Senaste kommentarerna i forumet

Efter 2,5 år med "livet är en fest" inställning har 80% av tiden bestått av dessa dåliga fyllor som sedan blir lucköppningar på morgonen... som sedan blir veckor av ångest...I början gick det "bra" men det blev snabbt fler och fler kvällar som slutade med lucköppning på morgonen. Nu har det gått så långt när jag väl dricker att min inställning efter ett glas är att det inte finns någon morgondag och jag har inställningen att festen är inte slut för ens alkoholen är slut. Så jobbigt att man gör så här mot sig själv, nästa gång går bättre, nästa gång sen nästa gång... Jag ser mig själv kunna sitta och ta något glas med vänner utan att spåra eller vara den som drar iväg på någon fest med "mer drag" men har försökt och det spårar mer än lyckas. Dags att inse att det är inte värt det. /Magge

Hej
Ny på den här sidan, känns bra att man inte är ensam/Magge

Jag följer er och finns här. Jag läste i en tråd här på forumet att det är den där ljuvliga stunden direkt efter alkoholintag som man njuter av, där vill man ju vara hela tiden, men ganska snart byts det ljuvliga ut mot fylla och vad som följer efter det vet vi allihop. Ångest, bakfylla, dålig sömn med mera, detta påverkar oss i dagar efter fyllan. Frågan är om den där ljuvliga stunden var värt skiten som man får på köpet efteråt? Jag må säga att styrkan och energin jag fått efter dessa 9 dygn är bra mycket ljuvligare än det första å andra glaset. Kämpa på, det gör jag ?

Hur går det för er Västligvind och Norrbottens tjej? Berätta hur ni mår och hur det går. Jag är inne på dag 9, det går fint. Jag mår bra. Inget sug. Det är bara mitt i veckan och det brukar inte vara några problem för mig. Helgen kommer och just den här helgen fasar jag lite för. Ensam hemma och det finns gott om dricka här hemma. Jag sa till min man vid ett tidigare tillfälle då han kom på mig med att smygsupa, ”ställ undan dina flaskor” han svarade ”det ska inte behövas, ge fan i dom bara” Lätt å säga. Efter jag berättat för honom om mina alkoholproblem och han ska ta sig en whisky kan han säga ”du gumman får bara en liten rackare eftersom du inte ska dricka så mycket sprit” ? Jamen, han har ju inte fattat ett skit, man kan inte säga/göra så mot en alkis liksom. Med detta så känner jag mig ganska ensam om mina problem. Jag har ju berättat för honom om mina problem, men han vill inte inse allvaret. Just nu är det så pass skört för mig, men jag kommer berätta för honom om det här forumet och att det hjälper mig i min kamp, vet ju inte hur det slutar, men just nu är det här forumet viktigt för mig. Jag har ingen plan framåt mer än nykter oktober, jag kanske fortsätter eller misslyckas, vem vet? En dag i taget ✊

Då gör vi sällskap en månad till :-) !
Jag känner mig också nöjd med mitt beslut, även om jag brottas med allt som alkoholen förut dolt, så jag är också inne på att ta en månad till.

Blir så glad när jag läser att du hittat ditt nya liv och att du vill ha det så mycket att du kan stanna efter 1½ glas. Starkt!

Det går helt enkelt inte att sluta dricka så länge man lever med en partner som är helt rabiat. Just nu känner jag mig mentalt så långt nere på botten som det bara går. Jaja, en dag i taget och försöka hitta en väg ut.

Tack Jempa och Bestämd. Ja, jag fick en jättebra start på veckan och ja, allt ok med mig.

Måndag kväll och igår var jag på kurs, det var jätteroligt och nyttigt. Något jag borde göra oftare.
När jag kom hem igår på kvällen var jag nöjd och glad om än helt slut av alla intryck, både av allt som jag försökt att ta till mig av läraren, men också av att relatera till alla andra kursdeltagare. I "vanliga" fall hade jag slappnat av i soffan med en flaska vin efter, utan att egentligen reflektera över varför mer än att jag är värd det.
Nu gjorde jag inte det, för jag dricker ju inte ;-). Jag satt istället och försökte att bara slappna av, men hjärnan gick på högvarv efter dagen.. Lyckades somna när jag la mig iaf och har sovit.
Men, när jag vaknade i morse hade jag ingen känsla alls av att ha sovit, allt matade fortfarande runt i skallen och jag kände mig som bakfull. Innerligt trött och med tryck över panna och tinningar. Har inte lyckats vakna riktigt än fastän det redan är eftermiddag.

