skrev Soffi i Ny i klassen

Har varit nykter i 25 dagar nu, känns bra :-).

Bestämd: Ja, jätteskönt att ha haft en fin helg utan alkoseghet. Och, ja, jag får dåligt samvete / känner mig missunnsam när andra inte dricker pga mig. Men, var och en får ta ansvar för sig är väl vad jag bör tänka...

Måndag och tillbaka till rutiner, känns också bra. Börjar stå klart för mig att jag är extremt beroende av fasta rutiner, jag blir jättetrött av att hantera oplanerade dagar som på helgen, även om jag har roliga aktiviteter och inget tvång. Det här har jag väl egentligen vetat länge, men blir så tydligt nu när jag inte är avtrubbad. Kan det tom vara en av anledningarna till att jag började dricka regelbundet? Letar fortfarande efter svar på många "Varför?"....

Allt gott till er!


skrev Jempa123 i Ett liv -om mig och mitt beslut

...till en månad och dina fina insikter ❤️? ha en härlig måndag!!!


skrev Ultra i Vill förändra

Så var det måndag igen och en ny tuff arbetsvecka väntar, A har varit en ångest dämpare när det är mycket på jobbet men ska klara mig utan just A ☺️
Får satsa på träning som också dämpar ångesten men som ju är desto nyttigare....
Svårt att sova så just nu dödstrött när vänder detta så man kan sova någorlunda normalt igen ?
Önskar er alla en bra start på denna veckan o naturligtvis utan A


skrev Bestämd i Ett liv -om mig och mitt beslut

Idag är det dag 30, dagen som skulle blivit final på nykterheten. När jag började sluta dricka kändes en vit månad så himla lång och svår. Jag tänkte att jag skulle hålla ut, visa för mig själv att jag inte hade några alkoholproblem. När perioden var slut skulle jag med gott samvete fira med vin.

Så mycket har hänt sen dess. Jag har upptäckt livet igen. Lever mycket mer aktiv. Njuter av att vara nykter och känner inte något stort sug efter att börja dricka. Det jag har satt in i nykterhet har jag fått tillbaka i livskvalitet. Naturligtvis blir livet inte perfekt för att alkoholen inte finns med, men ändå så himla mycket bättre. Så jag fortsätter med en dag i taget. Jag säger inte aldrig mer, bara inte just idag. Är nyfiken på hur livet kommer utveckla sig i nykterhet.


skrev Garageper i Märkligaste beteendet ever

Kanske jag skriver för långt och mycket?
Skit samma, dag 12 avklarad.
Klarar det utan Antabus. Kommer hålla garden högt för snart ska jag ut på arbete i två veckor igen.
Södra Europa med möten där jag själv kommer vara i största fokus. Skönt att vara nykter och förhoppningsvis kunna leverera något bra.
Jag är en vanlig snubbe som fått ett bra jobb utan att ha behövt utbilda mig speciellt länge. Genom passion och intresse har jag haft turen att få ett fritt, skapande arbete. Jag tänker inte supa bort det.
GP


skrev Berra i Ångesten tar mitt liv...

...för det är jag ju, ur en tjugoårings perspektiv, och en pojkspolning ur en sjuttioåring.
Så valet är fritt, och med de kärleksfulla undertonerna i forumet så tar jag det som en komplimang, alla gånger.

Det är märkligt, trots att jag inte har träffat er alla i verkligheten så känns det som ni har ett ansikte hos mig.
Avbildat i era skriftformer utifrån mina egna livserfarenheter, och vem vet, jag kanske kommer bli djupt besviken på mina egna uppmålade fantasier om vi träffas i verkligheten.
Adde som jag har träffat irl blev mjukare och rundare (no ofense Adde), som ibland kan använda spetsiga ord i sina meningar.
Men när man ser glimten i ögat och leendet så förstår man att tillsammans med dialekten så blir han inget annat än en brummande björn.
En sådan som man gärna kramar.

