Senaste kommentarerna i forumet

@Liten72
Ja heja dig. Mycket bra av dig. Jag har bara hållit upp i 10 dagar - men siktar på 3 månader.
Ha en fin fredag.

Jag jag nu gått så långt att jag måste dra ner på alkoholen helt ett tag .
Har gjort en blackout som alla barnen fått veta, det de inte vet är att jag levt i snart fyra månader med den här ständiga ångesten. En hemsk ångest Att ha blivit sviken och förd bakom ljusetsamt behandlad riktigt illa väldigt, länge . Nåt som är konstigt att ångesten blir nästan värre när jag märker hur han anstränger sig nu , men inte riktigt orkar samtidigt som det känns så sorgligt att det inte kunnat visats tidigare
Det som känns tydligt nu är att jag iallafall skall se över min Livsstil .
1. Börja träna på morgonen
2 Snart sluta helt med alkohol ( igen ) jag behöver ladda lite för att klara det mentalt men fram till totalstopp är det alkohol i mkt små mängder
Ladda för dag 1 som antagligen blir efter en inplanerad resa i november jag har men fram tills dess göra ordentligt nedtrappning.
3 Ta tag o min relation när jag känner att självkänslan är tillbaka
4. Göra saker jag tycker är roliga
5 ta msssa Power naps
6 börja med antidepressiva för att få bort den akuta ångesten
7 gå till min psykolog
8 . Läsa här mycket

Lyssnar nu på allt nästan på Närvaropodden och tycker den är väldigt intressant! 🙏🌼

Härligt att höra! Jag hejar också på dig!

Imorse när jag åkte till jobbet kom ett litet lyckorus farande i kroppen, jag kände lycka över att jag mår rätt bra. Solen sken, morgonen var härlig! Efter det blev jag så känslosam för att jag kände den här känslan. Och tacksam. Jag är mitt i livet och jag kan själv bestämma hur jag vill att mitt liv ska se ut framöver. Idag är det 1 månad och 9 dagar sedan jag bestämde mig för att jag ville vara något annat än där jag var och det känns fortfarande så bra! Heja mig!

@Andrahalvlek tack, jag antar att så är läget även om jag just nu gärna vill ”skylla på ” att jag långsamt blivit nerbruten i mitt förhållande ( vilket också är sant, men som bara är en förklaring, inget försvar )

@Hitofude
Hej. Jag har aldrig tänkt på att svetten luktar gammalt vin… hu - då kanske det luktat så om mig, så många gånger man tränat efter en vinkväll..
Nu har jag ett uppehåll i 3 månader - och har just klarat av 8 dagar.. det är långt kvar.
Jag vill också gå ner i vikt och komma igång med bra träning - tänk vilken skjuts det blir när man ”slipper” alla vinkalorier man (läs jag) hade hällt i sig.
Blir inspirerad av din träning - har du gått med i nån typ av PT-program?
Lycka till - och visst är det skönt att vakna fräsch i huvudet ☺️

@prinsessan Men hur kommer jag till den nyktra dagen? Känner att jag behöver konkreta tips och stöd dagligen för att klara det. Får nog bita i det sura äpplet och gå på det jobbet har att erbjuda i hjälp med detta. Även om jag inte gillar det religiösa biten i det och kopplat till AAs metoder. Men det är inte jag. Vill klara det på egen hand och vill gärna ha tips på hur. Konkreta tips. Annat att göra, att inte ge efter med att åka till bolaget osv. Vill bara hitta min styrka igen att motstå

Träningsdag imorgon, inte så att jag längtar direkt, men det motiverar mig att vara vin-fri.
Bara en sån sak som att inte behöva skämmas för att svetten stinker av gammalt surt vin....

@Majaella Stackars, stackars dig ❤️ Nu får man nog säga att du har nått din botten. Nu finns det bara en väg - uppåt! Bra att du nu ska få hjälp via missbruksenheten. Ta all hjälp du kan! Men du måste verkligen vilja själv också. Inifrån och ut.

Boosta din motivation genom att skriva plus- och minuslistor. Plus med att dricka, respektive minus med att dricka. Plus med att vara nykter, respektive minus med att vara nykter. Ingen annan kan göra jobbet åt dig - du måste göra det! Och skriv mycket här, ta följe med någon annan nynykter. Växeldra varandra. Ibland behöver du gruppgemenskapen och ibland behöver gruppen dig.

Tyvärr kan man inte välja att bara dricka socialt. Har man druckit sig till ett missbruk finns bara en enda utväg - aldrig ta första glaset.