Tror jag är ett ytterligare svar på spåret på min fråga om varför jag egentligen började dricka för många år sedan..
Jag kan helt enkelt inte få stopp på skallen utan alkohol när jag har många intryck att bearbeta. Och det gör mig helt slut.

Så ikväll blir det bara te och Alkispodden och sedan tidigt i säng igen, orkar inget mer.
Helt enkelt för tidigt att ge upp och få lugn och ro och sömn med hjälp av alkohol, även om det börjar kännas lockande att få tillbaka energin och välmåendet jag känner efter att jag druckit.
Det här nyktra baksmällorna suger... Ska de aldrig gå över? Dag 35 idag...

Jag läser vad du skriver och oj vad mycket vi har gemensamt. Men det som slår är just denna meningen: "Jag har ständigt dränkt mina drömmar och längtan i alkohol." Jag gör precis likadant, för mina drömmar är inte samma som min fru har och varje gång jag jag har en dröm så blir det nedslagen. Jag stänger istället av hjärnan med alkohol så alla dessa drömmar och ideer slutar poppa upp och jag slipper bli besviken. Min enda väg mot nykterhet, vad jag har kommit fram till efter många många års insikt är att jag måste göra mig fri från min fru. Då kan jag börja följa mina drömmar och slippa dränka dom i alkohol.

dina 2 sista meningar så signalerar du att du redan bestämt dig för ett återfall. Om du, istället för att planera framåt, tar en dag i taget så knallar det på.

Kloka ord Mirabelle! Jag ska försöka tänka så.. För det är det som är lite av problemet nu, varför jag är arg. Alla som ska "hålla koll" på mig. Känns som jag är 4 år. Men du har rätt. Det är mitt val i livet. Om jag vill flytta ut i skogen och sitta på en stubbe och dricka så kan jag det om jag vill. Men jag väljer att inte dricka. Det är mitt eget val.

Tack!

Förresten dag 4 och min ångest är lite lättare. Har börjat lyssna på Alkispodden när jag jobbar. Gillar att de pratar om saker på ett helt vanligt sätt utan dömande. Även om misstag och felaktigheter man gjort som onykter. Den tar mig på rätt spår nu när jag arbetar själv.

Har också börjat tänka mer på mig själv.. Fast på ett bra sätt denna gång. Har på något sätt glömt bort mig själv i barn, familj, fru, hus, karriär och vinandet.

Bävar inför helgen fortfarande. I morgon är det torsdag och jag brukar alltid gå runt hela torsdagen och tänka att... Snart är det fredag och jag får dricka vin.

Kram från mig ❤️

för dig? ??? ville bara skicka lite pepp och önskan om en fin onsdag.

Och jag tror att man kanske måste göra små test/återfall om det är så att man inte varit helt illa däran innan. Man kanske måste testa för att verkligen känna vad man vill. Du klarade det ju galant! Kunde ju lika gärna ha varit så att du tänkte att det nu var skitsamma o drack massa. Heja dig!!! ??

Så nu satsar jag på 2. Ska läsa naked mind, har hört mycket om den. Livet liksom bara rullar på och jag känner mig nöjd med mitt beslut. Dock finns tanken alltid där i bakhuvudet att ”sen ska jag dricka” men inte idag i varjefall! Ha en fin tisdag! Och tack för all pepp ni ger ????

Tack, så tänker jag också för att inte ge upp. Skönt att få det bekräftat??

Kramar
???

Hej. Tack för att ni tagit er tid att svara. Det gäller alltså en planerad avgiftning tillsammans med beroendeklinik. Jag trodde jag skulle bli inlagd men ska istället få mediciner och genomföra det hemma. Blir dock dagliga besök.

och vi har nog alla haft eller? Jag är inne på min fjärde nyktra resa. Jag brukar tänka att det tog mig tid att hamna i missbruket och att det är en resa även att bli nykter. Bump på vägen är svåra att navigera förbi, då de inte alltid syns.
Kram

Åh, grattis till fyra veckor! ???

Kikar bara in och säger hej! Hoppas allt är bra med dig ??

