Senaste kommentarerna i forumet

Hej Emma,
Lider med dig, så jobbigt med ångest. Men det är svårt att förändra och ta sig ur ett destruktivt drickande, annars skulle alla bara göra det. Men det går, och du är på rätt väg. Har du någon tanke kring vad som kunde hjälpa dig att välja annorlunda nästa gång suget slår till?

Idag fick jag återigen starta om min räkne-app som visar antal nyktra dagar. Just nu är det en stark 0. Igår var jag ute och slirade på stan. Dagens ångest går inte att jämföra med nånting jag känt innan. Det är en skam på en ny nivå. Inte nog med att jag drack alkohol: började hemma med en flaska vin jag drack upp på under en timme. Sedan gick jag ut och ringde en taxi, åkte till stan helt ensam bara för att få dricka mer. Har inte ett minne från hela kvällen. Vaknade upp hemma med en pizzakartong på golvet. Har en känsla av att jag blev utslängd från krogen.
Skäms så mycket. Dels för jag är någons mamma, dels för jag är någons sambo. Och jag är 30 år och kan verkligen inte bara hålla mig nykter. Vad är problemet?

@Loppan En man rekommenderas att dricka max 14 enheter i veckan och max 4 på en kväll tex.
En enhet i vin är 10-12 cl. Det betyder alltså max 48 cl på en kväll.
Och en Bib innehåller cirka 26-28 glas Bör räcka typ två veckor…
Så, ja, din sambo verkar ha ett problem med alkohol.
Det svåra är ju att han måste vilja ta itu med det, annars funkar det inte. Men kanske värt att prata om det?
alkoholintag brukar ju eskalera och dessutom påverkas hela kroppen på olika sätt. Hjärna, inre organ, ork. Om han tycker att han klarar att dricka så mycket, så är det ju en tidsfråga innan det ändå blir konsekvenser.

Kloka och tuffa insikter. Känner så väl igen känslan du beskriver när du började skriva, orolig och förvirrad. Så kände jag mig också när jag gick in här första gången efter en fylla med minnesluckor och märkligt beteende. Det går inte en dag utan att jag känner tacksamhet för att jag slutade dricka. Och den där närvaron Rebecka Å skriver om är så sann. Man ville inte se det när man var uppe i det, men visst var man avskärmad. Och försökte kompensera det. Alltid kämpa emot och vara energisk och igång fast man var bakis. För då kunde man ju inte ha alkoholproblem, om man joggade och planterade om tomater. Inte konstigt att man var trött. Nu unnar jag mig vila när jag behöver och njuter av all den där lugna vardagsglädjen som jag återfått.

Nu har jag fått input som jag inte var beredd på. Är jag även anhörig till någon som har problem? Det var ett nytt perspektiv. Läser i anhörigprogrammet och känner inte igen mig i det katastrofala drickandet som beskrivs men ett och annat känner jag igen. Som att jag ser tecknen tidigt på att han kommer att ta. Jag har inte riktigt sett det som att han har problem eftersom han inte verkar få några som helst negativa konsekvenser. Men han har minst lika hög konsumtion som jag hade. Nu dricker han för fjärde kvällen i rad och Bib:en är snart slut.

Hej och Gokväll. Det handlar mycket om att trassla upp hela livet. Alkoholen är en snuttefilt och och jag behöver den tyvärr.

@_Söderbönan_ Å, så fint att du fått en så tydlig insikt om alkoholberoende . Det där citatet var verkligen en bra (och hemsk) beskrivning av när beroendet kommer i första rummet. Och eftersom alkol är just beroende framkallande kan ju precis vem som helst trilla dit.
Härligt att du nu istället kan vara närvarande med familjen igen. !
För mig var aldrig måttlighet ett alternativ, detta eftersom suget vaknar direkt hos mig efter ett enda glas. Orkar inte med den kampen. Men helt utan har jag knappt något sug alls. Och mår prima.
Skulle aldrig ta risken…
Men jättebra att du håller upp några månader så har du tid att känna efter. Hejar på dig❤️🙏🏻❤️

👍🎉

Tack. Gick till Ica. Hittade billigare alt.

Hej! Skapar en ny tråd här i stället, för att fira min 7:e dag som nykter ✨

Mitt första tråd låg under ”Vara måttlig”. Och jag var rädd, förvirrad och aningslös.

Nu, redan efter en vecka utan vin, känner jag mig mycket mer klarsynt. Som att en dimma har lyfts upp ur min hjärna. Det gråa och trista börjar få färg. Livet och livslusten börjar komma tillbaka till mig!

Målet nu är att ”förändra mitt drickande”. Jag har inte bestämt huruvida detta kommer att ske på ett måttligt eller helt nyktert sätt. Förut var jag säker på att jag ville dricka måttligt, men nu är jag inte så säker längre. Jag vet helt enkelt inte.