Kram 🐘

Jag har haft ett lågvattenmärke. Denna måndagen efter en fantastisk helg när jag hade fest och firade en högtidsdag. Plötsligt orkade jag inte längre jag skulle bli ensam kvar och ta hand om allt för familjen skulle iväg tidigt, samtidigt kände jag att jag höll på att få feber
Jag satte mig i bilen väntade tills jag var körbar ( hat mätare) körde sedan hem före alla andra och när jag kom fram vid 05 på morgonen så tog jag två sömntablett och en flaska vin , lite drygt .
Min yngste son upptäckte mig bredvid sängen och jag var inte kontaktbar . Det var en traumatisk upplevelse för honom . Min man ringde nån orosammälam till nån missbruksenhet, själv ramlade jag runt lite och fick hemska blåmärken, men klädde på mig och gick en långpromenad med hunden där jag la mig en stund i solen .
Jag ville inte riva upp himmel o jord men nu är det gjort och jag kommer inte ur det stora pådrag som familjen nu med kärlek ( delvis , ett barn är mycket anklagande)
Grejen är den att jag har haft en ångestfylld sommar med svek från min man o han har fått bakom ryggen på mig . Något som verkar ha upphört nu men som har gett mig ständig ångest.
2 gånger på denna tid har jag druckit mig i okontrollerat skick , när känslorna blivit för svåra . Idag ingen alkohol och jag har lovet att ta tag i mina problem för barnen är rädda .
Jag måste bara hitta en väg ut som är hållbar

Har inte svårt att socialdricka det är när jag i min ensamhet skall ta död på ångesten som det ballar ur.
Har svettats o frusit i ett dygn nu och mår förfärligt ! Majaella

Hej!
Jag är också intresserad så hoppas någon som har provat vill kommentera ! 🌼

Hej Hälsanförst! Vilket beslutsamt och fint användarnamn. Ser att du inte fått några svar i den här tråden du startade, ibland behöver en skriva flera gånger för att få svar. Har du hunnit lyssna på boken vore det kul att höra dina reflektioner!

@Nyttlivnystart23 tack snälla!!! 8dagar idag och det har varit en sjuk resa! Fortfarande små symptom men det värsta är över. Verkligen ett bra forum där man kan få prata av sig men också sätta sig in i andra människors perspektiv

@tonka - Styrka, pepp och alla goda tankar till dig 👊🙏

Fint att du startat en egen tråd, och att du hittat hit. Ett bra ställe för gemenskap, pepp och goda tips.
Ibland kan det vara ett steg fram och två tillbaka, men med stadigt sikte på målet så fixar du detta.

Grymt jobbat hittills och grattis till tre dagar 👊

@Andrahalvlek - Tack för pepp och omtanke ❤️🙏
Det som är surast är att jag nu är tillbaks på ruta ett.
Alkohol finns hemma nu = går och smuttar i kylen.
Väljer ändå att inte se det som ett totalt nederlag, då jag lagt mig till med nya erfarenheter. Både "jag kan avstå om jag vill, till och med på fest och ha riktigt kul".
Och kanske det allra viktigaste "Jag klarar inte under några som helst omständigheter av att ha alkohol hemma"

Bra tumregel och det ska bli mitt nya motto när jag reser mig igen. Att det enda glas jag kan avstå är det första. Klokt och sant.
Kram 🤗

@Amanda L - Tack snälla för pepp och klokskap. Betyder mycket 🙏❤️

Tar med mig en viktig erfarenhet ifrån detta; det är inte faran när suget river och sliter som värst som är störst, det kan jag genomskåda och stå emot.
Det är det där nästan nonchalanta "i förbifarten-lockandet" som är så lurigt att jag knappt ens märker det som jag måste lära mig att identifiera och stå emot 👊

2 år och 7 månader sen mitt senaste inlägg.
Joråsatte...
För varje gång jag återvänder är jag lite mindre panikslagen, mindre sårbar.
Dock har jag, varje gång jag loggat in igen, kommit till en vändpunkt på ett eller annat sätt.
Nu har jag anmält mig till en (dyr) träning, en kurs på två månader. Jag vet inte vad som är hönan och ägget, anmälde jag mig för att få en anledning att skippa vinet, eller skippar jag vinet för att jag anmält mig?
Hur-som-helst är jag för snål för att riskera att inte få ut nåt av kursen om jag fortsätter med vin så som jag gjort över sommaren 🙂. Så här är jag igen, vin-fri sen två veckor och målet två månader - så lång är träningskursen.

