett bra forum, lyssna på alkis och beroendepodden nyttigt att veta att man inte är unik.
Självhjälpsprogram som finns här är riktigt bra.
Några tips och grattis till dina dagar// ?❤️?Strulan

Jättebra att ni peppar varandra ?
Det är faktiskt mycket lättare att kämpa tillsammans än ensam.
Själv har jag kört i diket flera gånger om under 1,5 år som jag varit medlem här på forumet.
Men hela tiden fått pepp och stöd här.

Idag är jag på dag 15 och är mer beslutsam än någonsin att klara det.
Tack vare många här som nu är i samma sits och vill hålla sig rena och vita så är det lättare att hålla sig själv också.
Så kämpa på, ge inte upp och glöm aldrig:
Ta aldrig första glaset, du ångrar aldrig en nykter kväll! ?
Lycka till er båda??

Kramar
???

Hoppas du skall trivas hör, att dela och ta del av andras strider hjälper mkt// kram Strulan

Vilken kämpe du är som har arbetat med att förändra ditt alkohol- och tablettberoende under så lång tid. Det låter tufft att bryta tvärt med sömntabletter, som du hade ätit i flera års tid! Då började alkoholtankarna dyka upp igen och gradvis har du halkat in i ett mönster av att dricka mer än du egentligen önskar. Det blir tydligt att det blir en krock med dina värderingar - hur du vill vara mot din sambo bl.a.
Härligt att vakna upp till en sån där dag när du kände dig mer redo än annars! Att känna att man vill och att man kan är två oerhört viktiga pusselbitar för en lyckad förändring!
Dag 1, skrev du den 4 augusti. Nu hittade jag din tråd och ser att du inte fått något svar. Skriv gärna mer om hur det har gått för dig! Ibland kan det ta lite tid innan man får flera svar och man kan behöva skriva många gånger. En del använder det också lite som en dagbok, liksom sorterar, berättar för sig själv och andra som vill läsa hur det går. Du använder ju forumet precis som du själv vill såklart. Vi finns här. Det finns möjlighet att få pepp om vägen känns svår och tung och hejarop när det går som du har tänkt dig.
Varma hälsningar,
Sofia, Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Branda? ska vi göra ett ärligt försök denna gången eller vad säger du? Följas åt och peppa varandra? Kram

Hejsan, skrev här för några år sen då under fliken "dricker jag för mycket " denna fråga är besvarad för länge sen så ja väljer omstart här med nytt namn .

Målsättningen då för tre och ett halvt år sen var i första hand att vara nykter i ett halv år vilket jag lyckades med. Men sen har de på många plan gått utför.

Vet inte vad som hände efter det, varje gång ja nummera dricker så slutar ja dricka, eller jag tror det iaf, sen går det några veckor och jag dricker igen och så rullar det på på. Som om ja vore periodare kanske? Dricker ofta stora mängder när jag dricker i allt från 1 till 4 dagar, oftast bli de nog bara en dag men gärna en återställare. Får så mycket mer ångest nu än innan de där halv året är som att hjärnan på ett sätt förstår hur fel ja agerar.

Detta måste få ett slut för evigt, inte bara i någon månad, så ja måste gå vidare med någon form av hjälp att kontakta soc känns väldigt avlägset. Sen undrar jag om någon har något tips? AA efarenheter? Har ju kommit någon ny app där man kan träffas å prata, i min förändring måste nog några nya kamrater helst in också.

Gå till någon privat behandlare/kostnad? Finns väl någon form av rådgivning här också? Bomba gärna med förslag.

Nykter i fem dagar och idag ledig, så ska ut och försöka må lite bättre med hallon plockning, natur brukar alltid hjälpa.

Kämpa på där ute!

Och två tårtbitar för en övertygande och beslutsam ung kvinna, som vet vad hon vill och vart hon på väg??!
Mkt bra gjort?!
Halvvägs till en månad nu dessutom..?
Ha det bra idag!
Stor kram
/Fibblan ?

Jag är också på dag 2, och misslyckas dom gånger jag bestämt mig. Det är som att vinet ropar på mig hallå du har inga problem ta ett glas å så är jag där. Men ska nu försöka lära mig hur jag ska hantera mig själv när suget kommer.

2 igen tyvärr. Har försökt några gånger att lägga ner alkoholen men efter någon vecka har jag börjat igen. Dumma hjärna son lurar en att glömma ångesten dagen efrer. När jag dricker så dricker jag mig aldrig redlös men jag tål nog inte alkohol helt enkelt.ångesten har tom resulterat i panikattacker vilket inte är att leka med och jag känner mig inte glad denna gången konstigt nog. Andra tillfälle när jag "slutat" har jag varit så energisk och på glatt humör. Har ingen fysisk abstinens men känner mig deppig men det vänder förhoppningsvis! Idag ska jag baka med barnen och försöka tänka positivt. Ha en fin nykter torsdag alla?

Sov som en stock. La mig vid 21.30...somnade 22.00 och vaknade när klockan ringde kl. 06.00. Urskönt!

Dag 19 som nykter

Idag har jag varit o tagit min antabus på vc, alltid lika ångestfyllt o sorgligt, men fick veta att mina lever värden redan såg mkt bättre ut. Men ändå känner jag mig inte något "duktigare". På lördag ska jag åka på semester en vecka vilket är sjukt skrämmande, blir första gången nykter o första riktiga prövningen typ. Har även gett min kära ansvaret för att se till att antabusen blir tagen två gånger nu under semestern. Är så sjukt nervös o orolig över hur allt ska gå, hur jag kommer må, rädd att mitt mående ska drabba semestern eller någon annan. Jag vill inte känna mig svagare o mer värdelös än vad jag redan gör.. Varför ska det vara så jävla jobbigt att försöka göra "rätt?"

Grattis Lennis! Två pokaler, en för varje vecka??
Bra gjort ?
Nu kör vi vidare ?

Kramar
???

Ja, dagarna bara rullar på och det går fint?.
Önskar dig en härlig nykter dag☀️?

Kramar
???

Välkommen hit :) Dag 2, najs!! Lycka till!

Jag var också väldigt rädd för det. Men jag klarade mig undan abstinensen rätt okej. Vet inte exakt hur mycket jag drack i slutet men mellan 14-24 öl i veckan i ett par månader.

Det var någon som skrev att om du skakar så pass att du inte kan hålla ett glas bör du söka hjälp. Likaså om du hör saker som inte är på riktigt. Men det är nog dumt av oss att ge råd gällande sånt om vi inte är medicinskt utbildade :p

Var också orolig likt du. Vanskligt att ge medicinska råd. Träffat några som haft det.
Finns lite info här någonstans tror jag och man ska väl se upp för kraftiga skakningar tex. Finns ju hjälp att få via beroendeakuter/mottagningar för så kallad övervakad brythjälp. Eller ring alkohollinjen och prata med någon?