Jag vill dock påbörja min resa med en längre nykterhetsperiod, som inte skett på många år. Och jag tar en dag i taget.

Fortsätter med dagens läsning efter tips från er (R Åhlunds bok): ”Det går inte att vara en riktig mamma, eller närvarande livskamrat, när man är aktiv alkoholist. Jag älskar dem, men jag älskar vinet också, och jag kan inte vara helt och fullt där med dem. Inte när jag är full, men inte heller när jag är bakfull eller nykter, för mina tankar kretsar hela tiden runt när jag ska få dricka nästa gång. Det är som en glasruta mellan oss, en flaskbotten. Som att jag inte riktigt ser dem, inte riktigt hör dem. Jag är aldrig riktigt där.”

Aj. Kniv rakt in i hjärtat att läsa de här raderna. Särskilt efter gårdagen och idag när jag varit såpass närvarande, för första gången, på länge. Hur det kändes i mig och hur jag blev bemött av min familj ledde till en sådan kontrast mellan igår/idag och hur det varit på senaste åren… Tårarna rinner och jag tyst lovar mig själv att göra ALLT i min kapacitet, och PRECIS ALLT, för att ALDRIG gå tillbaka till det djävulska sättet att vara (eller icke vara) igen. Jag älskar INTE vin SÅ mycket. Och ÄLSKAR min familj - till månen och tillbaka!

Nu mot bättre tider! 💪

//Söderbönan 🌱

Tror sex Carlsberg (små) kostade 51 kronor? Lite osäker…

Finns det någon billig alkoholfri öl? Stsroprdmen ligger 15 kr i flaskan

@Loppan Haha, va bra att du gav den en rejäl känga! Det kändes säkert bra!
Nån kvinna här har börjat med boxning istället. Kanske ett bra sätt att bli av med en del adrenalin. Jag har för dålig axel tyvärr, men tröstar mig med styrketräning. Också skönt!
Och, nej, klart du inte ska bli slav under alkoholen, tror du kan göra mycket roligare saker!
Ha en fin kväll. Så härligt att sitta på balkongen dessa dagar. ⛱️❤️

Funderar över mina känslor. Igår när jag skulle lägga mig gick jag in i köket och där stod Bib:en på golvet under bänken. Jag tänkte på att Amanda L skrivit till mig om att inte ha den synlig så jag skulle bara skjuta in den lite med foten. Men jag råkade (?!) ge den en rejäl spark! 🤣 Min känsla när jag såg den var inte ”åh mums” utan mer ”du ditt j*a gift”. Idag har jag skrattat för mig själv när jag tänkt på det men nu kommer lite andra tankar. Det är som att lockelsen helt är borta och tanken och synen på lådan bara väcker ilska. Jag känner hur självförtroendet sakta växer och kanske vågar jag tro på att jag kommer lyckas sluta helt nu. Varför skulle jag nånsin vilja ha det där liksom? Tankar och känslor kan såklart växla men jag vet iallafall att jag är beredd att kämpa när det behövs. Trevlig fredag!

@Kenneth78 Så duktig du har varit! Jättestarkt att du höll ut!!!
Dåtiden kan vi ju inte förändra (så många söndagar som bara slängts bort, men men…) Du kan ändå forma din nutid och framtid!
Börja med tre månaders nykterhet.
Börja nysta i de små sakerna, sömn, goda vanor, träning, vänner. Det som du vill ska fungera.
Jag tror också att när folk trillar dit efter lång nykterhet så handlar det noginte alltid om att de är så sugna på att dricka, utan det kanske går för bra. Man börjar glömma hur det var. Man inbillar sig att man klarar att dricka . Det är nog då gemenskapen behövs. Exempelvis bolla den typen av tankar här eller kanske hos AA. Där det finns folk med erfarenheter.
Så vägen är inte utstakad, du kan klara det hela om du bara förbereder dig.
Du har ju kommit långt på dessa fem dagar!!
❤️🙏🏻❤️🎉🎉🎉

Dag 5. Fredag. Polarn skickade bild på en öl på uteserveringen nyss. Det suktade inte? Jo!

@Kenneth78 Just därför är det så bra att du skriver här. Skriver hur du tänker och känner. När man skriver tvingas man liksom sätta ord på obehaget. Och du kan gå tillbaka och läsa din tråd när du vacklar. För det kommer du att göra. Det enklaste receptet: Ta aldrig första glaset. Det första glaset bestämmer du, sen bestämmer alkoholen.