Att kunna läsa mellan raderna ör svårt, att tyda andemeningen beroende på vem det är som skriver.
Det ör alltid lättare att läsa ett inlägg om man har läst om personen tidigare, man knyter ihop trådarna och får en följetong.
Och att man känner för innehållet, att det berör en, att texten talar till mig, en igenkänning.
Så visst får vi våra favoriter på forumet, inget snack om det, men det betyder inte heller att vi inte bryr oss om andra.
Sedan finns det de som dundrar in på forumet och ställer krav, hjälp mig, nu!
Att försiktigt försöka tala om att förändringen ligger hos en själv, och det finns ingen underverk eller piller som tar bort alkoholism på ett huj.
Att sluta dricka alkoholen handlar om så mycket mer som är involverat i våra liv, tankegångar och tankesätt, rutiner och vanor.
Det finns ingen knapp som man kan trycka på så är problemet borta, om man tänker att man inte får dricka alkoholen så är man lite snett ute, tankarna måste ligga i att man inte längre VILL dricka alkoholen, då går det lättare.

Övertygelsen kommer inifrån djupt inne i själen, inte av påtryckningar utifrån, man gör det inte för andra, utan för mig själv.
En stark övertygelse slätar enklare över andras tjat om att göra dem sällskap med att dricka, jag fungerar bättre utan alkoholen.
Med tiden ser man andra saker, allt är inte så jäkla kul när man dricker, det ser man bäst nykter.
Alkoholen stökar till det på kontoret , fuckar upp ens hjärna och man gör saker som man egentligen inte vill, alkoholen styr ens liv.
Att ställa sig högre i rang än alkoholen betyder att man tar kommandot över ens tankar, nu bestämmer jag vad jag ska göra!
Och att envist hålla kvar vid dessa tankar, aldrig släppa på omdömet och låta sig berömmas med en berusning.
Jag berömmer mig med en härligt god räksmörgås, svampomelett, godis, choklad, eller vad som helst så länge det inte innehåller alkohol.
Det blir inte roligare med alkoholen, man bara inbillar sig det, skratten blir inte alltid ärligare utan mest flamsiga.

Och man blir inte tråkigare på festerna när man är nykter, man blir ärligare och ser verkligheten.
När folk är fulla och odrägliga är festen över och man kan gå hem med lättat hjärta, för något mer intressant lär inte hända, om man inte vill se slagsmål, svartsjuka och andra tråkigheter.
Det mest läskiga i det hela är att jag var en del av det där förut och var drivande till att det alltid skulle finnas med alkohol vid alla tillfällen.
Jag var förd bakom ljuset och nu är det så pass påtagligt att man behöver solbrillor i sammanhanget.

Det är söndagsnatt och jag gör som jag brukar, hänger lite på forumet, försöker sammanfatta veckan som gick.
Och jag är trött i både kropp och knopp, och veckan har som vanligt varit väldigt intensiv men också fått tid till rekreation i helgen.
Det är viktigt att kunna blanda allting så det inte blir enformigt och uttjatat.
Jag har fått umgås med de som betyder mest och förgyller min tid bäst, familjen och vänner.
En blandning av toppstyrda arbeten och eget frivilligt kroppsarbete, jag har fått varit arg, ledsen, glad, uttråkad, sprallig, galen och tokig.
Och vet ni, utan att behöva bedöva eller berömma mig med alkoholen, jag är fri att få kunna uppleva det på egen hand.
Och jag får konfrontera mina egna känslor på direkten, och inte i ångestkval dagen efter...

Så vecka som gick har varit....super!, och då på ett bra sätt!

Tjirp!

