Senaste kommentarerna i forumet

är ett tungt ansvar och det gäller båda parter. Det är viktigt för båda att hålla sina uppsatta gränser och säga ifrån när/om det behövs.
Jag har en vän som är präst (!!), ej själv beroende, och som gick in i väggen pga att han hjälpte folk med 5e steget. Han klarade inte att hålla gränsen utan tog alla "erkännanden" alldeles för personligt och byggde upp en inre stress som till slut bara exploderade.

Att hitta en sponsor som man kan dela allting med och få tömma ryggsäcken är en riktigt gåva ! Det är ju så oerhört viktigt att vi får ur oss allt som kan sätta griller i skallen på oss och en sponsor är nog den enklaste vägen. Att prata med någon som själv varit i samma sits är inte utbytbart på något sätt, där finns den äkta kunskapen.

Och det är inte fel att ha fler sponsorer !

Hoppas innerligt att det klaffar för dig !

Tackohej! Tack så mkt! Ja jag har också fått theralen nu sen jag blev nykter fast typ mot ångesten mer. (Men tycker inte det hjälper mer än att man sover bort måendet) sen kommer det ikapp när du vaknar, tyvärr. Fick oxascand först när jag startade allt o det är jag så tacksam över när måendet va som sämst, för då kunde jag i allafall för en stund känna att jag kunde få andas lite. Men sen har jag alltid haft super mkt problem med typ sömn, komma till ro, slappna av. Kan ju känna att nykterheten ger mig inte precis mer sömn, ro eller chans till att slappna av. Riktigt frustrerande, kommer det ens vända? Kommer man kunna sova, koppla av utan att behöva A? Vet bara att man blir helt slut.

Jag kommer ej prova på några AA möten, annat alls tyvärr o inte iheller lagt så mkt energi på kolla olika program o sådant. Då jag har vissa diagnoser o svårigheter som exempel gör det tuffare för mig att sitta i grupp, öppna upp mig eller hitta fokusering o ork, så får jag nog klara detta utan AA o 12 steg. Men önska jag kunde ta mig igenom något sånt o credd till er som kan o som det har hjälp!

Åh.. Men så skönt att höra att någon kan känna igen sig lite i vad man går igenom, skriver o tänker. Då måendet o valet man faktiskt gjort får en att känna sig så sjukt jäkla ensam. Det är då jag ändå kan känna att det är lite skönt att man hittade hit (en sömnlös natt) o tog mod o ork till att våga, börja skriva lite o dela tankar o känslor med andra som kanske kan känna igen sig mer o förstå lite bättre, kanske mer än många andra. Men tillsammans kämpar vi på, vi kan inte göra mer än att göra vårat bästa o ta dag för dag. ???

Jag är nykter med hjälp av Antabus på dag 45.
Signalsubstanserna i hjärnan är tillbaka och jag kan återigen skratta, njuta av musik och jag har det faktiskt bra!
Men, det som kryper på mig oftare och oftare är att jag tycker så synd om mig själv.
Jag är på stan i nåt ärende och ser folk på uteserveringar och jag blir så avundsjuk, och saknaden är stor.
Jag ser mina kompisar lägga upp bilder på alkohol och en mysig omgivning och blir triggad.
Tankarna kommer...ska jag ta ett uppehåll med medicinen (tar Antabus själv, hemma) och UNNA mig?

Jag är så grymt avundsjuk på de som kan dricka normalt!

Sedan kommer, som ett brev på posten, känslan av uselhet över att jag tycker synd om mig själv, över avundsjukan, över att jag ens funderar på att pausa behandlingen.

Tycker ni synd om er själva över att inte kunna dricka normalt?
Hur bearbetar ni de känslorna?

Bra kämpat. Jag känner igen mkt du beskriver. Åt antabus ett tag, theralen ett tag för att få sova. Sen körde jag igång 12-steg o AA-möten.
Jag mådde liknande som du men blir bättre och bättre.
Testa AA o stegen?

Jag läste en del om post akut abstinens (PAA) också när jag var inne i den mentala stressen som stämde mycket in på min resa.