Kram 🐘

Rekord i återhämtningstid..Trodde det skulle vara över efter 3 dagar. Idag har det gått 5 dagar sedan jag hoppade av alkoholen. Vaknade med ångestkänslor, hjärtklappning som höll i sig över halva dagen. Nu ikväll har jag äntligen börjat känna igen mig själv och min kropp. Var det värt det här? Nej.. Har tänkt så mycket på vad alkoholen egentligen ställt till det i mitt liv. Det har hindrat mig från att vara den jag egentligen vill vara. Så många helger den har förstört som jag istället hade kunnat göra något vettigt istället för att ligga bakfull med ångest. Tankarna skapar ångest över vad jag gjort med mig själv under alla år. Men jag vet att jag måste se framåt, ta tag i mina känslor och börja hantera dom utan fly dom med hjälp av alkohol. Läste någon som skrev att man kan se det som man är allergisk mot alkohol. Det tar jag åt mig, jag är allergisk mot alkohol och tål det inte. Jag är samtidigt rädd att när jag återhämtat mig psykiskt och fysiskt efter denna hemska abstinens så kommer jag tro att jag kan dricka kontrollerat igen. Och det kan jag säkert en gång.. kanske två eller tre gånger, kanske 10 gånger. Men så småningom kommer jag hamna här igen och det vill jag inte.

Plötsligt tog det bara stopp. Processat länge genom att läsa här, läsa böcker, lyssna på poddar och ljudböcker. Kroppen sa ifrån; svullen över buken, molande känsla när jag äter vilket inte ger någon vidare aptit. Finns alkohol hemma men tål knappt att se det eller känna doften. Tak och lov finns det även ett lager med alkoholfri öl och annat gott, efter flera tillställningar där det alkoholfria alltid tenderar att blir kvar. Ikväll blev det en alkoholfri öl och granatäppledryck med bubbelvatten till middag. Dag 4 utan alkohol och har inget mål mer än att jag har tagit en paus. Hur lång den blir återstår att se. Den här olustkänslan till alkohol har jag nog aldrig upplevt. Har också oro för att senaste 10 årens konsumtion gett fysiska konsekvenser på inre organ, men jag är under lupp och kommer snart kallas för provtagning igen. Det känns bra.

Ps Är han en sån som kan tänkas lyssna på en bok, så är Skål tamejfan en som ger väldugt bra insikter och som passar killar. Den är bra även för dig och för anhöriga att lyssna på ifall han menar att han inte är beroende. (Den får samma effekt ändå…).

@Loppan Då är det säkert så att han själv har ett beroende. Det sögs att man måste ha nått sin egen personliga botten innan det går att sluta, man måste vilja själv. Trots det kan det ändå vara bra att du säger att det handlar om att han själv är beroende. Svårigheten med att vara två är att den ena kan vilja dra ner den andra, det ör ju ”enklare” om båda dricker.
När beroendet i hjärnan styr så är det tyvärr alkoholen som sitter i förarsätet, före partner, familj, allt.
Kanske kan du ändå fortsätta DIN väg. Att skippa alkoholen. Försöka tänka bort vinboxen (. Den får ej vara synlig iaf). Det är såklart jobbigare att göra det själv, men det är det bästa du kan göra för dig själv,
Du kanske också kan ringa alkohol linjen som har mer erfarenhet av liknande problem. Du kan vara anonym. Du är säkert inte ensam!
Ge inte upp! ❤️🙏🏻❤️

@Amanda L Tack för ditt svar! Nu känner jag mig mindre ensam! Fint att din partner kan dricka måttligt utan att det påverkar dig. Bra att veta att det går! Jag blev faktiskt inte det minsta sugen ikväll heller vilket var lite av en aha-upplevelse. Det är mest tanken på att ha en öppnad Bib hemma som stressar mig. Han har också haft en hög konsumtion och har varit sugen dessa veckor vi pausat medans jag mest varit glad och lättad.

@Loppan Ps. Det kan vara så att han själv har ett visst alkoholberoende och inte vill sluta.
Isf kan det vara det som styr hans handlande.

@Loppan Min parner vill fortsätta dricka, dock måttligt. Eftersom jag inte får sug av det så glr det inte så mycket. Men eftersom du inte känner så borde han ta hänsyn till dig. Försök prata med honom igen och förklara hur du känner. Att det är farligt för DIG.
Så länge det känns så borde han stötta dig…

Dag 26
Ny tideräkning igen. För vilken gång i ordningen vet jag inte. Dag 26 utan felsteg är nytt rekord så alltid något i alla fall. För 26 dagar sedan berättade jag allt för min man om hur dåligt jag mår av alkohol och han lovade stötta mig. Det har verkligen underlättat för mig att inte ha något hemma. Nu har han köpt hem igen och jag känner mig superstressad och ledsen för detta. Är det någon som känner igen sig i att vilja sluta men ha en partner som vill fortsätta? Jag har läst mycket i forumet och tycker alla verkar ha partners som är väldigt måna om att den som har problem ska sluta. Min man tycker att äsch så farligt är det väl inte.