Tack Vinäger och Miss Hyde för era kloka och peppande ord ? Jag har tappat forumet lite de senaste dagarna, men märker att det inte är bra för mig. Jag måste ha den ständiga påminnelsen om varför jag gör det här. Kände att det var frestande att räkna dagarna så som du föreslog Vinäger, velade länge men valde ändå till slut att börja om. Jag tror det beror på att jag måste vara ärlig mot mig själv och er för att detta ska funka. Även om jag inte ens drack två glas i lördags så drack jag ändå, något jag egentligen inte vill göra. Den viktigaste läxa jag lärt mig här är att ingen är unik. Visst, det finns kanske någon promille som kan gå tillbaka till ett normalt drickande men jag är inte en av dem. Tänker i alla fall inte chansa på det. Den där lilla mängden satte ändå igång processer i min hjärna, ett sug. Det har gått över nu och jag mår bra men jag måste vara extra vaksam den närmaste tiden. Jag vill ha det här livet! Allt är så mycket bättre. Min ångest är bättre, min aktivitetsnivå är bättre, jag gör så många roliga grejer, jag orkar med och klarar av. Jag oroar mig inte ständigt för om jag skadar kroppen. Jag känner att träning gör nytta på riktigt, jag visar mig själv kärlek och tar hand om mig. Så vill jag ha det ❤

Fina Lisa! Vi kämpar alla på olika sätt! 14 dagar helvita i bagaget är ju dunderbra! Nu har jag inte druckit en droppe på flera dagar och visst känns det skönt i kropp och knopp.

Hoppas du får frid på hjärnspöken och din tillvaro! Kraaam

Tack för stödet. Jag har märkt det. Det blir inte bra alls. Fick ett bra råd av en vän. Drick bara när du är lycklig och aldrig ensam. Ganska vettigt. De fysiska besvären känner jag inte av nu när jag vaknade nu kl 4.45. Har inte stigit upp ännu dock. Jag bara älter och älter. Gräver och gräver. Hoppas att den psykodynamiska terapin hjälper mig. Berettade för psykologen att jag ville känna mig lugn och avslappnad utan A.
Med vänlig hälsning,
Halvdan

Hej, med koppling även till ditt första inlägg här.

Beroende på hur stor abstinens och vilja du har. Kan vara farligt om den är stor med risk för EP (epilepsi attack) och delirium som du vet.
Det är svårt som fan när det är som värst och lätt att självmedinicera som du säkert vet också och då är du igång igen.

Nu vill jag inte skrämmas, jag själv har tagit smällen hemma flera gånger men fick berättat för mig när jag la in mig för avgiftning (där alla fick ha sina telefoner) att med de abstinens jag haft, bara haft tur att inget av ovanstående hände.

Jag förslår du ringer och pratar med öppenvården där du bor. Hellre en orosanmälan en att du dricker bort allt du har.

Ring dom,
även om det blir en orosanmälan, ska det vara jäkligt mycket skit för en utredning.
Min fd fru hamna på psyk 2 ggr sen november, hämtad av ambulans/polis, funkar samma där- orosanmälan, inget hände, och då är hon psykiskt sjuk med bp2 + adhd,

OCH det är en blandad kompott av människor man möter om man lägger in sig, från alla samhällsklasser, rätt intressant när man väl är där faktisk,
alla sitter i samma båt, man kan prata av sig,
otroligt stöd av personalen,
Känns tryggt att dom har koll på en,
man får en hälsoundersökning- skönt att få reda på hur kroppen egentligen mår,
b-vitaminsprutor så kroppen kommer igång,
Man får medicin för att lindra processen och att sova,
Har man haft problem med mat, äter man som en galning efter ca 2-3 dagar och kroppen börjar dra igång ordentlig
man får bra mat,
När fyllångesten börjar försvinna är man glad att man tog steget att lägga in sig,
Fyllångesten försvinner, bra så man kan ta tag i annan ångest,

Kommer inte på ett ända minus om att be om hjälp,

journaler bestämmer du vilka som får se. Alkovården ser ju självklart, vårdcentralen ex kan inte om du inte vill och vise versa, dom frågar om det är ok att se alla dina journaler- du säger nej.

Även om du fixar DENNA avgiftning själv, du behöver hjälp att få ordning på problemet. Det är jävligt svårt att göra själv utan professionell hjälp.

Kriga på och ring?

Jag har gått igenom 2 svåra separationer i mitt liv efter ganska långa förhållanden, och jag har försökt hantera det med alkohol, det blir inte bra!
Så försök att lyda mitt råd, håll dig nyckter!
Det vore så skönt om jag hade varit nykter! Det skulle minskat min problematik avsevärt.
Så snälla du gör inte som jag.
För din skull!
Mvh Flyktsoda

Ska inte ropa hej ännu förståss! Har inte druckit sedan i torsdags o tänker inte dricka en droppe förrän fredag förrätt. Om ens då. Det har jag faktiskt inte bestämt ännu.