Håll ut, du vill inte börja om från början.

Hej Bina86!

Du behöver hjälp och vet inte riktigt vart du ska vända dig, klokt att du söker stöd och råd här hos oss! Du har fått flera bra tips här ovan, exempelvis att kontakta 1177, en beroendecentrum eller en vårdcentral. Hoppas att något av detta kan vara till hjälp för dig.

Varma hälsningar,
Amanda, Alkoholhjälpen

Jag

Helt otroligt att det idag gått 18 sjukt tuffa långa nyktra dagar utan en droppe A, har mer känts som 18 veckor o jag kan inte heller säga att det är värt det än, då jag mår så jäkla sjukt dåligt psykiskt o fysiskt! Abstinens är inte helvete på samma sätt längre, nu känns det mer som något man kanske hade kunnat kalla psykisk abstinens? Vet ej om ni förstår vad jag menar, men kan nog inte beskriva det på någon annat sätt! Idag ska jag nu möta min tredje helg nykter o åka på semester imorgon en vecka o stå emot alla frestelser, sug o hinder som kommer komma på vägen. Ångesten kryper under huden o just nu vet jag varken upp eller ner. Vet bara jag är sjukt rädd. Suget efter A jagar mig, det är tufft som fan!

Bara bra! Körde faktiskt till systemet idag för mamma skulle få 2 flaskor vin som tack för en sak och det gick hur bra som helst. Jag sjöng med till alla låtar som spelades och jag kände mig genuint glad. Härlig känsla. Jag är så hungrig vilket är bra för mig för jag vill gå upp ett par kilo så jag lagade bruna bönor med fläsk och det var såååå gott. Avslutade nu med en kanelbulle så nu kan jag inte röra mig av mätthet? men vet att em o kvällen kommer o det är då tankarna på vin o mys kommer. Ska stå emot idag igen?

Fint att gå tillbaka lite i din tråd och läsa att du haft ett uppehåll från alkoholen under ett par månader och att du märkte av en del positiva effekter, som att morgonkaffet blev en trevlig stund på dagen. Nu vill du vara nykter en period igen. Du gör en omvälvande resa och det är verkligen klokt att tänka på detta som något som du i första hand behöver ta dig igenom själv. Enbart du kan fatta beslut om hur du vill ha det med alkoholen eller vilken typ av hjälp, om någon, som passar dig. Alla vägar till nya vanor är unika och chansen att lyckas brukar vara störst man själv får bestämma själv hur en förändring ska gå till. Samtidigt fint att du vill ta hänsyn till dina närståendes önskemål genom att utforska vilka möjligheter som finns, oavsett hur du sedan väljer att gå vidare.

Du känner säkert redan till vårt internetbaserade program, som finns här: https://alkoholhjalpen.se/programmet

Ett annat alternativ kan vara att ringa till Alkohollinjen, där personer som vill ändra sina alkoholvanor kan få stöd på telefon av en rådgivare. Det finns möjlighet att boka in flera samtal och rådgivarna använder sig av Motiverande samtal och KBT. De har telefonnummer 020-84 44 48.

Detta är bara ett par snabba tips som kanske eller kanske inte passar dig. Jag hoppas att du även får ta del av andra forumanvändares erfarenheter så att du kan fatta ett beslut som känns rätt i magen.

Varma hälsningar och allt gott till dig,
Amanda, Alkoholhjälpen

Utifrån så gissar jag att man ser att det som att den som försatt sig i alkoholproblem måste vara oförmögen att ta sig ur dessa själv.

Jag vill dock hävda att all hjälp, proffsig som amatörmässig, är bortkastad om personen själv inte är helt övertygad om vikten av att sluta dricka. Dvs man kan inte tvinga någon att sluta. Hjälp är just det, hjälp. Man måste själv dra det tinga lasset.

Om man behöver hjälp eller inte tror jag man är kapabel att välja om man väl nått insikten om att man verkligen vill sluta. Kanske i vissa fall att akut tvångshjälp kan hjälpa någon att fatta ett bättre beslut. Men i ditt fall verkar du ju ha viljan och insikten. Vad tror du själv att du behöver?

