Senaste kommentarerna i forumet

Jag uppskatter dina ord otroligt mycket. Jag är ganska ensam just nu. Killen är utomlands ett tag till och min familj bor inte i sverige. Ärligt sägt så har jag inte berättat för killen och vet inte om jag kommer göra det. Men då känns det som jag ljuger för honom, vilket få mig att må ännu värre.

Men som du säger så kommer det bli bättre. Jag tror på dig. Det känns bara så svårt och jobbigt nu. Men, jag är nu två dagar nykter. Och jag hoppas att för varje dag så försvinner min skam lite och ändras till stolthet över att jag försöker ändra mitt beteende. Och det känns som jag kan få mycket hjälp och stöd av er. Och just nu är det stöd som behövs mest. Bara någon som säger att jag är inte en failure eller besvikelse och att jag kommer klara av det här.

Skäms inte. Plåga inte dig själv. Du stannade på 2 öl... Bra där! Som att öppna en chipspåse innan maten... Man vill ta mer men ska inte förstöra aptiten... Så man behärskar sig... Bra där ollebulle...

även om jag förstås hade hoppats på att det skulle vara en FinaLisa med motivation och lite mer ork och lust..?.
Men det är såklart förståeligt att du inte har det just nu, med allt som varit..
Klart det tagit väldigt mkt av din kraft, inte undra på att det känns som det gör just nu. Men som sagt; jag är så glad att du hör av dig iaf?! Och det är gott o höra att sonen din blivit hyfsat återställd?.
Vi finns här, oavsett vilka löften du ger eller inte till dig själv ❣️?❣️?! Jag "failade" ju mitt igår. Och har en ny dag 1 idag. Passar ju bra med en krispig fräsch alldeles ny månad att hoppa på det igen på ?! Så om du vill, kan vi hjälpas åt i dragkampen och samla nya friska, vita dagar ihop???!
Tillsammans är vi starkare??!
Du gör det som blir mest rätt för dig, förstås, men fundera på det..??!
Oavsett-
Styrkekramar ?
/Fibblan ?

Jag blir så imponerad och inspirerad när jag läser ditt inlägg! Du "bara" möter de olika känslolägena med acceptans och tillförsikt ?! Otroligt bra jobbat! För det där kommer verkligen inte gratis. Tack vare att du ger dig själv tillåtelse att bryta ihop som igår eller som idag, där du återigen tar dig själv och dina känslor på allvar. Idag är det minsta möjliga av måsten som gäller.
Fortsätt ta det lugnt och ta hand om dig - Du gör det så bra??!
Och grattis till dina alldeles snart 2 veckor ?!
Kram
/Fibblan ?

Det låter som att helgens "bravader" verkligen lämnat spår efter sig..och även om det är smärtsamt och man bara vill ifrån den där skammen som härjar runt i en, så är det trots allt just den som också verkligen motiverar dig till att NU ta ytterligare tag i och komtroll över alkoholen. Du har redan sökt mer hjälp också. Så det låter som att du verkligen gör vad du kan nu för att få till en förändring ??! Klart man blir både förbannad och ledsen på sig själv, men de där borde-tankarna leder sällan till ngt gott..
Jag vet inte om din kille vet vad som hänt nu och om det känns kört mellan er pga av det som hände..(?) Och du behöver svar eller berätta. Men jag tänker att för din egen del är det aldrig försent! Och förmodligen inte er emellan heller, beroende på vilka steg du tar nu..?
Vad är det för känsla som du vill komma över? Det jag kan säga som kanske kan ge lite förtröstan är att ALLA KÄNSLOR kommer och går. Så starkt som det känns nu kommer det inte alltid att göra!
Kämpa på - häng på i helvita dagar och allt kan bara bli bättre?!
Kram
/Fibblan ?

Spänd som en fiolsträng gick jag på yoga igår. Lite lättare i kroppen och inställd på en mjuk och skön dag gick jag hem och bröt ihop. En liten skitsak som dök upp i huvudet.
Efter ett tag börjar jag inse att den lilla skitsaken funnits hela livet och förmodligen påverkat mig mer än jag tidigare trott. Tänker inte ta det nu, lite pinsamt på ett sätt. Önskade igår att jag ville dricka ? Sjukt. Men eftersom jag faktiskt inte ville så lät jag bli.

Idag är jag slut. Vill ingenting. Ska bara försöka göra det viktigaste idag. Vet att jag bara brukar må sämre när jag går emot min känslor, så en lugn dag får det bli. Tänker inte skynda mig, hetsa eller forcera nåt.
Imorgon kommer jag att vakna med 2 nyktra veckor bakom mig ??