@Venator Känner väl inte igen mig direkt, men det verkar som du använder alkoholen som flykt.
Just nu trivs du inte med livet. Och jag tänker att alkoholen är en mkt tillfällig kompis som dessutom kan skapa ännu större problem för dig, som du själv skriver..
Finns det något du kan göra på helgerna som intresserar dig?
Har din fru några andra intressen?
Kanske ni behöver några timmar på varsitt håll där ni gör något helt annat än tittar på TV?
Musik, föreningsliv, träning, volontärsarbete…?
ÄVen med småbarn måste det finnas utrymme för att ha kul och utvecklas, tycker jag.

@Qwer1 Finns det något annat som du gillar att göra? Jag tror du måste hitta ut till något….
Kanske en kurs i gitarr tillsammans med andra? 😎

Jag har varit nykter i 2.5 månad nu.

Det osunda drickandet smög sig på när vi fick vårat första barn för fem år sedan. Plötsligt kunde jag inte vara lika mycket "i farten".

Ända sen tidig barndom har jag alltid varit igång med kreativa projekt. Dagliga upptäcktsfärder och iväg med kompisar på skateboard eller göra musik ihop. Är oerhört social och älskar situationer med många nya människor och intryck.

Alkoholen var aldrig en grej. Visst blev mitt stora kompisgäng bjudna till supafester ibland, och visst drack jag där men det kunde gå ett halvår mellan festerna. Och där emellan drack jag aldrig.

Men livet som småbarnsförälder är inte förenligt med den typen av liv. Jag fick skaffa dopamin på annat håll. Började dricka på helgerna när barnen hade somnat. Satt i garaget själv. Försökte göra musik och mecka lite. Ringde runt till gamla vänner och fyllesnacka. Dolde mitt beteende för frun. När det blev fester och vi hade passning ville jag också passa på. Slutade ofta med spyor, minnesluckor och en otrolig trötthet hela dagen efter.

Satte upp mål i att inte dricka på en månad. Men när fredagen kom så bröts det. Försökte bara dricka folköl men det bröts.

Senast jag drack skulle jag fira att jag blivit befordrad på jobbet. Slutade med att frun fick släpa mig till duschen och tvätta av mig, medvetslös. Som tur var sov båda barnen. Dagen efter klargjorde hon att hon sticker med barnen om det händer igen.

Jag förstod då att det KOMMER hända igen om jag har alkohol i mitt liv. Har inte druckit sen dess.

Men hur står man ut med hamsterhjulet? Jag vantrivs otroligt på helgerna. Längtar till måndagarna. Känner att jag saknar alkoholens kickar. Dess förmåga att lugna mig och göra mig nöjd med att bara kika på tv med frun en lördagskväll.

Någon som känner igen sig?

Hej alla olycksbröder och systrar! Jag känner så väl igen detta med periodsupande för egen del och jag tror faktiskt att det är det vanligaste mönstret av alkoholberoende. Man tröttnar på drickandet pga av alla kroppsliga, psykiska och sociala effekter.

Efter en tids nykterhet, när denna grisdrog stått en upp i halsen och man känner sig hyfsat fräsch igen, så händer nåt i ens liv, för mej när nåt bra har hänt, aldrig nåt negativ. Jag vill på nåt sjukt sätt fira. Minnet är kort och så är en period igång igen.

Jag kan inte längre räkna alla återfallen. Men både supperioderna och de nyktra har blivit kortare med tiden av nån anledning.

Att vi översköljs av alkoholförhärligande i stort sett vart man vänder sig, gör ju inte saken lättare precis.

Jag har provat det mesta i medcinväg utan resultat och jag har upplevt att primärvården mer eller mindre rycker på axlarna, eftersom alkohol verkar vara en del av vår folksjäl.

Kanske det enda vi kan göra, är att acceptera vår situation och hoppas på hyfsad återhämtning mellan perioderna av drickande? Jag är 70 bast nu och drog i mej mina första mellanöl 11 år gammal.

Hjärnan har nig organiserats om och det sägs att den postakuta abstinensen med depresson och dåligt fungerande nykter kan vara i flera år. Nåja, man funkar väl inte nåt vidare full heller iofs...

Störst chans att klara helnykterhet har visat sig, om man kan hålla sig helnykter 5-7 år. Det funkar iaf inte för mej i dagsläget. De mediciner som erbjuds är bara skräp enl min erfarenhet.

Om man vill till nåt behandlingshem, får man kontakta soc. Det känns väl så där, när jag själv har jobbat där. Dessutom känner jag flera som muckat från såna hem och nästan direkt återfallit likväl tyvärr.

Men fy satan så kass man mår vid varje abstinens.

@Amanda L gick åt helvete… :(

@tonka Fint!

@Amanda L

Hej jag startade en ny igår:) visste inte hur det fungerade först