Berra


skrev Jempa123 i Ett liv -om mig och mitt beslut

...att hitta glädjen över småsaker i vardagen. Så himla fint! Man får njuta av det. Önskar en bra start på veckan ???


skrev Azalea i Hur funkar en periodare

Hur funkar det att vara en periodare?
Jag misstänker att min man är det. Han dricker som besatt under 1 vecka, 3 veckor men även upp till 2,5 månader i sträck. Äter inget, gör inget mer än köper nya flaskor när de gamla är tomma. Äter i stort sett ingenting under dessa perioder.
Hur klarar man sig?
Kan man komma ur detta beroende?
Hur ska jag som anhörig klara av att växla från "nirmalt" liv till totalt kaos.
Hoppas någon jan hjälpa mig att förstå


skrev Bestämd i Första dagen på resten utav mitt liv

Ville bara skicka lite värme och hoppas att du mår ok trots test. Din tråd här har hjälpt mig mycket ?


skrev Bestämd i Ny i klassen

Vad härligt det är att känna sig trött efter en fin helg, snarare än efter för mycket vin ? Fattar grejen med särbon och vinet, men samtidigt kan ju inte du ta ansvar för om han ska dricka eller ej. Han är ju fri att ta ett glas om han vill och du är fri att inte göra det. Ibland tror jag att vi som har..ehm..ett lite mer passionerat förhållande till vin än andra tycker att det är mer av en grej om någon väljer bort det för vår skull. Vi får dåligt samvete. För den som inte har lika starka känslor så kanske det bara kvittar. Rätt säker på att din särbo inte grämde sig över det där förlorade glaset vin. Han tyckte nog bara kvällen var lika mysig som du :)


skrev Strulan65 i Ett liv -om mig och mitt beslut

Grattis till dina dagar och härligt att du mår så bra// Strulan


skrev Bestämd i Min resa

Åh vad fint att ni bestämt er för att göra det här tillsammans. Det gör min partner och jag också. Är i precis samma situation: Han har inga direkta alkoholproblem men har liksom hängt på mig (inte i samma mängd och takt dock). Tror iof inte riktigt att han fattar att jag har alkoholproblem på riktigt även om jag uttalat det till honom. Kanske gör det ont att se? Har inte skrivit så mycket om min kärlek på forumet just för att jag har dåligt samvete, men ska ta tag i det också. Hursomhelst, heja dig! Så jäkla fint att det går bra för dig ?


skrev Bestämd i Ett liv -om mig och mitt beslut

Hade någon slags ilsken dipp på förmiddagen men den botade jag ganska effektivt med träning. Har också upptäckt nya känslor. Det var så längesedan som jag riktigt såg fram emot något som inte innehöll alkohol. Nu kan jag plötsligt känna pirr över mysiga vardagssaker. Det är en känsla som jag sällan har haft sen jag var barn. Tänk att under vinälskaren bodde en ganska aktiv, påhittig och glad människa? Jag som undrade om jag skulle klara min ångest utan alkohol och så har ångesten minskat istället.
Nu låter jag kanske överpositiv och som om allt är så himla enkelt för mig, men riktigt så är det ju inte heller. Rätt som det är dyker den upp, alkoholrösten. Den är listig och lockar och pockar på helt nya sätt. Det är som att alkoholen inte riktigt vill släppa taget. Försöker tänka på att jag lagt så stor del av mitt liv på att dricka, längta till att dricka eller vara bakis att det inte är konstigt att tankarna spelar mig spratt. Det finns ju trots allt något tryggt i det invanda och något läskigt i det nya. I mitt fall är det ju dock det invanda som verkligen är farligt.


skrev Pianisten i Snart helg igen

Ok dag. Mycket kring vårt kommande stora projekt.. Börjar bli rörigt i huvudet. Har svårt att hålla många bollar i luften samtidigt, då blir jag fort trött och stressad.
Blev ett besök på gymmet på morgonen, klockrent. Jag och två till när jag kom. Kan helt klart bli något att ta fasta på den tidpunkten.
Haft huvudvärk som krupit på fram mot eftermiddagen några dagar i sträck nu, lite tröttsamt och energikrävande. Hoppas det ger sig snart. Imorgon är vi äntligen full styrka på jobbet igen efter 3 veckors överlappande semestrar. Ska bli skönt.
Önskar alla en fin start på veckan!


skrev Strulan65 i Ångesten tar mitt liv...