Min motivation har krympt ihop till en liten skrutt. Ingen ork, ingen lust.
Känner ingenting, all min energi gick åt att stötta sonen och hans akuta behov.
Nu när han har blivit hyfsat återställd så är ju det skönt för mig också men jag tappade på något vis kraften för egen del.
Får ladda upp batterierna återigen och återkomma om ett tag.
Inte för att jag vill dricka, är trött på det också men vill ändå vara fri från min eget löfte ett tag om det nu skulle bli så....?

Ni alla kämpar därute, ni är värda så mycket lycka och livsglädje!!
❣️?❣️?❣️?❣️?❣️

Ha det så fint nu så hörs vi om bara ett litet tag?

Det är så svårt. Jag vill umgås med folk ibland och det slutar alltid med att dricka någonting. Det kommer vara jobbig men jag kommer klara det. Jag måste. För eget hälsa och mitt förhållande.

Men samtidigt så känns det som att det är för sent för att fixa mig själv. Jag borde ha försökt mer innan det här hände känns det som. Jag visste sedan några år tillbaka att det var ett problem.... Men hur kommer man över en sådan känsla? Kommer man någonsin över det?

Jag vill bli bättre, men jag är så fylld med skam fortfarande. Det är pinsamt, mest, och även efter 24 timmar känns det inte som det går över, trots att jag vet jag mår bättre nu än igår.

Men jag kommer att sluta dricka. Idag har jag sökt även andra typ av hjälp förutom här på AH och jag har även tänkt söka mig till KBT. Det här kommer aldrig jag låta hända igen. Nu är det mest att överleva de här dåliga känslorna så att jag kan fokusera att bli bättre.

Tack för ett fint välkommen :) Det behövde jag verkligen. Jag har varit så nere idag och arg på mig själv. Det känns bättre nu när man vet att det finns folk som bryr sig och tror på en.

Jag ska landa i det som hände igår så får jag sortera tankarna. Jag kände liksom att jag ville ha en känsla av kontroll. Klarar jag det? Eller var det en bortförklaring för att kunna bli lite tipsy? Ville jag bara varva ner? Tyckte jag helt enkelt bara att det var gott? Ville jag ge mig en klapp på axeln?

Jag har ju börjat jobba igen, kan det vara därför? Hmm, tankarna är många. Eller var jag bara normalt sugen så att säga? Hmm.

Idag fick jag ingivelsen att vara med på gudstjänsten i kyrkan, trots att jag visste att min vän inte skulle vara där. Eller kanske därför. Jag behöver sinnesro och läkning för egen del. Det är en fin mindre kyrka med enkel arkitektur och en familjär stämning.

Sen vill jag berätta något för er. För nästan ett år sedan skrev jag om hur chockad och ledsen jag var över min allra äldsta väninna sen 44 år tillbaka. Vi har inte haft kontakt sedan dess. Men hennes pappa är kyrkvärd i den här kyrkan.
Nyligen bad jag till Gud för henne och i början på veckan träffade jag hennes pappa i kyrkan. Jag bad honom hälsa henne från mig och samma kväll fick jag ett sms. Vi bara utbytte några ord men det känns bra och förhoppningsvis hittar vi snart tillbaka till varandra. Gud hör bön. ?

Man KAN ta x glas men VILL helst ha fler. Förr eller senare så vill man mer än man kan. Det har varit så i 100% av fallen när jag ”dragit ner”. Antar att de som inte har problem, eller inte så stora, har lättare att bara ta nått glas och sen känner de att det är lagom. De känner kanske sin gräns tydligare.
En eller två är bara lite lätt uppvärmning för mig. Och efter en eller två måste man ju kämpa hårdare med ett handikappat konsekvenstänk. ”Äh bara idag”, ”En gång är ingen gång”. Sen blir det lätt ”Bara i helgen”. Eller ”Bara den här veckan” för att kanske landa i ”Bara på semestern”.

Bra kämpat, visst är det skönt att piggna till och tänka klart. Se ljusare på livet och må gott.
Lycka till vidare på din resa ?

Idag är det tredje söndagen i rad som jag är nykter, jag känner mig ganska stolt och väldigt glad över att jag tog beslutet.
I överlag känner jag mig betydligt piggare, mer skärpt...kroppen känns inte riktigt lika pluffsig, och jag har mycket mer energi.
Men den största vinsten än så länge är faktiskt att jag känner mig glad....innan jag slutade dricka var allt verkligen becksvart....såg inget positivt i någonting...
Lever enligt regeln att dom alkolist så kan man aldrig lyfta första glaset...jag tänker inte heller lura mig själv, jag vet hur otroligt lätt det är att bara ge upp och börja dricka igen...men just nu trivs jag väldigt bra med att vara nykter☺

Förstår att du blir rädd. Så tror jag det skulle bli för mig också, om jag drack ett glas vin av någon anledning. Jag är säker på att jag skulle kunna stoppa efter ett glas. Men hur länge? Begäret efter mer skulle vakna, och förr eller senare skulle kontrollförlusten drabba mig. Så jag väljer att avstå det där enda glaset.