Jag kan tänka mig att man kan använda hjälp delvis för att visa att man menar allvar med att sluta. Att man är öppen med sitt problem och inte försöker sopa det under mattan. Men mottagligheten styr.

Jag valde efter några AA möten som jag gillade men som inte kändes nödvändiga, att sluta på egen hand. Men jag tog dock hjälp av forumet, böcker, bloggar, poddar, forskningsrapporter, träning etc. självhjälp mao. Men för mig var det bästa sättet (hittills). Men hade jag känt samma motivation men ändå funnit mig med ett par sexpack folköl i soffan så hade jag nog tittat på andra alternativ. Men för mig var livsstilsförändringen och vanan jobbigare än suget. Så det är högst individuellt.

Men låt inte andra bestämma ett av de viktigare besluten i ditt liv. De vill väl men förstår tyvärr inte.

Antagligen galla. Inte farligt i sig självt men det betyder att du inte har något kvar i magsäcken, och det däremot är inte alls bra med tanke på att du inte ätit på en vecka.

Ring 177 eller kontakta vården snarast. Du kommer inte vara förmögen att fatta bra beslut om du fortsätter och det är en väldigt farlig väg du är inne på.

Hur går det? Dag tre nu, i kväll kommer vinet skrika men jag ska stå i mot..

Jag har precis varit och

Jag vill sluta, och jag kommer att sluta. Det är mitt fria beslut och ingen annans.

Vad människor i min närhet har åsikter om är HUR man slutar. Och för dem innebär det professionell hjälp (forum, internetprogram etc. biter alltså inte enligt dem). Som jag skrev så verkar utfallet (dvs. nykterhet) vara mindre viktigt än vägen dit. (Hur du nu drog slutsatsen att jag "inte vill göra någon förändring" är bortom mitt förstånd).

Jag bor utomlands och där finns ej "beroendecentrum" och AA har en djupt Kristen komponent som jag redan försökt. Varför är jag skyldiga förklaringar?

Jag frågar igen: Är det någon som är bekant med någon alternativ professionell hjälp som inte är beroendecentrum eller AA?

Jag både vill och kan sluta, men det här är viktigt för mina närstående.

Måste först tacka o heja på Ensam1984 för att du delade med dig, tipsa, kämpar o avslutar med några helt otroliga rader som jag än har så svårt o att ta till mig av o förstå faktiskt va skrivna just till mig, tack verkligen!?

När det kommer till att fylla glasen är det ju bra du iallafall hittat en light variant o A fria öl. Själv vet jag ej vad jag vill fylla glaset med för jag drack liksom alltid öl o vin, till mat, till inget, dag som natt, på gott som ont. Men vi har kollat runt i så många olika affärer nu efter något A fritt, men då jag går på antabus måste det verkligen vara 0,0% o inte som Sverige kallar alkoholfritt 0,5% vilket jag än kan tycka är väldigt underligt hur dem tänkt, men har hittat en del som ändå smakar helt okej, bland annat, några olika öl, cider, rosé o min favorit måste nog vara den A fria gin o tonic (inte bara tonic utan gin o tonic) men som du skrev att det kanke inte är för alla. Men man får väl prova sig fram o tänka om det är värt det om man är osäker men med antab, måste jag bara vara lite extra försiktig o kolla noga hur det är med procenten, så det verkligen är 0,0% o inte 0,5% Vill ju ej råka riskera att må dåligt när man försöker göra rätt.

Redan på dina kommentarer att du är rädd att vissa vänder dig ryggen om du inte gör som de vill. Redan här har du egentligen misslyckats. Åtminstone statistiskt. Väldigt få människor lyckas förändra sig för att någon annan vill det. Vi måste själv vilja och det är då som det är möjligt att uppnå saker. Annars kan vi hålla motivation en kort stund - eller gå på ren vilja, men sen då?