Efter en riktigt galen helg på jobbet, är dina ord som balsam för själen. Ord som gör det lättare att förstå varför jag inte skall stänga av hjärnan med vin.
Förstå att tiden kommet göra mig trygg i min nykterhet också. Många kramar Strulan ?❤️


skrev Femina i Första dagen på resten utav mitt liv

Jag beslutade mig för ett glas vin till middagen idag. Sen var vinet tyvärr slut så då blev det en Irish Coffee och två whiskey cola istället. Och jag gillar inte ens whiskey!
Imorgon ska jag på neuropsykologiska testet på Karolinska...?


skrev Manda i Dags att ta tag i problemet.

Bra kämpat och Grattis till dag 8 ? Ett tips som jag haft nytta av är att skriva ner för- och nackdelar med att sluta dricka, för sej själv. Listan på + sidan blev 20 gånger längre än nackdelarna (som egentligen bara blev två saker..)
För mej känns det även lättare att ta en dag eller en vecka i taget, att tänka ”resten an året” kan kännas övermäktigt. Lycka till i fortsättningen! ?


skrev Fibblan i Otroligt

imorse!
En fröjd att höra FinaLisa?!
Hoppas du får somna på samma sätt ikväll, vart du än befinner dig?!
Så bra jobbat med dina redan 9 dagar ?!
Kram och god natt
/Fibblan ?


skrev mulletant i Ångesten tar mitt liv...

Då förstår jag... och kan berätta i skrift att ’forumbrorsor’ är ett av mina bästa ord... och som mina brorsor kvalar ni (med nödvändighet) in i epitetet ’gubbar’... Just ni två hör till mina favoritgubbar?? Finns inte många såna... mullegubben och ni två. Typ. / Kram fr forumsyrran mt


skrev Janne84 i Dags att ta tag i problemet.

Så var det söndag igen och en vecka utan alkohol är avklarad.
Har egentligen gått ganska lätt men kände mer sug än jag brukar i fredags, kanske en kombination av att jag bestämt mig för att inte dricka, trötthet och diverse mindre irritationsmoment under dagen? Har tidigare kunnat hoppa över nån helg ibland utan större problem, mitt problem är ju inte i första hand att jag dricker för ofta utan att det nästan alltid blir på tok för mycket när jag dricker.

Har ännu inte bestämt mig för om jag ska fortsätta vara nykter för alltid eller om jag ska göra ett försök att dricka måttligt i framtiden. Satsar på att vara nykter året ut till att börja med så får jag ta ett nytt beslut då.


skrev Adde i Ångesten tar mitt liv...

är inte van vid mina nya hörapparater :-)))


skrev mulletant i Ångesten tar mitt liv...

Hör du inte det kärleksfulla tonfallet? / mulletanten


skrev Adde i Ångesten tar mitt liv...

Adde muttrar lite över epitet "gubbar" som Mulletanten myntade här :-O Skulle väl stå "gubbe" = Berra ??? Jag är ju rena ungdomen :-))


skrev Rosa-vina i Min resa

Oavsett beroende eller inte, är det en vinst att leva nyktert. Pigga nyktra föräldrar är de bästa. Barn märker om man druckit, även om det endast är några glas.

?????


skrev Manda i Dag 1

Har jag också emellanåt. Jag lurar mej själv att tro att det är träningsvärk ibland men jag har varken tränat mer eller mindre så det är nog som du skrev, att det är giftet som påverkar kroppen. Jag besväras även av nattliga svettningar och det är säkert giftet som kroppen gör sej av med. Men det brukar ge med sej efter några nätter. Dag 7 för min del nu. Känns bra både kropp och själ just nu.
Hoppas du haft en fin helg. ?Kram