Du kommer absolut må bättre...är inte alls roligt att vakna dagen efter och inte minnas saker man gjort på fyllan.
Så blev det varje gång när jag drack, så jag bestämde mig för att det gick räcka nu.
Det är jobbigt i början, sen kommer det säkert svackor där man tycker att man borde få dricka som alla andra, jag har iaf insett att jag inte kan göra som alla andra, och att jag mår så mycket bättre av att vara nykter.
För mig funkar det bäst om jag sysselsätter mig när jag blir sugen på att dricka...jag ser på film, läser eller så får jag ut med hunden.
Hopas det går bra för dig☺

Och du är redan på den vägen..!
Att skapa ett inlog här, sträcka ut sin hand och be om hjälp är ett väldigt bra första steg!
Det är tunga känslor du tampas med idag, orolig,ledsen..tydliga signaler om att nu göra på ett annat sätt..
Lägg bort alkoholen igen! Du vet att du klarar minst 30 dagar, du har gjort det förut..?! Och förhoppningsvis kan du då, bestämma dig för att ta en månad till utan..vad vet jag. Det bestämmer ju du. Det jag vet är att det aldrig är för sent och att det kommer bli bättre..?!

Välkommen hit till forumet?!
Kram
/Fibblan ?

Ja så är det dvs en dag i taget....lite skakig just nu men går väl över ?
Får bli träning idag så kroppen får svettas o jobba ordentligt

Hej, jag blev väldigt sugen på öl igår. Jag satt väldigt länge och dividerade med mig själv om jag skulle eller inte. Pratade även med min sambo om att jag var sugen på öl. Jag bestämde mig för att ta två öl och inte mer. Och så blev det, jag tog två öl och rörde inte mer. Varför vet jag inte, jag bara kände för det. Jag skäms inte och känner inte att jag svikit mig själv. Däremot så ville kroppen ha mer och det skrämmer mig.

Det kanske blir jobbigt men det är bara ta det en dag åt gången och kommer ihåg att du ska vara glad och stolt för varje dag som går som du inte dricker!

Har druckit nästan varje dag allt för länge. Inga jättemängder men ändå alldeles för mycket, sköter jobbet mm men nu känns det inte bra alls...måste förändra eller rättare sagt sluta med A så hur länge vet jag inte men detta är dag 1 på en säkert jobbig period.....

Jag har haft problem förut. Jag skämde ut min kille och han ville göra slut för några är sedan. Jag tog 30 dagar ledigt från drickande. Det gick bra ett tag. Men sedan nu i fredags drack jag för mycket.

Nu mår jag så dålig så. Jag är så ledsen o orolig. Jag kommer ändra mig men det känns för sent. Kommer det bli bättre? Kommer jag mår bättre?

jag har slut på de små (visitkortsformatet) "reklamkorten" och skulle vilja ha ett gäng till. Kul om du kan ombesörja det !! Magnus har mina riktiga uppgifter. Tack på förhand !

Här kan du bolla ideer och känna igen dig i väldigt mångas situationer. Som jag exempelvis, sitter i samma sits som du med en man som inte dricker under veckorna men jag gör det mer än gärna. Var också hos läkare förra året men blev oerhört kränkt när hon tog ett CDT.

För mig funkar det inte att köra halvdant. Min läkare frågade mig vilka dagar jag ville ha som vindagar. Onsdag, fredag och lördag svarade jag, tämligen rimligt bland mina vänner men sen blir det ändå inte så i verkligheten.

Det är så svårt att bryta ett mönster, jag har hängt här inne i snart 4 år och misslyckas gång på gång men jag får vara glad för det lilla. Har alltid rivstartat med för höga krav på mig själv.

Ta idag, ny krispig fräsch månad, 1:a september som en nystart. Läs här inne när suget kommer, tillåt dig att deppa, tillåt dig att bli arg...förhoppningsvis stärks du lite på resans väg.

Välkommen igen och grattis till att du tagit klivet in här!

Varmt välkommen till forumet!
Det var en okunnig läkare du mötte. Din reaktion är helt begriplig. Man föreslår inte antabus direkt till någon som erkänner att de är lite orolig över sin A konsumtion!
Enligt mina referensramar dricker du inte särskilt mycket, men vi är alla olika individer. Och det är också hur och varför man dricker. Dra ner medan du kan. Fortsätter du och ökar konsumtionen blir det svårare, till slut omöjligt. Kanske skulle du prova Alkoholhjälpens eget program?
Ha en fin dag! ?