Att du utesluter beroendecentrum och AA tycker jag låter märkligt. Åtminstone om du inte provat det förr. Då är det väl mer rimligt att man inte vill göra om något med dåliga erfarenheter. Men som jag skrev ovan, AA och beroendecentrum är inget för dig nu, inte kbt heller eller någon annan form av samtalsterapi. Just för att du inte vill göra någon förändring - utan för att andra vill.

Bor du i Malmö finns det bra AA-grupper. Även Öppenvårdshuset Gustav där man är mer eller mindre anonym. Åtminstone förs inga anteckningar som kan kopplas till dig. Dock behöver de ju lite information för att kunna få tag i dig vid registrering etc.

Så frågan är exakt vad det är du vill? Som jag skrev någonstans i någon tråd (och nämnde lite smått här) så 2016 ville jag bara förändra mitt drickande - sen insåg jag att det är för tufft. Det är svårt att ändra sina invanda vanor. Det går men det krävs mycket. Knappt att årslånga uppehåll hjälper när man nått en viss gräns. Sen kom jag till en punkt där jag ville sluta helt. Det höll i 20 månader. Sen lyckades jag intala mig att det här ska jag nog klara. Men till vilket pris med ångest dagen efter? Nej, vips hade jag en tvådygnsfylla och då kände jag att nej, nu får det räcka! Min innersta vilja är dock inte speciellt stark utan just nu får förnuftet styra! Det funkar så länge känslan och viljan inte tycker jag ska dricka! Annars är känslan en stark drivkraft!

Se "Under Ytan" och få dig många goda skratt men även en del tankeställare!

Beroendecentrum är väl bästa lösningen. Oftast rätt bra personal men det finns personer där också som inte är så brighta! Annars är lösningen att börja äta, dricka och trappa ner med alkoholen och då få i sig extra vitaminer - speciellt b1 och b12! Men skulle rekommendera c-vitamin också även om den inte är lika viktig men den underlättar!

Hej igen,

Tack för din kommentar DetGårBättre!

En grej som bekymrar mig mycket är att de som är i min närhet och vet om mina problem är helt övertygade att jag behöver professionell hjälp. De verkar tro att det är en mirakellösning, och ska jag vara ärlig så tror jag att flera hade vänt mig ryggen om jag inte sökte sådan hjälp (utfallet verkar vara mindre viktig).

Har någon här erfarenhet av sådan hjälp? Beroendecentrum och AA är uteslutet av olika anledningar. Men jag tänkter mig behandlingsformer som KBT etc.

(Personligen ser jag det här som en inre resa som jag måste ta mig igenom själv. Men jag är rädd att vissa kommer vända mig ryggen om jag inte gör som de vill)

Du kan söka akuthjälp om du mår dåligt, ring 1177 så hjälper de dig.
Bra att du hittat hit ett bra första steg, just nu kanske du behöver mer akut vård så kontakta sjukvården// Strulan

Om du känner att du inte kan sluta själv så tycker jag att du ska kontakta närmaste beroendecentrum. Där finns det bra hjälp att få av förstående personal.

Borttaget

Vaknar som vanligt väldigt tidigt och har hunnit läsa tidningen, mata katten, druckit kaffe och varit i tvättstugan.
Snart ska jag börja min arbetsdag här hemma.
Har fortfarande inga problem med alkosug. Det känns bara lugnt och skönt att slippa tänka på vin.
Igår drack jag en 0,5% öl och åt lite cashewnötter och en liten ilning kände jag av ölen...vet inte om jag inbillade mig.
Men inget sug efter mer så det kändes ok.
Den var väldigt god iallafall ?.

Snart har vi kräftkalas att vänta och det blir första prövningen. Då gäller det att hålla i rätt glas och kolla så ingen häller upp något man inte vill ha!
Folk har ju en benägenhet att vilja bjuda på sina medhavda drycker...
Men hos mig blir det stora stoppskylten:
Nonono!!?️?

Kramar
???

Styrkekramar till dig! Det blir bättre. ?

Hurra vad bra att du brottade ner tankarna! Du är grym! Stor kram! ?

Det är en tuff resa det här, den saken är klar...